MEST LÄSTA
RW-passet: Intervallstege med löpvila
Blogg

RW-passet: Intervallstege med löpvila


I det här passet blir intervallerna kortare och snabbare allt eftersom. Det är ett utmärkt sätt att både jobba med din kondition och din förmåga att springa snabbt – samtidigt som du får träna på din förmåga att fortsätta springa när du är trött.

Intervallstege med löpvila: 4/2 min – 3/1,5 min – 2 min/1 min – 90s/45s – 60s/30s – 30s/15s

Därför ska du göra det

Under det här passet kommer du att jobba riktigt bra med både kondition och snabbhet. Men den stora vinsten med passet är att du under löpvilan tränar kroppen på att transportera bort din trötthet – trots att du fortsätter att springa.

Värm upp

Inled passet med en uppvärmning. Sikta på cirka 15 minuter lugn löpning, då du tar dig till din intervallsträcka som helst ska vara relativt flack. Stanna till och lägg några minuter på dynamiska rörlighetsövningar (gungande och pendlande övningar) och eventuellt lite löpskolning om du är van vid det. Avsluta sedan uppvärmningen med två fart- och pulshöjande koordinationslöpningar på 15–20 sekunder med 30 sekunders stående vila mellan varje.

Så genomför du passet

Efter uppvärmningen och en kort vila är du redo att starta intervallstegen. Nu ska du springa intervaller som blir kortare och snabbare allt eftersom, enligt det här upplägget:

  • 4 minuter intervall, 2 minuter löpvila, 2 minuter intervall (8 min)
    Serievila ca 1 minut, stående vila
  • 3 minuter intervall, 90 sekunder löpvila, 90 sekunder intervall (6 min)
    Serievila ca 1 minut, stående vila
  • 2 minuter intervall, 60 sekunder löpvila, 60 sekunder intervall (4 min)
    Serievila ca 1 minut, stående vila
  • 90 sekunder intervall, 45 sekunder löpvila, 45 sekunder intervall (3 min)
    Serievila ca 1 minut, stående vila
  • 60 sekunder intervall, 30 sekunder löpvila, 30 sekunder intervall (2 min)
    Serievila ca 1 minut, stående vila
  • 30 sekunder intervall, 15 sekunder löpvila, 15 sekunder intervall (1 min)

Intervallpasset tar knappt 29 minuter med serievilan. Kör du hela upplägget får du 24 minuter löpning totalt, fördelat på 18 minuter intervall och 6 minuter joggvila (löpvilan).

Hitta rätt fart

Den inledande 4 minuter långa intervallen kan sätta tempot för hela passet. Sikta på att springa den längsta intervallen i din bästa milfart. 

I varje serie kan du sikta på att springa den kortare intervallen runt 20 sekunder snabbare (i min/km) än vad den långa gick på (grovt riktvärde). 

På nästa series efterföljande långa intervall sänker du farten igen jämfört med den föregående kortare intervallen. Sikta på att springa runt 10 sekunder snabbare i min/km än vad du gjorde på den föregående långa intervallen.

Krångligt med farterna?

Känns det krångligt att hålla reda på de olika farterna? Kör på känsla i stället och låt farten bli högre ju kortare intervallerna blir. Det viktiga är att farten inte ska vara tuffare än att du klarar att ha löpvila där du ska ha löpvilan – och att du kan växla till en högre fart på den kortare intervallen i varje serie trots att du är trött.

Så löpvilar du

Tanken med det här passet är alltså att du INTE ska stanna efter den långa intervallen i varje serie. I stället tar du en löpvila (joggvila) innan den följande kortare intervallen i samma serie.

Löpvilan ska vara lugn löpning för dig – men försök ändå att hålla i gång så att du känner att det blir löpning. Ju snabbare löpare du är, desto snabbare fart kan du hålla under löpvilan – då kan du till och med hålla något högre tempo än ”jogg”.

Intervallstegen avslutas med en snabb serie där du inte behöver tänka farter. Spring nu så snabbt du kan utan att riskera att få någon ”sprintskada”.

