Alla känner nog att december är en slitsam månad på många sätt. Räcker med titta på sina barn för se att det är välkommet med ett break.
Precis som för oss stora barn har de insjunkna ögon, svårt för att komma upp på morgonen och är lätt griniga. Att var och varannan på arbetsplatsen är sjuk gör inte saken bättre då man har svårare för att komma ifrån samt behöver jobba mer än normalt. Addera till detta logistiken för att Julen skall gå smidigt till utan att någon i familjen känner sig överkörd samt alla julklappar som skall inhandlas. Den ekonomiska aspekten är svår att bortse från. Tycker det flyger iväg tusenlappar åt alla möjliga håll utan att man egentligen vet vart de tar vägen. I denna kaos skall man försöka få in 8-10h träning i veckan samt den viktiga återhämtningen. Jo men det är troligt…
Precis en sådan dag var det igår. Manfall på jobbet, mycket att göra för dem som var där. Sjuka barn hemma och en ”att göra lista” som saknar motstycke. Hade gett upp idén att få till mitt maxpass då jag inte sovit mer än 5-6h per natt senaste dagarna. Feberyrande barn och allmän oro i själen gör inte min nattsömn blir särskilt rofylld. Har dessutom ätit dåligt senaste tiden. För lite och bristfälligt näringsinnehåll. Jävligt onödigt då kosten är det enklaste att parera tillståndet med i såna här lägen. Förlorad sömn klarar man menb det är svårt att driva något framåt utan energi. Det var en läxa som jag lärde mig i det militära.
Efter en klassisk tacomiddag med familjen så bestämde jag mig trots allt för att bita i det sura öpplet och få skiten överstökad. Har lärt mig att även om skallen känns helt sabbad så behöver inte kroppen vara det. Tvärtom faktiskt, den kan verkligen överraska på uppsidan. Det svåraste är att komma iväg för att träna, själva träningen i sig är sällan något problem. Sagt och gjort, där satt man på balkongen och lyssnade på en random musikslinga på Spotify samtidigt som jag tittade på highlights från det induviduella tempot i Tour de France från 2012. Fann mig plötsligt i total harmoni. Benen trummade på fint under uppvärmningen och det var väldigt fridfullt i min sportbubbla.
Det var lugnet före stormen. 20 minuter maxtest på trainern kan knappast beskyllas för att vara behagligt. Vi är alla olika när det kommer till hur mycket smärta vi klarar av innan vi knäcks. Somliga klarar endast extrema nivåer under kortare perioder medan andra kan härda ut i en evighet på omänskliga nivåer. Jag är lyckligt lottad och klarar av bägge dessa upplevelser ganska bra. Kan pressa skiten ur mig upp till en timme samtidigt som jag klarar en Ironman på anständiga pulsnivåer utan att krevera.
Hade en förhoppning av att klara 335 watt. Planen var dela upp passet i 5-minutare så det blir lättare mentalt. Ingen vidare strategi efter 2 minuter börja tänka ”fy fan, 18 minuter kvar”.
Första 5:an försvann utan benen började bråka, lade mig direkt på en högre nivå. Vid 10 minuter hade jag ett snitt på 335 watt och andades fortfarande kontrollerat samtidigt som benen kändes bra. Försökte hålla samma kadens som Wiggins, Froome men mäkte att jag är mycket mer bekväm på en tung växel än när benen går som på en symaskin. Där finns det en uppenbar förbättringspotential.
När det endast var 5 minuter kvar var det dags att lämna allt som har med kontroll och göra och grisa ner sig rejält. Höll mig runt 350-365 watt mestadels för att avsluta sista minuten närmare 400w. Fick ett snitt på 345 watt för mina 20 minuter. En mer rättvis siffra kanske hade varit 340 då jag spurtade sista delen men om jag inte inbillar mig att det är tävling får jag inte ut mitt max.
Belöningen blir att Björn sätter in 340 watt på mina tröskelintervaller……wiiiieeee. Nåja, skulle det vara lätt att bli bra så skulle alla kunna göra det 🙂
Jag somnade sedan med ett leende på läpparna. Inte ofta man överraskar sig själv längre. Har ökat ganska rejält sedan jag började med Björn som tränare. I Januari 2013 när jag gjorde detta test på samma trainer hade jag 297 watt i snitt.
Det är en förbättring på 16%. Inte så illa pinkat för någon som redan håller anständiga motionärsnivåer.
Nu är jag värd en rejäl utskjutning ikväll!
Nelker
