Blog

10 frågor och svar för nybörjarlöparen!

10 frågor och svar för nybörjarlöparen!


Vi har alla varit nybörjare, och vi vet hur många funderingar som kan uppstå när man tar sina första steg som löpare. Därför har vi samlat svaren på de tio vanligaste frågorna här – så att du kan komma igång med löpningen på ett säkert och roligt sätt!

1. Vad behöver jag?
Du behöver ett par bra löparskor. Gå till en specialiserad löpskobutik och be om hjälp med att hitta ett par skor som passar dig och ditt löpsteg, och det underlag du tänker springa på.

Tänk på att det inte är säkert att din normala skostorlek går att överföra till löparskor, som generellt bör vara något större. Prova därför löparskor på eftermiddagen när dina fötter är som mest svullna – som de blir när du springer. Då ska du ändå ha en tumbredd luft mellan dina tår och skons tå.

Tänk också på att olika skofabrikat har olika passform. Ett par Nike-skor i din storlek sitter troligen annorlunda än ett par Adidas-skor i samma storlek. Prova ordentligt, gärna med de strumpor du tänker springa i.

2. Hur ska jag klä mig?
Det mesta går bra att springa i – utom möjligen ett par riktigt tajta jeans. Kläder i funktionsmaterial som polyester är bättre på att leda bort fukt än vad bomull är, så att du håller din kropp torr och minskar risken för skavsår. Välj plagg med platta, limmade eller svetsade sömmar på ställen där risken för skav är som störst – det vill säga i armhålor och skrev.

3. Hur börjar jag träna löpning?
Börja lugnt och växla mellan gång och löpning. Det här är en metod som även erfarna löpare använder sig av för att orka träna längre och minska risken för skador. Gångpauser gör att dina muskler inte töms på sina glykogendepåer, det vill säga kolhydratsreserven, lika snabbt – så att du orkar vara ute längre.

Just tiden du är ute är dessutom viktigare än hur långt eller snabbt du springer – tiden är en viktig faktor när det gäller att bygga muskelstyrka och stärka din kardiovaskulära kapacitet. Bestäm dig också från början att du ska känna dig stärkt efter passet – inte helt slut alltså – så öka farten sakta men säkert så att du höjer pulsen gradvis.

4. Hur långt ska jag springa?
Räkna inte kilometer utan bara tiden du är ute (se ovan). Syftet med löpträningen så här i början är att stärka kroppen och att göra träningen till en vana. Minska efterhand tiden du går och öka andelen löpning under dina pass. Sikta på att klara 30 minuter löpning efter 9–12 veckor träning.

DIN FÖRSTA PLAN
Kan du gå i 30 minuter i sträck? Då kan du successivt omvandla promenaden till en löprunda genom att gradvis lägga in lite löpning. Spring långsamt och avbryt så snart du känner dig andfådd. Gå tills du känner dig återhämtad och spring sedan igen. Allt eftersom du känner dig starkare så kan du springa mer och gå mindre. Ta det lugnt och se det som ett långsiktigt projekt, till exempel enligt det här upplägget med fem pass om 30 minuter per vecka:

1:a månaden
Tre dagar i veckan: Gå i 10 minuter. Växla mellan att gå och springa i 15 minuter. Gå i 5 minuter.
Två dagar i veckan: Gå i 30 minuter.

2:a månaden
Tre dagar i veckan: Gå i 5 minuter. Växla mellan att gå och springa i 20 minuter. Gå i 5 minuter.
Två dagar i veckan: Gå i 30 minuter.

3:e månaden
Tre dagar i veckan: Gå i 2 minuter. Växla mellan att gå och springa i 25 minuter. Gå i tre minuter.
Två dagar i veckan: Gå i 30 minuter.

5. Hur snabbt ska jag springa?
Du ska springa i en lugn och behaglig fart. Du ska kunna diskutera med en kompis utan problem. Om du flåsar så springer du för snabbt – ta en gångpaus och börja om. Justera också farten så att du håller samma ansträngningsnivå oavsett om du springer uppför, utför eller på platten.

6. Hur ofta ska jag springa?
Inte varje dag. Det är viktigt att din kropp får en chans att återhämta sig efter den nya belastningen, så börja med två, tre gånger i veckan och sikta mot fem beroende på ditt utgångsläge. Det är framför allt viktigt att hålla igång kontinuiteten i träningen. Om du lyckas etablera en vana så kommer det till slut att kännas konstigt att inte springa. Det kanske är svårt att tro just nu, men vi är många som har upplevt den abstinensen.

7. När ska jag springa?
Planera in din träning på dagar och tider då chansen är som störst att den blir av. En del av oss vill gärna ha passet avverkat tidigt på morgonen, andra kommer inte igång förrän sent på eftermiddagen. Träna när det passar dig bäst, men se på inplanerad träning som något du inte kompromissar med – något som är lika viktigt som det där mötet på jobbet.

8. Hur ska jag göra för att inte spänna mig?
Det är jobbigt att springa, och då är det vanligt att man spänner sig om man är ovan som löpare. Försök att slappna av i ansikte och händer, sänk axlarna och fokusera på någonting positivt. Och sänk farten om det känns för tufft.