Efter de sista intervallerna vilar du lite innan du avrundar passet med en lugn nedjogg på 5–10 minuter och lite stretch.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Därför ska du testa 10-20-30-metoden
Blogg

Därför ska du testa 10-20-30-metoden


Våren är här och därmed är det dags för tempoträning. Varför inte testa 10-20-30-metoden, skapad av en dansk professor? Lätt att tillämpa och fungerar för såväl nybörjare som elit. Dina ben kommer att säga ”mange takk”.

Under vintermånaderna ägnar de flesta av oss huvudsakligen åt grundträning i form av distanspass i medelhögt tempo. Det ger en bra uthållighetsgrund för att kunna klara av mer intensiv löpning längre fram under säsongen. Det ökar dessutom hållfastheten i muskler, senor, leder och ligament.

Men nu när våren är här upplever du kanske en viss seghet i kroppen och längtar efter att få in lite mer fartbetonade inslag i träningen. Har du ingen större erfarenhet av tempoträning är det lätt att känna osäkerhet inför vilka intervallpass eller andra högintensiva tempopass som skulle kunna passa dig. Vilken intensitet är lämplig inledningsvis och hur mycket löpning i högt tempo kan du hantera på ett bra sätt? 

10-20-30-metoden

En bra inskolning till tempoträning är ett träningskoncept som utvecklats i Danmark av professor Jens Bangsbo och fysiologen Thomas Gunnarsson. Det kallas 10-20-30-metoden och är mycket enkelt att tillämpa.

Siffrorna står för det antal sekunder du löper i tre olika tempon. Men egentligen borde talen komma i omvänd ordning, för upplägget är att du först löper 30 sekunder i lugn joggingfart (cirka 30 % av max), därefter 20 sekunder i din normala distansfart (cirka 60 % av max), för att sedan växla upp till det högsta tempo som du kan klara av med fortsatt avspänd löpning (cirka 90 % av max). En sådan omgång om 60 sekunder utgör ett så kallat block. 

Efter varje genomfört block upprepas sekvensen 30-20-10 sekunder återigen, utan vila, tills du har genomfört fem block – som är ett komplett set. Då lägger du in en återhämtningsfas på 2 minuter – antingen i form av mycket lätt jogg eller gång. Därefter genomförs fem nya sammanhängande 60-sekundersblock (5 x 30-20-10 sekunder) följt av en ny 2-minutersvila. 

En metod som passar alla

Vid första träningstillfället med 10-20-30-konceptet ger 2–3 set ett fullt tillräckligt smakprov på vad träningsmetoden innebär, främst med tanke på att du sannolikt är ovan vid den riktigt höga löphastigheten i 10-sekunderssekvenserna. Tänk på att du faktiskt rekryterar muskelfibrer som befunnit sig i ”vinterträda” under avsevärd tid. 

Den här typen av träning fungerar utmärkt för alla nivåer av löpare. Detta eftersom du löper på tid efter din egen förmåga i de olika intensitetsnivåerna och inte efter förutbestämda löphastigheter. Du bör dock minst ha ett par månaders regelbundet löpande ”under bältet” i form av distanspass på 30–45 minuter innan du ger dig i kast med 10-20-30-metoden. Ett gott riktmärke är att du bör klara av att kontinuerligt löpa minst tre kilometer i jämn distansfart.

Betänk att även om detta handlar om ett relativt kort träningspass så har det riktigt högintensiva inslag. Därför är det oerhört viktigt att det inleds med en noggrann uppvärmning på cirka 15 minuter. Förutom successivt högre intensitet i löpningen bör uppvärmningen också gärna innehålla löpskolningsövningar som höga knälyft, hälkick och lätta studshopp. Men även dynamiska tänjningar av såväl lårmuskulaturen som vader och fotleder. 

Öka försiktigt

Inledningsvis är ett pass med 10-20-30 tillräckligt per vecka. Om du genomför det på rätt sätt, kommer du tydligt att känna av belastningen dagen efter att du genomfört ett sådant pass. Att då lägga in ett kortare lätt distanspass gör att återhämtningen underlättas. Efter en tillvänjning på 4–6 veckor kan du eventuellt lägga in ytterligare ett 10-20-30-pass eller någon annan typ av tempoträning på veckobasis.

