Blog

Wicked-stjärnan Cynthia Erivo siktar på PB i London Marathon

Wicked-stjärnan Cynthia Erivo siktar på PB i London Marathon


Här berättar den brittiska skådespelerskan och sångerskan om sin målsättning i hemmaloppet London Marathon den 26 april, vilka som är hennes favoritskor – och varför hon inte stannar vid vätskestationer.

[BETALT ANNONSSAMARBETE MED BROOKS] Cynthia Erivo, som nominerades till en Oscar för sin huvudroll i filmen Wicked, uppträder just nu och fram till maj på Noël Coward Theatre i London i uppsättningen av Dracula. Där är Erivo inte bara huvudkaraktären Dracula– hon spelar faktiskt samtliga 23 roller. 

I den här intervjun, som sker via videosamtal, pratar hon bland annat om hur hon lyckas få in sina långpass trots sitt hektiska schema – för Cynthia Erivo måste börja sina morgnar med att springa. Erivo siktar nämligen på att springa London Marathon den 26 april – och dagen efter loppet ska hon stå på scen igen.

Efter att ha slagit sin tid från New York City Marathon 2016 (3.57.07) vid London Marathon 2022 (3.35.36), siktar hon nu på ytterligare ett personligt rekord. Hon tränas av den professionella maratonlöparen Erika Kemp, i ett samarbete med Brooks kampanj Shine Under Pressure.

Här berättar Erivo hur hon använder sig av positivt självprat när hon tävlar – och förklarar varför hon inte stannar vid vätskestationerna när hon springer maraton.

Hur hinner du träna för ett maraton, med tanke på ditt schema?

– Jag prioriterar min träning. Är det hemskt? Alla vet att mitt schema börjar med att jag springer på morgonen. Om det inte finns tid för mig att springa på morgonen så har vi inte planerat ordentligt.

– Jag var inbokad för en fotografering för något under helgen. Jag tänkte att ”det här ska ju vara en långpassdag.” Då måste vi lista ut om jag ändå kan få in mitt långpass senare under veckan och samtidigt få till ett löppass samma dag som fotograferingen. Så allt börjar med löpningen – schemat blir inte av om löpningen inte är inkluderad. Alla vet att jag ska springa på morgonen. Och därför måste vi se till att allt vi gör efteråt också har tagit hänsyn till det.

Att prioritera sin träning är viktigt. Varför valde du löpning?

– Det hände lite av en slump. När jag gjorde Purpurfärgen (The Color Purple på Broadway i New York samtidigt som hon tränade för New York City Marathon 2016, reds.anm.) upptäckte jag att löpningen gav mig möjlighet att bearbeta en del av showen. Eftersom min kropp liksom blev karaktären jag spelade, var löpningen ett sätt att återfinna mig själv.

– Så jag har använt löpningen som en sorts meditation, och det har hjälpt mig i mitt arbete genom att förbereda mig för saker. Löpningen har verkligen hjälpt mig att centrera mig. Andra kanske väljer andra sporter eller att ägna sig åt mycket strikt, renodlad meditation – men löpningen är som meditation för mig. Den hjälper mig att lära mig saker, att minnas och att bearbeta saker. Jag har insett att jag återkommer till löpningen hela tiden.

Lyssnar du på musik eller poddar när du springer? Funderar du på jobbet eller är det mer den där tysta stunden för dig själv du vill åt?

– Allt av det där faktiskt. Jag minns när jag var i Grekland för att spela in någonting och bara lyssnade på poddar. Sedan gick jag igenom en fas då jag bara lyssnade på böcker, följt av en fas där jag gjorde en lång spellista som gick på repeat – och tack vare den visste jag ungefär var jag befann mig på mina rundor. Sedan hade jag en period där jag inte lyssnade på någonting annat än typ gatans ljud och min kropp.

Cynthia Erivo
Detta blir andra gången som Erivo springer London Marathon. Foto: Alex De Mora

– Det beror helt enkelt på vad jag behöver. Ibland behöver jag fokusera och ta reda på vem jag är och liksom ta reda på var jag är i min kropp och i min hjärna. Andra dagar behöver jag bara glömma allt och bara springa. Det är då jag sätter på en låt eller en spellista. Och det finns dagar då jag verkligen är inne i en bok och inte kan släppa taget om den. Så jag kombinerar de två sakerna. Det beror helt enkelt på var jag är för stunden. 

Vilken typ av musik lyssnade du senast på under en löprunda?

– Jag lyssnade på Yebba. Hennes nya album kom precis ut, det heter Jean, och jag har lyssnat på det om och om igen. Och en annan artist som heter Cat Burns. 

– Jag försöker att inte lyssna på musik som håller en viss rytm när jag springer, annars är det så lätt att jag fastnar i det tempot eller att min löpning blir forcerad. Jag tenderar snarare att lyssna på sådant som nästan är motsatsen till mitt tempo.

När du sprang senast i London, 2022, så kapade du mer än 20 minuter av din tid från New York City Marathon 2016. Hur gjorde du det? Och hur är det att bli coachad av proffslöparen Erika Kemp? Är det här första gången du arbetar med en coach?

– Det här är första gången jag arbetar med Erika, men inte första gången jag tränar med en coach. Första gången jag gjorde det var inför New York City Marathon. När jag sprang i London senast så stämde jag av med min coach då och då, men la upp det mesta av träningen själv – jag fick bara några tips den gången. Men att träna med Erika, som jag gör den här gången, är verkligen riktigt häftigt.

– Jag har haft turen att hitta några fantastiska tränare. Det bara föll på plats på ett fantastiskt sätt. Första gången jag sprang ett maraton fick jag verkligen mycket hjälp att lista ut vad jag skulle göra. 

– Hur sänkte jag tiden med 20 minuter i mitt andra maratonlopp? Jag tror att det framför allt handlade om beslutsamhet. Jag visste att jag ville springa snabbare än första gången. Dessutom blev jag placerad bland elitlöparna i London 2022. De sprang sin första mile (1 609 meter, reds. anm.) på typ fem minuter och jag bara hängde på utan att inse att det var så fort de tänkte springa hela loppet. Men jag kände mig riktigt bra så det kändes inte som att jag sprang för fort.

