Blog

Så ska du agera om en löpare kollapsar

Så ska du agera om en löpare kollapsar


Varje år deltar närmare 17 miljoner människor i organiserade motionslopp världen över. Samtidigt visar data att omkring 25 av 1 000 löpare uppsöker sjukvård under eller direkt efter ett lopp. Av dessa beror så många som 59–85 procent på så kallade löparkollapser. Men vad innebär egentligen en löparkollaps – och hur ska man agera om någon kollapsar?  I litteraturen råder viss oenighet kring vad som egentligen avses med löparkollaps. Ursprungligen definierades tillståndet som ett godartat fenomen som uppstår när löparen abrupt avslutar sin aktivitet, till exempel vid målgång. I dessa situationer ansamlas blod i benen eftersom muskelpumpen – det vill säga…
Så lägger du upp träningen inför höstens lopp

Så lägger du upp träningen inför höstens lopp


Semestern är över och vi går in i den andra halvan av säsongen. Beroende på vad du har gjort under sommaren finns det lite olika sätt att ta sig an höstsäsongen träningsmässigt. Coach LG Skoog förklarar hur du kan tänka. Nu ska vi ställa om kropp och huvud efter semesterledigheten. Min förhoppning är att du går in i hösten med rak rygg och hyfsad solbränna. Nu är jag bara fundersam över hur du skött dig under semestern. Tillhör du dem som vilar på semestern för att man ska vara ledig och ha det skönt, och tycker att träningen får vänta…
Hur kommer man i form igen efter semestern?

Hur kommer man i form igen efter semestern?


För att komma igång igen efter semestern kan det krävas en andra grundträningsperiod. Här ger vi dig några tips på hur du kan lägga upp träningen inför höstens alla långlopp.

Ungefär sex veckor innan du vill nå höstens toppform är det dags att dra igång förberedelserna. Avsätt de fyra första veckorna till en progressivt stegrad grundträning, lätta sedan på träningsmängden ordentligt under de två sista veckorna före tävlingen. Då fokuserar du i stället på att spetsa tempoförmågan och att låta kroppen återhämta sig så att den kan tillgodogöra sig hårdkörningen.

Under den inledande fyraveckorsperioden återuppbygger du den uthållighet och grundstyrka som du kanske delvis har förlorat under de lugnare sommarveckorna.

För att hitta höstfomen är det följaktligen fyra olika komponenter som bör prioriteras:

  • Ökad träningsvolym, vilket ger förbättrad uthållighet.
  • Funktionella styrkeövningar som underlättar en effektiv löpteknik och minskar risken för skador.
  • Målinriktad träning för att stärka svaga punkter, vilket ger direkt ökad prestationsförmåga.
  • Träningspass i planerad tävlingsfart som simulerar den kommande tävlingssituationen.

Så här kan du jobba effektivt med dessa fyra faktorer:

1. ÖKAD TRÄNINGSVOLYM

Att träna mer är ett självklart medel för att förbättra sin kondition och styrka. Viktigt är dock att belastningen höjs progressivt under den aktuella fyraveckorsperioden och att du balanserar den ökade träningsvolymen med mer tid för återhämtning.

Efter en semesterperiod är det paradoxalt nog ofta lättare att hitta tid till den vila som behövs eftersom dagarna återgår till mera normala rutiner igen. Stegra inte träningsmängden abrupt från en vecka till en annan. Det ökar nämligen skaderiskerna avsevärt.

Erfarenhetsmässigt är en tioprocentig ökning per vecka något som de flesta kan hantera. För en löpare som normalt brukar springa cirka 50 kilometer i veckan under sommaren kan det se ut så här:

  • Vecka 1: 55 km
  • Vecka 2: 62 km
  • Vecka 3: 68 km
  • Vecka 4: 75 km

Därefter minskas träningen under de två tävlingsförberedande veckorna till 50 respektive 35 kilometer. Observa att det under dessa veckor däremot bör ingå flera löppass i hög fart.

2. GRUNDSTYRKA

Med den stegrade träningsmängden följer också ett ökat behov av styrketräning. Har du problem med att motivera dig till denna typ av träning? Försök att se den som en sorts försäkring mot överbelastningsskador.

Dels ökar styrketräningen hållfastheten i muskler och stödjande vävnad, dels bidrar en starkare kropp till bättre löpteknik och därmed ett mer effektivt rörelsemönster.

Men under denna del av löpsäsongen är det svårt att hitta tiden för att lägga in mer omfattande styrkepass. Sikta därför i stället på att avsätta 10–20 minuter i slutet av tre löppass i veckan, för att stärka till exempel knän och coremuskulatur.

3. FARTLEK

Fartlek är en utmärkt träningsform för att få bättre fart på benen och hitta ett optimalt tävlingstempo, speciellt för den som har ringa erfarenhet av tempoträning. Fartlek går helt enkelt ut på att man under ett och samma träningspass blandar olika löptempon i ett spontant och oregelbundet mönster där man växlar mellan lugn distansfart och snabbare tempoavsnitt.

Mixa fartavsnitt från 1–5 minuter med ett mer normalt distanstempo. Nyttja gärna uppförsbackar till att trycka på lite extra och försök att ”rulla” avspänt utför. Låt känsla och humör bestämma tempoavsnitten, men undvik att sänka tempot mellan fartavsnitten till ren joggningfart.

Den stora fördelen med denna träningsform är att den i princip kan genomföras var som helst. Genom sin lösa struktur fungerar den utmärkt under en tuff uppbyggnadsperiod, eftersom känslan (och inte klockan) är det viktigaste styrmedlet.

4. TÄVLINGSSIMULERANDE TRÄNINGSPASS

Efter fyra veckors målinriktad hårdträning är det dags att skörda frukten. Som nämndes i inledningen bör nu träningsmängden märkbart reduceras. Genomför några löppass i planerat tävlingstempo och låt sedan kroppen få möjlighet till återuppbyggnad.

Under de två veckorna närmast en viktig tävling handlar det mest om att ladda batterierna. Våga vila – och lita på att de föregående fyra veckornas träning har gett den rätta effekten.

Två innovativa nyheter från New Balance: SuperComp Rebel v1 och SuperComp Elite v6!

Två innovativa nyheter från New Balance: SuperComp Rebel v1 och SuperComp Elite v6!


New Balance SuperComp Rebel v1 och SuperComp Elite v6 är två innovativa modeller designade för att hjälpa löpare att prestera på topp. Från de dagliga träningspassen i SuperComp Rebel v1 hela vägen till tävlingsdagen med SuperComp Elite v6.

[ANNONS FRÅN NEW BALANCE] Nyheterna SuperComp Rebel v1 och SuperComp Elite v6 från New Balance är två innovativa modeller. De är byggda för löpare som strävar mot att förbättra sig och som jagar personliga rekord. Båda levererar en unik löpupplevelse samtidigt som de delar samma mål – att hjälpa dig att låsa upp ditt snabbaste jag.