I rutan (nederst) kan du se steg för steg hur den här typen av träningspass genomförs. Använd alltid de första 2–3 blocken som en förlängning av uppvärmningen. Försök då att försiktigt och kontrollerat hitta rätt intensitet och finna en jämn rytm i löpningen (speciellt i de högintensiva 10-sekundersavsnitten).

Progressiviteten i träningen är inte i första hand att genomföra så många block eller set som möjligt. Bibehåll set-indelningen om vardera fem block och fokusera i stället på att höja tempot efterhand som du klarar av att löpa allt snabbare. Det gäller främst 10-sekundersavsnitten, men också 20-sekunderssegmentens distanstempo.  

Se till att du får tillräcklig återhämtning mellan varje set. Känn dig för om lätt jogg eller gång passar dig bäst. Viktigast är att du efter vilan känner dig helt redo att ge dig i kast med nästa set.

Funkar nästan var som helst

Det finns inget som säger att du måste löpa 10-20-30-intervaller på ett och samma ställe. Du kan mycket väl genomföra passet på en slinga eller en vändpunktsbana. Men oftast är det lättast att hålla sig till relativt flacka underlag, eftersom kuperad terräng utgör ytterligare en utmaning när det gäller att bedöma rätt intensitet och rytm i löpningen.

Träningen kan du genomföra antingen ensam eller i grupp. Om det i det senare fallet finns löpare med olika löpkapacitet i gruppen kan den ändå hållas samman, om de snabbaste individerna löper tillbaka ett stycke under varje 30 sekunders joggingsegment.

De danska forskarna bakom träningskonceptet har i samarbete med DGI (Danske Gymnastik & Idraettsforeningar) utvärderat 10-20-30-träningen i olika sammanhang. I ett projekt fick en grupp om 200 löpare med varierande träningsbakgrund i åldrarna 24–70 år genomföra 10-20-30-träning två gånger i veckan – samt ytterligare ett valfritt träningspass – under åtta veckor.

Den här typen av träning fungerar utmärkt för alla nivåer av löpare.

Det resulterade i att de erfarna löparna i snitt förbättrade sin tid på fem kilometer med 39 sekunder och nybörjarna löpte i genomsnitt tre kilometer 49 sekunder snabbare efter åttaveckorsperioden. Det ska noteras att en hel del löpare var över 60 år gamla, men uppvisade ändå klara förbättringar. Det visar tydligt att denna typ av träning i princip fungerar på alla åldersgrupper. 

Den främsta fördelen med 10-20-30-upplägget är dess enkelhet. Självfallet kan du använda en träningsklocka och/eller pulsmätning om du vill ha mer detaljerad koll på hur kroppen reagerar på de olika intensitetsinslagen, men det är egentligen överkurs. Efterhand lär du sig att bedöma rätt fart för de olika intensiteterna utifrån din upplevda ansträngning. Den förmågan är dessutom viktig att träna upp för alla löpare som ställer sig på en startlinje för att genomföra någon typ av lopp.

Så här genomförs ett 10-20-30-pass

Uppvärmning 15 minuter, stegrad löpning inklusive löpskolning och stretchning. Genomför sedan fem block i en följd, utan vila, vilket utgör ett set (5 x 60 sekunder). Ett block (60 sekunder sammanlagt) består av:

  • 30 sekunder jogg, ca 30 % av maxintensitet.
  • 20 sekunder distansfart, ca 60 % av maxintensitet.
  • 10 sekunder hög fart, ca 90 % av maxintensitet.
  • 2 minuter återhämtning, lätt jogg eller gång.
  • Upprepa ett nytt set om 5 x 60 sek (30-20-10) i en följd.

Inledningsvis börjar du på två till tre set om vardera fem minuter med mellanliggande vila på två minuter. Därefter ökar du till fyra set och sedan fem till sex set. Behåll vilan på två minuter mellan seten, men sträva efter att successivt öka tempot i genomförandet av blocken.