9. Hur ska jag springa?
Det är lätt att gräva ned sig i teorierna kring löpteknik – men som nybörjare behöver du inte krångla till det. Men det finns några saker som kan vara värda att tänka på. Håll blicken en bit framåt så att du har koll på underlaget – utan att stirra ner i backen mitt framför fötterna. Sträva även mot ett kortare steg med en högre stegfrekvens – det minskar risken för skador. Försök att landa med fötterna under din tyngdpunkt och inte framför kroppen.

10. Hur ska jag göra om jag missar ett pass?
Det är inte hela världen. Fortsätt som tidigare bara. Inte ens om du har hoppat över flera pass så har du tappat så mycket av din form som du tror – du är snart igång igen. Fokusera på varför du bestämde dig för att börja löpträna och håll fast vid din ursprungliga ambition – låt inte ett tillfälligt bakslag sätta käppar i hjulet!

Så toppar du formen inför Stockholm Marathon

Så toppar du formen inför Stockholm Marathon


Det börjar dra ihop sig för säsongens viktigaste lopp för många löpare  – adidas Stockholm Marathon. Så här ser du till att du är i ditt bästa slag när startskottet går. Ingen löpare kan förvänta sig att ständigt kunna prestera på topp. För att kunna vässa formen vid rätt tillfälle behövs det en genomtänkt strategi för att komma i absolut toppform till det lopp där du verkligen vill lyckas. Det går i korthet ut på att ge kroppen bästa möjliga återhämtning, så att du kan tillgodogöra dig all tidigare träningsmöda på bästa sätt. Samtidigt gäller det att ge de förberedande…
Vin och löpning – en superkombo!

Vin och löpning – en superkombo!


Hälsocoachen Sanna Hed och vinexperten Alf Tumble bjuder in till träningshelgen ”Run, Wine & Dine” den 30:e juni på Camp Järvsö. En helg där löpning och träning kombineras med vinquiz och middagar. 

[ANNONS] På edra platser, färdiga – skål! Att träna och hålla sig i form behöver inte innebära att man säger nej till livets goda. Tvärtom är balans det självklara nyckelordet när hälsocoachen Sanna Hed och vinexperten Alf Tumble bjuder in till träningshelgen ”Run, Wine & Dine” 30:e juni på Camp Järvsö. En helg där löpning och träning kombineras med vinquiz och middagar. 

– Under den här helgen hoppas vi kunna ge dig både bättre löpteknik och tips för att hitta den där eftersträvade livsbalansen, säger Sanna Hed som genom åren har varit återkommande ledare på många träningsresor för Springtime och varit löpcoach för Stockholm Marathon. 

Sanna har jobbat med träning och hälsa sedan 90-talet, och har i dag en övergripande roll som holistic health manager på MIKAs modellagentur. Intresset för mat och näringslära har alltid funnits där, men just vinintresset fick sig en rejäl skjuts när hon via löpningen träffade vinexperten och författaren Alf Tumble.

– Sanna kan redan mer om vin än hon kan om sportdryck, vilket jag säkert är en bidragande orsak till, berättar Alf som också han är en biten långdistanslöpare och fortsätter:

– Livet med vin och träning är vår gemensamma vardag och jag är helt övertygad om att det ena inte behöver utesluta det andra, tvärtom faktiskt.

Med sina gemensamma erfarenheter har Sanna och Alf sytt ihop ett spännande program på Camp Järvsö, som sträcker sig från fredag eftermiddag till söndag brunch. Tanken är att alla som vill kan vara med, oavsett löperfarenhet eller vinkunskaper.

Helgen inleds med en föreläsning och shake out-run följt av vinskola och middag. Lördagen börjar med morgonjogg och yoga, för att efter en vin-fri lunch ladda upp för eftermiddagens lustfyllda lopp Kalvsjön runt med tillhörande frågesport och tematiska vätskestationer.

Därefter finns det tid för relax, bastu och återhämtning, något som är minst lika viktigt som själva träningen. Till middagen har Alf laddat upp med ett kombinerat vin- och musikquiz. Bli inte förskräckt om det även dyker upp kluriga frågor rörande kolfiberskor och kolhydratuppladdning!

– Självklart blir det både morgonjogg och långbrunch på söndagen, det är ju först då vi får balans i livet, avslutar Sanna Hed.

Mer information om programmet och hur du bokar ”Run, Wine & Dine” 30 juni på Camp Järvsö hittar du här:

Sista riktigt långa passet – 38 kilometer i gassande sol

Sista riktigt långa passet – 38 kilometer i gassande sol


I nedräkningen mot adidas Stockholm Marathon den 3 juni, som görs i samarbete med adidas, får du följa RW:s chefredaktör Anders Szalkais förberedelser inför hans 25:e Stockholm Marathon – 30 år efter hans första lopp. Här berättar han om ett backpass längs Göteborgsvarvets blå linje och sista riktigt tuffa långpasset innan adidas Stockholm Marathon – och vad nästa steg i träningsplanen är.

Lilla men starka 3.00-gruppen efter runt 20 kilometer. Jag har adidas adios PRO 3 på fötterna.

[ANNONS] Söndag 14 maj avverkade jag mitt sista riktigt långa långpass inför 2023 års adidas Stockholm Marathon. Jag körde passet som coach för TSM Runnings snabbaste grupp – de som siktar på att springa under tre timmar den 3:e juni.

