Runner's World

Blog

Sarah Lahti – Sveriges snabbaste millöpare

Sarah Lahti – Sveriges snabbaste millöpare

av Text: Herman Degselius Foto: Lars van Hoeven

Efter ett skadedrabbat 2024 blev fjolårssäsongen desto mer lyckad. Klippanbördige Hässelbylöparen Sarah Lahti satte bland annat två svenska rekord och ett personbästa – och har redan inlett 2026 starkt. 

En hamstringoperation i slutet av mars 2024 spolierade Sarah Lahtis bansäsong samma år – hon sprang inte på sex månader. Sarah var tillbaka på löparscenen i säsongens slutskede, då hon i december 2024 knep en sjätteplats på terräng-EM i Turkiet. 

I fjol var Sarah tillbaka på allvar efter hamstringoperationen – och det blev en riktigt fin säsong. Det som sticker ut är dels hennes svenska rekord på 5 kilometer väg i maj med tiden 15.04, dels personbästat på 5 000 meter i juli med 14.52,69 (tvåa i Sverige genom tiderna bakom Meraf Bahta). I mitten av november, i franska Lille, blev Sarah dessutom den första svenska kvinnan under 31 minuter på 10 kilometer väg. Det var när hon kammade hem tredjeplatsen i loppet Urban Trail de Lille med tiden 30.58.

– Jag är väldigt, väldigt nöjd med säsongen, särskilt med tanke på att jag ju missade hela bansäsongen 2024. Att då ändå kunna springa PB med tio sekunder på 5 000 meter bana, kvala in till VM och sedan springa under 31 minuter på tio kilometer väg i november – det var ju väldigt häftigt. Mina personliga rekord på 5 000 meter och 10 kilometer väg var det bästa jag gjorde under 2025. 

Hur var det att sätta svenskt rekord på milen?

– Det var superhäftigt. Jag fick till ett bra lopp och hade en bra tjej att springa med. Jag tror det hade kunnat gå lite snabbare om vi hade haft hjälp av några fler killar runt vår nivå. Det finns mer i kroppen, men det var väldigt skönt att få ut det som fanns just då. Man måste ju komma under den här milstolpen 31 minuter och sedan kan man fortsätta bygga vidare. Jag är väldigt nöjd!

Sarah har rivstartat årets säsong med en fin 18:e plats på terräng-VM i januari som avgjordes i Tallahassee, huvudstad i delstaten Florida i USA. Hon åkte dit med ganska låga förväntningar och visste inte riktigt vad hon kunde förvänta sig.

Foto: Lars van Hoeven

– Jag sprang terräng-EM i december och var missnöjd med min nionde plats, jag hade hoppats på lite mer där. Sen var det julafton, då åkte jag till Sverige och tog det lite lugnt. Två veckor innan VM började jag bygga upp träningen igen och det kändes inte superbra. Så jag var lite nervös inför det mästerskapet, jag visste inte var jag stod. Men jag hade haft ett bra år och grunden var bra. Så jag hade väl ändå en förväntan om att det skulle kunna gå bra, säger Sarah och fortsätter:

– Det var väldigt varmt, 27 grader. Jag kom från minusgrader, så det var en chock för kroppen. Men jag är supernöjd – det är ett av de roligaste lopp jag har sprungit. 

Första gången på 28 år

Det var en stor publik på plats i Tallahassee under själva loppet. Men det var inget som Sarah och de övriga svenska VM-deltagarna trodde när de provsprang banan två dagar innan.  

– Det låg lite ”off”, 20 minuter utanför Tallahassee. Vi trodde inte att en enda kotte skulle komma dit, utan att det bara skulle vara vi som sprang runt utan publik. Men det var helt fullt med människor, det var inte en tyst stund längs med banan, det var häftigt. 

Det var också första gången på 28 år som Sverige hade en deltagare på terräng-VM i den kvinnliga seniorklassen. Den bästa svenska placeringen genom tiderna är Midde Hamrins sjunde plats från 1984. Sarah hade endast en europeisk löpare framför sig – men de nio första platserna togs av löpare från Kenya, Etiopien och Uganda. Hur ska Sarah göra för att klå östafrikanskorna?

Tuff konkurrens på terräng-VM

– Det är särskilt tufft på terräng-VM, där får de ha sex löpare i stället för tre som de får ha på bana. Men jag slog några stycken och jag hade nog tänkt att det var fler afrikaner som skulle slå mig. Och sen bor och springer de ju alltid i terräng, upp och ner hela tiden. Här där jag bor i Holland gör jag ju inte riktigt det. 

– De är superstarka i terräng. Om man kollar på juniorloppen och manliga seniorklassen så är det ingen europé som är topp tio – så det är väldigt tufft. Jimmy Greisser, som vann VM på bana på 10 000 meter, kom på 14:e plats på terräng-VM. Så det är verkligen en annan typ av löpning. Det känns som att afrikanerna sticker direkt från start i terräng jämfört med på bana där de – framför allt männen – springer lite mer taktiskt. 

I dag känns Sarahs hamstring väldigt bra. Springer hon pass på tre mil eller längre, då kan hon känna en lätt skavning i hamstring. 

– Men det är inte alls den smärta som jag hade förut.

Du har haft en del skadeperioder genom åren. Hur tacklar du dem?

