Intresset var stort när Runner’s World och Springtime Travel sökte ambassadörer som vill inspirera fler till löpning, skapa innehåll och vara med och bygga gemenskap kring sporten vi älskar. Här kommer vi presentera de åtta som till slut valdes ut. I dag får du möta Amanda Karlsson Printz, 31 år och copywriter.
Över 170 personer tog sig tid att söka till Runner’s Worlds och Springtime Travels gemensamma ambassadörsteam. Den utvalda gruppen består av fem tjejer och tre killar mellan 25 och 58 år med en tydlig gemensam nämnare: en passion för löpning och en vilja att inspirera andra.
Sex av de åtta ambassadörerna tillsammans med RW:s Anders Szalkai (t.v.) och Springtime Travels Marie Norrstrand (t.h.) I dag presenterar vi Amanda Karlsson Printz (som tyvärr inte kunde vara med på samlingen).
Under sommaren kommer vi att presentera våra ambassadörer här på runnersworld.se. I dag får du möta copywritern Amanda Karlsson Printz, 31 år.
Under veckoslutet kommer du också att kunna följa Amanda i Runner’s Worlds och Springtimes sociala medier, där hon delar med sig av sin löpning och förhoppningsvis lite extra löpinspiration. Så håll utkik där under veckan.
Möt Amanda Karlsson Printz, 31 år, Växjö
Copywriter som jobbar på Ikea och har en skräckblandad kärlek till lopp – och dessutom är en fena på att hitta bra restauranger i nya städer.
Det här visste vi inte: ”Jag har en skräckblandad kärlek till lopp. Jag är en prestationsperson av rang men blir också snabbt nervös. Min lösning? Att anmäla mig först och ta detaljerna därefter.”
Okänd talang: ”Jag kan hitta den perfekta restaurangen i en ny stad snabbare än jag hittar hotellet.”
Därför sökte jag: ”Jag sökte till ambassadörsprogrammet då jag gärna vill vara en del av ett sammanhang som visar bredden inom svensk löpning. Löpning ser inte likadan ut för alla, och det är just det som gör sporten fantastisk.”
Lopp på gång: ”Jag vill gärna satsa mot maratondistansen igen under sensommaren eller hösten. Är även öppen för mindre kortare lopp/community events för att hålla tävlingsandan igång.”
Skulle gärna springa i Sverige: ”Malmö Marathon lockar. En flack bana innebär alltid en chans att jaga PB. Jag har också sneglat lite på Åre Fjällmaraton. Mest för att det skrämmer mig. Jag är öppen för både maratondistansen och den kortare varianten jag såg – tror det var 27K – MEN hade velat läsa på lite innan jag säger att jag vill detta till 100 procent.”
Varje måndag under sommaren kommer du få lära känna ambassadörerna bättre här på runnersworld.se samt i våra sociala medier – håll ögonen öppna!
Har du fått ont under hälen och misstänker plantar fascialgi (i folkmun hälsporre)? Kanske suckar du djupt över tanken på att behöva göra en massa tråkiga fotövningar? Lugn, flera vägar bär till Rom – fotövningar behöver inte vara ett absolut måste.
Det finns flera tänkbara orsaker till smärta under hälen (se faktarutor längre ned). En mycket vanlig orsak är det som i folkmun kallas för hälsporre. Det är däremot en missvisande term som betyder att man har en liten benutväxt på hälbenets undre framsida, där hålfotssenan fäster in i hälbenet. Det har visat sig att just den benutväxten inte behöver betyda att man har eller kommer att få ont – den kan finnas där helt naturligt utan att orsaka något besvär.
Därför används ett flertal andra termer i stället, bland annat plantar facialgi eller plantar fasciit, för att beskriva besväret. Jag föredrar att säga ”smärta från hålfotssenan eller hålfotssenans infästning på hälbenet”.
Se till att få en diagnos först
Om du har ont under hälen är det viktigt att få en diagnos på vad det är som faktiskt gör ont. Det kan en duktig fysioterapeut, naprapat, kiropraktor eller liknande hjälpa dig med. Hen kan också hjälpa dig med en bra plan för vad just du behöver göra för att bli av med din smärta.
Vad du behöver göra och hur planen ser ut beror på faktorer som varför du har fått ont från första början, hur ont du har, hur länge du har haft ont samt vad du känner dig motiverad att göra för att bli av med problemet.
Barfotalöpning kan vara ett bra komplement
Rehab-förslaget i den här artikeln bygger på en studie från 2022 där deltagarna sprang barfota på gräs, 15 minuter med låg eller lätt ansträngning varannan dag. Efter sex veckors barfotalöpning på gräs rapporterade 19 av 20 löpare att de hade mindre besvär. De rapporterade även mindre besvär sex veckor efter studiens genomförande. Deltagarna i studien hade haft ont mellan tre och 48 månader, och en del hade redan genomfört någon form av rehab men inte blivit bra.