Då många tävlade på Göteborgsvarvet eller Kungsholmen runt under helgen blev vi en ganska liten grupp denna soliga söndagmorgon. Enligt den plan jag lagt upp stod det 38 kilometer på schemat för 3.00-gruppen – det längsta passet innan maran.

Målet var att hålla runt 4.40 minuter per kilometer, vilket är ett ganska tufft pass – särskilt när det sakta men säkert också blev riktigt varmt. Det innebar även att gruppen krympte efterhand. Några hade ett kortare distansmål för dagen, några omprioriterade upplägget utifrån värmen.

Jag tuffade dock på i planerat tempo, men även jag kände att distansen och värmen tog ut sin rätt. Till sist landade vi på 38 kilometer på 2 timmar och 56 minuter. Det ger ett GPS-snitt på 4:37 min/km – ett riktigt bra pass för min del.

Jag sprang mitt långpass i en äldre version av den skomodell jag tänker tävla i den 3 juni: adidas adios PRO 3. Den volymfyllda mellansulan och kolfiberplattan bidrog så klart till att passet gick så pass bra för mig. Lite hjälp får man av den här typen av skor, och jag gillar att köra just det sista långa långpasset i mina tävlingsskor.

Det blev också ett bra test när det gällde vätske- och energiintag. Jag drack en Resorb sport och vatten, och tog en energigel efter 28 kilometer, med milen kvar. Det var bra träning inför maran, och ett bra upplägg för att inte gå tom på vätska.

Så nu känner jag mig klar med de långa långpassen. Som helhet blev det en okej vecka, även om den innehöll både resande och att stå på Varvetmässan – saker som ger energi men också tar lite på kroppen.

Säldammsbacken i Slottskogen fick stå värd för ett backpass längs Göteborgsvarvets blåa linje

I samband med Varvet fick jag in ett annat pass som jag tycker är viktigt för mig i slutfasen in mot maran: backlöpning. Jag körde det i Säldammsbacken i Slottskogen, som visade sig vara 300 meter – precis så långt (enligt min GPS) som jag ville köra.

I den backen sprang jag åtta gånger, i en fart som till och med blev lite snabbare nedför än uppför. Genom att också springa ganska snabbt utför (i stället för att vila) tränar jag tåligheten i musklerna på lårens framsidor – vilket är viktigt inför maran.

Nu är det mindre än tre veckor kvar till start. Den här veckan har jag flera kvällspass med grupper, och utifrån hur mycket jag springer vid dessa tillfällen planerar jag sedan min egen träning. Jag vill bland annat gärna få in ett intervallpass med lite längre intervaller senare i veckan, 4 x 3 kilometer i strax under maratonfart. Rapport kommer här.

Läs också: Del 1 i nedräkningen mot adidas Stockholm Marathon

Det varma Varvet

Det varma Varvet


Stockholm och Göteborg har bjudit upp till långlopp: klassiska Göteborgsvarvet och traditionsenliga Kungsholmen Runt i Stockholm. Dessutom har det varit stafett i Norge.

Det var närmare 40 000 löpare från 50 olika länder anmälda till årets upplaga av Göteborgsvarvet. Solen och värmen höll sig framme, på flera håll i Göteborg visade termometern 23 grader. Det stoppade dock inte löparfesten. 

I toppen blev det mycket Kenya. På damsidan vann Susan Chmebai på 1.10.40. Herrloppet vanns av Edmond Kipngetich på 61.46. Faktum är att på herrsidan var hela topp fem kenyaner och på damsidan var fyra av de fem främsta från Kenya. Men efter dessa var det mycket svenskar. 

I herrloppet blev Hässelbys Samuel Russom sexa på 64.04. Russom är dock inte svensk medborgare (tävlar för Eritrea) vilket betyder att han inte kunde tävla i den nordiska elitklassen som också avgjordes. Den vanns i stället av Högbys David Nilsson som blev sjua totalt på 66.32.

Tvåa i samma klass och sjua totalt blev Spårvägens Archiebald Casteel, sex sekunder efter David. Martin Nilsson, som tävlar för IFK Umeå, blev nia totalt och trea bland nordborna på 67.58. 

David Nilsson på upploppsrakan. FOTO: DECA Text & Bild

Bland damerna var David Nilssons klubbkompis, Hanna Lindholm, snabbast bland svenskarna. Högbylöparen tog också hem den nordiska elitklassen genom att bli sjua totalt på 1.16.17. Drygt två minuter efter kom Örgrytes Johanna Larson på en niondeplats. Sofie Nelson-Karlsson från IF Göta blev tredje europé på en elfteplats med 1.19.26. 

Alla resultat från Göteborgsvarvet hittar ni här.

Långloppen slår tillbaka

Det har varit långlopp även i Stockholm. Runt Kungsholmen arrangerades det klassiska Kungsholmen runt, en tävling med både halvmaraton och 10-kilometerslopp. 

Ebba Tulu Chala, Keep Up Running Club, tog hem segern i herrarnas 10 km. Den svenske EM-löparen på maraton vann på 30.21. Tvåa blev Hässelbys Miguel Palm, 22 sekunder efter, och trea blev Turebergs Daniel Lundgren, 33 sekunder efter Tulu Chala. 