– Under min träning har jag sprungit snabba miles, så när vi sprang så snabbt i loppet kände jag mig riktigt bekväm. Jag tänkte ”åh, vi bara springer – det här är fantastiskt.” Jag försökte hänga med och det gjorde att min tid på den sträckan sjönk. Först när vi passerade halvvägsmarkeringen började jag förstå att vi hade sprungit ganska snabbt. Jag tittade på klockan och såg 1:21 och jag var så förvirrad för jag tänkte ”är det där … det kan inte vara halva?”

– När jag gick i mål och tittade på tiden insåg jag att hade sprungit långt under mitt personbästa. Jag tror att man inte ens märker hur fort man springer med allt adrenalin i kroppen. Allt runt omkring och atmosfären i loppet bidrar också.

– Om din träning har varit bra och du lägger på adrenalin, stämningen och en bra energiplan under loppet så bara flyger du. Och träningen med Erika hittills har verkligen varit underbar. Hon har verkligen hjälpt mig med att lägga upp dessa pass i min träning, för att få ut det bästa av dem. Jag känner mig riktigt, riktigt stark just nu.

Har du något mål inför loppet den 26 april?

– Jag skulle verkligen vilja springa på 3:15, då skulle jag vara väldigt nöjd. Men om jag inte lyckas med det – jag sprang på 3:35 förra gången – skulle jag också vara väldigt nöjd om jag springer på 3:30 eller 3:25. Men 3:15 är typ målet.

Har du några favoritskor som du springer i just nu?

– Jag måste visa dig dem! Det känns som om jag springer på fjädrar med dem. Jag känner mig som en nörd. Jippie! Vänta. Jag måste hämta dem.

(Erivo springer utanför kameran för att hämta sina skor.)

– Det är dessa. Det här är Brooks Hyperion Max. De är så bekväma. Det är som att gå på moln. Jag springer på framfoten, men om du landar på hälarna ger de ändå tillräckligt med stöd för att du inte ska slå i för hårt. De är väldigt sköna att springa i. Om det är de här skorna jag springer loppet i vet jag inte ännu, men de har varit så bra att träna med.

– Jag känner mig så komfortabel i dem. Jag har redan sprungit mile efter mile i dem – i morse sprang jag 12 miles (cirka 19 kilometer, reds. anm.). De är mycket sköna att springa i, verkligen superbekväma. Det här är mina favoritskor.

Vad har du för måsten när det gäller utrustning när du står på startlinjen?

– Ett måste är ett midjebälte eller en löparväst som jag kan bära mitt vatten i. Jag vill inte stanna för att dricka – jag gillar att ha med mig mitt vatten och all min utrustning. Så jag har min energi i fickorna på min väst, och jag kommer att ha någon slags vätskeblåsa med mig när jag springer. Jag vill inte stanna på vätskestationerna för jag vet inte hur man gör, jag vet inte hur man springer med en mugg vatten som man sedan ska kasta. Så jag använder bara en vätskeryggsäck eller en mjuk flaska och sedan är jag redo att köra.

Jag skulle precis tipsa dig om att använda nypmetoden med pappersmuggar, men jag tror att London kanske använder plastmuggar? Ska du springa med något särskilt tema målat på dina naglar?

– Jag kan inte måla något tema på naglarna eftersom jag ska stå på scenen dagen efter. Men jag önskar att jag kunde göra det. Jag kanske kan byta dem samma dag … det skulle vara ganska trevligt. Jag ska nog se om jag kan göra det.

Hur överför du ditt självförtroende till löpningen? Är det samma sorts självförtroende som när du står på en scen eller framför kameran?

– Jag tror att det handlar om att bara börja där du är och att sedan arbeta dig framåt dit du ska. Men jag ser på det på samma sätt som när jag står på scen. Jag känner mig trygg i att kunna gå från en sak till en annan och bara ta det som det kommer, steg för steg – och det hjälper mig. Det är också så jag tar mig an mina träningspass.

– Jag pratar alltid med mig själv under mina löprundor: ”Det är bara en mile kvar. Vi gör bara nästa mile. Och när vi är klara med den så ska vi ta en lugn mile. Det klarar vi.” Så jag pratar mig i princip igenom det här, som en kommentator om min egen löpning. Så när jag har sprungit tio miles känns det som att det har gått väldigt, väldigt lätt eftersom jag har kunnat coacha mig själv igenom dem.

Cynthia Erivo
Erivo springer i Brooks Hyperion Max 3-skor och Brooks Dash 1/2 Zip-tröja. Foto: Getty/Brooks Running

– Det är inte som att ta en enda, stor tugga av något – mer som att ta en liten bit i taget. Så brukar jag också arbeta på teaterscenen, med film eller en konsert. Det är en låt i taget. Du vet att du klarar av att göra en liten del – och sedan kan du göra en liten del till.

– När någon säger ”jag vet inte om jag kan springa, jag är ingen löpare” så frågar jag ”sprang du två minuter i dag? Bra. Du sprang två minuter. Två minuter är lång tid. Två minuter är lång tid att röra sig, särskilt om du har haft en lång dag och suttit stilla. Så, bra jobbat. Lägg till ytterligare två minuter i morgon. Och sedan ytterligare två minuter nästa dag.” Det är nog så jag själv gör, och det är så jag skulle hjälpa andra att komma i gång också.

Jag tror att vi löpare generellt är för hårda mot oss själva. Jag gillar att du är din egen hejarklack i det här, typ: ”Du kan klara det, vi kommer greja det här.”

– Ja, man tar ett steg i taget. Det är som när man kommer i mål efter ett lopp eller ett pass och tänker: ”Jag klarade det. Klart.” Det är underbart. Man tillåter sig själv att bli överraskad av sin egen prestation och sedan får man addera det till självförtroendemätaren eftersom det var ytterligare en av alla saker du inte var säker på att du kunde göra, och nu vet du att du kan det. Du klarar det. Och nästa gång vet du att du har klarat det förut. Så gör det igen.

Betyder London Marathon mycket för dig?

– Det är hemma. Jag är född och uppvuxen här. Första gången var verkligen speciell, men att få göra det en andra gång samtidigt som jag står på scen här för första gången på länge … det känns som att många cirklar sluts här och nu.