– Det är klart att det är fruktansvärt när det händer. Det är verkligen som att hela världen liksom faller ner. Men när jag väl har accepterat läget så tänker jag att jag ska komma tillbaka och bli bättre än någonsin. Då kan jag bli ganska motiverad att köra rätt hård alternativ träning i form av cykel, crosstrainer och styrketräning. Och då vill jag verkligen göra allting för att bli så bra som möjligt. 

Hon menar att det är tuffa veckor i början. Men när hon väl har fått upp motivationen igen så brukar det gå ganska bra. 

– Dessutom är det otroligt kul att börja springa igen efter att man har varit skadad så länge. Det känns som att allting är på nytt. 

Du får inga tankar på att lägga av?

– Nej, verkligen inte. Jag älskar löpningen – och jag gillar utmaningar. Jag vet att livet inte alltid går spikrakt uppåt för någon. Det är bra att ha utmaningar och det är bra att kanske tvingas hålla upp ibland för att sedan komma tillbaka ännu starkare och få lite nytändning. Så jag tror det kan vara bra i det långa loppet – men det är väldigt tufft när det händer. 

Sarah springer 13 till 16 mil i veckan beroende på var i säsongen hon befinner sig. 

– Det är mycket tröskelpass blandat med VO2max-träning, snabbhet och styrka. Ganska normalt för en elitlöpare skulle jag säga. Det är intervaller tisdag, torsdag och lördag och långpass på söndag. Jag försöker att inte träna alltför extremt. Jag vet många löpare som kör mycket mer mängd än vad jag gör. Men skulle jag springa upp mot 18–20 mil per vecka så brukar kroppen protestera. Så jag försöker hålla mig inom ramen för vad kroppen klarar av. 

Kör du dubbeltröskel?

– Ja, det kör jag två gånger i veckan. 

Hjälp med träningen får hon från pojkvännen Dave Klink och från träningsfysiologen Niels Ros, som också är Sarahs fysioterapeut. 

Även i Nederländerna, där Sarah Lahti bor, faller det snö ibland. Foto: Lars van Hoeven

– Niels hjälper mig att lägga upp en träningsplan och sedan är det Dave som är med mig på alla banpass och tröskelpass. Distanspass brukar jag köra själv eller tillsammans med kompisar i området. 

Träningsfilosofin handlar om dubbeltröskel i grunden. Sedan säger Sarah att Niels är väldigt insatt i träning och hur kroppen fungerar. 

– Jag kan nog inte förklara det på ett bra sätt själv … men i det stora hela är det mycket dubbeltröskel. Sen när det närmar sig tävlingar så blir det mer specifika pass. 

Tidigare hade hon en grupp som hon körde med. Men inte nu längre. 

– Vill jag ha människor att springa med så kan jag alltid hitta det. Men det är många som jobbar heltid och de kan bara springa sent på kvällen. Jag har förmånen att kunna träna på morgonen och på eftermiddagen när det är ljust ute. 

Sarah har bott i Holland sedan 2014. I dag bor hon och sambon i staden Zoetermeer med runt 130 000 invånare. 

– Vi träffades inom friidrotten. Han jobbar som agent och hjälper ganska många löpare från Europa. 

Hur ser det ut ekonomiskt för dig – jobbar du något vid sidan om löpningen?

– Jag coachar lite, jag har några löpare som jag hjälper att nå sina mål. Sedan är jag tränare på ett PT-gym där jag håller i träningspass. Jag tycker det är otroligt kul att hjälpa andra att nå sina mål, se dem förbättra sig och få glädje i sin löpning. Men det är framför allt min egen löpning som går först. 

Hur många timmar i veckan handlar det om?

– Svårt att säga. Ibland jobbar jag fem, sex timmar, ibland tolv. Men jag springer i princip på heltid, och klarar mig enbart på löpningen med. 

I år är Sarah ett av affischnamnen för Göteborgsvarvet, där hon dessutom gör debut. 

– Det ska bli superkul. Jag sprang Minivarvet och Lilla Varvet när jag var liten, och ser verkligen fram emot att komma dit och springa. 

Någon specifik halvmaraträning inför Göteborgsvarvet kommer hon inte direkt att genomföra. 

– Nej, mitt fokus ligger fortfarande på bana det här året, 5 000 och 10 000 meter. Jag springer New York halvmaraton i mars – Göteborgsvarvet blir den andra halvmaran under våren. Jag kommer köra några specifika pass inför Göteborgsvarvet, men jag kommer inte göra några stora förändringar i träningen. Jag har en stark bas så ett halvmaraton klarar jag.

Sarah Lahtis huvudfokus för 2026 är 5 000 och 10 000 meter på bana. Foto: Deca Text & Bild

Det stora internationella mästerskapet i år är EM i Birmingham i augusti. Det är också ett av Sarahs huvudmål denna säsong. 

– Det som egentligen motiverar mig mest är att springa personbästa. Det är klart att man alltid fokuserar extra på ett mästerskap – det är det stora målet. Men jag tycker att det är bra att ha delmål på vägen så man inte stirrar sig blind på ett stort mål. Det kan bli så himla upphaussat annars, som att det bara är EM som räknas – men så är det ju inte. 

Är det 5 000 och 10 000 meter som gäller på EM?

– Det hade varit grymt att kunna dubbla, men vi får se hur kroppen svarar på det efter en sommar med spikskor. Jag åkte ju på en stressfraktur förra året innan VM. 

Hur ser det ut med maratonplaner?

– Den här säsongen kommer det inte att hända – men jag vill absolut springa maraton i framtiden!