I damloppet vann Uppsalas olympier Carolina Wikström på 34.35. Dryga 40 sekunder före Spårvägens Louise Ringström och minuten före Ärlas Pernilla Elmgren. 

Halvmaratonloppen vanns av Spårvägens Mikaela Arfwedson på 1.17.53 och Ockelbos Joacim Lantz på 1.09.34. 

Årets start för Kungsholmen runt. FOTO: DECA Text & Bild

Alla resultat från Kungsholmen runt hittar ni här.

Stafetten i Oslo

Varje år går Holmenkollstafetten, en stafett runt Holmenkollen i Oslo. Varje lag har 15 löpare som totalt springer 18,61 kilometer. Sträckorna varierar från 600 meter till nästan 3 000 meter och stafetten sänds på NRK. 

Bland de 4 000 anmälda lagen var två svenska. Både Hälle och Spårvägen reste till Norge med varsitt lag anmält i herrklassen. Bäst gick det för Hälle som blev trea, placeringen före Spårvägen. 

Inför SM 100 km 2023

Inför SM 100 km 2023


Unik inramning, återkomst av en världsstjärna och debut av en landslagslöpare. SM på 100 km på Bro galoppbana har förutsättningar för att bli något speciellt. Löparna kommer springa drygt 49 varv på ett platt 2-kilometersvarv på asfalt. En bana och arena som gjord både för snabba tider och en häftig publikupplevelse.

100 km var den första ultradistansen som fick SM-status, det var redan 2011. Årets SM som startar klockan 09:00 lördag 13 maj, blir det 12:e som avgörs.

Även om startlistan är förhållandevis tunn och många potentiella medaljkandidater saknas, mest påtagligt på damsidan, är det mycket intressanta startfält. På herrsidan har Anton Gustafsson aviserat en ambition att ge sig på Jonas Buuds klassiska svenska rekord, även om värmen kan förändra den ambitionen. Och på damsidan springer den trefaldiga europamästarinnan Kajsa Berg distansen för första gången sedan VM 2018.

Damer

Hela VM-laget från förra året saknas i startlistan. Regerande svenska mästarinnan Nikita Steiner har haft skadebekymmer sedan VM. Sofia Smedman fick flera förkylningsomgångar efter toppform i mars och siktar därför in sig på ultra-trail-SM i juni istället. Lina Karlsson kommer springa Comrades Marathon i Sydafrika i juni. Och Jessica Svärd valde detta året SM i 24-timmarslöpning istället.

Dessutom väljer Sophia Sundberg, som i höstas sprang längre än sitt Sverigebästa på 6-timmars, att gör sin återkomst på 100 km senare i år.

En sjätte kvinna som kunde kämpat om ett guld är Lisa Ring, svensk mästare 2019. Men inte heller hon finns i startlistan.

Kajsa Berg prisas för sitt svenska rekord. FOTO: Deca Text & Bild

Med det sagt är det upplagt för en riktigt bra tävling. Flest ögon riktade mot sig lär förstås Kajsa Berg ha. 44-åringen som tävlar för Enhörna IF tog EM-guld 2012, 2013 och 2015 och dessutom VM-silver 2012 och 2015. 2013 hade hon de två bästa tiderna i världen, inklusitve mästerskapsrekordet 7:40:49 på SM i Stockholm. Hon har också varit trea i världens största ultratävling, Comrades Marathon, 2016.

Men efter VM 2018 kom annat i livet emellan. Det var först förra året som hon på allvar började tävla igen. Med totalseger i EcoTrail Stockholm 80K och vinst i Sörmland Ultramarathon insåg hon att det finns mycket fart kvar och gör därför en mycket intressant återkomst på 100-kilometersdistansen. Hennes ambition är att komma under 8 timmar, vilket kan leda långt.

Störst konkurrens om guldet kommer säkert från Beatrice Taavo och Matilda Gend. Taavo är jämnårig med Kajsa Berg, men började sin ultrakarriär när Kajsa senast tävlade på elitnivå. Med hjälp av Sophia Sundberg har Umaralöparen Taavo tagit ytterligare ett kliv. Det ska mycket till om inte personbästat på 8:31:55 ryker. Förra året blev det en fjärdeplats, men i år finns alla möjligheter till medalj.

Personbästa kan det mycket väl bli även för Matilda Gend, Ystads IF. Hon vann Personliga Rekordens Tävling i Växjö Tipshall i december på 8:22:35. Ryggproblem under några veckor under våren ruckade på träningsplanen, men hon kommer taggad och med en långsiktig ambition att ta sig till landslaget.

Den som var närmast före Beatrice Taavo på förra årets SM var Frida Södermark, Tjalve Friidrott. Sedan debuten 2012 har hon varit med i samtliga SM-tävlingar. Det blir alltså hennes 11:e SM-tävling. Fem segrar har hon hunnit med, senast 2018. Personbästat på 7:51:22 är så gammalt som från 2016. Även om det kan stå sig efter SM – hon springer utan support i år – så vill hon gärna med till ett VM nästa år.

Bakom dessa är det framför allt Madeleine Lundell som kan nämnas. Hon var 6:a på SM 2019, då på 9:13:17, men har kapacitet att springa snabbare än så. 19-åriga Anna Simonsson-Søndenå tävlar förvisso inte i SM, då hon representerar sin norska klubb. Men SM-tävlingen blir hennes tredje längre än 100 km på sex veckor. SM i 24-timmarslöpning gick dock inte som tänkt.

