Blog

EM är över – Suldan Hassan fyra på maratonloppet

EM är över – Suldan Hassan fyra på maratonloppet


Efter Andreas Almgrens och Samuel Pihlströms medaljer såg det länge ut som att det skulle bli ytterligare en under mästerskapets sista dag. Men Suldan Hassan fick till slut se sig besegrad i maratonloppet.

Åt guldet var det inte mycket att göra. Suldan Hassan var däremot med i medaljkampen ända fram till slutspurten. När italienaren Pietro Rivera och israelen Gashu Ayle drog ifrån kunde svensken inte riktigt svara. I stället blev det en fjärdeplats.

På den tuffa banan vann tysken Amanal Petros på 2:09.11 efter att ha gått loss halvvägs in i loppet.

Suldan Hassan sprang i mål på 2:09.24 – bara tre sekunder från bronsmedaljen som togs av Ayle.

Bakom Suldan blev Ebba Tulu Chala 13:e och Archie Casteel 47:a, medan Samuel Tsegay bröt loppet. 

På damsidan var Hanna Lindholm bästa svenska på 2:36.42, vilket gav en 25:e plats. Carolina Johnson blev 40:e på 2:41.21.

Finländska Alisa Vainio vann damernas maraton på 2.22,26 – nytt mästerskapsrekord.

Leo i final

Även i hinderfinalen fanns svensk representation genom Leo Magnusson. Han gjorde ett fint lopp och låg länge sist i klungan, men med en stark avslutning tog han sig i mål som tia på 8.32,87.

Vann gjorde Europarekordhållaren Fredrik Ruppert på 8.25,33.

Leo Magnusson tog sig till sin första internationella final. FOTO: DECA Text & Bild

På vår Instagram hittar ni längre genomgångar av alla lopp. 

Här hittar ni samtliga resultat från EM.

Löpning och ätstörningar – en farlig kombination

Löpning och ätstörningar – en farlig kombination


I en viktbärande idrott som löpning finns det en direkt relation mellan kroppsvikt och prestationsförmåga. Det är ett faktum som dessvärre driver många elitidrottare att ligga farligt nära den gräns som kan leda till ätstörningar. Här är varningssignalerna du bör ta på stort allvar. 

Jag vill börja med att slå hål på några myter kring ätstörningar. Energibrist är väldigt vanligt inom uthållighetsidrott, men kopplas ofta felaktigt ihop med diagnoser som ätstörning och psykisk ohälsa. Energibrist kan bero på en ätstörning, men i många fall beror det på andra faktorer. Det kan handla om att idrottaren inte har tillräcklig kunskap om vilket energibehov som krävs eller att man har tidsbrist, har ändrat sin träningsmängd eller har minskad aptit på grund av hård träning. 

En annan myt är att man kan se om en person har en ätstörning på grund av viktnedgång eller undervikt. Vid diagnosen anorexia nervosa är låg vikt ett av kriterierna, men för diagnoser som bulimia nervosa och hetsätningsstörning har man ofta en normal vikt eller är överviktig. 

En tredje myt är att ätstörningar endast drabbar tjejer. Enligt statistiken är de flesta drabbade kvinnor men sjukdomen finns även bland män. Det finns dessutom ett stort mörkertal eftersom många inte söker hjälp – och man tror att detta mörkertal är högre bland män. Många ser också ätstörning som en tonårssjukdom. Det stämmer att den är vanligare i yngre åldrar, men den förekommer också bland vuxna.

Allvarliga psykiatriska sjukdomar

Ätstörningar är allvarliga psykiatriska sjukdomar med många negativa konsekvenser för individens fysiska och mentala hälsa. En ätstörning drabbar inte enbart den som blir sjuk utan påverkar också personens närstående i stor utsträckning. 

Just begreppet ätstörning är ett samlingsbegrepp för flera olika ätstörningsdiagnoser där själva problembilden kan se lite olika ut. Det som alla med ätstörning har gemensamt är en stor upptagenhet vid mat och ätande, samt ett missnöje med den egna kroppen och figuren. De allra flesta har också en väldigt negativ och kritisk självbild. 

Ett för stort fokus på kroppsvikten kan leda till ett osunt förhållande till mat och trigga en ätstörningsproblematik. Foto: Getty Images

De flesta med ätstörning är normal- eller överviktiga och det går oftast inte att se på en person att hen är drabbad av en ätstörning. Att vara drabbad av ätstörning är förknippat med både skam- och skuldkänslor och många känner sig ensamma i sin situation. Men det finns hjälp att få – och det går att bli frisk! 

Ätstörningar finns i hela samhället, det är en sjukdom som inte diskriminerar. Ätstörningar förekommer också inom idrotten på alla nivåer, inte minst inom viktbärande idrotter där kroppsvikt och prestation hänger ihop – som löpning. Följer du den internationella löpareliten har du säkert hört om flera löpares kamp mot ätstörningar. Även den amerikanska längdskidåkaren Jessica Diggins har öppet pratat om hur hon under många år kämpat med ätstörningar. 

Elefanten i rummet – prestation kopplat till låg vikt

Den stora elefanten i rummet inom uthållighetsidrott är just oftast kopplingen mellan låg kroppsvikt och prestation. Har du en hälsosam vikt men vill prestera bättre så är vikten bara en del i ett väldigt stort pussel. Vissa kan prestera bra under en kortare period med lägre kroppsvikt, men detta kan också trigga ett beteende med ytterligare viktnedgång, ätstörningar eller ett osunt förhållande kring mat och kropp. 

En för låg kroppsvikt kan också leda till en längre skadeperiod, att du får svårigheter att tillgodogöra dig träningen eller får problem med att återhämta dig. Det är därför viktigt att understryka att en för låg vikt under en längre period inte är lika med guld i idrottsvärlden – men att det nästan alltid för med sig många negativa konsekvenser för din hälsa och prestationsförmåga. 

Sök hjälp! Tidiga insatser är viktiga men man kan absolut bli frisk även vid en långvarig ätstörning. För att tillfriskna krävs oftast professionell hjälp av ett multidisciplinärt team. Behöver du eller någon närstående hjälp eller vård så börja med att söka på Vårdguiden 1177.se eller på Frisk&Fri – riksföreningen mot ätstörningar.

En ätstörning drabbar dessutom inte enbart personen i fråga utan hela familjen och nära vänner. Men det är också vanligt att anhöriga rannsakar sig själva om uppkomsten till sjukdomen samt att många föräldrar är besvikna på sig själva för att de inte upptäckt sjukdomen tidigare. Då är det viktigt att veta att en ätstörning oftast smyger sig på och att den beror på flera olika faktorer.

De tidiga tecknen kan även sammankopplas med mycket annat som inte har med ätstörningar att göra. Ny forskning har även visat att ätstörningar kan bero på genetiska faktorer. Misstänker du att du själv, en familjemedlem eller vän har en ätstörningsproblematik – våga fråga. Tidig upptäckt är viktig. Du som är anhörig är ett enormt stöd och resurs för den drabbade.

Träning handlar inte om att bränna kalorier

Träning ska vara något glädjefyllt, även om det kanske inte alltid är så kul de sista tuffa intervallerna eller kilometrarna på långrundan. Men drivkraften när vi tränar ska komma från känslan av att vi förbättrar vårt välmående, vår hälsa och – ibland – vår prestation.

Träning handlar däremot inte om att förbränna kalorier eller dämpa ångest. När våra träningsbeteenden går från att vara något sunt och glädjefyllt till något som är ett symtom på ätstörning finns det flera varningstecken att se upp med – och ta på allvar. 

Om du tror att en viktnedgång kan gynna din prestation skulle jag rekommendera att du kontaktar en dietist eller näringsfysiolog med erfarenhet i dessa frågor för att få professionell hjälp. Har du en historik med ätstörningsproblematik avråder jag dig däremot från att försöka gå ned i vikt, eftersom det kan trigga fram gamla ätstörningsbeteenden. 

Som uthållighetsidrottare måste du kunna träna för att få resultat, och vid energibrist är risken väldigt stor att kroppen inte håller för den belastningen. Var därför noga med att justera dina måltider så att energiintaget matchar din träningsbelastning och ditt energibehov. Hälsa och välmående är det viktigaste – oavsett om du är elitidrottare eller motionär.    