SARAH LAHTI  
Ålder: 31 år
Klubb: Hässelby SK
Bor: Zoetermeer, Nederländerna 
Familj: Sambo med Dave Klink 

Personbästa: 
1 500 meter: 4.08,00 (2021)
3 000 meter: 8.50,27 (2022)
5 000 meter: 14.52,69 (2025)
10 000 meter: 31.11,12 (2021)
5 kilometer väg: 15.04, svenskt rekord (2025)
10 kilometer väg: 30.58, svenskt rekord (2025)
Halvmaraton: 1.08.19, svenskt rekord (2021)

Varför ska jag träna löpning i backe?

Varför ska jag träna löpning i backe?

av Anders Szalkai

Att träna i backe kan ge stor utdelning – du tränar både löpstyrka, löpteknik och kondition på ett och samma pass. Här är Anders Szalkais favoritbackpass.  

Jag har en backserie som jag verkligen gillar och som man kan variera på flera olika sätt. Dels varierar backens längd under själva passet, dels varieras passet utifrån den backe jag kör passet i för tillfället.

Passet varierar jag även utifrån den träningsperiod jag befinner mig i. Den längsta varianten, en lång backe som tar runt 90 sekunder att springa uppför, kör jag till exempel gärna under grundträningen. Den kortaste varianten, en backe som tar 40–45 sekunder att springa uppför, använder jag när jag vill toppa formen inför ett lopp.

Passet bygger på en backserie med tre uppförslöpningar som hela tiden blir kortare och löps snabbare, samt tre utförslöpningar. En sådan här serie upprepas sedan upp till fyra gånger.

Så väljer du en bra backe

Välj en lagom lång backe som tar minst 90 sekunder att springa. Dela sedan in den i tre lika långa avsnitt. Indelningen behöver inte vara exakta tredjedelar, men gärna så nära som möjligt. Försök också att hitta tydliga riktmärken för var de tre delarna börjar och slutar.

Tanken är att du med hjälp av riktmärkena enklare ska kunna variera längden på backavsnitten – både uppför och nerför. Alla intervaller sker nämligen i samma backe under hela passet, även om längden på dem varierar.

Börja med uppvärmning

Som inför all fartträning där man ska jobba på en högre intensitet krävs uppvärmning och lite rörlighetsträning inför backpasset. Spring även uppför din backe en gång under 15–20 sekunder, som en del av uppvärmningen för att jobba upp pulsen. Gå sedan ner till botten av backen. Nu är du redo att starta backpasset på riktigt.

Första löpningen är längst – 3/3

Första löpningen uppför springer du hela vägen upp till toppen, det ska ta 40–90 sekunder. Detta är den längsta backlöpningen av tre i serien. Du ska springa i din någorlunda bekvämt snabba fart – med hänsyn tagen till lutningen på backen och tiden det tar dig att nå toppen. Det är viktigt att du inte bli för trött under denna inledande del av backserien.

När du når toppen på backen, stannar du mjukt och vänder runt. Efter bara några sekunders vila påbörjar du din löpning nerför. Den ska ske med lite spänst i steget. Sträva efter att ha en medveten ”flygfas” i luften, men låt backens lutning styra så att farten känns bekväm – det här är din vila.

Andra löpningen är 2/3 av backen

Spring inte hela vägen ner till din startpunkt, utan bara två tredjedelar av backen. Vänd runt, vila någon sekund och börja sedan nästa uppförslöpning. Den här andra löpningen uppför blir alltså lite kortare till toppen/vändpunkten. Nu ska du springa på lite tuffare än i den första längre backen och tillåta dig att bli riktigt trött – utan att för den skull gå i väggen.

Väl uppe vilar du någon sekund innan du åter springer ner. Nu är du ganska trött så den här vilolöpningen ska vara riktigt lugn – du kan till och med gå. Denna gång springer du bara en tredjedel ner av din backe innan du vänder uppåt igen.

Sista löpningen är kortast – 1/3

Den tredje och sista backen uppför blir alltså den kortaste. Nu är målet att du ska springa uppför i din snabba fart – tänk dig att du sprintar upp. Använd armarnas kraft och tänk att du är en världssprinter (men utan att riskera några sträckningar).

På toppen/vändpunkten vilar du återigen bara några sekunder, innan du avslutar den första backserien med att nu springa utför i din högsta (men kontrollerade) fart – ända ner till din första startpunkt. Tanken med det är dels att du ska öva på att springa lite fortare utför, dels att du ska träna din muskulära tålighet på framförallt framsidan av låren. Det är något du kan ha nytta av när du springer långpass eller tävlar på halvmaran eller längre.

Så bygger du ut passet

Nu har du kört en serie om tre olika långa backar: en 3/3, en 2/3 och en 1/3, där farten ökat ju kortare backarna varit. Bygg ut passet med 1–4 serier beroende på din träningsbakgrund.

Tänk på att ta en generös serievila på 30–90 sekunder efter din avslutande snabba löpning nerför efter den tredje backen, innan du påbörjar nästa serie. Passa också på att fokusera lite extra på de aspekter av din löpning du vill få effekt på när det till exempel gäller fart, kondition, löpstyrka eller löpteknik.

