MEST LÄSTA
Kom i form för långloppet – på sex veckor
Blogg

Kom i form för långloppet – på sex veckor


Ska du springa ett långlopp? Då krävs en stabil grund och en bra träningsvolym. Har du det så kan du faktiskt bli redo för ett halvmaraton eller maraton på bara sex veckor. Så här gör du.

Siktar du på att springa något eller några längre lopp? Då krävs en stabil grund och bra träningsvolym vilket gör att långpassen blir extra viktiga. Satsar du på kortare lopp så blir fartpassen din första prioritet. Oavsett distans mår dina förberedelser bra av struktur och variation när det gäller veckans träningsinnehåll.

Längre ned får du två exempel på sex veckor långa nivåanpassade träningsprogram för halvmaraton eller maraton. De funkar även för dig som siktar på tio kilometer – använd samma upplägg men kör lite kortare långpass. 

Syftet med programmen är att strukturera upp träningen mot ditt kommande lopp. Beroende på hur långt det är kvar till ditt första lopp kan du anpassa programmet för att passa ditt mål. Här får du också exempel på fyra roliga och effektiva pass som du kan lägga in i din ordinarie träning även om du inte vill följa exempelprogrammen.   

Stegra träningen i den här ordningen: 
1. Öka antalet pass per vecka 
2. Öka längden på varje pass
3. Höj fart och intensitet

Fyra effektiva nyckelpass

Några av dessa träningspass förekommer i programmen längre ned, men de kan också läggas in i din ordinarie träning för att stämma av dagsformen och din nivå. De två backpassen är både formhöjande och positiva för ditt löpsteg.

Splittad 10 km (4km-3km-2km-1km) med 1 minut ståvila mellan loppen

Så gör du: Efter en lätt uppvärmningsjogg och några rörlighetsövningar inleder du med att springa 4 kilometer i en snabb men kontrollerad fart (ungefär din halvmaratonfart). Vila stående 1 minut. Sedan löper du 3 kilometer i en något snabbare fart. Vila stående 1 minut innan du löper 2 kilometer, nu i din milfart. Vila stående 1 minut. Avsluta passet med att löpa 1 kilometer i din 5-kilometersfart. 

Lägg ihop tiderna på 4-3-2-1 kilometer och summera totaltiden (utan vilan) på 10 kilometer. Använd den som ett bra utgångsläge och referens. Det här passet ger lite tävlingskänsla också – bra mental träning! 

Splittad 5 km (2km-1,5km-1km-500m) med 1 minut ståvila mellan loppen

Så gör du: Efter en lätt uppvärmningsjogg och några rörlighetsövningar inleder du med att springa 2 kilometer i en snabb men kontrollerad fart (ungefär din milfart). Vila stående 1 minut. Sedan löper du 1,5 kilometer i en något snabbare fart. Vila stående 1 minut igen innan du löper 1 kilometer i din 5-kilometersfart. Vila stående 1 minut. Avsluta passet med att löpa 500 meter något snabbare än din 5-kilometersfart. 

Lägg ihop tiderna på 2 km-1,5 km-1 km-500 m och summera totaltiden (utan vilan) på 5 kilometer. Använd den som ett bra utgångsläge och referens. Det här passet ger lite tävlingskänsla också – bra mental träning! 

Ingebrigtsenbacke 15 x 45 sekunder med joggvila nedför

Så gör du: Spring femton gånger i en backe som tar ungefär 45 sekunder uppför. De första fem gångerna kör du i distansfart för aktivering av muskulaturen. De sista tio gångerna höjer du intensiteten till ganska hårt, motsvarande tröskelfart eller snabbare, men inte så hårt att du får mycket mjölksyra. Försök hinna lika långt varje lopp. Joggvila nedför backen tillbaka till startpunkten. 

OBS! Genomför du detta pass på löpband ställer du in det på 5 % lutning och tar 30 sekunder ståvila.

Tromsöbacke 4 x 5 minuter på löpband med 10 % lutning, med 1 minut ståvila.

Så gör du: Farten under dessa backintervaller ska vara låg – den kraftiga lutningen ger ändå hög puls. Genom att steget och fotisättningen blir mjuk är det ett skonsamt pass som ändå ger bra löpstyrka och pulsbelastning. 

Fartrekommendationer för löpare som gör 10 km på:
40 min = ca 9,5–10 km/h
50 min = ca 8,5–9 km/h
60 min = ca 7–8 km/h

OBS! Detta pass är tänkt att utgöra ett av två pass på dubbeltröskeldagar, där erfarna löpare kör detta på förmiddagen med låg laktatnivå. Som motionär kan man testa det som ett separat pass, men beroende på ditt utgångsläge kanske du behöver viss invänjning genom att börja med färre repetitioner eller kortare intervaller. 

Program för maraton på 3.30/halvmaraton på 1.40/10 km på 45 minuter

Program för maraton på 4.00/halvmaraton på 1.55/10 km på 50 minuter



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sex ”sanningar” om kost och träning
Blogg

Sex ”sanningar” om kost och träning


Är frukosten dagens viktigaste mål? Måste man äta direkt efter träningen? Bör man göra en kolhydratuppladdning inför ett lopp? Emma Lindblom förklarar hur det egentligen ligger till med dessa och andra vanligt förekommande ”sanningar” om kost och träning.  Mat och dryck kommer alla i kontakt med, vi äter och dricker flera gånger om dagen under hela livet. Så det är ju inte konstigt att mat, dryck och kostupplägg är något som ofta diskuteras.  Matbeteenden och kostupplägg som vi växer upp med sitter dessutom ofta kvar i vuxen ålder – på gott och ont. Kanske är det därför många håller fast…

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur ska man tänka kring löpning i värme?
Blogg

Hur ska man tänka kring löpning i värme?