Avsluta varje pass med cirka tio minuter nedjoggning och stretchövningar.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Varför får man ont i stortån?
Blogg

Varför får man ont i stortån?


Här är tre vanliga orsaker till att stortån kan börja smärta – och fyra övningar som kan minska risken för att du ska drabbas. 

Stortån består lite förenklat av två leder. Dels grundleden som sitter där tån börjar, dels den yttre tåleden som sitter längre ut. Det är framför allt i grundleden som det mesta av tåns rörelse sker, den behöver bland annat kunna böjas uppåt och neråt. Böjningen uppåt är viktig för att till exempel fotvalvet ska spännas så att vi får ett effektivt frånskjut. 

Stortån styrs av en rad olika muskler som ansvarar för att lyfta tån uppåt, böja den neråt samt att lyfta den inåt och utåt. Hur väl din stortå fungerar är viktigt för såväl resten av fotens funktion som för resten av din kropp. 

När stortån inte fungerar som den ska eller när du drabbas av smärta så är det framför allt tre diagnoser som ligger bakom merparten av problemen: hallux valgus, hallux rigidus och artros (se nedan).

När det gäller rehab, skor, sulor, inlägg etcetera för behandling av samtliga dessa tillstånd så bör man prova sig fram för att lära sig vad som fungerar bäst. Som tur är finns det duktiga terapeuter, tränare och ortopedtekniker som kan vara behjälpliga med sin expertis.

DIAGNOS: Hallux valgus 

Vad det är: Hallux är latin för stortå, valgus betyder inåtvinklad. Att stortån pekar inåt (mot de andra tårna) är en av de vanligaste diagnoserna eller felställningarna i våra fötter. Den är något mer förekommande hos kvinnor än hos män. 

Felställningen gör att stortån får svårare att göra sitt jobb. Dels med att assistera vår balans, dels med att böjas uppåt och spänna upp fotvalvet när vi avvecklar steget vid gång och löpning. Felställningen kan även leda till att vi får en knöl, en ben/brosktillväxt vid tåns grundled (se bild) som ofta gör ont.

Det är också vanligt att tåns rörlighet blir nedsatt. Det är med andra ord flera aspekter som gör att hallux valgus ofta innebär såväl smärta som en begränsning av tåns funktion.

Stortåns grundled (t.v). Exempel på tåseparerare som hjälper till att placera stortån rakt när du går, står eller tränar (t.h.).

Vanliga tips: Använd bredare skor, gärna med fotformade tåboxar som är så breda att de ger plats för tåspridare (se bild ovan). Att använda skor utan klack är starkt rekommenderat. Ibland kan ett ilägg eller en sko med något uppåtvinklad framdel (toe spring) minska symptomen.

Ovanstående i kombination med rörlighetsträning och styrketräning av stortå och fot kan ibland minska besvären, och ibland avhjälpa dem helt beroende på hur långt gångna besvären är.

DIAGNOS: Hallux Rigidus 

Vad det är: Betyder i all sin enkelhet ”stel stortå” och är ofta synonymt med artros i stortån. (I den här texten har jag valt att dela upp rigidus och artros, då jag upplever att många är stela i sina stortår utan att ha artros och att många med artros, särskilt begynnande artros, inte alltid har särskilt nedsatt rörlighet.) 

Vanliga tips: Är stortån ”bara” stel brukar rörlighetsträning ge bra effekt ganska snabbt. Resultat i form av ökad rörlighet i stortån kommer ibland redan efter ett par veckor, även om man ofta behöver ha mer tålamod än så. I takt med att rörligheten blir bättre är det en bra idé att byta ut lite av rörlighetsträningen till styrketräning av stortån.

DIAGNOS: Artros 

Vad det är: En led består enkelt beskrivet av två skelettdelar som möter varandra och där en rörelse kan ske mellan skelettdelarna. Dessa har ett tunt lager brosk ytterst som bland annat kan fungera som stöt- och friktionsdämpare. 