– Det är också något särskilt med London Marathon – det har en atmosfär som inte riktigt liknar något annat lopp. Just det överraskade mig verkligen sist jag sprang här. Man får stöttning hela vägen. För varje steg på vägen mot mål så är det någon som står där och hejar. De står utanför pubarna, utanför sina hus, på broarna … folk är verkligen ute på gatorna. Det är en så underbar atmosfär. Det är verkligen speciellt. Att vara här efter all galenskap jag gått igenom de senaste åren och liksom få toppa det med att springa maraton är verkligen speciellt.

Från: Runner’s World US

Kom i form till Göteborgsvarvet – på sex veckor

Kom i form till Göteborgsvarvet – på sex veckor


Sex veckor kvar till Göteborgsvarvet? Det räcker längre än du tror. Nu finns sex veckor långa kortversioner av våra populära träningsprogram inför Göteborgsvarvet. Programmen är framtagna av coacherna Mustafa ”Musse” Mohamed, Hanna Karlsson och Anders Szalkai – perfekt för dig som vill toppa formen lagom till start.

[ANNONS FRÅN GÖTEBORGSVARVET] Den 23 maj går startskottet för 2026 års upplaga av Göteborgsvarvet. Det är med andra ord hög tid att börja slipa på formen. Är du en av de runt 50 000 som ska springa? Känner du att du behöver en extra skjuts inför loppet? Då har du hittat rätt. Med rätt struktur och kontinuitet i träningen går det att utveckla både uthållighet och löpkänsla – även under en så pass kort tidsperiod som sex veckor.

Det här sexveckorsprogrammet startar måndag 13 april. Det innehåller tre tydliga huvudpass per vecka och finns för sex olika ambitionsnivåer. Det betyder att du kan välja ett upplägg som passar din målsättning. Vi har program som passar oavsett om du siktar på en viss tid eller om du vill genomföra halvmaran med en stark och trygg känsla.

Programmet innehåller dessutom inspirerande träningstexter vecka för vecka. Du får även instruktionsfilmer till utvalda moment inom styrka, löpskolning och rörlighet. Upplägget är enkelt att följa och kan anpassas efter din vardag.

Har du inte Göteborgsvarvet som mål? Programmet ger en tydlig struktur för sex veckor med varierad och motiverande löpträning – perfekt för att skapa kontinuitet i träningen inför sommaren.

Följer du programmet hela vägen fram till start den 23 maj så har du goda förutsättningar att komma väl förberedd till den speciella folkfest som Göteborgsvarvet är – och nå just ditt mål.

Coacherna i Varvet-programmen kör ett stegringslopp – ett moment som jobbar med fart och teknik och finns med i programmen.

Hur blir jag en bättre löpare?

Hur blir jag en bättre löpare?


Bygg grunden med distansträning och spetsa med högre tempo. Varva hård och lätt träning. Komplettera med skadeförebyggande inslag. Om du tillämpar dessa enkla principer kommer du att göra framsteg som löpare. Få träningsformer är mer lättillgängliga än löpning. Löpning kan i princip utövas var och när som helst, med ett minimum av utrustning och i ensamhet eller tillsammans med andra. Men den allra största fördelen med löpningen är nog att den verkligen kan individanpassas på en rad olika sätt. Vi kan lätt justera sträcka, fart, intensitet och träningsvolym efter våra egna förutsättningar. Dessutom kan vi på ett smidigt sätt kombinera…
Är det bra att löpträna på en myr?

Är det bra att löpträna på en myr?


Att springa på en myr är en effektiv träningsform som sparar dina leder och gör dig stark i ben och bål. För att inte tala om att du kommer upp i hög puls även i låga farter och att du lär dig tåla mjölksyra. Så ut och styr mot närmsta myr! Att springa på myr är ingen ny träningsform, långt ifrån. Gunder Hägg hade ju sin berömda myr i Vålådalen där han byggde löpstyrka och mjölksyretålighet. Skidåkaren Per Elofsson löpte mycket på myr under sin barmarksträning. Själv såg jag fördelarna med myrlöpning när mina knän hade gett upp och inte…
Danielsson trea genom tiderna

Danielsson trea genom tiderna


I franska Lille slog han till med 13.35 på 5 km landsväg. 

Det var under Urban Trail de Lille som Spårvägens dalmas slog sitt gamla personliga rekord med tre sekunder. 

Hans 13.35 räckte till en 20:e plats i loppet och blev ett fint kvitto på att grundträningen flutit på bra den senaste tiden. 

Men framför allt gör den att han klättrar från fjärde till tredjeplats på den svenska genom tiderna listan. 

Om ett tag reser han till Laredo för att göra ett försök mot EM-kvalgränsen på 10 000 meter (27.50). 

Gressiers Europarekord

På samma tävling slog fransmannen Jimmy Gressier till med ytterligare en topprestation när han slog sitt eget Europarekord på sträckan med 12.51. 

Tiden är bara två sekunder från världsrekordet och för upp honom som trea genom tiderna i världen. 

Bakom honom gjorde även hans landsman Yann Shrubb ett fint lopp med en andraplats på 12.56 (två i Europa genom tiderna). 

Även på damsidan gick det snabbt. I 10km- lopper gjorde italienska Nadia Battocletti 30.08, endast någon sekund från europarekordet. 

Alla resultat från Lille hittar ni här

Nybörjarguide del 4! | Spring ännu längre!

Nybörjarguide del 4! | Spring ännu längre!


Det spelar ingen roll hur vältränad eller otränad du är. Vi visar hur du i fyra enkla steg blir en löpare – genom träning som utgår från dig och sker på dina villkor! Nu är det dags för det sista steget av 4 – att springa ännu längre!

Efter att ha gått igenom de första tre stegen klarar du nu att springa fem kilometer i ett sträck, utan gångpauser eller vila – och nu vill du springa längre. Då är det dags för steg fyra. Här bygger du uthållighet så att du klarar att springa en mil. Därför är det också dags att träna backar för styrkan och fartlek för farten.

TRE NYCKLAR TILL FRAMGÅNG

Tänk stort
När du ökar på längden och farten i början av den här fasen, går förstås varje pass snabbare och blir längre än ditt förra. I början går det lätt att öka, men snart får du jobba hårdare för att göra samma framsteg. Därför bör du variera passen så att det blir en rimlig balans mellan tuffa och lätta, återhämtande pass.