Vanliga varningstecken och ätstörningsdiagnoser 

Emma Forsén Mantilla, forskare och psykolog på Karolinska institutet, arbetar med världens största studie om ätstörningar: The Eating Disorders Genetics Initiative (EDGI). Foto: Andreas Andersson/Karolinska Institutet

Emma Forsén Mantilla är forskare och psykolog på Karolinska institutet, med inriktning på ätstörningar. Hon är också involverad i världens största studie med syfte att undersöka geners och miljömässiga faktorers inblandning i uppkomsten av ätstörningar: The Eating Disorders Genetics Initiative (EDGI). Här har Emma sammanställt de vanligaste tecknen som kopplas till tvångsmässig träning och ätstörning, samt de huvudsakliga diagnoserna för ätstörningar.

Tecken på tvångsmässig eller problematisk träning:

  • Träningen är det enda man kan ta till för att hantera jobbiga känslor.
  • Träningen är det enda som kan få en att bli lite lugnare. 
  • Träningen gör en inte längre glad utan bara mindre ledsen/irriterad/ångestfylld.
  • Träningen är helt omöjlig att hoppa över eller ändra eftersom man är styrd av hårda regler och rutiner. Om man tvingas stå över ett pass mår man väldigt psykiskt dåligt. 
  • Personen klarar inte av att ha vilodagar, trots att medvetenheten finns om att kroppen behöver återhämtning. 
  • Personen tränar trots skada eller sjukdom. 
  • Träningen används för att kompensera matintag.
  • Om personen inte upplever att hen tränat som det var tänkt så kommer hen att äta mindre, eller om personen upplever att hen har ätit mer än det var tänkt så kommer hen att träna mer. 

Tecken som kan tyda på en ätproblematik:

  • Personen börjar ändra saker i sitt sätt att äta, kanske exkluderar vissa livsmedel, slutar att fika, uttrycker tankar om olika dieter eller sätt att gå ner i vikt. 
  • Personen kan bli allt mer upptagen av sin kropp, figur och vikt. 
  • Personen kan bli mer innesluten, verka lite frånvarande och inne i sig själv. 
  • Personen undviker sociala sammanhang som till exempel restaurangbesök med vänner. 
  • Personen kan verka allt mer nedstämd och trött och visa tecken på bristande koncentration. 

Tre huvuddiagnoser för ätstörningar:

Anorexia nervosa Karaktäriseras av låg kroppsvikt, restriktivt ätande samt låg självkänsla och missnöje med den egna kroppen/figuren/vikten. 

Bulimia nervosa Kännetecknas av återkommande episoder av hetsätning. Personen konsumerar stora mängder mat under en begränsad tid och upplever en total kontrollförlust kopplat till detta – upplevelsen är att det inte går att sluta äta. Personer med bulimi kompenserar sedan för hetsätandet på olika sätt, vanligt är att framkalla kräkningar och att träna tvångsmässigt. 

Hetsätningsstörning Kännetecknas av just hetsätning men utan kompensatoriska beteenden. 

Utöver dessa huvuddiagnoser för ätstörningar finns det också en kategori som heter ”andra specificerade ätstörningar”. Då har individerna ofta liknande symtom som i någon av huvuddiagnoserna, men har exempelvis inte haft symtom under den tid som krävs för en av huvuddiagnoserna. 

Det här är EDGI-studien! 
The Eating Disorders Genetics Initiative är världens största studie om hur genetiska och miljömässiga faktorer påverkar risken att drabbas av ätstörningar. Studien är ett globalt initiativ som drivs av professor Cynthia Bulik vid Karolinska institutet. Målet är att öka kunskapen om varför vissa individer drabbas av ätstörning medan andra inte gör det, samt att på sikt utveckla bättre metoder för att både förebygga och behandla problematiken.

Silvander: Det var värt väntan!

Silvander: Det var värt väntan!


På Alexander Stadium i Birmingham gråter en vuxen man. En klocka har stannat och två vänner kramas, insvepta i en svensk flagga. I 50 år hade vi väntat – och vet ni vad? Det var värt det.

Kvällen har intagit Birmingham och hemma i Sverige närmar sig klockan midnatt. För några timmar sedan var vi en annan löparnation. När killarna radade upp sig för 10 000 meter hade ingen svensk herre vunnit ett mästerskapslopp sedan kungen gifte sig.

Och kanske var det det kungliga bröllopet Andreas Almgren tänkte på när startskottet ljöd, eller så var det hur det gick för Björn Borg i hans Wimbledon-final samma år. Eller (antagligen) så var det ingenting av det.

Hursomhelst så försvann gänget iväg från den där platsen där de stått och väntat, och efter att ha gått i 1200 meter visade Almgren hur man springer.

I den uppvisningen finns egentligen inget filmiskt. Det finns ingen rädsla, ingen dramatik. För allt det där var redan upplevt. Det vet ni som följt Almgrens väg hit.

Nu var det en maskin som skruvade och skruvade, och till slut var det bara han kvar.

Redan med tre kilometer kvar grät hans tränare, Urban Ahrun. Han som varit med honom hela vägen.

Mästare känner mästare

Vägen mot mållinjen var en eriksgata. Hans tillresta klack med matchande tröjor kunde skrika varv efter varv. Göra vågen och tänka tillbaka på gamla minnen.

Någonstans runt 21.50 svensk tid föll Almgren ihop. Utpumpad av resan från start till mål.

Och vet ni vad, det var ingen som var i närheten av honom. Varken i dåtid eller nutid.

Mästerskapsrekordet, det äldsta av alla, slog han med sju sekunder när han kom i mål på 27.23.

Andreas Almgren invirad i den svenska flaggan. FOTO: DECA Text & Bild

Om det nu fanns en tvåa kom han 20 sekunder efter. Han kommer från Schweiz och heter Dominic Lobalu, ni kanske vet vem han är? Fram till idag var det han som var den regerande mästaren.

När Jimmy Gressier, som blir trea, kommer i mål ställer han sig och bugar. För ett år sedan vann han VM-guld. Mästare känner mästare.

Pilens IQ

För ett år sedan skrev jag i en krönika att vi precis upplevt svensk löpnings bästa dygn. Då hade Almgren tagit VM-brons och Samuel Pihlström tagit sig till VM-final. Nu kan jag säga att jag fått omvärdera den där bilden.

När Andreas Almgren fått sin flagga och sin medalj började han sitt ärevarv utanför banan. 

Samtidigt ställde nämligen ett nytt gäng löpare upp. Det var dags för final på 1500 meter.

I det taktiska loppet visade Pihlström sin ultimata styrka: sin skalle. Och då menar jag inte det där pannbenet som alla uthållighetsidrottare pratar om. Nej, jag menar det alltför underskattade IQ:t.

För ”Pilen” är en smart löpare. Han vet var han ska vara, när han ska vänta och framför allt när han ska trycka på. Som en duktig skolpojke lade han sig längst bak i fältet och väntade snällt på sin tur medan killarna framför honom fick sköta bråket.

Med 300 meter kvar kunde han inte hålla sig längre och började ge sig in i hettan. In i sista kurvan öppnade sig slagläget.

Inför hemmapubliken försvann Jake Wightman och Jake Heyward på upploppet. Naader var redan borta och i dimman av slagna mästare kom Pilen fram.

15 minuter efter Almgrens guld kom ett silver. Sverige–Europa: 2–0.

De är klara

Oundvikligen tenderar vi människor att jämföra allt som händer med det som var innan. Måttstocken blir ofta det som står i historieböckerna.

Med det i ryggen kan vi nog säga att den här generationen lyckats. De har nått fram och på något sätt blivit klara.

En chockad Samuel Pihlström efter sitt silver. FOTO: DECA Text & Bild

I morgon ringer väckarklockan igen. Tandkrämen kommer att smaka likadant som den gjorde igår och smutshögen kommer att vara lite större.

Men allt är kanske inte som det var i morse.