SuperComp Rebel v1 – din bästa träningskompis

Den helt nya modellen SuperComp Rebel v1 bidrar med tävlingsenergi till vardagslöpningen. Den är lätt, responsiv och byggd för fart. SuperComp Rebel v1 ger dig självförtroende och inspiration. Detta oavsett om du tränar långpass solo eller med en löpargrupp, tar dig an tempopass eller jagar ett nytt personbästa.

Det viktigaste att veta om SuperComp Rebel v1

Den styva plattan Rebellious Propulsion sitter integrerad i mellansulan och är optimerad i form, material och placering. Det gör att Rebel v1 ger dig en responsiv, energifylld löpupplevelse – designad för att lyfta vardagens löpturer.

Tack vare mellansuleskummet Infinion får varje steg en mjukt dämpad men samtidigt framåtdrivande känsla. Det gör att SuperComp Rebel v1 hjälper dig framåt – mil efter mil. 

Ovandelens Fantomfit-teknologi håller mellanfoten och hälen på plats med en lätt, säker passform. Precis det som krävs för att ge dig självförtroende, komfort och stabilitet genom varje träningspass.

FAKTA New Balance SuperComp Rebel v1
Vikt: 174/218 gram (dam/herr)
Häldropp: 4 mm (40/36 mm)
SC Rebel v1 kommer att finnas tillgänglig den 20 augusti på New Balance-butiker och på www.newbalance.se. Här hittar du New Balance hos Löplabbet.

SuperComp Elite v6 – när du vill prestera på max

SuperComp Elite v6 är en helt ny version av New Balances toppsko för tävling, med stora förändringar jämfört med föregångaren. Skon har blivit lättare och mer framåtdrivande och har utvecklats med särskilt fokus på prestanda över maratondistansen. Bland nyheterna finns det nya Infinion-skummet och en helt omdesignad kolfiberplatta, som är tjockare och styvare mot framfoten för att ge bättre driv framåt i löpsteget.

Det viktigaste att veta om SuperComp Elite v6

En viktig del av prestandaförbättringarna är New Balances nya Infinion-skum. Det lätta mellansuleskummet är utvecklat för att ge hög energiåtergivning och bibehållen prestanda under hela löpningen.

Det kombineras med den nya kolfiberplattan, som är tjockare och styvare mot framfoten för att ge ökad styvhet och bättre framåtdrivning. Även ovandelen är utvecklad med fokus på låg vikt. Den tunna mesh-ovandelen med FantomFit-passform ger en knappt märkbar känsla samtidigt som den ger det stöd som behövs under långa lopp.

Tillsammans är komponenterna utvecklade för att ge hög energiåtergivning, effektivitet och respons från start till mål. Elite v6 är en renodlad tävlingssko, framtagen för fart och för att prestera när det verkligen gäller. Men självklart kan du även använda skon på träning när du vill ha extra fart och känsla.

FAKTA New Balance SC Elite v6
Vikt: 155/190 gram (dam/herr)
Häldropp: 8 mm (40/32 mm)
SC Elite v6 hittar du på New Balance-butiker och på www.newbalance.se Här kan du läsa mer om SC Elite v6 hos Löplabbet

Därför ska du testa att springa trail

Därför ska du testa att springa trail


Att springa trail i skog och mark är en svårslagen upplevelse. Har du inte testat det ännu? Då ska du läsa de här sju tipsen!

Att springa trail innebär ett annat fokus än när man springer på landsväg eller bana. Kilometertider blir sekundära, och underlaget kräver vår fullständiga uppmärksamhet. Du kan springa i obanad terräng, på stigar, i skog och på fjäll – utmärkta underlag för att utmana våra kroppar i den ständigt växlande terrängen.

Om du sedan råkar blir biten av traillöpning – eller redan är skogstokig – så kanske du vill förbättra din förmåga att ta dig fram löpandes i terrängen. En vettig första investering är att skaffa ett par dedikerade trailskor. Sedan är det bara att ge sig ut i spenaten.

Här har du sju tips som garanterat gör dig till en bättre traillöpare.

1. Våga gasa

Att träna på att springa fort på ojämnt underlag har flera fördelar, som du dessutom kan dra nytta av oavsett underlag eller löpdisciplin. Det mjuka och varierande underlaget är skonsamt, bygger styrka och tränar din balansförmåga.

Testa till exempel att springa intervaller eller fartlek i terräng. Fokusera inte på träningsklockans fartangivelser, utan utgå enbart från tid och ansträngning/puls. Välj svårighetsgrad efter erfarenhet och ambitionsnivå – börja med ett lättsprunget underlag och utmana dig med mer tekniskt svår löpning när du blir starkare.

2. Spring i sidled

Att springa i terräng betyder att du behöver röra dig mer i sidled än vad du kanske är van vid. Du kan ge dig själv ett försprång genom att träna upp den förmågan med några enkla övningar.

Testa att springa korta sträckor där du tar steg åt både höger och vänster. Eller gör utfallssteg eller hopp på ett ben sidledes åt båda hållen. Balansövningar på en fot åt gången, gärna på rörliga/mjuka underlag, är ett annat sätt att träna trailspecifik styrka i fotleder och underben.

3. Våga gå

Är det riktigt brant uppför så är det oftast effektivare att gå än att försöka springa – det gör till och med världseliten.

4. Snegla inte på träningsklockan

Löpning i terräng är en helt annan sak än löpning på landsväg eller bana. Har du en träningsklocka så är det klokt att inte jämföra kilometertider och tempoangivelser. Fokusera på din ansträngningsnivå i stället för att försöka hålla den löphastighet du vanligtvis gör på vägen.

5. Träna rätt sorts styrka

Att springa trail är ett effektivt sätt att bygga specifik löpstyrka. Det varierande underlaget utmanar både ben- och bålmuskler i högre grad än vad landsvägslöpning gör. Men du kan också tjäna på att stärka de stabiliserande musklerna i både ben och bål. Enbensböj, utfallssteg, marklyft och olika typer av coreövningar är utmärkt styrketräning för traillöpare.

6. Korta steget

Ett effektivt tekniktips för den som vill springa snabbare i svårlöpt terräng är att jobba med ett kortare steg. Det är också en skonsam och säker teknik för både korta och långa utförslöpningar när underlaget är mjukt, löst och tekniskt svårsprunget.

7. Välj rätt trailskor

Både upplevelsen och säkerheten blir bättre med rätt typ av trailskor på fötterna. I ständigt varierande terrängförhållanden krävs främst säkert grepp mot underlaget, pålitlig sidstabilitet och ett skydd mot markens ojämnheter. En trailmodell ger därför en klart bättre helhetsupplevelse i skogen.