I veteranklasserna ska inte minst Chris Walter från Enhörna IF bli intressant. K60-rekordet är 11:17:44, satt av Barbro Nilsson 2010.

Herrar

Även på herrsidan saknas flera potentiella medaljkandidater. Likväl ser det ut att kunna bli en riktigt bra kamp om medaljerna, med ett bredare startfält än på damsidan.

Saknas gör bland annat fjolårsmästaren Elov Olsson, som ska springa Comrades i år. Josef Hamber, SM-tvåa 2021, bröt med en dryg mil kvar förra året och säger sig därefter ha pensionerat sig från löpsatsningen. PRT-vinnaren Niklas Henningssons tå är ännu inte i skick för 100 km. Sebastian Pokorny har blivit pappa. Simon Bloss är inte redo för 100 km efter bihåleproblem för någon månad sedan. Niklas Sjöblom, som var global 10:a i Wings for Life World Run den gångna helgen, har sneglat på ultra-SM, men inte detta året. 2021 års SM-trea Erik Olofsson sprang SM i 24-timmars. Och frågan är om vi får se bröderna Joacim och Johan Lantz göra en satsning på 100 km igen, i alla fall inte på SM.

Trots att många med landslagskapacitet alltså inte kommer till start är det lika många med motsvarande kapacitet som ändå gör det. Det visar på en väldigt bra toppbredd.

30-årige Anton Gustafsson, Axa SC, har länge gått ut med att han har siktat på att slå Jonas Buuds svenska rekord på SM. Rekordet på 6:22:44 är från 2015, då Buud blev världsmästare.

Med en väderprognos som visar sol och över 20 grader mitt på dagen, är förutsättningarna på den fronten dock inte de allra bästa, även om publiken lär njuta. Dessutom har Anton brottats med strulande baksidor inför tävlingen. Förra året kvalade han till VM, efter att ha ordnat en egen tävling i Lidköping just med detta syfte. Inför VM drabbades han av covid och kunde därför inte åka till Berlin.

Sällskap i ett utgångstempo på runt 3:45-3:50 min/km kan Anton få av en av Sveriges bästa maratonlöpare på senare år, Mikael Ekvall. 33-åringen som tävlar för Strömstad LK har gjort 2:11:37 på maraton och representerat Sverige i VM (2017), liksom vid andra mästerskap på 10 000 meter och halvmarathon. Men förutom ett försök på Ultravasan90 2021, som han fick avbryta med hälproblem, är det debut på ultradistanser för Ekvall. Potentialen är hög, även om han sjäv är ödmjuk inför uppgiften.

Det mest stabila kortet av toppkandidaterna är Linus Wirén, som nyss fyllde 30. Hällelöparen har SM-guld från 2018 och dessutom tre SM-silver. Personbästat på 6:39:24 satte han när han blev 15:e på VM i augusti. Lita på ännu en stark insats av den svensk som har längst notering i en 6-timmarstävling (91,540 km). 

En möjlig klunga strax efter de tre huvudfavoriterna skulle kunna bestå av Erik Anfält, Mattias Wellermark och Lukas Segersten. 47-årige Erik Anfält, Örebro AIK, med bland annat ett SM-brons på maraton i bagaget, har mycket goda chanser på Johan Erikssons nio år gamla M45-rekord på 7:24:51. En SM-medalj är ingen omöjlighet om någon av de tre ovan faller bort.

Mattias Wellermark, IK Akele, har fokuserat mest på maraton, men mer och mer även på ultradistanser. Även han har chans att upprepa fjolårets SM-brons med en stark insats. Då sprang han på personbästat 7:03:54. Om några veckor fyller han 45 och kämpar därmed med Anfält om att slå M45-rekordet.

Fältets yngsta deltare är 22-årige Lukas Segersten, ett mer ovisst kort. Han har inte tävlat längre än 45 km, även om han har gjort 1:12:36 på halvmaran och 2:32 på maran. Den maratiden har Anfält för övrigt varit under inte mindre än 15 gånger. 

Ett annat åldersrekord som kan bli slaget är det äldsta av dem alla. 1984 sprang Kurt Karlsson, då 52 år gammal, Sveriges första 100-kilometerslopp, Lejonbragden, på 8:21:13. M50-rekordet lär utmanas av Kent Melin, IF Linnéa, som förra året slog M50-rekord på 6-timmars.

Kanske får vi se arrangörsklubben Bålsta IK:s Mikael Tisjö långt fram i början av loppet. Då det är ultradebut tillhör även han de osäkra korten, men med god potential. Ekvalls träningskompis Björn Martinsson, Vänersborgs AIK, siktar på att kapa en halvtimme på fjolårets 7:58:52, som då innebar en femteplats.

Lyssna på Ultraaktuellts uppsnack inför SM Följ SM-VSM 100 km

LIVERESULTAT

LIVE STREAM FRIIDROTTSKANALEN

Ladda med RW – mot adidas Stockholm Marathon!

Ladda med RW – mot adidas Stockholm Marathon!


I nedräkningen mot adidas Stockholm Marathon den 3 juni, som görs i samarbete med adidas, får du följa RW:s chefredaktör Anders Szalkais förberedelser inför hans 25:e Stockholm Marathon – 30 år efter hans första lopp. Här berättar han om ett intensivt fartpass med svenska eliten.