I 50 år väntade vi på ett guld. Nu har vi fått det – och lite till.

Så vad finns det kvar att vänta på?

Fjolårsvinnarna försvarade sina segrar i Ultravasan 90

Fjolårsvinnarna försvarade sina segrar i Ultravasan 90


Det bjöds på varma förhållanden när 2026 års upplaga av Ultravasan 90 avgjordes. Fjolårsvinnarna Olle Meijer och Dominika Stelmach imponerade igen och försvarade sina segrar.

Intresset för ultralöpning och Ultravasan fortsätter växa. Det var ett rekordstort startfält som gav sig ut i fäders spår under lördagsmorgonen. Totalt hade nära 8 000 personer anmält sig till Trailvasan 30, Ultravasan 45, Ultravasan 90 samt Vasastafetten. Dessutom utgjorde Ultravasan 90 SM och veteran-SM i traillöpning. 

Ultravasan 90 Herrar

När löparna stod på start i Berga By låg temperaturen på drygt 10 grader med en hel del moln. Efter drygt 14 minuters löpning vid Högsta Punkten hade den trefaldiga segraren Olle Meijer från Hälle IF skaffat sig en lucka på sex sekunder ner till de tre jagande löparna Noah Brautigam, Linus Rosdahl och Oscar Claesson. 

När herrtäten kom till Smågan hade det skett flera förändringar. Olle Meijer fick släppa förbi sig Noah Brautigam från Falu IK som nu hade ledningen med 16 sekunder. 

I den mer tekniska löpningen från Smågan till Mångsbodarna la Linus Rosdahl i en högre växel och passerade Brautigam. När han passerade kontrollen var det med en ledning på 16 sekunder. 

Samtidigt fick Olle Meijer upp farten och i Risberg hade han 10 sekunder till tvåan Linus Rosdahl. I Evertsberg var det återigen ombytta roller med Rosdahl i ledning och Brautigam 24 sekunder efter. 

Efter halvvägsmarkeringen började fjolårsvinnaren Olle Meijer röra på sig och vid Oxberg hade han påbörjat upphämtningen. I Hökberg var Meijer återigen i tät. Sedan utökade 28-åringen avståndet till konkurrenterna hela vägen in mot mål. 

Olle Meijer vinner Ultravasan 90. Foto: Henrik Hansson

Därmed tog Meijer sin fjärde raka seger i Ultravasan 90 på sin hittills bästa tid, 06:03:17
– SM-guldet är väl lite en bonus, nästan så man glömmer bort att det är SM. Det är så mycket fokus på att bara ta sig i mål när man kommer upp i ledningen. 

– Jag har förbättrat tiden lite varje år så det är kul att fortsätta den trenden. Nu börjar det bli retligt nära sex timmar. Det var egentligen precis som förra året i år, det kändes inte jättebra första halvan och det dröjde längre innan jag fick upp bra känsla, säger en glad Olle Meijer efter målgång. 

Noah Brautigam stod för en imponerande debut och satte färg på loppet tidigt. Han sprang i mål som tvåa. 
– Jag försökte inte tänka så mycket på resultatet faktiskt. Det är egentligen att ta sig från A till B så snabbt som möjligt. Hur de andra springer kan man inte göra så mycket åt. Jag är stolt över att jag tog mig i mål på ett värdigt sätt. Det kändes inte som jag skulle kunna göra det med 25 kilometer kvar, säger debuterande tvåan Noah Brautigam. 

Fransmannen Sébastien Spehler vann Ultravasan 90 2021, och idag sprang han i mål som trea. 

Ultravasan 90 Damer

Fjolårsvinnaren Dominika Stelmach satte högsta fart från start och redan vid Högsta Punkten hade hon en ledning på 50 sekunder före Hanna Aho Navåsens FK och Ellinor Ericsson från IFK Mora FIK. 

Vid Smågan var polskans ledning över två och en halv minut. Bakom henne var det en kvintett damer som sprang tillsammans. 

I Mångsbodarna var det fortfarande fem jagande damer men sedan splittrades gruppen som kämpade om andra respektive tredjeplatsen. 

Ellinor Ericsson ökade farten mellan Mångsbodarna och Risberg och sprang ifrån övriga i den jagande gruppen. Bakom henne passerade Maria Saxvall från Borlänge löparklubb som trea. 

Halvvägs in i loppet fortsatte polskan dominera Ultravasan 90 och visade inga tecken på att tappa farten. Samtidigt som avståndet ner till tvåan Ellinor Ericsson växte, utökade Ericsson i sin tur avståndet ner till Maria Saxvall. 

Efter Oxberg började den då femteplacerade Anna Hellström få upp farten. Hon passerade Susanna Sjögren och inledde jakten på trean Maria Saxvall. 

Vid Eldris var polskan Dominika Stelmach 22 minuter före tvåan Ellinor Ericsson. Bakom den duon hade Anna Hellström passerat Saxvall och tagit sig upp på tredjeplatsen. 

Dominika Stelmach slutade tvåa 2023 och 2024 innan hon tog sin första seger i Ultravasan 2025. Idag var hon helt överlägsen och tog andra raka segern i Nordens största ultralopp. Segrartiden blev 07.07.17. 
– Det var ett tufft lopp på grund av luftfuktigheten. Men jag är väldigt glad. Jag visste att de sista 17 km kunde jag sänka farten. Jag sprang saktare och njöt, säger polskan efter andra raka segern. 

Stelmach hade inte med sig något supportteam längs vägen. 
– Ibland var det någon som sa något om min ledning. Det vore bättre att ha ett suporttteam, men det är så roligt att springa. 

Ellinor Ericsson, IFK Mora, tog hem andra platsen i Ultravasan 90 och vann dessutom guld i Trail-SM.

Ellinor Ericsson från IFK Mora FIK tog andraplatsen och blev svensk mästare. Anna Hellström höll i sin slutforcering och sprang i mål som trea.

Ultravasan 45 Herrar

Jesper Lundberg öppnade Ultravasan 45 i rasande fart och vid första mellantiden, efter cirka sju och en halv minut, hade han fått en lucka till övriga fältet. 

Han fortsatte hålla en hög fart och fram till Hökberg var han före banrekordet som Linus Rosdahl satte förra året. 

Lundberg tröttnade lite mot slutet, men sprang i mål på tiden 02.36.08 och tog en överlägsen seger. 

Bakom honom var det en kamp mellan två löpare från Örebro om resterande pallplatser. Jonas Algebad från Örebro AIK stod för en stark avslutning och knep andraplatsen. 

Från Eldris in i mål tog han in 39 sekunder på segraren. Simon Karlsson från Tisdagsklubben Örebro slutade trea. 

Ultravasan 45 Damer

Malin Starfelt – damvinnare Ultravasan 45

Malin Starfelt gjorde likt Jesper Lundberg i herrklassen. Hon lämnade resten av startfältet bakom sig fram till den första mellantiden vid Lillsjön. 

I Oxberg hade avståndet utökats ytterligare ner till tvåan Jenny Björnberg från Falu IK Friidrott och var 1 minut och 54 sekunder. 

Starfelt fortsatte hålla hög fart och avståndet neråt växte stadigt hela vägen in till målet i Mora. Hon korsade mållinjen som segrare i Ultravasan 45 på tiden 03.01.28. Jenny Björnberg behöll andraplatsen och Eva-Maj Erneby från Västerås FK slutade trea. 

Trailvasan 30 Herrar

Emil Svensk – vinnare Ultravasan 30 på herrsidan.

Trailvasan 30 hade flera starka namn på start i herrklassen. Det blev en kamp mellan en orienterare och en tidigare längdåkare. 

Den snabbt löpande orienteraren Emil Svensk blev utmanad av världscupmeriterade tidigare längdåkaren Simon Andersson. I Hökberg hade Svensk lyckats skapa en liten lucka på fyra sekunder. 

I Eldris hade den växt till 16 sekunder. Emil Svensk avslutade starkt och sprang först under målportalen i Mora, 35 sekunder före Simon Andersson. 

Tobias Andervang från Borås Löparklubb slutade trea.