Traillöpning kan bjuda på en mängd olika typer av underlag vilket ställer stora krav på dina löparskors yttersula – både när det gäller material och mönster. Visst går det att springa med ett par traditionella träningsskor så länge underlaget inte är alltför avancerat – men vill du ha ett säkert grepp är ett par dedikerade trailskor en smart investering.

Du behöver inte heller vara rädd för att det innebär en kompromiss med löpkänsla eller stötdämpning – dagens moderna trailskor levererar även när det gäller dessa aspekter.

Läs också: Tre bästa trailskorna 2025

Kan man träna bort artros?

Kan man träna bort artros?


Många löpare som drabbas av artros får svårt att springa som de önskar. Men du ska fortsätta att springa – för träning är den bästa behandlingen mot den här ledsjukdomen. Men gör det i samråd med en fysioterapeut!

Var fjärde person över 45 år har artros i någon led, vilket innebär att det är en av våra vanligaste ledsjukdomar. Smärta, stelhet och svullnad är typiska symtom och för löpare som har artros i fot, knä eller höft kan det vara svårt att fortsätta att träna på den nivå man önskar.

Själva ledstelheten kan bero på svullnad, smärta, försämrad muskelfunktion eller att man har anpassat och ändrat sitt belastningsmönster under en längre tid. Flera strukturer i leden som brosk, ledband, ledkapslar och även det närliggande skelettet påverkas negativt av artros. 

Riskfaktorer för att utveckla artros är ökad ålder, ärftlighet, att vara kvinna, övervikt, tidigare ledskada och muskelsvaghet. Försämrad muskelstyrka i främre lårmuskeln kan i sig orsaka knäledsbesvär. Smärtan kan dessutom göra att man belastar den friska sidan mer, vilket i sin tur leder till ökad muskelsvaghet i det redan påverkade benet.

Har man sedan tidigare vridit till ett knä och fått en ledbandsskada eller en meniskskada ökar risken för artros. Detta oavsett om skadan har åtgärdats kirurgiskt eller fått läka ut av sig själv. En stel stortå eller fotled kan också förändra löpsteget och därmed belasta de andra lederna på ett sätt som de inte är vana vid. Så har du en gammal skada så är det extra viktigt att du återfått full rörlighet, muskelstyrka, balans, koordination och spänst så att du har bra förutsättningar för ett naturligt och hållbart löpsteg.

Träning har positiv effekt på brosket

Brosket påverkas positivt av träning. Broskceller som belastas dynamiskt byggs upp på molekylär nivå och får en högre densitet. Fysisk aktivitet fungerar som en signal till vävnaderna och stimulerar produktion av skyddande substanser.

Det har gjorts en hel del studier där man på olika sätt har försökt att förstå löpningens specifika inverkan på ledbrosket. I en relativt stor studie som publicerades 2019 undersöktes med hjälp av en magnetkamera hur långdistanslöpning påverkar knäledens brosk. Enligt studien hade löpningen framför allt positiva effekter på knäledens broskstrukturer. Det förekom en viss negativ inverkan på knäskålens brosk, men detta gav inga symtom hos deltagarna.

Den positiva effekten kan bero på att löpningen ökar tåligheten i brosket och att den uppbyggande processen stimuleras. Det finns också studier som visar på att löpning ger en ökad nivå av vissa specifika ämnen som verkar vara gynnsamma för att stärka upp ledbrosket.

Löpare har också lättare att hålla en hälsosam vikt vilket i sig är positivt för lederna. För den som har drabbats av artros kan en viktnedgång på 10 procent minska symtom från leden med hela 50 procent! 

Ta hjälp för din rehabilitering

Om du redan har drabbats av artros så behöver du få hjälp med ett individuellt rehabprogram. Smärta i samband med rehabträning kan tillåtas, men den ska vara övergående och inte så hög. Smärtan ska analyseras så att den inte beror på att du har en felaktig teknik eller för hög belastning. Medicinsk smärtlindring kan behövas och ska göras i samråd med läkare. Övningsvalet ska förstås utformas utifrån just dina förutsättningar och du ska träna med gradvis progression och med tillräcklig återhämtning. 

Effekten av träning är både smärtlindrande och uppbyggande. Dessutom är den helt utan trista biverkningar!  

Det är också viktigt med ett helhetsperspektiv för att se till att du har en bra funktion i resten av kroppen. Rent allmänt rekommenderas både konditionsträning, styrketräning och neuromuskulär träning. Den bästa behandlingen vid artros är faktiskt träning. Att vara inaktiv är till och med skadligt medan lagom aktivitet och belastning främjar de uppbyggande processerna i broskcellerna. Effekten av träning är både smärtlindrande och uppbyggande. Dessutom är den helt utan trista biverkningar!  

Läs också: Löpning skyddar mot artros

Merrell SpeedARC Peak sätter en ny standard

Merrell SpeedARC Peak sätter en ny standard


Merrell MTL SpeedARC Peak är en innovativ och teknisk trailsko som utvecklats helt utan kompromisser. Den levererar hastighet, stabilitet och prestanda på elitnivå – så att du inte behöver hålla igen.

[ANNONS FRÅN MERRELL] Merrells produktexperter har utvecklat MTL SpeedARC Peak i nära samarbete med elitlöpare. Genom omfattande tester av material, komponenter och prototyper har totalt 154 prototyper utvärderats. Det tog fem år och mer än 2 000 mil att nå fram. Slutresultatet är en tävlingssko som levererar hastighet, precision och självförtroende även i tekniskt krävande terräng.

MTL SpeedARC Peak är utrustad med Merrells prisbelönta SpeedARC-mellansula – utvecklad för hög prestanda i alla typer av terräng. Konstruktionen består av tre skikt. Överst ligger ett lager FloatPro-PEBA – ett tävlingsskum som ger responsiv dämpning även under långa distanser.

HÖR MER OM MTL SpeedARC Peak i RW-podden avsnitt 338

PEBA står för polyeterblockamid som är en termoplastisk elastomer. Det använder man för att göra de bästa skummaterialen som finns för löparskor. Inte minst tack vare materialets fantastiska energiåtergivning och dämpning – och mycket låga vikt.

Det slitstarka bottenskiktet av FloatPro-skum säkerställer hållbarhet och stabilitet i tuff terräng.

Kolfiberplatta för effektiv energiretur och stabilitet

Mellan dessa båda lager finns den lätta kolfiberplattan FlexPlate som ger ett effektivt och energiåtergivande steg under hela loppet. Dess gaffelformade konstruktion sträcker sig 3/4-delar av skons längd. Konstruktionen gör att framfoten lättare kan anpassa sig till ojämna underlag, vilket ger en optimal balans mellan smidighet och kontroll.