Artros innebär att brosket av någon anledning har försämrats. Detta kan leda till molvärk efter aktivitet, smärta under aktivitet och på sikt även stelhet i leden – hallux rigidus. Vid artros upplever man ofta svullnad och rodnad runt leden. Ibland kan benpålagringar uppstå som försämrar rörligheten ytterligare och bidrar till smärta.

Vanliga tips: I rehab är min erfarenhet att styrketräning av stortån ofta kan lindra besvären vid artros. Om stortån är stel kan rörlighetsträning hjälpa ibland, men det beror på om leden har blivit stel på grund av smärtan i sig eller om det faktiskt har uppstått ett mekaniskt stopp, det vill säga att ben ligger mot ben. 

Skovalet är viktigt för den som har drabbats av artros. Dels behöver de vara breda så att de inte klämmer eller trycker på leden, dels bör skon vara lagom dämpad. Många upplever att lite styvare sulor, gärna med uppåtvinklad framdel, minskar symptomen.      

Fyra bra övningar för att stärka stortårna

  1. Rörlighetsövningar

Träna på att böja stortån uppåt respektive neråt. Kör till exempel 1 minut per övning, 5–7 dagar i veckan. Om det gör ont lägger du lite mindre tryck på tån och minskar dosen något. Utvärdera efter 2–6 veckor.

2. Motorikövning

Träna dig på att lyfta stortån utan att lyfta de andra tårna, samt på att pressa ner stortån lätt i marken.  Träna dagligen tills du klarar 20 repetitioner utan större svårigheter.

3. Neråtböjning

Pressa ner stortån med bandet som motstånd. Om tån vill dra inåt (mot småtårna) så kan du ta hjälp av bandet för att dra ut tån rakt. Utför 3 x 10–15 repetitioner, 3–7 ggr/vecka.

4. Stortåhävning på kil (kan även utföras på golv)

Ha bandet runt stortårna. Vinkla upp tårna för att sedan pressa ner tårna i kilen och gör sedan en liten tåhävning. Fortsätt trycka ner stortån i kilen/golvet, och säkerställ att du avvecklar över stortåns grundled. Övningen ska kännas i musklerna som styr tån på fotens undersida. Gör 3 x 10–15 repetitioner, 2–4 ggr/vecka.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sex nycklar till att bli en bättre traillöpare
Blogg

Sex nycklar till att bli en bättre traillöpare


Chefredaktör Anders ”Szacke” Szalkai berättar om sex olika egenskaper han jobbar med under sitt pass för att utvecklas som traillöpare.

Som ett led i att utveckla sig som traillöpare har ”Szacke” skapat ett trailinspirerat terrängvarv som är en kilometer långt. Han brukar köra åtta varv (8 x 1 kilometer) med 1 minuts vila mellan varven. Under varvet fokuserar han också på dessa sex olika egenskaper som han vill träna upp för att bli en bättre traillöpare:

1. Använd de höga och fasta punkterna uppför

Starten på varvet går uppför en stig med relativt mycket rötter och stenar. Fokus på denna första del av den kilometerlånga intervallen är att ta sig uppför relativt snabbt, utan att slösa så mycket energi. Här tränar Szacke på att använda de höga och fasta punkterna på underlaget, som rötter och stenar, för att få bra frånskjut.

Szackes tips! ”Tänk på att våga lyfta blicken en bit upp i backen och att sedan jobba på extra mycket med armarna och ett kortat steg, för att ta dig uppför så snabbt men energibesparande som möjligt. Självklart får man som bonus en bra konditionsträning här på intervallen.”

2. Använd ”powerhike”-tekniken i branta uppförsbackar

Andra fokusdelen under varvet är en kort brant backe. Här tränar Szacke på att gå med så kallad ”powerhike”-teknik. Det innebär att han bryter av löpningen och går så snabbt han kan uppför – med hjälp av armarna.

Powerhike uppför – svårt för en inbiten asfaltslöpare.

Szackes tips! ”Ta hjälp av armarna och tryck dig uppåt med händerna mot ovansidan av låren, både för att spara energi och ändå kunna hålla ett högt tempo.”