Trailvasan 30 Damer

I Trailvasan 30 tog Lovisa Modig sin tredje raka seger i tävlingen. Hon krossade dessutom det banrekord som hon själv satte förra året. Det tidigare rekordet löd 01.57.14 och det nya skrivs till 01.54.51. 

Sofie Nelson Rask från IF Göta Karlstad kunde inte utmana Lovisa Modig, men hade god marginal ner till övriga fältet och sprang i mål som tvåa. Distanserad med 2 minuter och 34 sekunder av Modig. 

Elin Brink tävlandes för Mölndals AIK slutade trea. 

Se intervjuer med alla segrare på Vasaloppet.tv.

SM-status på Ultravasan 90

Ultravasan 90 utgjorde också SM och veteran-SM i traillöpning. I herrklassen tog segrande Olle Meijer guldmedaljen, före tvåan Noah Brautigum från Falu IK. Brautigam som tävlar i H35, fick även med sig guld i den klassen. Fransmannen Sébastien Spehler räknas inte in i SM-klassen. Därmed tog fyran i Ultravasan 90, Jakob Klasén, SM-bronset. 

I damklassen fick Ellinor Ericsson titeln svensk mästare eftersom segrande Dominika Stelmach har polsk nationalitet. Anna Hellström tog silvermedaljen före Maria Saxvall från Borlänge löparklubb som blev dagens bronsmedaljör. 

Topp 3 herrar SM
1. Olle Meijer, Hälle IF, 06.03.17
2. Noah Brautigam, Falu IK, 06.06.49
3. Jakob Klasén, FK Studenterna, 06.34.42

Topp 3 damer SM
1. Ellinor Ericsson, IFK Mora FIK, 07.29.16
2. Anna Hellström, Enebybergs IF, 07.34.48
3. Maria Saxvall, Borlänge löparklubb, 07.43.24

TILL ALLA RESULTAT

Silvander: ”Andreas Almgren var menad för det här”

Silvander: ”Andreas Almgren var menad för det här”


Ikväll går Andreas Almgren ut på Birminghams blå banor tillsammans med Europas främsta 10 000-meterslöpare, med vetskapen om att ingen svensk herrlöpare har vunnit ett mästerskapslopp på 50 år. Det var det här han var menad för.

Det är kanske det mest klassiska idrottsögonblicket i den svenska historien. En 30-åring mot mål, ett hinder på upploppet och så en östtysk som faller. OS-guld och världsrekord för Gärderud.

Det hela skedde 23 år innan jag föddes, men ändå är det nog hela anledningen till att jag drogs in i den här sporten från första början. Min far var några år yngre än 20 och efter att ha sett allt på TV blev han fast.

Så pass fast att han aldrig riktigt släppte det. Något jag vet att han inte är ensam om.

Jag tror att jag talar för många barn med föräldrar födda på 1950- och 60-talet när jag säger att historien om Gärderud gör oss trygga, det är vår madeleinekaka. 

För oss är att växa upp att inse att Dan Glans inte alls blev sexa. 

Slutade drömma

När Gärderud vann guldet i Montreal hade Kung Carl XVI Gustaf precis gift sig med Silvia, Malmö FF hade nått final i Europacupen och Abba hade släppt “Dancing Queen”. 

Det har, så att säga, hänt en del sedan dess. 

Löparmässigt får vi säga detsamma.

Under de fem decennier som gått har det där guldet blivit allt mer av en historia man nästan börjar tvivla på. Kan det verkligen vara så att en svensk herre vann ett guld och satte världsrekord i löpning?

Att det skulle ske igen kändes inte möjligt. Men det är klart att vi har drömt. Kanske till och med hoppats. Musse, Kramer, Kalle Berglund. Men trott? Nä. Det slutade vi att göra. Det var inte för oss.

Men så började någonting att hända vid stränderna längs Edsviken.

En kille från AIK:s fotbollsakademi sköt sitt sista skott. Tog av sig fotbollsskorna och satte på sig sina spikskor. 

När Almgren tog sitt JVM-brons 2014 var svensk friidrott på en av de mörkare platserna. Kanske var det just därför han kunde målas upp som nästa “grej”. Det fanns inget att tro på, så vi måste hoppas på den här killen. 

Hoppades, det gjorde vi, men vad fick vi för det? Killen såg mest ut att gå sönder. 

Men så började åren att ge betalt. Bakom alla skador blev Almgren ständigt lite bättre, lite hårdare. En dag var han en av de bästa i Europa. Han fortsatte lite till och till slut var han en av de bästa i världen.

För ett år sedan kom också VM-bronset. 

Andreas Almgren efter VM-bronset förra året. FOTO: DECA Text & Bild

Inga berättelser handlar om tredjeplatser

VM-brons var stort. Enormt kanske man till och med kan säga och därför går det kanske att tro att det var färdigt där också. Att bronset var det han skulle nå. Almgrens film var klar, låt eftertexterna rulla. 

Men jag kan inte tro att det är så. Missförstå mig rätt, men ingen av mina historier från barndomen handlade om tredjeplatser. 

Ikväll står nu en 31-årig man från Sollentuna på en arena 1500 km ifrån där han är född. Det har gått 50 år sedan Gärderud sprang OS, 50 år sedan en svensk herrlöpare vann någonting. Vi har väntat länge nu. 

Kung Carl XVI Gustaf har firat 50-årig bröllopsdag med sin Silvia. Malmö FF:s finalförlust har bytts ut mot Mjällby:s SM-guld och Abba har blivit Zara Larsson. 

Framför TV-apparaterna hemma i Sverige kommer människor att samlas.

10 000 meter. 25 varv. Kanske är det den här kvällen jag en dag kommer att berätta om för mina barn.

Fixa höstformen – fyra enkla steg

Fixa höstformen – fyra enkla steg


Har du några stora säsongsmål inplanerade i höst? Då är det kanske dags att fila på detaljerna och höja löpförmågan ännu ett snäpp. Här är fyra sätt att göra det.

Efter att ha byggt upp en solid bas av uthållighet under vintern, spetsat tempoförmågan under våren och sedan kanske avverkat något eller några lopp under sommaren har du förmodligen en ganska tydlig bild av var du står formmässigt. Har du ett viktigt säsongsmål under de kommande månaderna är det nu dags att lägga större vikt vid de detaljer som kan hjälpa dig att höja löpförmågan ännu ett snäpp. 

Att kunna löpa i högt tempo och att få ut din fulla kapacitet under ett specifikt lopp handlar inte enbart om att utveckla din fysiska kapacitet så mycket som möjligt. Det gäller också att du lär dig att disponera krafterna på ett smart och effektivt sätt. Främst gäller det att närmast spontant kunna känna av när farten är den optimala för en viss löpsträcka. 

Hitta rätt nivå

Med en nummerlapp på bröstet och tillhörande extra adrenalinpåslag är det väldigt lätt att överskatta sin förmåga. Det är helt enkelt svårt att hålla huvudet kallt och fokusera på att hitta en ansträngningsnivå som motsvarar det planerade löptempot. 

För att klara av att hitta det rätta löptempot för bästa möjliga sluttid över en viss sträcka är det därför smart att regelbundet lägga in träningspass med specifik fartträning i din planering. Genom att prova dig fram under träningspassen kan du bli bättre på att ”känna fart” och därmed lära dig vilka löptempon som du klarar av att hantera på olika sträckor. 

Fyra olika förslag

Här nedan hittar du fyra förslag på träningspass som var för sig specifikt inriktas på att behärska olika faser av ett lopp. Tränar du regelbundet på dessa olika komponenter kan du så småningom lära dig att genomföra dina lopp så att du verkligen kan utnyttja din löpkapacitet till fullo.

Notera att det är en klar fördel om du alltid genomför dessa fartträningspass på samma plats. Med samma yttre förutsättningar får du en mer rättvisande jämförelse av utfallet av passen från gång till gång. Om du emellertid reser mycket eller av andra orsaker måste skifta plats för fartpassen har moderna löparklockor funktioner som gör att du ändå kan ha bra kontroll på både genomförandet och effekten av den här typen av träningspass.