Ovandelen är tillverkad i ett lager av Matryx-materialet och är förstärkt med kevlar. Det ger en ventilerande lättviktskonstruktion med en exceptionell slitstyrka.

Yttersula med exceptionellt grepp

Yttersulan är Vibrams MegaGrip Elite. Den ger ett säkert grepp på både torra och våta underlag och är särskilt anpassad för löpning i brant och tekniskt utmanande terräng.

MegaGrip Elite-materialet har utvecklats under hundratals timmar för att möta elitlöparens behov av tryggt grepp. Det presterar på alla typer av utmanande tävlingsunderlag – oavsett om det handlar om en vertikal kilometer eller ett 160 kilometer långt ultratraillopp.

En tävlingssko för den högsta nivån

Tillsammans skapar dessa innovativa komponenter en tävlingstrailsko för elitlöpare som vill ha tryggt grepp i höga farter.

– När vi utvecklade MTL SpeedARC Peak hade vi ett enda mål – att ge löpare de bästa förutsättningarna att prestera på högsta nivå. Varje detalj har optimerats för att leverera maximal fart, kontroll och trygghet när det verkligen gäller. Detta är en trailsko som inte bara möter de högsta kraven – den tänjer gränserna för vad som är möjligt, säger John Sanregret, Product Line Manager på Merrell.

Här kan du se den först

För att uppmärksamma lanseringen visar Merrell upp MLT SpeedARC Peak vid två av traillöparvärldens viktigaste event. Dels på UTMB Ultra-Trail Village i Vielha, dels i UTMB Ultra-Trail Village i Chamonix.

Här kommer du få möjlighet att se den nya modellen på nära håll. Du kan också träffa Merrells elitlöpare och produktexperter samt få en inblick i innovations- och utvecklingsarbetet bakom MTL SpeedARC Peak.

Merrell MLT SpeedARC Peak finns tillgänglig på Merrell.com och hos utvalda återförsäljare. 

Hur påverkas hjärtat av löpning?

Hur påverkas hjärtat av löpning?


Majoriteten av de som löptränar regelbundet förbättrar sin hjärthälsa. Att träna konditionen är faktiskt bland det bästa vi kan göra för att öka chansen att få ett friskt och långt liv. Trots detta drabbas vissa löpare av hjärtproblem – och plötsligt hjärtstopp. 
Hur hänger det här egentligen ihop? Vi bad Helena Wallin, läkare inom hjärtdiagnostik, om hjälp med att reda ut begreppen.

De senaste åren har konditionsidrott och dess fantastiska inverkan på vår hjärt- och kärlhälsa betonats i såväl facklitteratur och traditionella medier som i sociala medier. Men ändå hör och läser vi om personer som drabbas av plötsligt hjärtstopp mitt under träning eller tävling. Hur kan det hända?

Vi ringde upp Helena Wallin, specialistläkare i klinisk fysiologi på Fysiologkliniken på Karolinska sjukhuset för att få klarhet i frågan. Hon arbetar med hjärt- och lungdiagnostik och är även forskare i arbetsfysiologi på Karolinska Institutet i Stockholm. Dessutom har hon ett stort intresse för löpning. Sedan femton år tillbaka springer hon de flesta av veckans dagar.

Helena Wallin, specialistläkare i klinisk fysiologi på Fysiologkliniken på Karolinska sjukhuset.

– Jag vill verkligen understryka att i de allra flesta fall är löpning, och konditionsträning i allmänhet, fantastiskt för hjärt- och kärlhälsan. En god kondition är förmodligen den enskilt viktigaste faktorn för att undvika välfärdssjukdomar och för tidig död, säger Helena.

All träning är bättre än ingen träning

Det fina med konditionsträning, menar hon, är att hjärtats funktion förbättras. Hjärtat blir större och mer tänjbart, vilket innebär att det kommer att klara av att pumpa ut en större mängd blod – och därmed syre – till musklerna. Det är den främsta anledningen till att den maximala syreupptagningen förbättras.

 – Yngre personer kommer att märka av en bättre hjärtfunktion främst under uthållighetsträning, att de då orkar mer. Hos äldre känner man ofta av en skillnad redan i vardagen, eftersom hjärtats funktion försämras med åren. 

Andra vinster med konditionsträning är att blodmängden (volymen) i kroppen ökar och att antalet små blodkärl (kapillärer) i kroppen blir fler. I och med detta kan mer syre nå musklerna och man kan hålla ett högre tempo utan att få mjölksyra. Ytterligare fördelar är att blodkärlen blir mer elastiska. 

– Det ger ett bättre blodflöde och lägre blodtryck, vilket i sig minskar risken för att utveckla blodpropp och hjärtinfarkt. 

Hur ska man då löpträna för att uppnå betydande hälsoeffekter?

– Ju hårdare och ju mer du tränar, desto större effekter får du på hjärtat och på kroppen överlag. Intervallträning är som bekant väldigt effektivt för syreupptagningsförmågan. Men om du tränar mycket med lägre intensitet så har du totalt en större träningsdos. Det är svårt att säga vilket som är bäst för hälsan, båda varianterna ger betydande hälsoeffekter.

Finns det någon gräns där löpningen kan bli skadlig för hjärtat? Idrottare drabbas ju då och då av hjärtsjukdom eller plötsligt hjärtstopp?

– Bland friska individer finns det ingen entydig forskning som visar att det skulle vara skadligt för hjärtat att träna hårt och länge, även om vi vet att vissa typer av rytmrubbningar verkar vara vanligare hos idrottare. Det pågår emellertid en debatt om detta inom forskarvärlden just nu, säger Helena Wallin. 

Hon nämner några få studier som visar att det finns ett samband mellan hård träning och hjärtsjukdom på höger sida av hjärtat. Men det råder ännu inte konsensus om att hård träning kan framkalla hjärtsjukdom hos friska. Fler studier behövs. 

En god kondition är förmodligen den enskilt viktigaste faktorn för att undvika välfärdssjukdomar och för tidig död, enligt Helena Wallin.

– Kanske är vissa individer särskilt mottagliga och kanske finns det andra faktorer som samverkar med träning för att framkalla dessa förändringar, vi vet inte riktigt. Men de allra flesta studier har visat precis tvärtom – intensiv träning i stora doser är bara är bra för hjärtat.

Hur är det då med förmaksflimmer, kan inte det orsakas av löpträning?

– Jo, just risken för att få förmaksflimmer (det vill säga att hjärtat slår i otakt) ökar av hård konditionsträning. Det har man sett i många studier, åtminstone bland män, säger Helena Wallin. 

Förmaksflimmer kan, tillägger hon, i sin tur ge en ökad risk för proppar i exempelvis hjärnan. Och om förmaksflimret pågår under lång tid kan det även leda till hjärtsvikt. Men hon tycker att det är viktigt att komma ihåg att om vi tränar riktigt mycket har vi fortfarande en lägre risk för att utveckla förmaksflimmer än om vi inte tränar alls.