3. Våga lita på skorna

Tredje fokusdelen blir att springa snabbt på en sträcka med berghäll. Här gäller det att mentalt våga lita på skornas grepp mot stenunderlaget.

Szackes tips! ”Oavsett om det rinner vatten över berghällarna eller om det är torrt gäller det att våga springa på och lita på att skorna har grepp.”

4. Släpp på farten där det är lättsprunget

Fjärde delen av varvet ger möjlighet att flyta på snabbt på en fin skogsstig, utan svåra tekniska partier – så här gäller det att våga släppa på farten.

En del av varvet bjuder in till snabb löpning på fin skogsstig.

Szackes tips! ”Här blir det fart- och konditionsträning, så det gäller att kunna växla om steget och hitta flytet i den snabbare löpningen.”

5. Hitta ditt dansande steg

Femte delen handlar om att på en teknisk del av banan, med relativt mycket rötter och stenar, träna på att navigera och springa effektivt och säkert.

Szackes tips! ”Här ligger fokus på att träna på att lyfta blicken och registrera underlaget en bit fram, så att jag nästan automatiskt klarar av att justera steget och kan ’dansa fram’ med lätta, snabba steg.”

6. Bli säker utför på tekniskt underlag

Sista delen av varvet tar oss tillbaka till starten, där utförslöpning på teknisk stig väntar innan han får vila. Efter en minuts vila är det sedan dags för nästa varv av totalt åtta.

Szackes tips! ”Här handlar det framför allt om att våga släppa på. Fäll ut armarna för att skapa en bra balans.”



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur tränar man höftböjarna?
Blogg

Hur tränar man höftböjarna?


Höftböjarna glöms ofta bort eller får stå till svars för alla möjliga problem i löpningen – men det är helt oförtjänt. Det är dags att ge höftböjarna den uppmärksamhet och träning de förtjänar.

Rumpans muskler får massor av kärlek och omtanke i form av träningstips, och höjs ofta till skyarna för sin viktiga roll i löpsteget. Tvärtom är det för våra höftböjare som ofta glöms bort helt, eller beskylls för både det ena och det andra när det kommer till problem i löpningen. Därför tänkte jag ge dem en välförtjänt upprättelse nu.

Lite förenklat brukar jag dela in höftböjarna i två huvudgrupper: de lite kortare och de lite längre. De lite kortare höftböjarna fäster högt upp på lårbenet, lite mot insidan, och går sedan uppåt och fäster dels på bäckenets insida, dels på ryggraden. De längre höftböjarna går från höftbenets framsida och ner mot knät där de också fäster. 

När foten är i marken och benet sträcks bakåt i löpsteget med hjälp av bland annat rumpans muskler så jobbar höftböjarna excentriskt (de sträcks ut) för att hjälpa till att kontrollera rörelsen. När de sträcks ut så lagras även energi som sedan hjälper till att skapa kraft framåt igen i löpsteget. I och med att höftböjarna bland annat fäster på ryggraden och i bäckenets insida så är de också med och stabiliserar både ryggrad och bäcken. 

När foten å andra sidan är i luften och benet vänder framåt igen så jobbar höftböjarna bland annat genom att dra ihop sig med hjälp av den lagrade energin från utsträckningen, och böjer därmed i höften så att benet förs framåt. 

En stark rumpa är aldrig fel – men som du nu kanske förstår så måste även höftböjarna både tåla och utföra mycket arbete. De behöver alltså vara starka och uthålliga för att inte riskera att börja göra ont eller resultera i smärta någon annanstans. 

Träningstips! Upplever du inga besvär från området kring höftböjarna så räcker det troligen med 1–2 övningar var 7–14 dag. Upplever du att du ofta blir sliten i området så testa att köra 2 övningar 3 ggr/v i 3 veckor. Sedan trappar du ner med 2 övningar 2 ggr/v i 2 veckor, följt av 2 övningar 1 gång/v i 3 veckor. 
Genomför hela träningsupplägget även om tendensen till att bli sliten försvinner under tiden. När programmet är slut fortsätter du med träningen av höftböjarna, men då alltså lite mer sällan. (Har du mycket besvär med höftböjarna rekommenderar jag att du bollar detta med medicinskt utbildad personal.)