Att pressa sig hårt i pass efter pass är varken bra för motivationen, musklerna eller lederna. Ha också ditt långsiktiga mål i bakhuvudet, då blir det lättare att motivera sig inför varje pass.

Håll dig till planen
I det här läget krävs ofta mer disciplin för att hålla igen än för att träna hårt. Många löpare blir så entusiastiska över sin nya, goda form att de kör på för hårt och glömmer att ta hänsyn till den ackumulerade träningsbelastningen.

Var uppmärksam
Var uppmärksam på alla typer av smärta och krämpor som förvärras när du springer, tvingar dig att ändra ditt löpsteg eller håller i sig efter löppasset. Varje löpare har sin tröskel för hur långt eller snabbt man kan springa innan skadan är ett faktum – så lyssna på kroppen.

NYBÖRJARTRÄNING STEG 4 (AV FYRA):

Om du ska påbörja den här träningsfasen för att ytterligare stärka din uthållighet så att du orkar springa längre, bör du alltså ha tränat löpning i minst 2,5 timme per vecka de senaste sex veckorna (30 minuter per dag fördelat på fem dagar i veckan). Du bör också kunna springa fem kilometer i ett svep, utan gångpauser.

Under kommande sjuveckorsperiod ska du springa pass från 2 kilometer i början, till 10–11 kilometer i slutet av perioden. Öka distansen på dina längsta pass gradvis från vecka till vecka med cirka en kilometer, och den totala veckodistansen med cirka 10 procent. Sikta på att ett av veckans pass ska vara längre än övriga. Målet är att kunna genomföra ett pass eller ett löplopp på fem eller tio kilometer utan att gå. 

Träningsmängd per vecka: 3–4 timmar 

Antal pass per vecka: 4–5

På dina villkor: Känner du att du klarar av mer redan nu? Öka lite mer, men gör det gradvis så att din kropp kan hantera den ökade belastningen. Om du å andra sidan känner att det går för fort framåt så kan du repetera en vecka tills du känner att du kan öka belastningen igen. Sikta på att genomföra den här fasen på max 14 veckor.

Grattis – nu har du kommit igång med löpning!

Läs också: Nybörjarguide del 1: Kom igång med löpning!
Läs också: Nybörjarguide del 2: Börja springa!
Läs också: Nybörjarguide del 3: Spring hela vägen!

Nybörjarguide del 3! | Spring hela vägen!

Nybörjarguide del 3! | Spring hela vägen!


Det spelar ingen roll hur vältränad eller otränad du är. Vi visar hur du i fyra enkla steg blir en löpare – genom träning som utgår från dig och sker på dina villkor! Nu är det dags för steg 3 – att springa hela rundan!

Är det dags att stärka uthålligheten och sluta med gångpauser? Steg tre riktar sig till dig som redan springer med gångpauser i åtminstone 2,5 timme per vecka, eller som har genomfört steg ett och två. 

Målet med det här tredje steget är att byta ut gångpauserna mot kontinuerliga löppass. Varje löppass ska genomföras i en fart som tillåter dig att prata obehindrat. Om du inte klarar av det för att du är för andfådd så springer du för fort.

TRE NYCKLAR TILL FRAMGÅNG

Reka dina rundor
Leta reda på några bra, trygga och inspirerande löprundor som du kan springa oavsett väder och tid på dygnet. Eller testa att springa på en löparbana som bjuder på platt och mjukt underlag – eller varför inte ditt lokala motionsspår?

Hitta din fart
Tricket är att börja så pass lugnt att du inte blir skadad, men att ändå träna så kontinuerligt att uthållighetsförmågan och styrkan förbättras. För att den ekvationen ska gå ihop krävs det att du springer långsamt. Börja därför med en fart som är så lätt att det känns som om du skulle kunna hålla på i evigheter.

Många börjar i alldeles för hög fart, inte minst för att de tror att det krävs för att man ska kunna kalla sig löpare. Men inget kan vara mer fel. Oavsett fart så måste den vara komfortabel, för om du springer för snabbt för tidigt kommer målet att springa i 20–30 minuter kännas ouppnåeligt – och förmodligen bli det också. Så sikta på att träna upp din uthållighetsförmåga i första hand – farten kommer så småningom.

Var flexibel
Dela upp dina träningspass i två eller tre delar om det behövs för att klara den träning du föresatt dig. Studier har visat att tre tiominuterspass under en dag ger samma hälsoeffekt som ett sammanhängande trettiominuterspass.

NYBÖRJARTRÄNING STEG 3 (AV FYRA):

För att påbörja den här träningsfasen bör du alltså ha tränat löpning med gångpauser kontinuerligt under minst sex veckor, och minst 2,5 timme sammanlagt per vecka fördelat på 4–5 pass (30 minuter träning fem dagar i veckan). Du bör också ha sprungit dubbelt så länge som du gått under dina pass, till exempel 4 minuter löpning/2 minuter gång.

Under kommande sjuveckorsperiod ska du gradvis övergå från att springa pass med gångpauser till att springa fem kilometer i ett svep – utan gångpauser. Det gör du genom att successivt minska gångpauserna och förlänga löpsegmenten.

Börja med 25-minuterspass med 3 minuter löpning/2 minuter gång. Öka sedan gradvis till längre pass med längre löpsegment, till exempel 5 minuter löpning/2 minuter gång och så vidare.

Öka stegvis tills du kan springa längre sträckor med bara ett fåtal gångpauser – och så småningom fem kilometer i ett sträck utan att gå. Dina längsta pass är upp till 60 minuter långa under den här fasen, och du tränar tre till fyra timmar i veckan.

Längd på passen: Från 25 minuter med 3 minuter löpning/2 minuter gång till att springa fem kilometer i ett svep. Öka totaltiden löpning med runt 10 procent från vecka till vecka, och sikta på att ett av veckans pass ska vara längre än övriga.

På dina villkor: Känns det för lätt? Öka lite mer, lite snabbare. Är det för tufft? Ligg kvar på den nivå du klarar av just nu och låt den här fasen ta lite längre tid i stället – upp till 14 veckor går fint.

Läs också: Nybörjarguide del 1: Kom igång med löpning!
Läs också: Nybörjarguide del 2: Börja springa!
Läs också: Nybörjarguide del 4: Spring ännu längre!