Det vi verkligen ska se upp med är att träna mycket och hårt om vi är förkylda eller sjuka på annat sätt. Det kan generera hjärtmuskelinflammation.

– Det vi verkligen ska se upp med är att träna mycket och hårt om vi är förkylda eller sjuka på annat sätt. Det kan generera hjärtmuskelinflammation. Har vi ett medfött hjärtfel, som till exempel en förtjockad hjärtmuskel, ska vi också vara försiktiga och alltid rådgöra med läkare, säger Helena Wallin.

Vid vissa hjärtsjukdomar finns nämligen en förhöjd risk under intensiv fysisk aktivitet. 

– Om man har problem med hjärtat kan man bli avrådd från hård träning. Detta eftersom framför allt högintensiv träning ökar risken för allvarlig rytmrubbning vilket i värsta fall kan leda till plötsligt hjärtstopp. Även risken för hjärtinfarkt ökar under ett hårt träningspass – även om risken för att få hjärtinfarkt totalt sett minskar av träning. 

Det är av den här anledningen som Riksidrottsförbundet rekommenderar att elitidrottare mellan 16 och 35 år ska hjärtscreenas. De tränar ju både mycket och högintensivt och skulle vara särskilt utsatta om de bar på ett medfött hjärtfel.

Borde alla som tränar hjärtscreenas?

Men frågan är om inte alla som tränar mycket borde göra en hjärtscreening –  oavsett ålder och prestation? Helena Wallin tycker att det är en svår fråga att svara på. Riksidrottsförbundet rekommenderar bara screening upp till 35 år, eftersom orsakerna till plötslig hjärtdöd skiljer sig med åldern. 

– Efter 35-årsåldern är sjukdom i hjärtats kranskärl den främsta orsaken till plötsligt hjärtstopp, medan det hos yngre främst är medfödda hjärtfel som spökar.

Hon menar att den screening som finns i dag inte är utformad för att hitta just kranskärlssjukdom, det är mer komplicerat att screena för.

DET HÄR ÄR PLÖTSLIGT HJÄRTSTOPP
Plötsligt hjärtstopp orsakas av att hjärtmuskeln börjar flimra vilket leder till att pumpförmågan upphör. Tecken på att någon har drabbats av ett plötsligt hjärtstopp är att personen är medvetslös och inte andas, eller andas onormalt.
Plötsligt hjärtstopp är inte samma sak som hjärtinfarkt. En hjärtinfarkt innebär att hjärtmuskeln drabbas av akut syrebrist på grund av en propp. Vanliga symtom då är bröstsmärta, andfåddhet, illamående och svimning. Läs mer på: 1177.se

– Däremot kan man ju argumentera för att det egentligen inte är någon skillnad på behovet av screening mellan en elitidrottare och en motionär under 35 år som båda tränar mycket och högintensivt. Och även någon som fyllt 35 år kan ju ha ett oupptäckt hjärtfel. 

Ökar risken för plötslig hjärtdöd under träning med åldern?

– Risken för åderförkalkning och hjärtsjukdom ökar med åldern, vilket ökar risken för plötslig död under träning. Men regelbunden träning minskar ju ändå risken för hjärtproblem totalt sett, så över lag är träning alltid bättre än ingen träning – oavsett ålder. Är du frisk behöver du inte vara orolig för att träna. 

Det viktigaste, säger hon, är att stegra intensiteten långsamt om man inte tidigare har tränat högintensivt. 

– Sen ska man förstås vara lyhörd för symptom som bröstsmärta och yrsel under träning, vilket alltid bör utredas. 

SÅ SKA DU AGERA OM NÅGON FÅR ETT HJÄRTSTOPP  
1/
Ropa på hjälp. Ring sedan 112. Sätt på högtalaren. Larmoperatören kommer hjälpa dig att avgöra om det är ett hjärtstopp eller en hjärtinfarkt.
2 / Ge hjärt-lungräddning (HLR) tills ambulansen kommer. Du behöver inte oroa dig för att inte klara av det – larmoperatören kommer att guida dig. 
3 / Om du har någon i närheten kan du be dem att leta upp närmaste hjärtstartare. 
4 / Om ni är flera personer som kan hjälpa till kan ni turas om att ge HLR – se bara till att hjälpen ges utan avbrott tills ambulanssjukvårdarna tar över.
Läs mer om hur du utför HLR: 1177.se och Svenska rådet för hjärt- lungräddning

Sju svenska leder för dig som vill springa trail

Sju svenska leder för dig som vill springa trail


Du behöver inte resa utomlands för att få en härlig trailupplevelse. Det är bara att hoppa på tåget och resa till en lämplig vandringsled. Underbart, billigt och klimatsmart i ett och samma paket. Här listar vi sju vackra leder som passar ypperligt för dig som vill springa trail.

1. Pilgrimsleden Falköping–Varnhem

I Västergötland finns ett brett nätverk av vandringsleder. En av de vackraste är den 41 kilometer långa leden mellan Varnhem och Falköping. Upptäck det böljande kulturlandskapet, två medeltida klosterruiner och det rika fågellivet runt Hornborgasjön.

I området kring Skara, Skövde och Falköping kan du springa längs klassiska pilgrimsstråk som har använts av människor sedan urminnes tider. Terrängen är förhållandevis lätt med vissa brantare partier och underlaget varierar från små skogsstigar och beteshagar till grusvägar.

Läs mer: Pilgrimsleden Falköping–Varnhem

2. Pilgrimsleden Dalsland

En varierad och naturskön led som tar dig över tio mil genom det dalsländska landskapet. Den södra delen är lättsprungen längs landsvägar, medan sträckningen norr om Mellerud går längs småstigar och bitvis bjuder på tuffare passager i kuperad terräng. 

Läs mer: Pilgrimsleden Dalsland

3. Kuststigen i Bohuslän

Kuststigen, som namnet antyder, tar dig längs västkusten – hela vägen från Tjörn till Moss i Norge. Att springa på Kuststigen är på många sätt en färd tillbaka i tiden. Inlandsisens krafter går att se i form av moräner, slipade klipphällar och isräfflor. Här och var kan du springa förbi vackra medeltidskyrkor, befästningar, herrgårdar och fornlämningar i form av gravrösen.

Läs mer: Kuststigen i Bohuslän

4. Höga Kusten-leden i Ångermanland

En 135 kilometer lång led som går genom världsarvet Höga kusten. Leden är indelad i nio etapper och passerar bland annat höjdpunkter som Nordingrå, Skulebergets naturreservat, Skuleskogens nationalpark och Balesuddens naturreservat. Vansinnigt vackert med svindlande havsutsikt från höjderna.