Sommarvärmen är härlig. Samtidigt är det något som minskar din prestationsförmåga avsevärt. Här är fyra aspekter att ta hänsyn till när du ska träna löpning i värme. 

Hög värme (över 30 plusgrader) och låg luftfuktighet (under 30 %)

EFFEKTER
Blodet letar sig till huden för att underlätta nerkylningen, vilket innebär att de arbetande musklerna får mindre blod.

LÖSNINGEN
Dra ner på tempot och korta ner löprundan med minst 20 procent.

Hög värme (över 30 plusgrader) och hög luftfuktighet (över 60 %)

EFFEKTER
Kroppstemperaturen stiger, blodvolymen minskar och den höga luftfuktigheten förhindrar svetten att avdunsta.

LÖSNINGEN
Spring korta, lugna löppass, eller spring på löpband i ett luftkonditionerat rum eller gym.

Hög luftfuktighet (över 60 %)

EFFEKTER
Den minskade svettavdunstningen minskar kroppens förmåga att reglera kroppstemperaturen.

LÖSNINGEN
På löprundor kortare än en timme, dra ner kilometerfarten med 20 sekunder. På löprundor över en timme, dra ner kilometerfarten med 30 sekunder.

Hetta som stiger från marken 

EFFEKTER
När marken blir upphettad av solen förändras det mikroklimat som omger löparen.

LÖSNINGEN
Spring på stigar eller grusvägar. Dessa underlag absorberar inte solens strålar i samma utsträckning som asfaltvägar gör.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Krönika: En klassisk tvivelrunda
Blogg

Krönika: En klassisk tvivelrunda


Det är lördag förmiddag och dags för Casa Italia på biblioteket i södra Miami. Min dotter lär sig språket medan min man pratar med andra föräldrar från hemlandet Italien. Vid det här laget vet jag att något som kan avhandlas på en minut i Sverige tar cirka en timme i Italien (diplomatiskt uttryckt: italienska är ett ordrikt språk). Själv dedikerar jag tiden till en långrunda i ett för mig nytt område: Palmetto Bay. Eller borde jag kanske skriva välkommen till djungeln? Här finns nämligen stora banjaträd och ödlor som rusar framför löparskorna. Första gången här sprang jag längs bilvägen till…

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Tränar du för ett långlopp? Testa maratontusingar!
Blogg

Tränar du för ett långlopp? Testa maratontusingar!


Har du siktet inställt på ett maraton eller ett halvmaraton? Eller gillar du bara att springa långt? Testa att byta ut ditt vanliga långpass mot maratontusingar – det kan göra susen för formen!

RW-passet: Maratontusingar 10–22 x 1 000 meter

Därför ska du testa det: Målet är att bygga upp en volym som motsvarar ett långpass, men vi gör det genom att springa 1 kilometer (1 000 meter) långa intervaller. Sådana brukar oftast kallas för ”tusingar” på löparspråk, så för att särskilja det här upplägget från den typen av traditionella intervaller benämner vi dessa ”maratontusingar”.

Uppvärmning: I den totala volymen löpning räknar vi även in uppvärmning och nedvarvning. Inled passet med lugn löpning 2–3 kilometer. Stanna till och kör lite rörlighetsövningar för dina leder, ligament och löpmuskler. Du kan även lägga in någon enkel och uppmjukande löpskolningsövning om du vill. Sedan är du redo att starta dina 1-kilometersintervaller. 

Så gör du: På det här passet är tanken INTE att du ska hålla tuff intervallfart, men du ska springa klart snabbare än vad du håller normalt på ditt långpass. Ha som målbild att springa runt 30–40 sekunder snabbare i minuter per kilometer än vad du normalt gör under ett långpass. (Kör du normalt sätt riktigt snabba långpass, kan din målbild vara lite mindre ökning i fart än 30-40 sekunder)

Så hittar du rätt fart

Välj rätt fart: För att få ett optimalt upplägg kan du med fördel starta de första intervallerna lite långsammare än din ”riktfart”, så att du sedan har kapacitet kvar att öka farten efterhand. Målet är att den sista intervallen blir den snabbaste – trots att du då har många kilometer i benen. Du kan till exempel starta i en fart som är 20–25 sekunder snabbare per kilometer än din långpassfart innan du ökar till 30–40 sekunder snabbare per kilometer under den senare delen av passet.

Antal intervaller: 10–22 ”maratontusingar” kan vara ett mål lite beroende på hur van du är, hur långa dina vanliga långpass varit hittills och hur lång tid varje maratontusing tar.

Vila: Vilan mellan varje intervall kan ligga på 45–60 sekunder. Den kan gärna vara aktiv med gång eller lätt jogg. Känns det bäst med stående vila så tar du det.

Nedvarvning: Efter sista intervallen pustar du ut innan du avslutar passet med några kilometers lugn nedvarvning. Avsluta med några lätta rörlighetsövningar för löpmusklerna som fått jobba!

Tänk på det här!

Tips! Tänk inte på hur många intervaller du har kvar i början av passet utan fokusera på din löpteknik – att springa avslappnat men ändå med ett mer aktivt löpsteg än ditt normala steg på långpass. Efter ett tag är det bara några intervaller kvar – då kan du börja räkna ner!

Tänk på det här: Även om det inte är ett långpass, kommer du med upp- och nedvarvning vara ute länge. Ta därför gärna med dricka ut på passet, och gärna en dryck med energi eller någon energigel (eller annat du gillar).

Lycka till!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*