Blogg

Drunk Santa


Memo to self: Ha lågt ställda förväntningar på dig själv under december månad.

Om man skulle visa staplar över min månatliga alkoholkonsumption så skulle november & december vara oroväckande höga i jämförelse med övriga året. Detta kan förklaras av flera skäl. Man har färre anledningar att inte dricka och det alltid är fullspäckat med diverse struliga tillställningar under denna period. Ska väl inte gnälla egentligen, ska man vara dekadent någon gång under året så är det nu. Dessutom väldigt kul att spendera mer tid med vänner, familj och kollegor under andra omständigheter.

Det största problemet är att man är riktigt ur form som festprisse. Precis som festprissen skulle må under ett av mina hårda träningspass mår jag av att festa till. Man har noll koll var ens gränser går och väggen kommer väldigt bryskt.
Träningsvärken dagen efter är hänsynslös och den kemiska ångesten är påtaglig. Har man dessutom klippt merparten av ett paket Marlboro & en dosa General så är står Liemannen vid dörren. Som om inte baksmällan vore nog så kan man ge sig faan på att ett nedrigt virus smyger sig på när man har garden nere och sätter in dödsstöten.

Lika bra att kapitulera. Ta det på bröstet och gilla läget. Man får prioritera tillställningar och försöka få till den träning som är möjlig bara så man inte glömmer bort vad som är fram & bak på cykeln. Innan man vet ordet av så är det tillbaka till ekorrhjulet och ens sönderplanerade tillvaro är tillbaka.

En sak är säker, jag längtar INTE tillbaka till mitt gamla liv när festerna avlöste varandra. Det var kul så länge det varade men knappast en långsiktig livsplan. Precis som det skede i livet jag är inne i nu så finns det en tid för allt. Det man kan trösta sig med nu är att man sannolikt ser bättre ut naken än om jag hade spenderat de senaste 5 åren på krogen?!

Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så börjar min träning 1:a december trots det jag konstaterade här ovan. Schemat kommer innehålla en hel del träning såklart men jag är relaxed om jag måste stryka vissa pass.
Det gäller att välja sina strider och i december kommer jag välja strategin ”Sören i kören”, dvs bara hänga med. Den lilla skada som detta kommer orsaka min arma kropp kommer inte ha någon avgörande betydelse under 2014 och nästan skönt att slippa rivstarta utan mer smyga igång säsongen. 2013 var ett långt år som nu med facit i hand slet ganska mycket på mig. Kommer försöka ha ett lite mer mänskligt 2014, eller det säger jag nu iaf.

Det var lite svårt att inte bli sugen på Hawaii igen nu när minnet börjat rensa borta alla negatives och man sett sammandraget från NBC. Även om den produktionen är amerikaniserad på ett dåligt sätt så blir man inspirerad att göra om det.
Speciellt nu när oskulden från loppet är förlorad och man kan ha en lite mindre defensiv race plan. Har ni missat inlägget så kommer länken här: http://www.youtube.com/watch?v=O6HkwsfTtU0

Nu ska jag passa på att njuta av min sista ”träningsfria” vecka. Ska försöka undvika bli hemskjutsad från krogen av uniformerad personal efter några flaskor spetsad glögg.

Skål!

Nelker


Senaste numret av Runner’s World

  • Guide! 21 nya trailskor
  • Intervju med Yolanda Ngarambe
  • Är superskorna verkligen superbra
  • Nystart! Så kommer du igång efter semestern
  • Öka farten – spring tabata
  • Plantarfasciit? Experten: Gör så här
Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Barn springer sämre än för 30 år sedan
Blogg

Barn springer sämre än för 30 år sedan


Amerikanska forskare har analyserat 50 studier gjorda mellan 1964 och 2010. Studierna omfattar 25 miljoner barn, i åldern 9 till 17 år, i 28 olika länder.

Forskarna har mätt hur långt barnen kunde springa på en viss tid och det visar sig att den kardiovaskulära uthålligheten har sjunkit med fem procent per decennium i alla länder sedan 1960-talet. Dagens barn springer 1,6 kilometer i genomsnitt 90 sekunder långsammare än 1964.

Resultatet bekymrar forskarna eftersom det kan tolkas som att det finns stor risk för att dagens unga generation löper stor risk att få problem med hjärtat senare i livet.
– Mellan 30 och 60 procent av försämringen hos dagens unga kan förklaras med ökningen av övervikt och fetma, säger forskningledaren Grant Tomkinson.

– 90 sekunder är ganska mycket på en så kort sträcka, säger Anders Szalkai till TT. Det stora problemet är att man inte har den spontana rörligheten längre. I dag träffas barnen och leker via mobiltelefoner eller Ipads.


Antal kommentarer: 1


Johan

Nån som är förvånad ? Jämför ett klassfoto från t.ex mellanstadiet från 70- eller 80-talet med ett aktuellt klassfoto. Tragiskt…



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Ledarkrönika: Genvägar
Blogg

Ledarkrönika: Genvägar


I dagens tidsoptimerade samhälle säljer genvägar bättre än någonsin. Genvägar till en smalare och starkare kropp, ett yngre och snyggare utseende eller till en bättre kondition. Och allt ska ske med minsta möjliga insats – på rekordkort tid.