 

Nybörjarguide del 2! | Dags att börja springa!

Nybörjarguide del 2! | Dags att börja springa!


Det spelar ingen roll hur vältränad eller otränad du är. Vi visar hur du i fyra enkla steg blir en löpare – genom träning som utgår från dig och sker på dina villkor! Nu är det dags för steg 2 – att börja springa!

Okej, du har skapat en träningsvana och promenerar raskt och regelbundet flera gånger i veckan. Nu är det dags att börja löpträna (se nederst). Och vi börjar med en god nyhet: Eftersom du kommer att röra dig snabbare så kommer du nu att tillryggalägga längre sträckor på samma tid som du redan tränar.

Om du integrerar löpning i din träning nu så kan du inom sju veckor träna upp till totalt tre timmar i veckan, varav löpning utgör två tredjedelar och promenader en tredjedel. Bonus! Du tränar nu enligt Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer för fysisk aktivitet! 

TRE NYCKLAR TILL FRAMGÅNG

Logga dina pass

Anteckna det du gjort med papper och penna eller logga dina pass i en träningsapp. Du kan också skaffa dig en träningsklocka som peppar dig för varje kilometer, och med vilken du enkelt loggar träningspassets data till en träningsapp.

Ditt självförtroende kommer att stärkas i takt med att de avverkade kilometerna adderas, och nästa pass kommer att kännas mer motiverande än avskräckande när du vet vad du redan lyckats åstadkomma.

Fingret på pulsen

Ta din puls på morgonen innan du kliver ur sängen. Räkna antal pulsslag under en minut och skriv ner din vilopuls i din träningslogg. Ju mer vältränad du blir, desto lägre vilopuls kommer du att registrera. Det beror på att ditt hjärta blir starkare och klarar av att pumpa ut mer syrerikt blod per pulsslag. Därför är en lägre puls också en bra indikation på att din kropp svarar på träningen.

Var tålmodig

Många av de positiva hälso- och träningseffekterna kommer inte att synas till att börja med – så ha tålamod. Styrkan att springa längre och snabbare kommer, liksom effekterna när det gäller din kroppskonstitution.

NYBÖRJARTRÄNING STEG 2 (AV FYRA):

Nu är det dags att börja lägga in löpträning för den närmaste sjuveckorsperioden. Du vet att du är redo om du har genomfört steg ett, eller redan är aktiv sedan tidigare.

De första två veckorna kör du gång samt alternativ träning som cykling, spinning, simning, crosstrainer eller dylikt. Sammanlagt bör du träna 2,5 timme per vecka, till exempel 30 minuter fem dagar i veckan.

Under vecka tre börjar du springa lite. Börja då med 20–50 minuter långa pass, där du går fyra minuter, springer en minut, går fyra och så vidare. Träna fyra till fem gånger i veckan och öka långsamt tiden på passen, så att du i slutet av sjuveckorsperioden kör ett timslångt pass per vecka där du springer dubbelt så mycket som du går. Till exempel fyra minuter löpning, två minuter gång, fyra minuter löpning, alternativt två minuter löpning, en minut gång, två minuter löpning osv. Värm alltid upp i fem minuter, och varva ner i fem minuter efter passet.

Längd på passen: Från 20 minuter i början till 60 minuter i slutet av perioden. Öka totaltiden med cirka 10 procent från vecka till vecka, och sikta på att ett av veckans pass ska vara längre än övriga.

Antal pass per vecka: 4–5

På dina villkor: Vill du ha en större utmaning? Byt ut ett av veckans pass mot ett pass där du förlänger löpsegmenten stegvis från 4 minuter löpning/2 minuter gång till 6 minuter löpning/3 minuter gång. Bibehåll däremot den totala tiden för passet.

Läs också: Nybörjarguide del 1: Kom igång med löpning!
Läs också: Nybörjarguide del 3: Spring hela vägen!
Läs också: Nybörjarguide del 4: Spring ännu längre!

ZLK Zinkens Löpklubb – Sveriges troligtvis gladaste löparklubb

ZLK Zinkens Löpklubb – Sveriges troligtvis gladaste löparklubb


På söder i Stockholm huserar en löparklubb som sticker ut från mängden – ZLK Zinkens Löpklubb. Varje onsdag ses de på Zinkensdamms IP för att springa, men här förekommer en del mindre välkända träningsbegrepp så som Social Run, Subway Series, Fika-Run och Beer Mile. Vi har tagit rygg på detta inspirerande gäng under ett träningspass på Zinkensdamm IP för att försöka förstå oss på Sveriges troligtvis gladaste löparklubb.

[ANNONS FRÅN SALOMON] En av de första deltagarna på plats denna kylslagna vårdag i slutet av mars är Olov Tegby Frisk. De flesta kan nog skriva under på att Olov inte ser ut som den stereotypiska löparen med stort skägg och tatueringar som täcker hela kroppen, inklusive ansiktet.

Efter några minuter sladdar Evelina Eriksson in på arenan med cykel som sista deltagare. Med ett stort leende och en uppenbar entusiasm inför träningspasset ursäktar hon sin sena ankomst samtidigt som de börjar planera kvällens träning.

Testa Gravel-löpning med Löplabbet x Salomon
Under april 2026 arrangerar Löplabbet och Salomon Gravel Tour från Malmö till Umeå. Häng med på ett socialt löppass genom stadens varierade underlag – asfalt, grus, gatsten och gräs – och testa nya Salomon Aero Glide 4 Gravel. Passet leds av ambassadörer, är kostnadsfritt och avslutas med snacks, utlottning och give aways. Begränsat antal platser – först till kvarn gäller.
Läs mer och anmäl dig

En klubb med rötter i livsstilssport

ZLK Zinkens Löpklubb grundades 2022 och har sedan dess växt för varje år som gått. Många i klubben har bakgrund inom snowboard och skateboard och andra livsstilsbaserade idrotter. Just idag deltar sju klubbmedlemmar; Dennis Olzon, Evelina Eriksson, Johanna Åkerström, Zebbe Landmark, Sofia Höglund, Olov Tegby Frisk och Kim Enkler. Men gruppen förklarar att antalet deltagare skiljer sig vitt och brett från träning till träning.