Nu är det här en rätt liten studie och det saknades en kontrollgrupp, vilket gör att det inte går att säga att det här är något som ersätter annan form av behandling eller rehabilitering. Som jag ser det antyder studien åtminstone att barfotalöpning på gräs (om den inte ökar besvären) kan vara en del av en längre rehabiliteringsplan som även innefattar andra former av rehabiliteringsåtgärder.
Studien pågick i sex veckor med 15 minuter barfotalöpning på gräs varannan dag. Jag har valt en längre period (åtta veckor) och med en smygande ökning av löptiden. Genom att säkerställa att du inte går ut för hårt minskar nämligen risken för bakslag. På detta sätt blir det också lättare att avgöra vilken mängd barfotalöpning som är lagom för just dig.
Jimmys gräslöpningsschema:
Vecka 1 5 minuter barfotalöpning på gräs, 2–3 gånger per vecka.
Vecka 2 och 3 10 minuter barfotalöpning på gräs, 2–3 gånger per vecka. Vid något av passen kan du backa till 5 minuter löpning igen.
Vecka 4 Variera mellan 10 och 15 minuter barfotalöpning på gräs, 2–3 gånger per vecka.
Vecka 5–8 15 minuter barfotalöpning på gräs, 2–3 gånger per vecka.
Tips från coachen!
Öka inte tiden barfotalöpning om du tycker att löpningen retar dina besvär, då kan du stanna på samma nivå eller backa lite. Om dina besvär känns lite mer dagen efter är det okej, så länge det känns acceptabelt – men då ska den ökade retningen ha släppt till nästa dag.
Vanliga åtgärder vid smärta från hålfotssenan:
Fotträning Övningar för fotens och underbenets muskler. Syftar främst till att stärka och bygga upp belastningstoleransen i hålfoten igen, men också för att förbättra fotens funktion.
Avlastande tejpningar/fotbäddar Vid mycket hög smärta kan olika former av tejpningar och iläggssulor minska smärtan. Använd dig av detta så länge du behöver. Men när smärtan är borta kan du i de allra flesta fall börja fasa ut dessa hjälpmedel.
Manuella behandlingar Till exempel massage och triggerpunktsbehandling av fot/underben eller stötvågsbehandling.
Andra åtgärder Man kan också göra en översyn av löpteknik, styrkor/svagheter/begränsningar i resten av kroppen, utrustning/skor, samt träningsschema och underlag.
Två vanliga orsaker till smärta under hälen:
Plantar fascialgi (smärta från hålfotssenan) Smärta från hålfotssenans infästning in mot hälbenet (det som den här artikeln handlar om). Förr trodde man att det här var ett inflammatoriskt smärttillstånd. Men på senare tid har det visat sig att så inte alls behöver vara fallet. Den här senan/bindvävsstråket kan även smärta ”mitt på”, det vill säga i själva hålfoten mitt under foten. Bägge dessa besvär beror på överbelastning.
Hälkuddesinsufficiens Detta gör ont i ungefär samma område som smärta från hålfotssenan, men sitter ofta något mer rakt under hälen. Det är en överbelastningssmärta som beror på att hälens undersida har utsatts för mer än vad den stötdämpande hälkudden just nu mäktar med.
Bägge dessa tillstånd läker ut av sig själva. Det kan ibland ta lång tid, från några månader till upp mot 1–2 år. För att hjälpa läkningsprocessen på traven är det viktigt att hitta en lagom belastningsnivå som inte retar besväret för mycket. Utifrån den nivån gör man över tid små successiva ökningar av belastningen. En duktig terapeut hjälper dig med detta samt vad du kan tänkas behöva i form av rehabstyrka, eventuella avlastande hjälpmedel eller behandlingar.
LCHF, LCHQ, blodgruppsdieten, paleo… De många trenddieterna utlovar guld och gröna skogar. Men vilken ska jag välja? Och bör jag ens välja någon? Nej, strunta i dieter och laga medelhavsinspirerad mat! De som äter så håller sig generellt friskast och lever längst, säger kostprofessorn Alicja Wolk.
Att äta specifik mat beroende på vilken blodgrupp man tillhör har fått renässans de senaste åren. Likaså har LCHF-dieten, det vill säga low carb, high fat, vunnit många anhängare under det senaste decenniet med sitt vurmande för grädde, bacon och kött och uteslutande av kolhydrater. Stenåldersdieten, även kallad paleodieten, som går ut på att vi ska äta mycket av den mat som ursprungsmänniskan åt – som nötter, bär, inälvsmat och kött – har också blivit en riktig hit.
– Som lekman är det svårt att veta vad man ska tro när man hör alla löften om viktnedgång och andra hälsofördelar. Men egentligen är det inte konstigt att vi blir förvirrade, för det finns sällan vetenskap bakom de här dieterna.
Det här säger Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi på Karolinska institutet i Stockholm. Hon är en av landets ledande forskare i hur kosten påverkar hälsan och ansvarar för två stora koststudier som omfattar 110 000 personer.
Hennes forskning har bland annat visat att fyra av fem hjärtinfarkter bland kvinnor kan förebyggas genom en hälsosam kost och livsstil.