Löparskador: Så helar du hälsenan

Löparskador: Så helar du hälsenan

av Jessika Törnblom Drangert, fysioterapeut med inriktning mot idrottsmedicin

Hälsenan är kroppens största och starkaste sena, men den utsätts också för stora belastningar när du springer. Hälsenebesvär är därför ett av de vanligaste problemen bland löpare.  När du springer utsätts hälsenan för krafter som är upp till sex gånger din kroppsvikt. Så det är kanske inte så konstigt att hälsenebesvär är en av de vanligaste idrottsskadorna hos löpare. Om smärtan kommer akut är det troligt att du har råkat ut för en bristning. Om smärtan i stället kommer smygande efter att du har trappat upp din löpträning är det förmodligen en överbelastning, en akillestendinopati.  Smärtan sitter oftast mitt på…
Ny serie samlar Europas klassiska maratonlopp: European Marathon Classics 

Ny serie samlar Europas klassiska maratonlopp: European Marathon Classics 

av

En ny europeisk maratonserie vill nu skapa ett alternativ till de globala majorsloppen – med fokus på upplevelse, kultur och resande genom löpning. Initiativet European Marathon Classics (EMC) samlar åtta av Europas mest etablerade stadsmaraton i ett gemensamt koncept där löpare uppmuntras att springa flera lopp och successivt bygga sin egen medalj.

Den nya serien lanserades i februari och består av åtta maratonlopp spridda över hela Europa: Rom, Wien, Madrid, London, Köpenhamn, Warszawa, Lissabon och Frankfurt. Tanken är att kombinera sport, turism och kultur – och samtidigt knyta samman löpare från olika länder.

Samla mynt – bygg din medalj

Löparen registrerar sig i serien, genomför ett maraton och får ett unikt mynt kopplat till loppet. Du behöver bara springa fem av de åtta lopp som ingår för att få medaljen där mynten sätts ihop – en symbol för resan genom Europas maratonstäder. Du kan dessutom springa de fem loppen i vilken ordning du vill – och du behöver inte fullfölja dem inom någon särskild tidsrymd.

Arrangörerna beskriver satsningen som en rörelse byggd på värden som gemenskap, hälsa, inspiration och hållbarhet – där löpningen ska vara ett sätt att uppleva nya platser snarare än bara jaga tider. Serien startar med Rom maraton den 22 mars och riktar sig till både erfarna maratonlöpare och motionärer som vill resa mer med sin löpning.

Här är alla maratonlopp i European Marathon Classics 2026!
22 mars: Rom Marathon, Italien
19 april: Wien Marathon, Österrike
26 april:London Marathon, England
26 april: Madrid Marathon, Spanien
10 maj: Köpenhamn Marathon, Danmark
27 september: Warszawa Marathon, Polen
10 oktober: Lissabon Marathon, Portugal
25 oktober: Frankfurt Marathon, Tyskland

Ett europeiskt svar på majors-trenden?

Under de senaste åren har intresset för att samla lopp – inte minst World Marathon Majors – ökat kraftigt. European Marathon Classics positionerar sig snarare som ett upplevelsebaserat alternativ: fler destinationer, kortare geografiska avstånd för oss europeiska löpare och en större variation mellan loppen.

För många löpare kan det här kanske bli en ny typ av långsiktigt mål – att upptäcka Europa maratonlopp för maratonlopp?

Läs mer om European Marathon Classics HÄR!

Nya Puma Deviate NITRO 4 – med fokus på fart

Nya Puma Deviate NITRO 4 – med fokus på fart

av

Nya Puma Deviate NITRO 4 och Deviate NITRO Elite 4 är utvecklade för att leverera fart och prestanda till alla typer av löpare – från motionär till elit. Här är allt du behöver veta om dem.

[ANNONS FRÅN PUMA] Det senaste tillskottet i Pumas populära premiumlinje Deviate NITRO är Deviate NITRO 4 och Deviate NITRO Elite 4. De båda modellerna är utvecklade i linje med Pumas position som innovativa pionjärer inom snabb löpning och är baserade på varumärkets senaste Nitrofoam-teknologi. 

– Vi är glada att kunna lansera vår senaste version av ”speed” med Deviate NITRO Elite 4 och Deviate NITRO 4. Serien med Deviate-skor har varit central för oss sedan relanseringen 2021. Sedan dess har Deviate vunnit flera utmärkelser och hjälpt löpare att nå pallplatser, säger Erin Longin, vice president för BU Run/Train, PUMA. 

Lyssna på RW-podden #311 om nya PUMA Deviate NITRO 4

PUMA Deviate NITRO 4 lanseras den 23 januari 2026 och Puma Deviate NITRO Elite 4 släpps den 12 februari. Modellerna kommer att finnas tillgängliga för köp på PUMA.com, i PUMA:s flaggskeppsbutiker och hos utvalda återförsäljare. 

Deviate NITRO Elite 4 – med fokus på tävling

Som namnet antyder är Deviate Nitro Elite 4 tillverkad med tävlingsdagen i åtanke. Deviate NITRO Elite 4 bygger vidare på den mycket omtyckta föregångaren Deviate Elite 3. Den fjärde versionen är ännu lättare och mer effektiv, tack vare att de dubbla lagren med Nitrofoam Elite-dämpning har förbättrats ytterligare. 

TRE VIKTIGA NYHETER I DEVIATE NITRO ELITE 4
NY NITROFOAM ELITE & PWRPLATE: Förbättrat skummaterial och ny geometri på kolfiberplattan.
LÄGRE VIKT: Den totala vikten har bantats tack vare en översyn på detaljnivå, från ovandel till sula.
BÄTTRE RESPONS: Samma passform och löpkänsla som tidigare, men med mer energi i frånskjutet.  