Läs mer: Höga Kusten-leden i Ångermanland

5. Kungsleden i Lappland

En av världens mest berömda vandringsleder löper mellan Abisko och Hemavan. Under drygt 400 kilometer kan du springa genom alpin terräng blandat med sjöar, höga toppar och björkskog. Om det känns för långt finns det kortare distanser, som den tio mil långa sträckan från Abisko till Nikkaluokta.

Läs mer: Kungsleden i Lappland

6. Grövelsjön i Dalarna

Strax norr om Idre ligger Grövelsjön, på gränsen till Norge. Med utgångspunkt vid Grövelsjöns fjällstation, där man även kan övernatta, kan man springa bland bergsgetter och renar. Vattenflaskan fyller du med det friska källvattnet som finns i vattendragen. Vill du bestiga mindre berg finns det mängder av sådana.

Läs mer: Vandra i Grövelsjöfjällen

7. Österlenleden i Skåne

På skånska sydostkusten finns en drygt 19 mil lång vandringsled som är en del av Skåneleden och löper genom hela Österlen. Här finns många etapper att välja bland, genom sandstränder, fiskelägen och över blomstrande ängar. Ett tips är att utgå från Ystad och sedan springa i den riktning du känner för.

Läs mer: Österlenleden i Skåne

Samuel Pihlström tar stora kliv mot världstoppen

Samuel Pihlström tar stora kliv mot världstoppen


Med anledning av Samuel Pihlströms EM-silver på 1 500 meter i Birmingham återpublicerar vi här en intervju med honom, från Runner’s World #6-2025.

Det börjar redan mörkna i Slottsskogen i Göteborg när det är dags för Samuel Pihlströms andra pass för dagen. Löven klamrar sig ännu fast vid träden, även om de vet att det inte är många veckor kvar innan det är fullskalig höst.

Det är med låga skuldror Samuel tar av sig överdragsjackan medan tränare Ulf Friberg förklarar kvällens pass för löparna från Hälle IF. Känslan är att han vet exakt vad som väntar. Ännu en pusselbit ska varsamt passas in på vägen mot världstoppen. Som så många tisdagar tidigare.

På fem år har Samuel gått från att vara en lovande orienterare som junior till att bli innehavare av fyra svenska rekord på medeldistans. Nu börjar han känna vittring av den absoluta världstoppen.

Allting började under coronapandemin när han sökte sig till Hälle IF i hopp om att bli starkare i orienteringen. Där möttes han av Ulf Friberg som med ens kunde se en potential. Samuel introducerades till struktur och en sport där allt gick att mäta.

De båda inledde ett nära samarbete där nyckelordet var tålamod. Ett samarbete som inte bara gav snabba resultat utan också har gjort att Samuel tagit ett steg närmare den absoluta toppen för varje år. 

Snabba resultat – långsiktig utveckling

Skiftet från skog till bana gjorde ett stort avtryck. Redan under sitt första år som friidrottare gick Samuel från att aldrig ha sprungit på bana till att springa 3.45 på 1 500 meter. 

Men snabba resultat är en sak – långsiktig utveckling en annan. Nu, fem år senare, kan han stoltsera med ett svenskt rekord på distansen som lyder 3.30,87. Under den här tiden har Samuel gått från lovande talang till konkurrenskraftig senior på internationell nivå. För många andra kan det kännas som att Samuels resa pekar rakt uppåt. Själv menar han att nyckeln är de små justeringar som han har gjort varje år för att nå nästa nivå. 

– Man måste jobba där man är – inte där världseliten är, säger Samuel om hur han har jobbat för att kunna ta dessa kliv år efter år. 

Dubbeltröskel – inte svaret på allt

Samuel ser det som ett system. Han vet att det är görbart över tid och att resultaten kommer att komma. Som för många andra friidrottare från norra Europa finns dubbeltröskelpasset där – men Samuel är inte lika religiöst övertygad om den potential som metoden påstås ha enligt många andra. 

– Jag har bara en dubbeltröskeldag i veckan. I stället jobbar jag mer från båda håll, både med överfart och uthållighet, för att bli bra på medeldistans. Tröskelpassen ger balans i träningsveckan, men fokus ligger på backträningen på tisdagar och de hårdare intervallerna på lördagar. 

– Typen av pass varierar, men några favoriter är 10 x 1 000 meter eller 10 x 400 meter med målet att snitta så snabbt som möjligt. 

Hade han sagt det för tio år sedan hade nog ingen rört en min. Men med tanke på den rådande besattheten kring tröskelträning låter det nästan kontroversiellt – som att hårda intervaller är en bortglömd träningshemlighet som återigen ser dagens ljus. Men när han sätter det i kontext så får träningsupplägget helt plötsligt en grund att stå på:  

– Det här med tröskel är en väldigt nordisk grej på grund av Ingebrigtsen. Man håller inte på med det i större delen av världen. Det finns så många andra sätt att bli bra på också. 

Han ställer en retorisk fråga med ett snett leende: 

– Blir du trött på 1 500 meter? Ja, det blir du. Då måste du bli lite trött på träning också … man kan inte chilla sig till 3:30 på 1 500 meter.

Trots hans tro på att de hårda intervallerna är de som lyfter den yttersta toppen vill han ändå förtydliga sin inställning till dubbeltröskeln. 

– Det handlar om att systemet ska fungera över tid. Helheten ska göra dig komplett – då är nyckelordet tålamod. 

Så här arbetar Samuel med både överfart och uthållighet under en normal träningsvecka: 
Måndag: Dubbla distanspass på 10–12 kilometer vardera.
Tisdag: Morgonjogg + 8 x 1 kilometer tröskel + 10 x 30 sekunder backe.
Onsdag: Dubbla distanspass på 10–12 kilometer vardera.
Torsdag: Dubbeltröskelpass. 
Fredag: Lugn distans eller vila.
Lördag: Längre hårdare intervallpass med Göteborgs friidrott.
Söndag: Långpass 20 kilometer. 

Därför finns dubbeltröskeln där, mitt i veckoprogrammet. Inte som ett magiskt pass som ska göra honom snabbare – utan som motvikten som gör att ekvationen går ihop. Dubbeltröskeln är ett verktyg för att hitta balansen mellan de hårda passen men ändå utvecklas aerobt. Det verkar som att han och Ulf Friberg har plockat russinen ur kakan för att systemet ska passa Samuel. 

Inte rädd för att tävla

I statistiken sticker Samuel ut på ännu ett vis. Under säsongen 2025 stod han på startlinjen 28 gånger. Räknar man bort ett testlopp på 3 000 meter under vintersäsongen blir det 27 tävlingar på ungefär sju månader där majoriteten är på huvuddistansen 1 500 meter. 