[ANNONS] Det har varit en ganska intensiv vår med coaching, resor och arbetet med Runner’s World. Men jag har ändå hunnit träna ganska bra – och att vara hyfsat tränad känns som en bra ingång nu när loppet i mitt hjärta – adidas Stockholm Marathon – närmar sig. I skrivande stund är det lite drygt tre veckor kvar till loppet. 

Om jag har räknat rätt är det 30 år sedan jag sprang mitt första Stockholm Marathon. Då, 1993, fick jag smaka på den berömda maratonväggen efter att ha gått ut i en för hög fart. Men jag tog mig i mål som näst bästa svensk på 2.20.30, och det blev lite av starten för min maratonkarriär. Sedan dess har det blivit ytterligare 23 målgångar i Stockholm, och nu är mitt kanske främsta mål att fira in 25 fullföljda Stockholm Marathon den 3 juni. 

1993 efter bara några kilometers löpning – fokuserad med startnummer 17

Däremot ska jag inte blicka bakåt (så mycket) under den här uppladdningen. För även om jag kan leva lite på min rutin så behöver jag både träna bra och lägga upp loppet på bästa möjliga sätt för att optimera min prestation på adidas Stockholm Marathon. Jag vill inte bara gå in för att fullfölja loppet, jag tycker fortfarande att det är kul att försöka göra mitt bästa gällande sluttid.

Tanken är att jag här ska dela med mig av vilka pass jag gör och varför, och att du ska kunna följa hur jag försöker få till min bästa möjliga form, hela vägen från nu fram till tävlingsdagen den 3 juni.

Få fart på benen – 5 x 100 med eliten

Tidigare under våren hade jag Boston Marathon som ett mål. Loppet avgjordes den 17 april och min sluttid blev 2:52:57 (netto) vilket jag var nöjd med. Återhämtningen gick bra, men jag kanske var lite för snabb på att starta upp igen med adidas Premiärhalvan bara fem dagar efter Boston. Även om jag inte maxade på halvmaran har jag känt av en liten seghet i kroppen sedan dess. En seghet som jag nu, med 25 dagar kvar till adidas Stockholm Marathon, försökte skaka av mig genom att få lite fart på benen med hjälp av några av Sveriges bästa elitlöpare. 

Passet genomfördes på inspirerande Stockholms stadion på lunchen. Jag körde först ett klassiskt pass på 15 x 400 meter i bekvämt tuff fart med 40 sekunders vila. Sedan avslutade jag med en liten twist, genom att springa 5 x 100 meter på nästintill max. Fartmässigt sprang jag i varje fall klart utanför min nuvarande komfortzon.

Klassiska 15 x 400 med 40 sekunders vila. Snitt runt 82 s (3:25 fart).

Vilan blev ”spontan” – jag hängde nämligen på de första 100 meterna i klungan på det imponerande gäng elitkillar som körde på Stadion samtidigt. De sprang 400-metersintervaller på runt 60 sekunder, vilket innebar att mina 100 meter långa ”hänglöpningar” gick på runt 15 sekunder. 

Även om man så klart inte behöver hänga på någon snabb löpare för att genomföra detta har jag bra erfarenhet av att blåsa ur benen på det här sättet för att få bort segheten. Gör man det på en kort sträcka finns det ingen risk att man ansamlar mjölksyra eller sträcker sig. Nu återstår bara att se om jag får den effekten jag ville ha. De inledande 15 x 400-metersintervallerna triggade i alla fall både kondition och fart.

Om någon undrar hur snabbt jag sprang 400-metersintervallerna så låg jag runt 82 sekunder. Det innebär 3:25 minuter per kilometer i fart, alltså en klar överfart i relation till målsättningen 4:00 minuter per kilometer som jag nu har till maran. Det skulle ge en sluttid på 2:48, vilket både är snabbare än i fjol och snabbare än i Boston. Den sluttiden är också ett mål för många motionslöpare, som jag ju själv är sedan många år. Att springa maran i 4:a-fart är ett mål som förstås kan behöva justeras, både utifrån hur träningen går och hur vädret blir på tävlingsdagen.

Snabbskorna på – adidas Adios Adizero PRO 3.

Förutom några ”coachpass” hoppas jag även få in ett backpass i veckan, där jag har fokus på snabb utförslöpning. På söndag, med tre veckor minus en dag kvar till loppet, blir det ett riktigt långt långpass. Rapport från dessa återkommer jag med!


RW-läsaren: Ninnie Gustafsson

RW-läsaren: Ninnie Gustafsson


Ninnie Gustafsson är 43 år och bor i Osby. Hon har tränat löpning i tio år – och drömmer om att få springa i de österrikiska alperna. Ninnie Gustafsson springer "runt 20–24 kilometer i veckan nu när trädgårdssäsongen har kommit igång, annars runt 30 kilometer" och har tränat löpning i ungefär tio års tid. – Jag springer främst för att få en stund för mig själv, för att få andas och leva från alla måsten. Men också för naturupplevelsen, att få se nya platser, mäta upp nya rundor, säger Ninnie. Ibland springer hon med en före detta kollega som hon tränade tillsammans…
Fysisk aktivitet förbättrar återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet förbättrar återhämtning efter stroke


Tränar man fyra timmar i veckan efter en stroke återhämtar man sig bättre än om man inte tränar, enligt en ny svensk studie.
– Fysisk aktivitet programmerar om både hjärnan och kroppen på ett positivt sätt efter stroke, säger Dongni Buvarp, forskare inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademien i Göteborg.