Ovandelens passform och skons löpkänsla känns alltså igen från den prisbelönta Deviate Elite NITRO 3. Samtidigt är denna fjärde version både mjukare, mer responsiv och stabil över olika tävlingsdistanser.  

Den omdesignade PWR-plattan i kolfiber är styvare och har konstruerats för att minska belastningen i metatarsalområdet. Plattans geometri har också optimerats för effektiv energiöverföring, vilket ger ett jämnare och snabbare steg. Dess ribbstruktur ökar stabiliteten genom att fördela belastningen jämnare, från laterala till mediala rörelser. Det bidrar till att skapa en mer effektiv löpupplevelse – från start till mål. 

Deviate NITRO Elite 4 är definitivt ett intressant alternativ för löpare som har en hög stegfrekvens och som vill ha en lätt och responsiv tävlingssko. Den hjälper dig att springa ännu snabbare på tävlingsdagen – oavsett distans och oavsett vilken typ av löpsteg du har. 

PUMA Deviate NITRO Elite 4 
Häldropp: 8 mm (40/32 mm)
Vikt: 140/170 gram (dam/herr)
Pris: 3 000 kronor

PUMA Deviate NITRO 4 – för mer komfort och högre fart

Den fjärde versionen av Deviate NITRO 4 är en löparsko för motionären som vill utvecklas och bli sitt snabbaste jag. En av nyheterna är en utvecklad version av Nitrofoam-materialet. Det nya kväveinjicerade skummet i två lager ger bättre återhämtning och ett mer energiskt steg. Resultatet? Högre löphastighet – men utan att du behöver kompromissa med komforten som ärvts från föregångaren Deviate NITRO 3. 

TRE VIKTIGA NYHETER I DEVIATE NITRO 4
FÖRBÄTTRAT NITROFOAM: Ger bättre dämpning och mer respons i frånskjutet.
JUSTERAD PWRPLATE: Ny form och bättre flexibilitet ger mer stöd genom hela steget.
LÄGRE VIKT: Hela 15 gram lägre vikt än föregångaren Devitate Nitro 3.  

En ny och förfinad konstruktion av Pumas PWRPLATE i kolfiberkomposit gör att flexibiliteten har förbättrats. Samtidigt säkerställer PUMAS pålitliga Pumagrip-yttersula att du har grepp oavsett underlag och löpsteg. Detta ger skon ett mer konsekvent beteende samtidigt som du kan fortsätta att njuta av den naturliga löpkänslan under såväl snabba träningspass som under dina långa och många basmil.

Ovandelen i meshmaterial har god andningsförmåga, och den extra polstringen runt vristen och i plösen ger skyddande komfort runt om. Det betyder att Deviate NITRO 4 är mjuk och skön där det räknas och stödjande där det har betydelse. Deviate NITRO 4 håller foten säkert på plats – så att du kan fokusera på själva löpningen. 

PUMA Deviate NITRO 4 
Häldropp: 8 mm (38/30 mm)
Vikt: 205/250 gram (dam/herr)
Pris: 2 200 kronor

Hur tränar jag tröskelpass?

Hur tränar jag tröskelpass?

av Text: Christer Wernhult, Runner's World

Intensivare än långpass men lättare än intervaller – och effektivt som bara den. Tröskelträning är ett smart sätt att höja din uthållighet och löphastighet på en och samma gång. Så här gör du. 

Visst kan du utveckla din löpförmåga genom att enbart ägna dig åt distanslöpning. Genom att successivt öka din träningsmängd – och efterhand också vänja dig vid ett allt högre löptempo – får du en träningsstimulering som i förlängningen gör dig till en bättre löpare.

Men du kan nå dit snabbare genom att variera dina träningspass. En tidseffektiv träningseffekt får du till exempel av så kallad tröskelträning. Benämningen tröskel syftar på den intensitet (läs löphastighet) där mjölksyra produceras i muskulaturen – men kroppen fortfarande klarar av att ta hand om den.

Så länge mjölksyrakoncentrationen ligger på den här höga, men stabila nivån klarar vi fortfarande att löpa på i samma tempo utan att muskulaturen stumnar. Enbart en marginell fartökning gör nämligen att mjölksyraproduktionen ökar avsevärt och att du tvingas sänka farten – då har du gått över tröskeln.

Det här jämviktsläget, som uppstår mellan produktion och omsättning av mjölksyra i kroppen vid en viss arbetsintensitet, blev tydligt kartlagt av fysiologerna under 1970-talet och kallas mjölksyratröskeln. Generellt når vi detta tillstånd när koncentrationen av mjölksyra ligger på cirka 4 millimol per liter blod. Men nyare forskning har visat att mjölksyratröskeln har individuella variationer och kan inträffa vid så låga värden som 2,5 mmol, men också ligga klart över 6 mmol. Vid testlaboratorier används dock just gränsvärdet 4 mmol som utgångspunkt för att fastställa en individs mjölksyratröskel och bestämma vid vilken löphastighet den inträffar.

Så hittar du din mjölksyratröskel

Ännu viktigare att förstå är att mjölksyratröskeln ligger olika nära vår maximala syreupptagningsförmåga (VO2 max), beroende på hur vältränade vi är. Elitlöpare kan ofta ligga på en belastning runt 90 procent av sitt VO2max, medan otränade individer når sitt tröskelvärde redan vid 55–60 procent. Det finns följaktligen ett klart samband mellan en individs löpförmåga och hur mycket av motorkapaciteten som kan utnyttjas innan mjölksyrakoncentrationen blir den begränsande faktorn.