I träningsvärlden har till exempel Tabata-intervaller lanserats som en sådan ”quick-fix” för tidspressade motionärer. Även vi skrev om Tabata-träning i # 8-13, utifrån vad forskningen verkligen säger om metoden; att den verkligen inte är tillämpbar på all form av träning – eller ens är något för alla.

Kostmodeller och inte minst dieter är annars tacksamma ”genvägar” att paketera. Det senaste halvåret har handlat mycket om periodisk fasta, särskilt då 5:2-dieten som en metod att gå ner i vikt, bli hälsosammare och leva längre.

Kommersiellt är 5:2 en succé och metoden lovordas från så väl forskare som nyfrälsta fastare. Och för den som vill förändra sin livsstil och minska sitt kaloriintag – oavsett om det handlar om hälsa eller viktnedgång – kanske 5:2 fungerar. Många har personliga erfarenheter som vittnar om det.

Men vi förleds gärna tro att allt ordnar sig bara vi fokuserar på vad och hur mycket vi äter. Jag förstår verkligen attraktionskraften i det budskapet. Det är mycket enklare att ta bort lite mat – så länge man får njuta av all övrig bekvämlighet som våra hypermoderna, fysiskt inaktiva och därmed mycket ohälsosamma liv erbjuder.

Visst är kosten viktig – det vi äter påverkar vår hälsa och vår prestationsförmåga i grunden. Forskningen visar också att vissa typer av mat är mer hälsosam än andra – nu är det Medelhavskost som gäller.

Men det verkliga problemet är att vi de senaste femtio åren har skapat ett samhälle där ingen ska behöva röra på sig mot sin vilja. Fysisk rörelse har istället institutionaliserats och kommersialiserats. Det mest naturliga av tillstånd för oss som varelser har på mycket kort tid blivit en konstruktion – som måste planeras och struktureras i detalj – och fenomenet motionsidrott har uppstått.

Och det här är grundproblemet. Om vi bara kan flytta fokus från vad vi stoppar i oss, till hur vi använder energin – då har vi de verkliga nycklarna till en bättre hälsa, en sundare kroppskonstitution och kanske till och med ett längre liv. Kost och fysisk aktivitet är dessutom två aspekter av den mänskliga fysiologin som är tätt sammankopplade. Vi kan inte sluta röra på oss och tro att allt löser sig om vi istället fokuserar på maten.

Därför ville vi belysa problemet med ett alltför ensidigt fokus på mat och bantningsmetoder – och den populära 5:2-metoden fick tjäna som exempel. Vi ställer helt enkelt de hälsopåståenden som görs om 5:2-metoden mot de, väl underbyggda, hälsoeffekter som träning i allmänhet och löpning i synnerhet ger.

Dessutom ställer vi oss frågan om periodisk fasta och konditionsträning ens är förenligt. Vi pratar med experter på området, både förespråkare och skeptiker, och en löpare som har testat att träna och fasta – du hittar artikeln i Runner’s World nr 11.

Svaren är inte helt entydiga, men en inte helt överraskande slutsats vi kan dra är att om man vill gå ner i vikt, få en bättre hälsa och (kanske) leva ett längre liv så är det högst troligen bättre att springa än att fasta. Men det är ju en genväg som du som löpare redan upptäckt.

Men visst finns det genvägar till framgångsrik träning. Ett enkelt sätt är att lyssna på de erfarenheter som miljoner löpare gjort före dig, och de slutsatser som idrottsforskningen kommit fram till. En sådan genväg är att hitta rätt balans mellan hård och lätt träning.

Insikten om hur den balansen ska se ut kom jag fram till efter många år av träning, och det var för mig nyckeln till bättre träningsresultat trots mindre träningstid. Jag önskar bara att någon hade berättat det för mig tidigare – som Christer Wernhult gör i det här numret. För den som vill träna smartare och effektivare är den kunskapen en riktig genväg. Håll till godo.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Löp bättre med dynamisk uppvärmning

Antal kommentarer: 3


Kristoffer P

Kan ni inte fixa så att det går att se era filmer på en iPad?? Funkar på 99% av alla siter men aldrig på er site vilket känns tråkigt.


Andreas

Funkar inte att kolla filmen med IPhone 😮 ?!


Nina Nyström

Hej Andreas och Kristoffer!
Inbäddningen från amerikanska RW fungerar tyvärr inte i dagsläget i iphone och ipad eftersom filmerna då är i flashformat. Men vi jobbar på att komma runt detta i framtiden.
/Red



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Bygg en hållbar träningsplan för 2014
Blogg

Bygg en hållbar träningsplan för 2014


Under återhämtningsperioden bör du utvärdera säsongen som varit, och planera för nästa. Jag tycker att planeringshjulet är ett bra hjälpmedel. Där utgår du ifrån din målsättning och hur mycket tid du kan avsätta för träning. Utifrån detta gör du en träningsplanering som ska leda dig fram till målet. För att kunna utvärdera att träningen fungerar bör du skriva träningsdagbok. Träningsdagboken kan hjälpa dig att avläsa vad som gjorde att du persade i ett lopp – eller vad som orsakade en formsvacka vid en speciell tidpunkt.