Fyra sätt att prestera bättre under tävling      

1. Problematik:  Svårt att hålla jämn fart under ett helt lopp

Målsättning: Lär dig att hitta ditt optimala tempo för maraton, halvmaraton, milen respektive 5 kilometer.

Lösning: Intervallpass med successivt kortare fartsekvenser i allt högre fart. Efter en inledande uppvärmning på 15 minuter i lugn distansfart genomförs 12 minuter i din maratonfart, 10 minuter i halvmaratonfart, 8 minuter i 10-kilometersfart och 4 minuter i 5-kilometersfart.

Återhämtningen mellan fartinslagen består av 90 sekunder långsam jogg. Avsluta med minst 10 minuter nedjoggning.

2. Problematik:  Svårigheter att hantera variationer i bansträckningen

Målsättning: Lära kroppen att hantera variationer i ansträngningsgrad vid löpning på kuperade underlag i hög fart.

Lösning: Efter inledande 15 minuter uppvärmning i lugn distansfart genomförs 5 x 3 minuter tävlingssimulering. Första minuten av det tre minuter långa fartinslaget löps på flackt underlag, andra minuten uppför och sista minuten åter på flackt underlag.

Sträva efter att behålla god fart uppför, men ändå snabbt återfinna löprytmen under avslutande minuten. Återhämtning 2 minuter lätt jogg mellan upprepningarna. Avsluta med 10 minuter nedjoggning.

3. Problematik: Svårigheter att hitta  rätt utgångstempo i kortare lopp, exempelvis 10 kilometer

Målsättning: Behärska en kvick och säker inledning i kortare lopp utan hög mjölksyraansamling.

Lösning: Inled träningspasset med en noggrann generalrepetition av ditt uppvärmningsprogram inför ett lopp. Börja med långsam jogg, därefter dynamiska rörlighetsövningar och slutligen 3–4 stegringslopp på cirka 100 meter. Därefter springer du 3 x 60 sekunder i din planerade tävlingsfart med 60 sekunder joggvila, följt av 3 x 3 minuter i din planerade tävlingsfart med 2 minuter joggvila mellan fartinslagen.

Sträva efter att hitta ett tempo som känns klart ansträngande men undvik att löpa dig stum. Avsluta med 10 minuter nedjoggning.

4. Problematik: Ingen ”kick” i slutet av loppen

Målsättning: Klara av att engagera dina snabba muskelfibrer i slutspurten – trots att kroppen är trött.

Lösning: Inled med samma uppvärmningsrutin som i exempel 3 ovan. Löp därefter i din tröskelfart under cirka 20 minuter. Tröskeltempo är något långsammare än din 10-kilometersfart och marginellt snabbare än din halvmaratonfart.

Jogga därefter ned under 2–3 minuter innan du genomför 6 backintervaller med hög kraftinsats. Backen bör ta 15–20 sekunder att forcera. Återhämtningen mellan upprepningarna består av lugn gång nedför backen. Avsluta med 10 minuter nedjoggning och lägg extra fokus på töjningar av vad- och benmuskler. 

Starkt startfält i Ultravasan 90 – som också är SM

Starkt startfält i Ultravasan 90 – som också är SM


På lördag ska över 3 000 deltagare ta sig an ultradistanserna mellan Sälen och Mora. Segrare ska koras i tre lopp: Trailvasan 30, Ultravasan 45 och Ultravasan 90. I det sistnämnda ska dessutom SM-medaljer i traillöpning över lång distans delas ut. 

– Superroligt med rekord i antal anmälningar och att Ultravasan 90 också utgör SM och veteran-SM i traillöpning över lång distans. Det ger en extra krydda, inte minst i veteranklasserna där många som aldrig gjort det tidigare kommer kunna tävla om SM-medaljerna, säger ultralöparprofilen och expertkommentatorn Johnny Hällneby. 

I Ultravasan 90 ska samtliga damer som slutade bland de fyra främsta 2025 återigen stå på startlinjen. Ellinor Ericsson (4:a), Hanna Aho (3:a) och Susanna Sjögren (2:a) fick alla se sig slagna av polskan Dominika Stelmach som efter två raka andraplatser äntligen fick kliva överst på pallen i Ultravasan 90 i fjol. 

– Det ser väldigt tajt ut på damsidan men frågan är om Dominika Stelmach kan förlora? Hon är i bra form även i år, säger Johnny Hällneby. 

På herrsidan kommer Olle Meijer tillbaka och siktar mot sin fjärde raka seger i Nordens största ultralopp. I fjol blev det dock efter stor dramatik sedan han passerat Oscar Claesson med bara en dryg kilometer kvar. 

I fjol sprang Olle Meijer (gult linne) om Oscar Claesson (i blått) med bara någon kilometer till mål. Blir det repris i år? Foto Ulf Palm / Vasaloppet

– Ett otroligt spännande revanschmöte väntar mellan Oscar Claesson och Olle Meijer. Nu har ju Oscar dessutom ett helt annat fokus än förra året då han satte nytt rekord i Vasaloppstrippeln 90 så det blir något att se fram emot, säger Johnny Hällneby. 

Favorittippade löpare i Ultravasan 90

Med utgångspunkt från fjolårets tio bästa i varje klass presenterar vi här de som är anmälda även i år, med fjolårets placering först samt årets startnummer. Här hittar du samtliga startlistor!

Ultravasan 90 Damer
1 Dominika Stelmach, (POL) – startnummer 2641
2 Susanna Sjögren (SWE), Ljungdalens GIF – 3265 
3 Hanna Aho (SWE), Navåsens FK – 1205
4 Ellinor Ericsson (SWE), IFK Mora Friidrottsklubb –1174
7 Moa Sundquist (SWE), Skellefteå AIK Friidrott –1099
9 Annica Westin (SWE), Täby IS – 1240
10 Lisa Ring (SWE), IK Akele – 1169 

Ultravasan 90 Herrar
1 Olle Meijer, (SWE), Hälle IF – startnummer 1206
2 Oscar Claesson (SWE), IKHP Huskvarna IK – 1210 
6 Jonas Buud (SWE), IFK Mora FK – 1288 
7 Erik Anfält (SWE), Örebro AIK – 1259 
8 Martin Jarbeck (SWE), FK Studenterna – 1193 
9 Daniel Eklund (SWE), Tjalve FIF – 1221 
Sébastien Spehler (FRA), Team Altore (etta Ultravasan 90 2021 med enbart elit) – 2340 
Veslemøy Rønnevik, (NOR) Sportsklubben Vidar – 2688 
Linus Rosdahl (SWE) Hässelby SK (etta Ultravasan 45 2025) – 1340

Ultravasan 45

I Ultravasan 45 bjöd 2025 års segrare, Linus Rosdahl och Agnes Josefsson, på två nya banrekord. I år springer Linus Rosdahl Ultravasan 90 men segraren i Ultravasan 45 från 2023 och 2024, Jesper Lundberg Hunflens LS, är tillbaka på startlinjen efter en utflykt till Trailvasan 30 i fjol där han också slog till med seger. Han får dock konkurrens av tvåan, Simon Karlsson och trean Mikael Ekvall, från 2025 års upplaga av Ultravasan 45. 

Agnes Josefsson kommer inte till start i Vasaloppsarenan i år men det gör däremot Eva-Maj Ereby som knep tredjeplatsen i Ultravasan 45 i fjol, samt Malin Starfelt, Falu IK Friidrott, och Jenny Björnberg som var etta respektive tvåa i Ultravasan 45 2024. 

Trailvasan 30

I Trailvasan 30 siktar Lovisa Modig, Torsby, på sin tredje raka seger, och – även det för tredje gången – nytt banrekord.

På herrsidan står både Simon Andersson och Daniel Roos, tvåa respektive trea i 2025, på start. Ett annat intressant namn i startfältet är norska Vebjørn Moen, långloppsskidåkare. 