För att kunna genomföra effektiv tröskelträning – och därmed successivt förbättra förmågan att utnyttja mer av motorkapaciteten – behöver du fastställa vid vilken löphastighet din individuella mjölksyratröskel inträffar.

Den klart mest exakta metoden är förstås att i labbmiljö löpa på löpband och vid stegvis ökande löphastigheter ta blodprov och objektivt mäta mjölksyrakoncentrationen. Den här metoden använder många elitlöpare sig kontinuerligt av. Men det finns andra mer lättillgängliga metoder som är tillräckligt noggranna för att du ska kunna få ett bra utgångsvärde för dina kommande tröskelpass. Här följer tre exempel:

1. Känn dig för

Efter en inledande lugn uppvärmning på 10–15 minuter ökar du löptempot till en fart som du tror dig kunna hålla i 30–45 minuter, utan att du ska behöva sakta ned i slutet på sträckan. Farten ska vara markant högre än på dina normala distanspass och kännas klart ansträngande med forcerad andning.

Det viktiga är att tempot inte är så högt att musklerna stumnar. Målsättningen är ett jämnt, relativt raskt tempo under hela sträckan, vilket medför att du känner dig ordentligt trött efter genomfört pass. Efter ett antal försök bör du få en bra uppfattning om vad som är lämplig tröskelfart just för dig.

2. Pulsmätning

Har du tillgång till en träningsklocka med pulsmätning så kan du genomföra ovanstående pass med pulsregistrering. Efter genomfört pass kollar du din genomsnittspuls under testloppets sista 20 minuter. Detta pulsvärde kan du sedan använda som riktmärke för kommande tröskelpass.

3. Använd dina tävlingsresultat

Är du relativt erfaren och har några färska tävlingsresultat att utgå från kan dessa ge dig en bra fingervisning om vilken löphastighet och/eller snittpuls du bör sikta på i dina tröskelpass. Tempot bör ligga mittemellan ditt tävlingstempo på 10 kilometer och halvmaraton. Gör du exempelvis milen på 50 minuter och halvmaraton på strax under 2 timmar bör din tröskelfart ligga runt 5.30 minuter per kilometer.

Så flyttar du din tröskel – tre smarta pass

Effekten av regelbunden tröskelträning framgår av figuren ovan, som tydligt åskådliggör att man efter genomförd tröskelträning klarar att hålla ett högre löptempo innan mjölksyrakoncentrationen blir begränsande.

Tröskelpass kan antingen genomföras som kontinuerlig löpning på en sammanhängande sträcka eller uppdelat i fartavsnitt med mellanliggande vilopauser. För de flesta av oss ger ett tröskelpass per vecka märkbar träningseffekt. Här är tre exempel på hur tröskelträningen kan utformas:

1. Sammanhängande tröskelpass

Efter cirka 10 minuter lugn uppvärmning löper du en relativt flack sträcka i beräknat jämnt tröskeltempo. Sträckan bör ta mellan 30 och 45 minuter. Börja med den kortare tiden och öka successivt, efterhand som du vant dig vid passet.

2. Korta tröskelintervaller

Efter cirka 10 minuter lugn uppvärmning löper du 5–8 x 5 minuter i ditt tröskeltempo. Lägg in gångvila 30–45 sekunder mellan fartavsnitten. Börja med färre upprepningar och den längre vilan. Öka sedan antalet repetitioner och korta efterhand ned vilan, varefter du vänjer dig vid träningsformen.

3. Långa tröskelintervaller

Efter cirka 10 minuter lugn uppvärmning löper du 3–5 x 10 minuter i tröskeltempo. Vila i form av gång eller lätt joggvila 60–90 sekunder. Börja med det mindre antalet upprepningar och den längre vilan. Öka sedan antalet repetitioner och korta efterhand ned vilan varefter du blir mer van.

Inomhus-SM och Suldans maraton

Inomhus-SM och Suldans maraton

av

I Sätrahallen i Stockholm blev Samuel Pihlström och Yolanda Ngarambe SM:s kung och drottning. I Tokyo gjorde Suldan Hassan sitt näst bästa maratonlopp någonsin. 

Under fredagen drog Friidrotts-SM i Sätra igång med 3000-metersfinaler. I damloppet tog Yolanda Ngarambe sitt första guld för helgen efter att ha stegrat sig igenom finalen. Första kilometern på 3.18, andra på 3.13 och när hon på den sista kilometern brände till 2.49 var det bara unga Carmen Cernjul som orkade följa med. 

Yolanda höll dock undan hela vägen in och vann på 9.21,04, en dryg sekund före Cernjul. Bronset knep Ida Kraft på 9.25,37. 

På herrsidan verkade ingen vilja ha så bråttom. De inledande 2 000 meterna sprangs på 6 minuter innan Oliver Löfqvist drog upp farten. Han fick med sig både Jonathan Grahn och Yohannes Kiflay som båda gick om Löfqvist ut på slutvarvet. 

In i sista kurvan tryckte sig Kiflay förbi Grahn och vann sitt första individuella senior-SM-guld på 8.36,54. Silvret gick till Grahn på 8.37,70 och bronset till Löfqvist på 8.38,42. 

Pilens knock

Samuel ”Pilen” Pihlström var storfavorit på herrarnas 800 meter och i finalen gjorde han processen kort. Han stack iväg från de övriga direkt från start och vann på 1.49,53. Bakom honom tog Yared Kidane silvret, en dryg sekund efter “Pilen”. Benjamin Åberg knep bronset på 1.51,79. 