I en ny studie, genomförd på Göteborgs universitet och publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network Open, tittade forskarna på data från 1 500 strokepatienter som vårdade på 35 svenska sjukhus under 2014–2019.

Utifrån deltagarnas fysiska aktivitetsmönster efter stroken såg man att patienter som tränade fyra timmar i veckan fördubblade chanserna att nå en bra återhämtning sex månader efter en stroke. Däremot kunde man inte se hur aktiva deltagarna var innan de drabbades av stroke, förutom när det gällde ett fåtal personer.

Tidigare forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och hur svåra symptom man får vid en stroke. De nya resultaten visar på vikten av att även upprätthålla en hälsosam och aktiv livsstil efter en stroke.

– Fysisk aktivitet programmerar om både hjärnan och kroppen på ett positivt sätt efter stroke. Fysisk aktivitet förbättrar kroppens återhämtning på cellnivå, ökar muskelstyrka och välbefinnande samt minskar risken för fall, depression och hjärt-kärlsjukdom. Oavsett strokens svårighetsgrad kan de drabbade få fördelar genom att öka sin träning, säger studiens försteförfattare, Dongni Buvarp.

Dongni Buvarp har forskat om effekterna av träning efter stroke. Foto: Josefin Bergenholtz/Göteborgs universitet

Buvarp forskar inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och är så kallad forskar-BT-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Att vara fysiskt aktiv är mycket viktigt, särskilt efter en stroke. Det är ett budskap som både sjukvårdspersonal, de drabbade och deras nära bör känna till.

Hon menar att särskilt kvinnor och personer med nedsatt kognitiv förmåga tycks bli mindre aktiva efter en stroke.

– Studieresultaten tyder på att dessa grupper behöver mer stöttning för att komma igång med fysisk aktivitet, säger Dongni Buvarp.

DET HÄR ÄR STROKE Stroke orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. En stroke leder till syrebrist i hjärnan som gör att du plötsligt förlorar sådant som tal, rörelseförmågor, känsel och syn. Det kan vara livshotande och kräver omedelbar vård på sjukhus. Källa: 1177.se

RW-passet: Vässa farten och boosta konditionen

RW-passet: Vässa farten och boosta konditionen


Med en intervallpyramid får du både jobba med din snabbhet och träna konditionen. Testa det här upplägget med korta intervaller!

När Runner’s World höll i ett pass på Stockholms Stadion, som genomfördes i samarbete med adidas, bjöd vi på en kort intervallpyramid där löparna både fick jobba med snabbhet och kondition. Så här la vi upp passet som bestod av korta intervaller och som sammanlagt ger 16 minuters intervalltid. Testa det du med!

UPPVÄRMNING: Självklart startar du med en lugn uppvärmning på 10–15 minuters jogg följt av lite dynamisk rörlighetsträning. Lägg gärna in några löpskolningsövningar och ett stegringslopp över 60–80 meter också, så att du får igång din fart och höjer pulsen inför starten på intervalldelen. 

PASSET: 3 x (20-40-60-80-60-40-20 sekunder).

Den här intervallpyramiden blir sammanlagt 5 minuter och 20 sekunder löpning. Serien upprepar du tre gånger, vilket ger dig totalt 16 minuters intervalltid.

VILA: Stående vila mellan intervallerna. Vilan är lika lång som hälften av föregåendes intervalls löptid. Efter inledande 20-sekundersintervallen har du alltså bara 10 sekunders vila, efter 40 sekunder löpning tar du 20 sekunders vila och så vidare. Den längsta vilan, 40 sekunder, kommer efter att du har nått pyramidens topp (som är 80 sekunder löpning).

Den korta vilan gör att du kommer ha en bra pulsnivå och får jobba med din kondition, samtidigt som de korta intervallsträckorna tillåter dig att jobba med din fart och snabbhet.

SERIEVILA: För att du ska orka ha fokus och starta varje pyramid med bra fart tar du en serievila på två minuter, stående eller gående, efter varje genomförd serie.

FART: På den inledande, 20 sekunder långa intervallen ligger fokus på att få igång din fart. Maxa inte, utan se till att jobba med bra teknik och ha fokus på din hållning och på att känna dig ”snabb”.

Efter 20 sekunder löpning vilar du bara 10 sekunder, innan det är dags att köra 40 sekunder. Jobba på i bra tempo, och tillåt dig att bli trött – men inte tröttare än att du efter 20 sekunders vila är redo för att springa 60 sekunder. Denna, den näst längsta av intervallerna, kan vara din tuffaste.

För när du sedan når toppen av pyramiden och ska springa i 80 sekunder ska du ”bara” hitta ditt långflyt. Sen blir farten tuffare igen, ju kortare intervallerna blir när pyramiden går nedåt igen.

Eftersom du har tre serier att jobba med är det en fördel att inte köra för tufft på första serien. Utgå hellre från en fart som är för lätt än för tuff, då kan du justera farten till andra och tredje serien så att du hittar en fart som är tillräckligt utmanande för dig.