FAKTA SM och VSM i trail

Ultravasan 90, från Sälen till Mora: Underlaget är cirka 60 km skogsväg, 6 km grus, 18 km stig och 6 km asfalt. Totalt 92 km. Banans stigning är 867 meter.
Klassindelning:
 SM i traillöpning omfattar både senior- och veteranklasser för både damer och herrar. Det innebär att alla som är födda 1991 eller tidigare deltar både i seniorklassen och i ”sin” veteranklass. Veteranklasserna i VSM är indelade i femårsintervaller. (M/K 35 födda 1987–91, M/K 40 födda 1982–86, M/K 45 födda 1977–81 och så vidare.)
Maxtid: 15 timmar 30 minuter.
Lagtävling:
 Under Trail-SM genomförs två lagtävlingar, en för män och en för kvinnor, där den sammanlagda placeringssiffran för föreningens tre bästa löpare utgör lagets resultat.

Anmälda SM: 
Startlista herrar
Startlista damer

Här kan du se tävlingarna!
Under lördagen sänder Vasaloppet.tv direkt, med start från 04.55 till 20.30.
Se tablå https://vasaloppet.tv

Silvander: Vem vågar välja bort Keely?

Silvander: Vem vågar välja bort Keely?


Werro har logiken, Hodgkinson publiken och Femke allt det där som lämnas kvar. Vem väljer du?

Det finns få löparnationer, om ens någon, i Europa som kan stoltsera med en lika stolt historia som Storbritannien. Coe, Ovett, Radcliffe, Farah – ja, ni hör. Det är inga duvungar de kan dra fram ur fish and chips-tallriken.

När Keely Hodgkinson kom fram var det i deras fotspår hon följde. Hon tog sitt första EM-guld som 19-åring och senare samma år blev det silver på OS. En stjärna var född.

Europa blev hennes fästning, men utanför kontinentens gränser hade hon svårare. Så fort resten av världen bjöds in var det inte brittiskan som stod högst upp på pallen längre. Silver verkade bli hennes signum.

Men så hände någonting. Till OS i Paris kom hon med ryktet som den ständiga tvåan nästan inristat i spikskorna. Med det som insats bekände hon färg, fick ut sin potential och gjorde det hon satt på löparbanan för att göra – vinna.

Nu var väl Hodgkinsons herravälde här? Låt det börja.

Men det var som att bordet stod dukat, men Keely kunde inte hålla sig kvar på stolen.

Rockstjärnan och den blyga

Först var det en skada som stökade till det och det tänkta VM-guldet blev ett brons.

Sedan började hon prata om världsrekord och slog det till och med i vintras. Men när allt skulle ta fart och skruvas upp bestämde sig en schweiziska för att det var dags att ställa allt på ända.

För er som inte känner till Audrey Werros resa kommer här en mycket förkortad version. En 22-årig talang som på två år gått från 1.57 till att bli den tredje snabbaste kvinnan genom tiderna. Hon är bara drygt en halv sekund från det där omöjliga världsrekordet och är antagligen det britterna tänker mest på efter frågan om hur man avsätter en premiärminister.

Werro framstår som timid och ödmjuk i media. Min egen känsla är att hon nästan bett om ursäkt för att hon klivit in och försökt ta platsen som nummer ett.

Femke Broeders-Bol gör sin första säsong på 800 meter. FOT: DECA Text & Bild

Men det slutar inte med den där ödmjuka tjejen från Toblerone-landet.

Förra hösten bestämde sig Femke Broeders-Bol för att hon sprungit över sin sista häck. Världsrekordhållaren på 400 meter och VM-guldmedaljören från 2023 ville inte längre sluta springa efter ett varv. Plötsligt var det två personer för Keely att tänka på innan läggdags.

”Har en tabloid-aura runt sig”

Om bilden av Werro är den blyga tjejen är Hodgkinson den motsatta. Hon är populär i hemlandet och hennes Instagram får tankarna till personerna som drog till Magaluf efter studenten, inte till dem som sprang dubbeltröskel.

Hon är modeintresserad och har en ”tabloid-aura” runt sig.

Än har de inte hunnit mötas, men det har redan blivit dramatiskt. Werro föll i sista kurvan av semifinalen och vi som såg undrade om all underbar väntan var över innan den ens hade börjat. Domaren ändrade till slut beslutet och schweiziskan fick en plats till finalen.

Kul för mästerskapet, finalen och allt det där, men man kan undra om en annan löpare hade fått ett liknande beslut med sig.

Nu står det klart att alla tre ska mötas i finalen, där mästerskapet potentiellt kulminerar.

All logik talar för att Keelys borg kommer att falla efter två varv. Werro har bara vunnit den här säsongen och taktiskt verkar hon klara alla typer av lopp.

Men idrott är inte logiskt, och det är väl därför vi älskar det. Hur mycket vi än vill och hur mycket vi än försöker kommer det inte gå att kalkylera fram exakt hur ett lopp kommer att sluta.

Det är väl därför vi inte kan räkna bort Femke. Logiskt finns det inget som talar för henne. Hennes sätt att springa kan nästan uppfattas som ett hån mot de andra. Det ser ut som att hon joggar.

I Femkes kortlek finns dock ett triumfkort: upploppsrakan. Att höra henne de sista hundra meterna kan nog ena Storbritannien och Schweiz i en gemensam oro för framtiden.

Bara Gud och spelbolagen kan veta hur det kommer att gå. Vi andra får välja vad vi tror på.

Den ena har logiken bakom sig, den andra publiken och den tredje det som finns kvar. 

Så springer du ditt bästa Midnattslopp

Så springer du ditt bästa Midnattslopp


RW:s chefredaktör Anders Szalkai tipsar om hur du tar dig an den utmanande banan – och njuter av folkfesten på Midnattsloppet i Stockholm.

Äntligen är det dags för Midnattsloppet på Södermalm i Stockholm. Det kommer att bli en riktig folkfest på lördag kväll med 40 000 anmälda löpare – där bland annat klasserna för 5, 10 och 21,1 kilometer alla är slutsålda.

Ska du springa loppet? Då ska allt i träningsväg vara gjort vid det här laget. Det som kan få dig att prestera bättre – eller njuta maximalt av folkfesten – är att välja rätt upplägg för loppet. Här kommer några små tips från Runner’s Worlds chefredaktör Anders Szalkai gällande banans utmaningar. Ta hjälp av dem för att optimera ditt Midnattslopp – utifrån dina förutsättningar.

Den utmanande banan

Midnattsloppets 10 kilometer långa bana på Söder är väldigt utmanande, och även lite förrädisk. Även 5-kilometerssträckan är utmanande, så många av de här tipsen går även att applicera där.

Efter starten går de första 400 meterna svagt uppför. Sedan är det mycket lätt att man springer på lite för fort när fältet väl har spridit ut sig under den följande lättlöpta delen fram till 3-kilometersmarkeringen. Löpningen kan lätt bli lite stressad när alla andra springer på så fort, men då tömmer man sig i onödan på energi och kraft som man behöver på andra halvan av loppet.

Kurvigt värre

Vid cirka 3 kilometer viker banan upp från den helt flacka Norra Hammarbyhamnen. Här börjar en mer utmanande del, både med ett svagt motlut och med flera kurvor som man måste parera i kvällens mörker och i harmoni med alla andra löpare runt omkring.

Höjdprofil – Midnattsloppet 10 km Stockholm

Så här gäller det att ha fokus på att behålla flytet och INTE bli för trött. För efter denna lite knixiga del kommer loppets riktiga prövning, nämligen stigningen vid Sofia kyrka. Den backen börjar redan innan man kommit in i Vitabergsparken. Räknar man ända nerifrån Norra Hammarbyhamnen är den faktiskt både större och tuffare än klassiska Västerbron på maran – faktiskt i klass med Abborrbacken på Lidingöloppet och Älvsborgsbron på Göteborgsvarvet.

Stigningen upp mot Sofia kyrka

Den tydligaste delen av backen sträcker sig 600 meter från 3,6 kilometer upp till toppen vid Sofia kyrka efter 4,3 kilometer. Så det gäller att vara mentalt förberedd på dessa tuffa 600 meter. Det är ingen skam alls att gå i backen – för många kan det vara en klar fördel att släppa löpningen här och gå raskt uppför.

Genom att gå uppför sparar du mycket kraft men tappar väldigt lite tid – och då hinner du också njuta mer av inramningen med brinnande marschaller och stämningen i backen och folkfesten längs resten av banan. Med piggare ben kan du sedan springa igen tiden du förlorat.