Det kanske låter som att han är besatt av en tävlingsdemon – men för Samuel är det en given del av att utvecklas. Han berättar att han alltid gillat att tävla, men menar också att det är viktigt för att lära sig springa lopp.

– Ska du bli bra på att springa 1 500 meter så är det ju bra att också springa många 1 500-meterslopp, säger han. 

För Samuel är varje lopp en ny möjlighet att testa, lära och justera – snarare än att bevisa något. 

– Ja, det är lätt att fastna i tidtagandet. Det är många som inte ställer sig på startlinjen om de inte vet att de kan slå PB. Det viktigaste är att se tävlingarna som ett steg på vägen i stället. 

Orienteringssportens syn på tävlande

Inställningen till tävlandet tror han kan komma från bakgrunden inom orientering. Där är det inte ovanligt att man springer två tävlingar nästan varje helg under säsong. I orienteringssporten är man inte rädd för att tävla även när förutsättningarna inte är perfekta – loppet bedöms utifrån hur bra man genomför det. 

Kanske var det där drivkraften och Samuels tävlingsinstinkt föddes? I orientering är ingenting mätbart – och tävlingsmomentet tvingar en att tackla nya utmaningar. Att tävla blir därför ett givet steg i utvecklingen. 

Samuel kan definitivt se parallellen. 

– Samtidigt är man mycket mer utsatt på en friidrottstävling, och det är också enkelt att lägga in en värdering i siffrorna på klockan när allt går att mäta. Men jag tror att många hade mått bättre av att tävla, även när man inte är i sitt livs form. Varför inte se det som en färdighet man får tillfälle att öva upp i stället? Att se tävlingar som en möjlighet i stället för något som definierar ens värde.

Det finns alltid nya saker att testa

På ett sätt ser Samuel det som en styrka att ha hittat friidrotten relativt sent. Det gör att det alltid finns nya saker att testa, nya möjligheter att ta nästa steg. Den stadiga utvecklingen tillskriver han bland annat möjligheten att kunna upptäcka outforskad mark i träningen. Att kunna testa att åka på höghöjdsläger, att lägga till dubbeltröskel eller skruva upp mängden en aning. Att alltid kunna leta nya stimuli. 

Men att stadigt kapa tre sekunder per år på 1 500 meter – från en redan hög nivå – kräver en välkalibrerad utveckling av systemet. Som en följd av Ingebrigtsens framgångar ser Samuel att många unga kör hög mängd, höghöjdsläger och dubbeltröskel innan de ens fyllt 20 år. Han menar att det säkert är en väg till snabba resultat – men frågan är hur man sen tar nästa steg när man redan testat allt. Samuel återvänder till nyckelordet tålamod. Att inte göra det mer komplicerat än vad det är. 

– Du ska vara skadefri och sjukdomsfri. Du ska kunna springa ganska många kilometer under ganska lång tid. Du ska bli trött ibland och du ska springa en del lugnt. Svårare än så är det inte.

Det kanske inte är den mirakelkur som vissa hoppats att Sveriges främste medeldistansare just nu skulle avslöja. Men precis som med Ingebrigtsens norska metod handlar det till syvende och sist om att skapa ett system som håller över tid om man ska ha chans att nå sin fulla potential. Det handlar om att göra det bästa man kan där man är. Man kan likna det vid orienteringen – man ska inte bara följa efter alla andra, men inte heller stanna upp för länge och ödsla dyrbar tid på att hitta den optimala vägen. 

I stället ska man ha händerna på ratten, som Ulf Friberg brukar säga. Lita på att vägen man är på leder en framåt, så länge man gör det bra. Att inte tänka för långt bort eller jaga kortsiktiga lösningar, utan att hitta ett system som går att genomföra. För kortsiktiga lösningar tenderar att bli just … kortsiktiga.

Allt är mätbart

Nuförtiden går det att mäta nästan allt. Men att mäta tid, distans och puls är old school. Nu är det nästan bara fantasin som sätter stopp för vad som kan mätas för den som vill finjustera och analysera sin träning. 

– Jag kan mäta allt. Jag kollar på det, men jag övertänker och överanalyserar det inte. 

Han berättar att han gillar siffror. Någonstans är varje mätvärde en datapunkt. 

– Men det är viktigt att inte enbart drivas av bra mätvärden. Det är känslan av att utvecklas jag vill åt – och känslan av att komma förberedd. Sporten handlar om att springa snabbt, att vinna eller ta nästa steg. 

Trots att det kan kännas uppenbart så är det faktiskt ingen som mäter laktat innan sista varvet, utan det är den som är först i mål som vinner. 

– Det finns inget VM i tröskel och kommer aldrig att finnas, konstaterar han. 

De bästa mätvärdena kanske inte är de du mäter på tröskelpassen, utan de man får på tävling – i form av placeringar i resultatlistan. Det är den utvecklingen Samuel vill se. 

Samuel Pihlström blev elva på 1 500 meter på friidrotts-VM i Tokyo 2025. Foto: Deca Text och Bild

Att springa snabbare med lägre laktat är en av pusselbitarna på vägen – men långt viktigare är det att lära sig konsten att springa 1 500 meter. Det är bemästrandet av konsten som kommer att ge medaljerna. 

Det är ett system

I systemet som Samuel har utvecklat tillsammans med Ulf Friberg är ledorden hållbarhet och tålamod. Samtidigt lyfter systemet varsamt taket och utökar grunden – vecka efter vecka, år efter år. Det fungerar nu och kommer att fungera över tid, med en naturlig utveckling av stimuli som tas i små steg. Veckovolymen höjs ett hack i taget. Passen går gradvis snabbare. Träningsläger på hög höjd passas in utifrån säsongens upplägg, och tävlingar springs för att fortsätta bygga erfarenhet. 

– Systemet som helhet är receptet för att gradvis bli bättre. Vi lägger små pusselbitar varje dag. Ibland i form av backintervaller i Säldammsbacken en mörk höstkväll, ibland innebär det vila en fredag. 

I det trygga system som Samuel byggt tillsammans med Ulf Friberg är det till sist bara en fråga om att lägga tiden som krävs. Och om tid är allt som står mellan dig och en VM-medalj så handlar allt om en enda sak: tålamod.  

Samuel Pihlström
Ålder: 24 år
Bor: Göteborg
Klubb: Hälle IF 
Personbästa:
1 500 meter: 3.30,87
800 meter: 1.45,97
Aktuell: Silvermedaljör på 1 500 meter på EM i Birmingham, England

New Balance växlar upp sin satsning på trail – med löparen i centrum

New Balance växlar upp sin satsning på trail – med löparen i centrum


Chamonix under Marathon du Mont-Blanc är ett mecka för traillöpare. Under några dagar fylls staden av löpare från hela världen, tävlingar på flera distanser och ett myller av aktiviteter där New Balance, som huvudpartner till evenemanget, sätter sin prägel på upplevelsen.