Även på damsidan blev det favoritseger när Alice Magnell Millán tog hem guldet i jämn final på 2.08,03. Maria Freij utmanade Magnell Millán och var till slut bara tre hundradelar från guldet. Kampen om bronset blev även den jämn, Ebba-Stina Bjuve, hade hundradelarna på ”rätt” sida och knep medaljen på 2.09,53, två hundradelar före Saga Provci. 

Kröningen

Även i 1 500-metersfinalen gick Pihlström på knock direkt. På ett imponerade sätt sololöpte han hem segern på 3.42,21. 

Tvåa blev Yared Kidane, som tog sitt andra silver för helgen, på 3.53,49. Jimmy Nord knep bronset, en halv sekund efter. 

På damsidan avslutades mästerskapet som det började. Yolanda Ngarambe höll undan i 1 500-metersfinalen och tog sitt andra guld före Carmen Cernjul. Segertiden blev 4.12,49, en knapp sekund före Cernjul. Bronset kneps av Liv Dinis på 4.16,14. 

Alla resultat från SM hittar ni här. 

Helgens duell: Yolanda Ngarambe mot Carmen Cernjul. FOTO: DECA Text & Bild

Suldan i Tokyo

I natt svensk tid gjorde Suldan Hassan återigen ett fint maraton när årets första major avgjordes i Tokyo. 

Suldan låg länge på en fart mot sitt eget svenska rekord (2.05.57) och passerade halvvägs på 62.50. Men efter 30 km tappade han farten och det blev en tung sista femma för Suldan som till slut kom i mål på 2.07.22 och en 18:e plats. 

På herrsidan vanns loppet av etiopiern Tadese Tekele på 2.03.37 och på damsidan blev det nytt banrekord när kenyanskan Brigid Kosgei vann på 2.14.28. 

Suldan Hassan under friidrotts-VM i Tokyo. FOTO: DECA Text & Bild
Därför ska du (nästan) aldrig träna sjuk 

Därför ska du (nästan) aldrig träna sjuk 

av Amanda Lahti, specialistläkare allmänmedicin och forskare

Kontinuitet i träningen är en avgörande faktor för att komma i form. Men förkylningar och andra infektioner kan förstås leda till att man tvingas ta ofrivillig vila. Ibland är det enkelt att acceptera att träningspasset får vänta. Men vid milda eller ovanliga symtom uppstår ofta den klassiska frågan: ”Kan jag träna?”

Träning stärker i regel immunförsvaret, men under mycket hårda och långvariga träningsperioder kan effekten bli den motsatta. Sambandet mellan träningsdos och immunförsvar beskrivs ofta som J-format (se figur 1).

Hos maratonlöpare har man till exempel sett att nivåerna av immunoglobulin A (IgA), som är en viktig del av slemhinnornas immunförsvar, är sänkt dagarna efter ett lopp. I kombination med otillräcklig påfyllnad av glykogendepåerna blir då kroppen extra mottaglig för luftvägsinfektioner – detta enligt den så kallade ”open window”-teorin.  

Vid träning startas också flera olika immunologiska och hormonella processer i kroppen; stresshormonet kortisol stiger och inflammatoriska markörer som interleukin-6 (IL-6) ökar. Under ultralopp, triathlon och maratonlopp kan IL-6 stiga hundrafalt som en del av en normal träningsrespons.

Med andra ord aktiveras immunförsvaret precis som det gör vid infektion – och det innebär en extra påfrestning för kroppen. Många löpare noterar då att vilopulsen är högre än vanligt och att ”kroppen inte svarar” i löpningen, vilket är kroppens sätt att signalera behovet av vila. 

Så påverkas du av en infektion

Vid infektion sjunker ofta prestationsförmågan, kroppen har svårt att tillgodose sig träningen och sjukdomsförloppet riskerar att bli mer långdraget om man ändå tränar. Även risken för sekundära infektioner, till exempel att drabbas av en bakteriell halsinfektion efter virus, ökar. 

Dessutom kan träning vid infektion öka risken för hjärtmuskelinflammation. Tillståndet kräver upp till sex månaders rehabilitering och träningsförbud då det annars kan leda till allvarliga komplikationer som hjärtrytmrubbningar, plötsligt hjärtstopp och död. 

Även om risken att drabbas är förhållandevis liten, kan konsekvenserna bli stora. Då alla kan drabbas, oavsett ålder och träningsbakgrund, är det därför viktigt att ta luftvägsinfektioner på allvar. Några extra vilodagar kan vara skillnaden mellan snabb återgång till träning eller att drabbas av långvariga problem.

Då ska du söka vård
Sök fysisk vård vid bröstsmärta, hjärtklappning vid ansträngning, onormal andfåddhet, svimning, feber, kraftig eller långdragen hosta eller vid misstanke om lunginflammation.

Så kan du minska risken för smitta

Under vintermånaderna är smittspridningen av våra vanligaste luftvägssjukdomar som högst. Då är det klokt att undvika folktäta miljöer och applicera grundläggande hygienrutiner som handtvätt, handsprit och att hoppa över handskakningar. Vaccination mot covid-19 och influensa kan också minska risken för sjukdom. För friska löpare kan detta ombesörjas på privata vaccinationsmottagningar. 

Immunförsvaret kan dessutom stärkas genom några enkla vanor. Fyll på med kolhydrater efter passen, byt snabbt till torra och varma kläder och prioritera 7–9 timmars sömn. Att förebygga mental stress är också viktigt. 