FOTO: Jonas Persson

Om du känner dig stark och har tränat bra kan du givetvis springa uppför och säkert då passera många löpare. Tänk på att korta ner steget och på att jobba lite extra med armarna – det kan hjälpa din löpning uppför. Försök ha blicken uppåt i backen i stället för ner i marken så blir din löpteknik och kraft också bättre.

Samma princip kan man använda på loppets andra lite tuffare motlut som kommer efter cirka 8,4 km. Det är ett cirka 300 meter långt motlut upp till Mosebacke Torg längs Östgötagatan. Så även denna korta stigning – som kan kännas lång – är det bra att vara mentalt förberedd på.

Ta in Midnattsloppets unika stämning

Löpningen mellan dessa två backar är mestadels flack, även om det så klart både går lite uppför och nerför. Här kan man fokusera på Midnattsloppets unika publik och stämning – utnyttja detta till din fördel. Ta hjälp av både publiken och dina medtävlare. En vinkning och en positiv utstrålning, trots tröttheten, till publiken kan ge mycket respons och kraft tillbaka.

FOTO: Jonas Persson

Medtävlarna finns också runt dig hela tiden – uppmuntra varandra när det börjar bli tufft. Blir du trött kan du med fördel lägga dig i någon grupp och ”ta rygg” under en period.

Tänk positivt. Tröttheten kommer för alla, men om man kan lyckas ha positiva tankar går det oftast att hitta mer kraft än man tror. Testa att växla steget om det går tungt, tänk dig att du ska springa högt och fint trots tröttheten. Då kommer du under en period behöva tänka på något nytt, och oftast kan man på det här sättet hitta outnyttjad muskelkraft.

Ha också med dig att sista kilometern är relativt snabblöpt om man har krafter kvar. Med en bra spurt här går det både att plocka sekunder och placeringar om det är något som triggar just dig.

Glöm inte att dricka

Ett annat tips att ha med sig – framförallt om det blir så varmt som prognosen säger – är att inte glömma att dricka under loppet. Vätskeförlust medför sämre prestationsförmåga och en ökad risk för att gå lite i ”väggen”. Så ta dryck vid varje vätskestation. Vatten går bra om du inte testat sportdryck, men vet du att sportdrycken funkar med din mage kan du med fördel välja det under loppet.

Mentalt ska du vara inställd på att 10 kilometer är tufft (om det är den distansen du väljer att springa). Siktar du mot en för dig riktigt snabb tid gäller det att övervinna tröttheten som ofrånkomligen infinner sig när man ligger nära sitt max. Tänk några kilometer eller bara några hundra meter framåt när det tar emot. En liten bit av trötthet fixar du!

FOTO: Jonas Persson

Har du kul kommer du att optimera ditt Midnattslopp utifrån dina förutsättningar. Men tider är inte det viktigaste i Midnattsloppet, utan att VERKLIGEN HA KUL!

Häng med när vi springer banan – se filmen på vår Youtube-kanal!

Inför Ultravasan 90 – Nordens största ultralopp

Inför Ultravasan 90 – Nordens största ultralopp


Ultravasan 90 på lördag den 15 augusti blir Nordens största ultralopp någonsin, med över 2 300 anmälda löpare. Årets lopp har SM-status och bjuder på flera nyheter, både i starten och längs banan. Här berättar vi om de viktigaste nyheterna – och hur du kan se tävlingarna.

I dagsläget är över 2 300 deltagare anmälda för att springa den klassiska Vasaloppssträckan, 92 kilometer mellan Sälen och Mora. Det tidigare rekordet från 2025 var 1 916 anmälda.

– Inför årets lopp har vi haft fokus på att förbättra upplevelsen för deltagarna både före start och under loppet, säger Daniel Mäkinen, arrangemangschef på Vasaloppet. 

Starten för Ultravasan 90 går kl. 05.00 på lördag morgon i Berga by i Sälen. Inför årets upplaga har startområdet utvecklats för att ge deltagarna bättre möjlighet att hålla värmen samtidigt som antalet toaletter har utökats.

Foto: Nisse Schmidt / Vasaloppet

Även logistiken kring ombyteskläder har förbättras så att det nu blir smidigare att lämna en ”drop bag” med ombyte som sedan kan hämtas ut vid kontrollen i Evertsberg, halvvägs genom loppet.

Nytt system för startfållorna

Tidigare år har alla deltagare, förutom eliten, stått i samma startfålla. För att skapa ett bättre flöde blir det i år fem olika insläpp baserade på ambition och förväntad sluttid.

– De två första startfållorna är avsedda för elit och anmälda till SM-klass. Bland de övriga tre väljer deltagaren på startmorgonen den fålla som passar bäst. På så sätt minskar vi trängseln i starten och ger varje löpare bättre förutsättningar att hitta sitt eget tempo, säger Daniel Mäkinen. 

Förbättringar av bansträckningen

När det gäller bansträckningen har framför allt en specifik del varit i fokus. Cirka 2,5 km efter första backen och Vasaloppets högsta punkt, har det tidigare år uppstått köbildning. Inför sommarens lopp har Vasaloppet därför gjort flera åtgärder, bland annat byggt en ny överfart över ett dike och breddat stigen.

– Det här kommer att ge bättre flyt i loppet utan att vi tummar på den tekniska och naturnära trailupplevelsen då vi vet att det här är en uppskattad och karaktäristisk del av banan.

Foto Ulf Palm / Vasaloppet

En annan nyhet är att den tillfälliga sträckningen för Ultravasan 90, Vasastafetten och Ultravasan 45 i skidspåret ovanför Björnarvet, mellan Evertsberg och Oxberg, nu återgår till det ordinarie löparspåret längs Vasaloppsleden. Deltagarna får alltså återigen springa genom den natursköna miljön vid Axikvarn och vidare på stigen mot Björnarvet. 

Program för lördag 15 augusti

På lördag går både Ultravasan 90, Ultravasan 45, Trailvasan 30 samt Vasastafetten. Totalt är det sju klasser (varav sex tävlingsklasser). Dessutom arrangeras SM i traillöpning för seniorer och veteraner, dam och herr, för första gången i samband med Ultravasan 90.

Ultravasan 90: 92 km. Start i Sälen kl 05.00.
Ultravasan 90 startar, liksom det traditionella Vasaloppet, i Sälen och följer banan österut mot Mora. Två klasser: Dam och Herr. I år utgör loppet även SM och veteran-SM i traillöpning.

Olle Meijer från Hälle IF har vunnit Ultravasan 2023, 2024 och 2025. Tar han fjärde raka segern i Ultravasan på lördag? Foto Vasaloppet

Mer om SM: Trail-SM och Trail-VSM – Vasaloppet

Dominika Stelmach, Polen, vann Ultravasan 90 på tiden 6.54.59 i fjol. Hon är anmäld även till årets lopp. Foto Nisse Schmidt / Vasaloppet

Ultravasan 45: 45 km. Start i Oxberg kl 10.00 (ny starttid).
Ultravasan 45 km startar i Oxberg och följer i stort sett vinterns sträckning för Vasaloppet 45 längs Oxbergssjön bort till Vasslan, innan den ansluter till Ultravasan 90-banan. Två klasser: Dam och Herr.

Trailvasan 30: 30 km. Start i Oxberg kl 11.30.
Trailvasan 30 km startar i Oxberg och går på skogsvägar och stigar, genom fäbodmiljöer och granskog via kontrollerna i Oxberg, Hökberg och Eldris till Mora. Två klasser: Dam och Herr.

Vasastafetten. Löparstafett för tiomannalag. Start i Sälen kl 08.00.
92 km från Sälen till Mora fördelade på tio delsträckor som är 4,5–15 km. Från och med 2025 är loppet en motionsstafett – precis som Stafettvasan är på vintern. (Det är tillåtet att springa fler sträckor per person, men laget måste bestå av minst två personer.)