Beer Mile, Subway Series och Fika-Run

– Vi är kärnan i löpklubben, men ofta är vi fler som tränar. Kommer du ihåg när några blev nyfiken på löpningen och hängde med på Beer Mile utan att veta vad det var för något? Frågar en av deltagarna en annan samtidigt som de skrattar.

En Beer Mile går ut på att springa en mile (1,6 kilometer) på en 400-meters bana där varje varv avslutas med en öl, något som ofta resulterar i en snurrig målgång efter fyra snabba enheter. Dennis Olzon berättar därefter om ett annat mer frekvent återkommande träningspass som förekommer hos Zinkens Löpklubb.

– Vi springer ibland lite längre sträckor längs tunnelbanelinjerna, det kallar vi för Subway Series. Vi springer från från Zinken till slutstationerna längs tunnelbanan och passerar varje stopp för att göra det mer tillgängliga för alla, man väljer själv vart man ansluter eller hoppar av längs sträckan. Sedan avslutar vi med mat och öl på ett lokalt ställe vid slutstationen.

Inkludering är viktigt i ZLK Zinkens Löpklubb – alla har en plats i denna löpklubb. Därför förekommer träningsbegrepp som Fika-Run och Social-Run, som likt namnet antyder, fokuserar på lika del socialt umgänge och sötsaker som aktiv löpträning.

Socialt häng – med tydliga mål framåt

Just i dag ska vi starta med att springa en runda utanför Zinkensdamms IP för att tapetsera söder med affischer för Salomons kommande Gravel-events som äger rum runt landet under våren. Det kletas också fast några stickers längs rundan med löpklubbens snygga och retro-inspirerande logotyp som också är tryckt på t-shirts som några i gruppen springer i. ZLK Zinkens Löpklubb springer i ett behagligt tempo samtidigt som de pratar, skrattar och tillsynes mår allmänt bra.

Efter den specialinsatta rundan startar det mer traditionsenliga träningspasset på Zinkensdamms IP. Några snabba intervaller längs ena långsidan varvas med löpning längs hela banan och stretching.

Utifrån sett ett ganska klassiskt träningspass för folk som gillar löpning. Trots alla festliga träningsinslag så finns ändå en seriositet och ambition hos deltagarna i löpklubben. Många tränar inför olika tävlingar som sker under våren och sommaren, bland annat Köpenhamn Maraton och Stockholm Halvmaraton. Det gemensamma målet för kvällens träningsdeltagare är årets ”klubbresa” som går till Åre och Fjällmaratonveckan denna sommar.

– Det ska bli sjukt kul att åka dit alla tillsammans, säger Evelina Eriksson och lyser upp i ett stort leende. Efter träningspasset beger vi oss till ”Klubbhuset” – Zinkens Krog som ligger ett stenkast från idrottsplatsen. Löpklubben ramlar in och gör en snabb rutinmässig beställning bestående av maltbaserad kall dryck. Det pratas om såväl löpning som vardagsbestyr, fester och framtidsplaner.

– Framtidsplanen är att fortsätta vara en klubb där alla kan känna sig välkomna oavsett nivå och erfarenhet. Att det fortsätter vara lika mycket socialt häng som träning för olika lopp, avslutar Evelina Eriksson. 

Missa inte Gravel-löpning med Löplabbet x Salomon

ZLK Zinkens löpklubb på Instagram

Nybörjarguide del 1 | Kom igång med löpning!

Nybörjarguide del 1 | Kom igång med löpning!


Det spelar ingen roll hur vältränad du är – i vår nybörjarguide visar vi hur du i fyra enkla steg blir en löpare genom träning som utgår från dig och sker på dina villkor. Det här är första delen – nu kör vi!

Kommer du direkt från soffan? Börja då inte springa direkt, utan se först till att skapa dig vanan att röra på dig kontinuerligt genom att promenera i rask takt. Promenader är ett utmärkt sätt att lägga grunden för löpträning, men alternera gärna med cykling, spinning eller träning på en crosstrainer om du vill.

Kom ihåg att den bästa träningen är den som blir av, ofta och regelbundet. När träningen väl har blivit en vana (och det går snabbt) kommer det att kännas lättare – även de dagar då du egentligen inte känner för att träna.

Gör en plan

Varje ny vana behöver en struktur i form av bestämda dagar, tider, platser, avtalade pass med kompisar eller dylikt. Lägg också upp träningsrutiner som var, hur långt, eller hur länge du ska gå/springa eller alternativträna (cykla, simma, yoga…).

Fundera också på hur du kan belöna dig med något du uppskattar – en bit choklad, en smoothie, massage, ett varmt bad … Välj sådant som verkligen motiverar dig att ge dig ut och springa. Skriv ner din struktur, dina pass och dina belöningar och placera planen väl synlig så att du blir påmind.

Var konsekvent

Skapa också en rutin inför dina pass så att din kropp och hjärna ställer in sig på vad som väntar. Upprepa denna rutin konsekvent. Det kan till exempel vara att träna samma tid på dagen, att lägga fram träningskläderna och spela samma musik innan du ger dig ut. På så sätt triggar du de system i hjärnan som leder till att träningen blir en vana. Men du måste upprepa rutinerna konsekvent för att hjärnan och kroppen ska lära sig.

Belöna dig själv direkt

Vänta inte med att belöna dig, utan gör det direkt efter passet. Och det ska vara något du verkligen uppskattar så att din hjärna associerar träningen med omedelbar belöning. På så sätt automatiseras kopplingen mellan träning och belöning.

Bygg ett eget stödsystem

Utrusta din träningsrutin med ett innehåll som gör att du verkligen ser fram emot att genomföra den. Träna med kompisar för att umgås samtidigt som ni kommer i allt bättre form, eller logga din träning i någon träningsapp så att du enkelt kan följa dina framsteg.

TRE NYCKLAR TILL FRAMGÅNG

Kolla läget
Är du över 40 år, har ett BMI över 35 och/eller en förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdom? Gör i så fall en läkarundersökning innan du påbörjar ett träningsprogram.

Fixa bra grejer
Nej, att köra igång i sina gamla jympaskor är ingen bra idé; snedslitna och stumma träningsskor är en säker källa till bristande träningsglädje. Vänd dig i stället till en specialaffär för löpning. Där får du hjälp att hitta en löparsko som passar just dig med hänsyn till ditt löpsteg, det stöd och den dämpning du behöver.