Planeringshjulet

1. Sätt ett mål (både långsiktigt och kortsiktigt).

  • Exempel på ett långsiktigt mål: ”Innan 2014 är slut vill jag springa milen under 50 minuter och ha genomfört ett maraton.”
  • Exempel på ett kortsiktigt mål: ”Jag ska följa mitt träningsprogram så noggrant som möjligt, köra core-styrka en gång i veckan och genomföra minst tre backträningspass före jul.”
  • Se över vad du bör förbättra –  t.ex. styrka, uthållighet, tempo och/eller rörlighet? Gör en rimlig plan. ”Hur många pass i veckan hinner jag med, med hänsyn till jobb, familj och andra intressen?”

2. Skriv en träningsplanering.

  • Hur många pass per vecka ska du träna?
  • Pulsering inom respektive vecka – hur ska lätta, medel- och hårda pass fördelas?
  • Vilken typ av pass ska varje vecka innehålla? T.ex. intervaller, backe, distans, tröskel, styrka.
  • Vila/återhämtning. När ska vilodagarna ligga och hur många vilodagar i veckan behöver jag?

3. Genomför träningen enligt planen.

  • Kunskaperna ökar: Du får större förståelse för hur din kropp reagerar på träning.
  • Färdigheterna ökar: Du utvecklas och blir allt bättre på det du tränar.
  • Insikt/förståelse: Du ser orsaker och konsekvenser samt förhoppningsvis träningsresultat.

4. Utvärdering när säsongen är slut.

  • Klarade du dina tränings- respektive tävlingsmål?
  • Träningsdagboken: Gå igenom dina noteringar – hur du tränat och hur kroppen svarade på träningen, eventuella formsvackor, sjukdomar mm.
  • Sätt upp nya mål!

Alternativ träning att testa under återhämtningsperioden
• Yoga: för smidigheten och själen.
• Simning/vattenlöpning: för att avlasta benen men upprätthålla syreupptagningsförmågan.
• Gruppträningspass: något roligt för styrka, koordination och syreupptagningsförmåga.
• Massage: eller en besiktning av en sjukgymnast eller naprapat.
• Styrketräning: för att stärka svaga muskler som på sikt kan skapa obalans och snedbelastningsskador. Passa även på att kolla styrkan i höfter, rygg och bål.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

5:2 vs löpning: Funkar det när du tränar?
Blogg

5:2 vs löpning: Funkar det när du tränar?


Den omtalade viktminskningsmetoden periodisk fasta påstås ha positiva effekter på vår hälsa. Ett skadligt högt blodtryck, men även ohälsosamma kolesterol- och triglyceridvärden kan sänkas hos den som fastar ett par dagar i veckan, menar förespråkarna. Enligt vissa forskare kan kortare fasteperioder dessutom bromsa kroppens åldrande.

Periodisk fasta är från början en vetenskaplig term. Forskningen kring fastans effekter på kroppen har hittills mest handlat om hur man ska bli bättre på att bromsa uppkomsten av åldersrelaterade sjukdomar. I forskningssyfte har därför försöksdjur utsatts för kortare och längre fasteperioder sedan flera decennier. Men studier på människor har också genomförts.

The Minnesota Starvation Experiment (se faktaruta) är ett av de mest uppmärksammade och ifrågasatta forskningsprojekt som genomförts. En del av de, ganska få, långtidsstudier som ligger till grund för dagens vetenskapliga rön om fastans hälsoeffekter har genomförts på muslimer, som i enlighet med sin religion ägnar sig åt daglig fasta under fastemånaden ramadan.

Det mesta som skrivits i media om periodisk fasta handlar om 5:2-dieten, enligt vilken man äter max 600 kalorier under två av veckans dygn. De övriga fem av veckans dagar äter man som vanligt, utan några särskilda restriktioner.

För personer som har några extrakilon att bli av med tycks periodisk fasta faktiskt fungera, åtminstone för de som mentalt klarar av att stå emot hungern och de vanligt förekommande humörsvängningar som uppkommer under de dagar då matintaget ligger på svältgränsen. Periodisk fasta har därför blivit populärt – men i vilken grad människor kommer att äta enligt 5:2-modellen i framtiden återstår att se.

Men frågan är om 5:2-metoden fungerar som viktminskningsmetod även för människor som tränar mer än genomsnittet. Eller om det kan vara farligt för en hårdtränande men något överviktig individ att fasta periodiskt ett par dagar i veckan.

Vi pratar med Emma Lindblom, dietist och rådgivare inom idrottsnutrition vid Riksidrottsförbundet.
– De generella råd som vi brukar hålla oss till är…


Vill du läsa hela den här artikeln?

Det här är början av en artikel från Runner’s World nummer 11 2013.
Du kan läsa hela artikeln och tidningen digitalt genom följande:



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*