Förutom svaghet kan besvär i höftböjarna även komma av en ofördelaktig löpteknik, eller att du till exempel behöver bli rörligare eller starkare någon annanstans i kroppen. (Testa din rörlighet i de här fem löprelaterade testerna). 

En vanlig missuppfattning är att höftböjarna ska stretchas om de känns trötta, spända och stela – i stället för att aktiveras eller styrketränas. Jag håller inte med. Min erfarenhet är att höftböjarna oftare är svaga men har fullgod längd och/eller flexibilitet än att de faktiskt är så oflexibla att de begränsar rörligheten och därför behöver stretchas.

En svag muskel som lätt tröttas ut kan säkert upplevas sliten, stel och spänd, men det betyder alltså inte att den nödvändigtvis måste stretchas. Att bli starkare däremot – det tjänar du i princip alltid på.

Sträva efter att träna höftböjarnas olika funktioner med fokus på att böja i höften så att benet förs framåt, samt på att bromsa benets väg bakåt bakom kroppen. Här kommer exempel på övningar att utföra hemma, samt några tyngre övningar att göra om du utför träningen på gymmet.

1. Ryggliggande knäindrag med band 

Så gör du:  Dra knät rakt i riktning mot samma sidas axel så att bandet spänns. Stanna 1–2 sekunder innan du sakta för tillbaka benet till starten för att upprepa. Gör övningen i 3 set x 10–15 repetitioner per ben. 

Tänk på: Sträva efter att övningen nästan ska kännas in mot ljumsken, och inte bara på höftens framsida eller i låret. För att hitta den kontakten lite lättare kan du föra foten lite inåt mot det andra knät samtidigt som du för knät mot axeln.

Fördel: Utmanar höftböjarna genom att böja i höften.

2.  Knästräckning i friarposition 

Så gör du: Lyft först upp knät 1-3 decimeter cirka tre gånger. Om det känns lätt kan du lyfta upp knät, för att sedan räta ut benet så att benet blir helt rakt. Håll 1–2 sekunder innan du sätter ner foten i marken och börjar om. Gör 3 x 5–10 knästräckningar per sida.

Fördel: Utmanar främst den långa höftböjaren.

3. Stående knäuppdrag med band 

Så gör du: Dra knät rakt uppåt så att knät kommer upp i höfthöjd eller högre. Håll 1–2 sekunder innan du sakta sänker ner benet för att upprepa. När du lyfter benet, sträck ordentligt på ståbenet så att du blir lång. Gör 3 x 10–12 repetitioner per ben.

Fördel: Utmanar höftböjaren genom att böja i höften i rätt position i förhållande till gravitationen. Dessutom kommer ståbenets utsida höft att få grym träning.

Tre bonusövningar för träning i gymmet

Bollsqueeze med häldopp på golv alt. hängande knälyft

På golv: Nyckeln här är att pressa benen in mot bollen, det gör att benens och höftens muskler kopplas in bättre. Håll en stark mage hela tiden, du kommer känna att även magen och dess nedre del verkligen får arbeta i denna. Ju längre bort från kroppen du sätter ner hälarna desto jobbigare.

Hängande: Även här gäller det att pressa in benen i bollen för att få igång benens och höftens muskler i övningen. Gör 3 x 8–12 om du ligger på golvet, något färre om du gör övningen hängandes.

Ryggliggande knäindrag i kabelmaskin

En bra övning för att bli riktigt stark i höften. Här kan du använda en riktigt tung vikt. Dra knät ganska snabbt mot dig men bromsa på vägen tillbaka. Gör 3 x 8–10 repetitioner/ben.

Baktunga utfall i TRX

När du sänker dig ner ska du ha så mycket tyngd på det bakre benet så att du verkligen känner att det bakre benet belastas och får jobba i övningen. Här får höftböjarna verkligen jobba genom att sträckas ut, dessutom bakom kroppen vilket gör övningen kanonbra för dig som springer. Gör 3 x 8–12 repetitioner/sida.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*