Foto Ulf Palm / Vasaloppet

Vasaloppet.TV direktsänder

Lördag 15 augusti sänder Vasaloppet.TV från 04.55 till 20.30. Det blir direktsändningar från start, kontroller och mål. Sändningarna kan även ses i efterhand.

Följ deltagarna genom arenan via Vasaloppets fasta kameror på startplatserna i Sälen och Oxberg samt kontrollerna i Smågan, Mångsbodarna, Risberg, Evertsberg, Oxberg, Hökberg och Eldris samt målet i Mora.

Ungefärliga tider för lördagens målgångar

Ca 11.00 förväntas första målgången i Ultravasan 90.
Ca 12.30 förväntas första målgången i Ultravasan 45.
Ca 13.10 förväntas första målgången i Trailvasan 30.

Se Ultravasan live här: https://vasaloppet.tv

Hitta din träningsmotivation – 16 smarta tips!

Hitta din träningsmotivation – 16 smarta tips!


Du vet hur nyttigt det är att springa och hur bra du mår av att göra det, men det kan ändå vara förbannat svårt att ta sig ut i spåret ibland. Här kommer några effektiva sätt att sluta skjuta upp löpningen till morgondagen. 

Skaffa en coach

Om din motivation rinner ut i sanden om det är långt kvar till ditt nästa träningsmål, skaffa en duktig löparcoach. Vetskapen att det står någon och väntar på dig en viss tid kan funka som morot. Eller piska. 

Gör det inte ensam

En träningskompis eller en löparklubb kan göra vilket pass som helst roligare. Forskning visar till och med att mängden endorfiner i kroppen efter ett pass är högre om man har sprungit tillsammans med någon än ensam. 

Hitta digitala kompisar

Om det inte finns någon löparklubb eller grupp nära dig kan du signa upp på en löparcommunity online, till exempel jogg.se. Där kan du diskutera löpning, registrera dina pass och dela upplevelser med andra löpare över hela landet. 

Ut i naturen 

Att träna utomhus, även på vintern, gör otroligt gott för kroppen och hjärnan. Hitta gärna en vacker slinga – det kommer att få dina stressnivåer att sjunka. 

Byt miljö

Utmana hjärnan lite och spring längs en ny stig, eller varför inte i helt obanad terräng. Med en träningsklocka med gps är det lätt att hitta nya vägar. Eller varför inte testa orientering? Bestäm en punkt på kartan som du ska ta dig till så fort du kan, och välj sedan en ny punkt. Det är väldigt avkopplande att få använda hjärnan på det sättet samtidigt som du springer. 

Lev i nuet!

Ja, det är supersvårt när regnet piskar eller benen känns tunga, men om du lyckas ignorera alla negativa tankar och bara fokusera på andningen eller rytmen i dina steg kan din löpning bli som en stunds meditation. Testa! 

Skapa en rutin

Det är lättare att ta sig iväg om du har skapat en tydlig rutin med din löpning så att den är inplanerad. Du ska aldrig behöva fundera på om du ska ut och springa eller inte för då är risken stor att du börjar övertala dig själv att inte ge dig ut. Ge inte hjärnan den chansen. Om du brukar springa på morgonen, ha kläderna klara redan på kvällen så att du bara klär på dig och sticker ut direkt. Och om du brukar gå omkring och diskutera med dig själv, sätt en timer på din telefon på fyra minuter – när den ringer ska du vara ute med löparkläderna på. 

Belöna dig

Att ge sig själv en liten belöning för att man gav sig ut även när det tog emot, eller när man har nått ett löprelaterat mål, gör att chansen ökar för att du gör om det igen.  

Samla poäng

Skapa ett system där ett visst antal kilometer blir en poäng. Antingen sparar du poäng till mål du själv satt upp och där du får en belöning (massage, nya löparskor, träningsweekend) eller så tävlar du med dina kompisar om vem som samlar mest poäng. 

Ställ upp!

Jobba som funktionär på ett stort lopp. Du kommer att lära dig massor om hur lopp arrangeras och hur mycket jobb som ligger bakom. Att se alla springa kan trigga lusten att själv delta igen.  

Gör något läskigt

Oavsett om det är vansinniga ultralopp eller ett persförsök på milen på löparbana – gör det bara! De flesta sätter upp mål som de är säkra på att de kommer att klara av. Nästa gång, sätt upp ett mål som du är 60 procent säker på att du klarar. Ju tuffare mål du sätter upp, desto mer engagerad kommer du att bli. 

Ha ingen plan B …

Jobba utan skyddsnät. Det bästa sättet att sabba plan A är att ha en plan B – så ha ingen. Det kan vara så att du misslyckas med din plan A, men då kommer du att hitta lösningar som gör att du inte misslyckas igen. 

… eller ha en plan B

Jaga inte upp dig om du tappar en träningstimme – anpassa dig. För alla funkar det inte att jobba utan en plan B. Passet blir kanske kortare, men i gengäld snabbare än du hade tänkt. Kanske på löpband istället för ute. Fokusera på det positiva och på vad du får gjort istället för på det du missade. 

Spring ärenden

Ja, alltså på riktigt. Låt bilen stå och spring och gör dina ärenden istället, så länge det inte är tunga saker du måste bära. Du får några extra kilometer i benen utan att behöva planera in ett löppass. Win win! 

Skapa en rutin – igen

Om du alltid gör samma saker precis innan du ska springa kommer du att känna dig mer förberedd och redo för löpningen. Lyssna till exempel på en speciell låt som triggar igång dig. 

Använd teknik (med måtta)

En påminnelse i mobilen om att du har en träff med din löparkompis eller en app som följer din utveckling i spåret är bra. Men teknik kan också störa din löpning. Låt mejlen vara och lägg inte upp selfies från passet under tiden du springer. Sådant tar man hand om när man har sprungit klart. 

Behöver du inspiration? Testa dessa roliga distanspass!

Behöver du inspiration? Testa dessa roliga distanspass!


Här kommer tre roliga och utmanande pass som kan ge lite extra träningsmotivation. I några av exemplen presenterar jag passen så som jag brukar genomföra dem. Du anpassar dem givetvis till din egen nivå.

1. Långpass med fartökning i mitten och/eller i slutet av passet

I stället för att löpa ett traditionellt långpass, det vill säga i jämn fart, kan du lägga in en fartökning på 15–20 minuter i mitten av passet. Det tvingar dig att ändra ditt löpsteg en aning och belastar muskulaturen annorlunda. När du sedan återgår till ditt vanliga långpasstempo kommer du uppleva att det känns mycket lättare.

Du kan också avsluta långpasset med en kortare fartökning på cirka tio minuter. Utöver att fartökningen är effektiv ur träningssynpunkt är det bra att bevisa för sig själv att man klarar att öka farten lite, trots att man är trött; det ger en bra kick för självförtroendet.

Spring ett långpass på 100 minuter, varav 40 minuter i din långpassfart, 20 minuter i din halvmarafart och 40 minuter i din långpassfart igen.

2. 90 minuter terrängpass i maratonfart

Att springa ett medellångt distanspass i maratonfart är lagom utmanande och effektivt, inte minst om du siktar på något terränglopp. Det här är dessutom ett typiskt Renato Canova-pass som han brukar köra med sina maratonlöpare. Men att springa 90 minuter terräng i sin maratonfart är jobbigt så se till att hålla ett tempo som du klarar.

3. Långpass med korta fartökningar

Om du vill springa ett distanspass, men samtidigt få upp lite fart så kan du lägga in korta fartökningar var femte till tionde minut. Spring till exempel ett distanspass på 60 minuter med en minut fartökning var sjätte minut. Du löper då fem minuter i ditt vanliga distanstempo och ökar sedan farten under en minut; tempot ska då ungefär motsvara din kilometerfart på ett 10-kilometerlopp. Därefter löper du fem minuter i din vanliga distansfart igen, och så vidare. På så sätt springer du 50 minuter i din vanliga distansfart och totalt tio minuter i din tävlingsfart på milen.

Du kan givetvis justera passet efter din egen nivå – minska belastningen genom att lägga in fartökningarna var tionde minut, eller tvärtom, öka belastningen genom att förlänga dem.

Läs mer: Starka ben, snabbare tempo!