Det finns förstås inga magiska skor som gör att du inte behöver anstränga dig, men en dålig sko kan definitivt göra upplevelsen sämre. Välj därför inte sko utifrån färg, pris eller vidlyftiga löften om snabba resultat – utan välj en sko som passar dig.

En annan vettig investering är löparstrumpor i funktionsmaterial som transporterar bort fukt och motverkar blåsor och skav.

Passa på
Sno åt dig träningstid när du kan. Promenera femton minuter varje lunchrast. Ta trapporna i stället för hissen. Cykla i stället för att ta bilen. Sätt ett larm på mobilen som påminner dig om att resa dig upp och röra på dig en gång i timmen, eller att stå och jobba en stund om du vanligtvis sitter. Små stunder av rörelse i vardagen gör skillnad i längden.

NYBÖRJARTRÄNING STEG 1 (AV FYRA)

Om du inte har tränat överhuvudtaget tidigare kan du börja med att gå regelbundet i 7–12 veckor. Om du gör det konsekvent bygger du en grundstyrka som gör att ditt skelett, dina muskler och leder klarar av att påbörja löpträningen. För att få en bra effekt ska det vara raska promenader, inget strosande.

Längd på passen: Från 15 minuter i början till 60 minuter i slutet av perioden. Öka totaltiden med cirka 10 procent från vecka till vecka, och sikta på att ett av veckans pass ska vara längre än övriga. Antal pass per vecka: 4–5

På dina villkor: Hinner du inte med? Dela upp det längsta passet i två kortare promenader, en på morgonen och en på kvällen.

Läs också: Nybörjarguide del 2: Börja springa!
Läs också: Nybörjarguide del 3: Spring hela vägen!
Läs också: Nybörjarguide del 4: Spring ännu längre!

Låt löpningen bli din livsstil

Låt löpningen bli din livsstil


Prestation är inte allt – se även på löpningen som en livsstil med ett egenvärde i sig. Det budskapet spred den amerikanske hjärtläkaren George Sheehan (1918–1993) i sina böcker om löpning.

Han var inte bara en av löpningens stora filosofer, han var även en pionjär när det gäller att se på löpning mer som en livsstil än en träningsform. Den vi tänker på är den amerikanske hjärtläkaren George Sheehan (som levde mellan 1918 och 1993). Sheehan har främst spridit sitt budskap genom sina böcker, där han på ett engagerande sätt beskrev hur ett regelbundet löpande på många sätt kan berika våra liv. Under många år var han också en uppskattad skribent i den amerikanska utgåvan av Runner’s World.

Redan i slutet av 1970-talet gav George Sheehan handfasta råd om hur vi på bästa sätt kan införliva löpningen i våra liv, så att den blir en naturlig och stimulerande del av vår tillvaro. Motivationen till vårt löpande beskriver han som en process i tre steg. 

George Sheehan menar att under ett inledande skede av vårt löpande finner vi främst drivkraft i de påtagliga hälsoeffekter som vi då kan märka. Vi blir mer uthålliga, återhämtar oss lättare efter kraftansträngningar, får en fastare och starkare kropp och vi blir mer motståndskraftiga mot sjukdomar. Ofta kan vi också notera en viktnedgång. 

De allra flesta av oss vill emellertid snart se ännu mer konkreta bevis på förbättringar och börjar därför – i ett andra steg – att på olika sätt mer noggrant kvantifiera och mäta vårt löpande. Vi börjar föra träningsdagbok, vi anmäler oss till lopp av olika slag och vi vill också på andra sätt utforska hur långt vi kan utvecklas som löpare.

Glöm inte bort hälsoeffekterna

Prestationsaspekten på löpningen blir inte sällan allt mer viktig och hälsoeffekterna kommer då mer i bakgrunden. Ofta tar vi ett friskare liv närmast som en självklarhet, när vi ökar både träningsmängd och intensitet med målsättningen att bli snabbare löpare. 

I detta skede lurar emellertid en viss risk att löpningen faktiskt kan bli ytterligare en stressfaktor i ett redan svårhanterat livspussel. Sneglar vi för mycket på hur elitlöparna tränar och försöker kopiera deras träningsmetoder, riskerar vi inte enbart överbelastningsskador. En ännu tråkigare konsekvens kan bli att löpningen efterhand förvandlas till ett självpåtaget tvång – i syfte att hela tiden prestera mer och bättre. Vi riskerar då att mycket av glädjen i löpningen försvinner. 

Sheehan beskriver det slutliga målet med vår löpning som ’en förening av kropp, hjärna och själ i harmoniskt avspänd rörelse’.

Därför är det viktigt att vi strävar efter att komma in i den viktiga tredje fasen i vår förvandling till löpare på livstid. Då blir varken de positiva hälsoeffekterna eller vår förmåga att prestera de viktigaste skälen till att vi löper. Sheehan beskriver det slutliga målet med vår löpning (fritt översatt) som ”en förening av kropp, hjärna och själ i harmoniskt avspänd rörelse”.

Detta låter kanske högtravande, men som jag tolkar detta menar han att löpandet inte enbart är ett medel till ett friskare liv eller till mätbara prestationer som ökar vår självkänsla. Att löpa har helt enkelt ett egenvärde. Först när vi löper för att vi faktiskt har lust att löpa, oavsett hälso- eller prestationsaspekterna, har vi enligt Sheehan blivit löpare.

Löpningen kan i prövande tider bli en viktig hjälp att hantera alla de påfrestningar och utmaningar som vi ställs inför. När vår vardag rubbas blir det faktiskt lättare att förstå vad George Sheehan egentligen menar med att ta det tredje och slutliga steget i utvecklingen till livslångt löpande. 

Men det är viktigt att understryka att såväl hälsoaspekterna som den stimulans vi upplever genom att höja vår prestationsförmåga inte alls behöver försvinna i och med att vi betraktar löpningen ur ett bredare, mer holistiskt perspektiv. Det primära målet med det tredje steget blir att synkronisera löpningen på bästa sätt med livet i stort och att uppnå harmoni i tillvaron.

Att delta i lopp eller på andra sätt regelbundet testa vår löpförmåga kan definitivt vara en del att denna övergripande filosofi. Det viktiga att förstå är att löpningen har ett egenvärde, som inte enbart inskränker sig till sträcka, tid och löphastighet. 