– De flesta trenddieter har fått följare på grund av skicklig marknadsföring, inte för att det finns något vetenskapligt stöd för att de fungerar. Gemensamt för dieterna är ju att man ska begränsa sitt kaloriintag, vilket såklart gör att vi går ned i vikt. Men på sikt brukar man falla tillbaka till sitt vanliga mönster och gå upp i vikt igen, säger hon.
Men vad ska man då äta? Medelhavsmat har generellt visat sig vara det bästa om man vill minska risken för bland annat övervikt, diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdomar och därmed leva längre, berättar Alicja Wolk.
– Du ska äta mycket grönsaker, frukt och fullkornsprodukter, det innehåller välgörande fibrer och bioaktiva ämnen. Fisk, som bland annat innehåller viktiga omega 3-fettsyror är också bra att äta mycket av i stället för rött kött. Se också till att få i dig rikligt med rapsolja och olivolja, som innehåller hälsosamma fettsyror, säger Alicja Wolk.
ÄT MYCKET AV …
… GRÖNSAKER, FRUKT OCH BÄR Kalorisnålt och med mycket antioxidanter och andra viktiga bioaktiva substanser. … BALJVÄXTER Bönor, ärter och linser. … FULLKORNSPRODUKTER Som havregryn och bulgur innehåller välgörande fibrer och bioaktiva ämnen. … FISK Fisk innehåller bland annat omega 3-fettsyror. … NÖTTER Nötter och frön är rika på både enkelomättade och fleromättade fetter, zink, magnesium, vitamin E och vitamin B6. Perfekt mellanmål. … MEJERIPRODUKTER Välj sådant som fetaost, mozzarella, halloumi, keso och naturell yoghurt och filmjölk.
Alla löpare vill få ut det mesta möjliga av sin träning när det är dags för tävling. Så här säkerställer du att formen är så bra som möjligt när startskottet ljuder. Hur bra du lyckas i dina viktigaste lopp under säsongen beror till största delen på hur du har genomfört grundträningen. Men det är inte enbart hur träningspassen har utformats och genomförts som har betydelse. För att kunna tillgodogöra dig träningen på bästa sätt måste också löpningen synkroniseras med livet i stort. Sömn och övrig återhämtning, kost och kompletterande träning för att undvika skadeavbrott är också faktorer som påverkar hur…
Dela artikeln:
Detta innehåll är exklusivt för dig som är prenumerant
Som prenumerant på Runner’s World får du tillgång till en rad förmåner, bättre priser i vår shop och möjlighet att läsa tidningen digitalt när du loggar in.
Sommaren kan vara ett bra tillfälle att strama upp träningen så att du faktiskt åstadkommer mer än du brukar – och dessutom på kortare tid. Det gäller bara att maximera varje minut och varje kilometer! Här är tre smarta och tidseffektiva strategier för dig som vill springa längre, snabbare och mer regelbundet.
BLI SNABB
Tre relativt hårda löppass i veckan ökar kroppens förmåga att leverera syre till dina muskler. Tänk bara på att ta det lugnt på dina återhämtningsdagar. Det är vilan mellan passen som gör dig stark och snabb.
Korta intervaller
Spring tre minuter i en fart som är något snabbare än din kilometerfart på fem kilometer – eller i ett tempo där du bara kan uttala ett eller ett par ord i taget. Jogga i två minuter och repetera treminutersintervallen tre till sex gånger, med två minuter joggvila mellan varje intervall. Lägg på en intervall eller två för varje vecka.
Långa intervaller
Att träna långa intervaller gör att du orkar springa snabbt under längre tid. Spring en till tre kilometer i din kilometerfart på tio kilometer – eller i en fart som tillåter dig uttala hela fraser. Repetera två till fyra gånger och joggvila tills du återhämtat dig mellan intervallerna.
Snabbdistans
Det här passet ska du springa i 15–25 minuter i stadigt och ganska högt tempo.
ORKA LÄNGRE
Det är fullt möjligt att träna för en halv- eller helmara på bara tre till fyra pass i veckan, så länge din målsättning är att genomföra loppet och inte att sätta personligt rekord. Men du behöver förmodligen snarare 20 veckor än de vanliga 16 för att förbereda dig för ett maraton om du har svårt att träna mer än tre till fyra gånger i veckan.
Spring två pass på 30–45 minuter samt ett långpass i veckan. De återkommande distanspassen bygger styrka och uthållighet och lär din kropp att fortsätta springa även när du börjar få ont om energi. Öka bara inte distansen med mer än 10 procent i veckan.
SPRING REGELBUNDET
Om du lyckas löpträna regelbundet i fyra till åtta veckor så har du lagt grunden som behövs för att du ska uppnå din målsättning att bli en bättre och starkare löpare, både när det gäller distans och tempo.
Spring tre gånger i veckan när du har tid, även om det innebär att du springer två dagar i rad. Så lite som 20–30 minuter löpning ökar din muskelstyrka och syreupptagningsförmåga.