Satsningen från New Balance på traillöpning handlar om betydligt mer än att synas under en tävlingshelg. Under eventet berättade representanter från New Balance om företagets långsiktiga ambition att bli en av de ledande aktörerna inom traillöpning – samtidigt som man håller fast vid den filosofi som länge präglat varumärket: att utveckla produkter för alla löpare.

Kevin FitzPatrick och Bruno Laroque från New Balance intervjuas om varumärkets trail satsning.

 – Om vi vill vara ledande inom löpning måste vi också vara ledande inom traillöpning, för det hör ihop. Från friidrott till landsväg och vidare ut på stigarna – allt är löpning, säger Bruno Laroque, marknadsdirektör för New Balance i Europa.

Ett långsiktigt åtagande

New Balance har funnits inom outdoor-världen tidigare, men erkänner också att satsningen inte alltid varit konsekvent. – När man kommer tillbaka till trail börjar man inte från noll, man börjar från minus tio. Folk säger: ”Bevisa det.” Och det är helt rätt. Vi behöver visa att både varumärket och våra produkter hör hemma här, säger Bruno. Den här gången betonar företaget att satsningen är långsiktig. – Löpning är vår högsta prioritet och vi kommer inte att lämna den igen. Vi är här för att stanna.

Elitlöparna visar vägen

New Balance löparen Candice FERTIN BACCON vinner MMB 90KM. FOTO: David Gonthier

En viktig del i utvecklingen är samarbetet med elitlöpare, men inte för att skapa produkter enbart för världseliten. – Våra atleter hjälper oss att förstå vad som fungerar ute på stigarna. Den kunskapen använder vi sedan för att skapa bättre produkter även för vanliga löpare, säger New Balances Global Vice President of Running Kevin FitzPatrick. Feedbacken kommer redan från de första idéerna, fortsätter genom prototyper och tester och pågår ända fram till den färdiga skon. – Vi vill att löparen ska kunna fokusera på upplevelsen och loppet, inte fundera på skorna.

Samma filosofi – olika behov

Traillöpare ställer olika krav beroende på underlag, distans och ambitionsnivå. Den som springer ultralopp vill ofta ha maximal komfort och dämpning, medan andra söker mer markkontakt och precision. Det betyder inte att New Balance utvecklar skor för en liten grupp elitlöpare. Tvärtom används erfarenheterna för att bygga ett sortiment där fler löpare kan hitta rätt modell utifrån sina behov. – Det vi ser är att det som fungerar för elitlöparna ofta också uppskattas av vanliga traillöpare. Sedan handlar det om att erbjuda olika upplevelser och olika prisnivåer så att fler kan hitta rätt sko.

Mer än produkter

Under Marathon du Mont-Blanc märks också en annan del av New Balances filosofi. Löpare, elit och motionärer möts under samma vecka, delar upplevelser och hejar fram varandra längs de spektakulära alpstigarna. Det är en gemenskap som företaget vill vara en del av.
– Trailvärlden behöver egentligen inte fler varumärken. Därför måste vi bidra med något som verkligen tillför värde. För oss handlar det om gemenskap, kultur och ett långsiktigt engagemang för sporten. Just den känslan blir tydlig under dagarna i Chamonix. New Balance är inte bara huvudpartner till Marathon du Mont-Blanc, man vill också vara en aktiv del av den trailgemenskap som samlas här varje sommar.

Samtidigt fortsätter utvecklingen av nästa generations trailskor, där erfarenheter från elitlöpare, produktutvecklare och vanliga motionärer tillsammans ska forma framtidens modeller, med ambitionen att erbjuda något för alla som älskar att springa, oavsett om det sker på asfalt, grus eller tekniska alpstigar.

Hur toppar jag formen?

Hur toppar jag formen?


Förutsatt att du skött grundträningen och sprungit kontinuerligt under sommaren kan du testa en liten formtoppning inför höstens kommande lopp. 

Principen för formtoppning är att om man tränar lite mindre så kommer kroppen att kännas fräsch på tävlingsdagen. Då är det allmänt vedertaget att man minskar träningsmängden och träningsintensiteten två till tre veckor före ett lopp. Fast det gäller förstås att veta hur mycket och på vilket sätt man ska minska träningsmängden.

Lägger man in för många vilodagar och bara kör korta, lugna distanspass kan man dels känna sig lite seg och okoordinerad i löpsteget, och dels förlora lite av sin syreupptagningsförmåga – och det är ju knappast syftet. Jag brukar därför i stället rekommendera att man fortsätter att träna enligt sitt vanliga veckoprogram, och att man springer lite kortare distanspass och något färre antal intervaller – men i sitt vanliga tempo.

Så toppar du formen – steg för steg

När du toppar formen inför ett lopp bör du tre veckor före loppet minska träningsmängden till 80–90 procent av din normala veckomängd. Två veckor före loppet minskar du veckomängden till 60–70 procent och sista veckan före loppet ligger du på 50 procent av din normala veckomängd.

På distanspassen ska du alltså inte springa långsammare än normalt, däremot kortare. På intervallpassen ska du inte heller sänka tempot, men däremot köra färre intervaller.

Sista veckan inför loppet bör innehålla korta distanspass, någon eller några vilodagar samt ett till två löppass i din planerade tävlingsfart.

När du en dag eller två inför loppet kör ett lättare intervallpass för att väcka liv i musklerna kommer du förmodligen uppleva att benen känns fräscha och att ditt löpsteg är högt och fint. Se då till att inte springa fortare än normalt för att kroppen känns så pigg. Den känslan och energin ska du använda i loppet.

Så här kan du lägga upp sista veckan inför ett långlopp som maraton eller ett millopp

Sista veckan inför ett långlopp:
Sö: Vila.
Må:
Distans 10 km.
Ti: Vila.
On: 2 x 2 000 meter i maratonfart med 3 minuter joggvila + 3 x 500 meter i din 10-kilometersfart med 2 minuter joggvila.
To: Distans 6 km, lätt och avslappnat + stretching.
Fr: Distans 5 km, lätt och avslappnat + 4 x 30 sekunders stegringslopp i din halvmaratonfart.
Lö: Tävlingsdags.

Sista veckan inför ett 10-kilometerslopp:
Sö: Vila.
Må: Distans 10 km.
Ti: Vila.
On: 1 x 800 meter i din 10-kilometersfart. Vila 1 min. 1 x 300 m i din 5-kilometersfart. Vila 2 min. Upprepa tre gånger.
To: Distans 5 km, lätt och avslappnat + stretching.
Fr: Distans 4 km, lätt och avslappnat + 5 x 100 meter stegringslopp i din 5-kilometersfart.
Lö: Tävling 10 km.