Det finns ingen formel för hur löpningen på bästa sätt ska kunna införlivas i våra liv, eftersom våra liv ser så olika ut. Här följer dock tre viktiga hörnstenar, som erfarenhetsmässigt har stor betydelse:

1. Tänk på löpning som stresshantering.

Om du i första hand betraktar löpningen som ett sätt att få tid för dig själv och möjligheten att lätta på trycket från alla måsten i tillvaron, är det mycket lättare att se fram emot varje enskilt träningspass. Ta dig tid att så ofta som möjligt löpa i vackra, stimulerande omgivningar och avsätt tid före och efter dina träningspass, så att du slipper onödig stress och jäkt i anslutning till träningen. När tillvaron är som mest påfrestande fungerar det oftast bäst att träna ensam, men ibland kan också väl valda träningspartners vara ett viktigt stöd i jobbiga livssituationer.

2. Välkomna ansträngningen.

Om du genomför merparten av din löpning i ett kontrollerat distanstempo med en måttlig ansträngningskänsla bygger du en god fysisk grundkapacitet samtidigt som träningen blir ett utmärkt sätt att reglera stressnivån. Men se upp så att du inte av bekvämlighetsskäl genomför all din träning i en jämn bekväm lunk. 

Några gånger i veckan är det läge att lägga in någon form av högintensiv träning, så att du blir riktigt trött. Det handlar då inte enbart om att bli en snabbare löpare, utan du påverkar också din viljestyrka och din förmåga att mentalt hantera utmaningar. Elitlöpare känner trötthet på samma sätt som alla andra människor, men de har under många tuffa träningspass lärt sig att acceptera och hantera denna speciella typ av smärta. Att våga bli trött är en viktig egenskap att utveckla. Just känslan av att kunna bemästra tröttheten har en sorts lugnande effekt på både kropp och själ. 

3. Lev i nuet.

Karin Boye skrev: ”Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen som är resan värd.” Den vackra formuleringen gäller förstås för livet i stort, men är kanske speciellt viktig att ta fasta på för oss löpare. Vi följer ju ofta strikta träningsplaner, som ska leda oss fram till specifika mål. Det blir då gärna ett närmast totalt fokus på att uppnå just det uppsatta målet och vi glömmer lätt att ta vara på alla de unika upplevelser som möter oss på vägen dit. 

Självklart ska vi ha en plan för vår löpning, men gör den inte alltför rigid. Var beredd på att justera de enskilda träningspassen vid behov och lär dig uppskatta att du faktiskt kan löpa – även de dagar då det känns extra motigt och kämpigt. Skulle du inte nå ditt uppsatta mål, kan du alltid ödmjukt glädja dig över det faktum att du hur som helst är en löpare. 

Tips! Vill du fördjupa dig i George Sheehans tankar kring livet som löpare kan jag rekommendera hans bestseller Running & Being, som kom i nyutgåva (på engelska) 2014.

Möjligheternas tid är nu

Möjligheternas tid är nu


Det sägs att livet alltid blir som du tänker, men livet är alldeles för komplicerat för att fångas i en enkel fras. En del saker kan du inte tänka bort. Du kan inte blunda för verkligheten, men HUR du tänker om verkligheten påverkar dig. Du kan välja ett tänkesätt som ger dig fler möjligheter.

För att du ska fokusera krävs motivation. Motivation betyder drivkraft. Det är en process i hjärnan. Inför en uppgift samlar din hjärna in information – som upplevd ansträngning och potentiella belöningar – och jämför information med tidigare erfarenheter. Sedan fattar din hjärna ett beslut: är det värt att genomföra uppgiften? Brist på motivation skapar därför en nästan förlamande trötthet, för du vill ingenting. Du orkar inte fokusera på något. Då kan du lika gärna sova en timme till.

Det finns två sorters motivation: inre och yttre. Inre motivation handlar om inneboende drivkrafter, som identitet, värde och mening och glädje och tillfredsställelse av att träna. Det är du som har kontrollen. Yttre motivation handlar om inre och yttre tryck. Det kan vara skuldkänslor eller andras förväntningar. Gemensamt för den sortens motivation är att du saknar kontroll.

Forskning visar att inre drivkrafter är mer hållbara än yttre drivkrafter. Om du drivs av tryck pyser motivationen i samma stund som trycket faller. Om du exempelvis springer för att bli av med kalorier kommer du att få allt svårare att upprätthålla motivationen, inte minst om viktnedgången stagnerar eller vikten vänder uppåt. Det är inte långsiktigt hållbart. Till slut upptäcker du att det finns annat som är roligare och ger dig mer värde. 

Inre drivkrafter är som sagt mer hållbara. Du känner att du behärskar en utmanande aktivitet (kompetens), att ditt beteende är äkta och kommer från dig själv (självbestämmande), och känner en identitet (tillhörighet). Det är djupa känslor som skakar hand med dina djupaste psykologiska behov.

För att bibehålla motivationen är det viktigt att stärka de inre drivkrafterna. Det finns problem, men glöm inte att det är du som har kontrollen. Första steget handlar om reflektion och en form av självinsikt. Du måste erkänna att du faktiskt inte kan göra något åt mycket av det som händer. Du får göra det bästa av situationen. Ta tag i det du vill göra. Fokusera på vägen. Det är du som skapar din egen motivation.

Du kan också försöka ändra ditt tänkesätt. Du kan välja att se möjligheterna. Ta kontrollen över ditt vardagsliv – ansträng dig för att hitta nya utmaningar. Var kreativ. Skapa många små utmaningar. Genom att du klarar de små, dagliga utmaningarna ökar ditt självförtroende. 

När du av olika orsaker till exempel inte kan tävla så öppnar sig andra möjligheter. En stor mängd tävlingar stör träningen och ökar skade- och infektionsrisken. Det leder till att det krävs mycket mer tid för återhämtning. Den tiden finns inte alltid. Det finns en risk att du prioriterar ner återhämtningen. När du inte tävlar får du tid och kan tänka och agera större. Du kan skapa ett system: planera – träna – reflektera – modifiera – träna. Du vågar lägga tid på vila och återhämtning. Det är en loop som gör dig bättre än någonsin.