NEDVARVNING: Efter sista serien tar du så klart den vila du behöver, innan det är dags för nedvarvning. Kör minst 5 minuter lugn jogg, följt av lite rörlighetsövningar igen. Nu är det bra att sätta fokus på att mjukt tänja ut vader, baksida lår och höftböjare.

Who run the world? Svenska skolbarn!

Who run the world? Svenska skolbarn!


Den 8–12 maj genomför Sveriges skolor Run the World för tredje året i rad. I fjol sprang cirka 40 000 skolbarn på nästan 200 skolor sammanlagt 248 000 kilometer – mer än sex varv runt jorden.

Förra året deltog 194 skolor, från norr till söder i Sverige, i idrottsläraren Rudolf Carneholms initiativ Run the World. Elever i grundskolor, anpassade grundskolor och några enstaka förskolor deltar utifrån sina villkor.

– De gör det med vetskapen om att vi gör detta tillsammans för ökad rörelse, och utan någon tävlan eller press, Det ska vara kul och helt prestigelöst. Förskolan med den lilla gruppen vankar fram sina meter samtidigt som hundratals elever på en grundskola 80 mil bort rusar runt, runt på sin skolgård och samlar meter, berättar initiativtagaren Rudolf Carneholm.

Alla meter som samlas ihop redovisas och summeras dagligen. Resultatet visualiseras på Instagramkontot @Sverigesskolorruntheworld varje kväll under vecka 19 (8–12 maj).

– Där lägger även skolorna in sina bilder. Det är en av mina tankar – att skolorna ska känna samhörighet över hela landet genom att kunna se vad de andra gör.

Rudolf menar att Run the World förmodligen är ett unikt skolprojekt i Sverige, med tanke på att man under en och samma vecka sätter så många barn i rörelse med ett gemensamt mål. Det är dessutom helt fritt från insamlingar eller kostnader, och helt fritt från tävlingsaspekter.

– Om man säger att en skola snittar på 200 elever och vi kommer upp i cirka 200 skolor i år igen så innebär det, grovt räknat, att cirka 40 000 barn deltar. I fjol nådde vi 248 013 kilometer – helt fantastiskt att vi gjorde något så stort tillsammans. Elever på nästan 200 skolor och förskolor gick, rullade rullstol, sprang och förskolepromenerade efter sina förutsättningar. Vi kom mer än sex varv runt jorden, vilket var två varv längre än det första året.

Rudolf startade det Run the World under pandemin för att Sveriges skolelever skulle kunna göra något tillsammans, men på sina egna skolor.

– Jag startade det för att visa kraften och glädjen i att göra något stort tillsammans, oavsett var man bor eller hur många meter just varje individ bidrar med. Det är tillsammans vi kommer framåt – och alla behövs. 

Vilken debut Almgren!

Vilken debut Almgren!


I säsongens första lopp slog Andreas Almgren till med svenskt rekord på 3 000 meter. På samma gala sprang Andreas Kramer 800 meter – och i USA har Hanna Hermansson fortsatt sin säsong. 

Det var både blåsigt och varmt när Diamond League-cirkusen drog igång i Doha under fredagskvällen. Förhållandena stoppade däremot inte Andreas Almgren som i sin säsongsdebut smällde till med ett nytt svenskt rekord. 

I ett högklassigt fält som vanns av etiopiern Lamecha Girma på 7.26,18 (som i vintras slog Daniel Komens 25 år gamla världsrekord på distansen) slutade Almgren sjua. Almgren klockade kilometrarna på 2.32 och hade passeringarna 2.32,4-2.32,5-2.32,2. I mål hade han 7.37,05 och slog sitt eget svenska rekord med två och en halv sekund. Noterbart är att han bara var tre tiondelar från den kenyanska VM-guldmedaljören på 1 500 meter, Timothy Cheruiyot. 

Tiden gör att Andreas nu innehar de sex bästa 3 000-meterstiderna någonsin i Sverige. Han har sedan tidigare sprungit på 7.34,31 men det var inomhus. Den senaste tiden har Turebergslöparen varit i USA för höghöjdsläger – och det verkar som att träningen har svarat bra. 

Även Almgrens namne, Andreas Kramer, tävlade i Doha. Kramer gjorde, likt Almgren, sin säsongsdebut och blev sexa på 800 meter på 1.48,18. Detta efter en mycket långsam öppning (53,18 på första 400), där ingen av löparna ville hänga med haren.

USA-kollen

Hanna Hermansson har på nytt tävlat på 1 500 meter. Vid tävlingen Track Fest i Los Angeles sprang svenskan in på 4.10,77. En fyra sekunders förbättring jämfört med säsongsdebuten förra veckan.  

Hanna Hermansson har startat säsongen fint. FOTO: DECA Text & Bild

Även Viktor Idhammar har slagit till igen. Hällelöparen tävlade på 800 meter i Charlottesville, och slog då till med ett nytt personbästa, 1.48,63.

Den första tävlingen på 3 000 meter hinder med svenskt deltagande har genomförts. Örgrytes Awet Mengsteab, som likt Idhammar, studerar vid ett college i USA, tävlade i Palo Alto förra söndagen. Svensken som har ett PB på 8.42 kom nu in på 8.45,41.