Under vinterhalvåret behöver löpare också ta hänsyn till det kalla klimatet. Träning i kyla kan irritera luftrören och försämra slemhinnornas barriärfunktion. Vid temperaturer under –10 °C bör du undvika intervaller och annan högintensiv träning, och vid –15 °C eller kallare är buff, värmeväxlare, mask – eller ett pass inomhus – ett betydligt bättre val. Buff eller värmeväxlarmask för att värma och fukta inandningsluften gör stor skillnad även vid måttlig kyla.

Då kan du börja träna igen efter sjukdom

Om du ändå drabbas av en luftvägsinfektion så bör du vänta med att återuppta träningen tills du varit feberfri och utan halsont i minst 24 timmar – och kroppen känns redo. Om du tror att du kanske kan träna i dag – vänta en dag till. Den extra återhämtningen är ofta väl investerad. 

Belastningen bör därefter stegras successivt under ungefär två veckor (se ruta ovan). Inledningsvis ska passen vara kortare och lågintensiva. Ha också realistiska förväntningar när du kommer tillbaka. Testa försiktigt, gläds åt det som fungerar och undvik att forcera – kroppen svarar bättre när du lyssnar på dess signaler. 

Efter en luftvägsinfektion kan en del uppleva hosta, trötthet och nedsatt ork i flera veckor. Bland motionslöpare som drabbats av covid-19-infektion har det för vissa tagit upp till tre månader att återgå till normala löpdistanser och hastigheter. Några utvecklar också bronkit. Det kännetecknas av långdragen hosta och kan ibland lindras av astmaläkemedel. 

Trötthet går ofta över av sig själv men kräver prioriterad återhämtning, sömn och bra kost. Koffein kan pigga upp på passen – men kan inte ersätta återhämtning. 

Det finns inget upplägg som passar alla, och en återgång till träning efter infektion måste alltid anpassas individuellt. Ålder, kön, sjukdomshistoria, träningsbakgrund och hur du faktiskt mår påverkar återgången. Grundprincipen är enkel – varje steg ska kännas bra innan du går vidare. Ibland kan du också behöva stanna på ett steg under lite längre tid – eller till och med ta ett steg tillbaka –  innan du kan gå vidare till nästa.   

Kan jag träna?

Det finns en enkel tumregel som kallas ”neck check”. Det betyder att symtom ovanför halsen ibland kan vara förenliga med lätt träning, medan symtom nedanför halsen innebär att man bör vila. Denna tumregel kan fungera som en övergripande vägledning, men varje situation behöver bedömas individuellt. Så här kan du tänka kring din träning vid olika typer av luftvägsinfektioner och behandlingar:

Vanlig förkylning

Kännetecknas av rinnsnuva, hosta och nästäppa och självläker oftast inom en vecka. Vanlig förkylning orsakas i 80 procent av fallen av säsongens rhino- och coronavirus, vilka sällan angriper hjärtmuskeln. Om allmäntillståndet är okej så är lätt träning ibland möjlig.

Influensa och covid-19

Dessa infektioner kännetecknas av muskelvärk, frossa, huvudvärk, hosta och feber. Influensa och covid-19 kan utlösa hjärtmuskelinflammation genom immunologiska mekanismer och kräver därför alltid vila från träning under pågående infektion.

Lunginflammation

Lunginflammation kan orsakas av både virus och bakterier och innebär en djupare infektion i de nedre luftvägarna. Symtomen är ofta feber, trötthet och djup slemhosta. Om orsaken är bakteriell så krävs oftast antibiotikabehandling. Oavsett orsak innebär tillståndet total träningsvila tills infektionen är utläkt och allmäntillståndet har stabiliserats.

Antibiotikabehandling

Antibiotika ges endast vid bakteriella infektioner och har ingen effekt på virus. Själva antibiotikan är däremot inte farlig att träna med. Det är den underliggande infektionen och hur du faktiskt mår som avgör om du kan träna eller inte. 

Återgång till löpning efter infektion – steg för steg

Steg 1: 24 timmar utan feber/halsont och du ska känna en allmän förbättring innan steg 2.
Steg 2: Lätt jogg, max 70 procent av maxpuls i cirka 30 minuter.
Steg 3: Öka tid och intensitet upp till 80 procent av maxpuls.
Steg 4: Längre tröskelintervaller, max 90 procent av maxpuls.
Steg 5: Korta intervaller upp till 100 procent av maxpuls, men färre än vanligt.
Steg 6: Normal intervallmängd.
Steg 7: Tävling.

Motionärer bör vara försiktigare än elitidrottare

Som idrottsläkare har jag mött elitidrottare med extremt god hjärt-lungfunktion som fått en hel säsong förstörd av upprepade, eller långdragna infektioner. Trots deras höga kapacitet kan återgången till normal träningsvolym och intensitet ta oväntat lång tid. 

Inom elitidrotten tränar man ofta nära gränsen, med hög belastning och små marginaler. Det innebär också att man ibland tar risker som inte hade varit rimliga för en (elit)motionär. 

Skillnaden är att elitidrottare ofta följs tätt av ett medicinskt team som både kan övervaka och noggrant kalkylera och medvetandegöra idrottaren om risker. De kan också stoppa idrottaren från att tävla om riskerna bedöms orimliga. Men för majoriteten av alla oss som springer finns det ingen anledning att ta dessa risker – hälsan går alltid före.

OM SKRIBENTEN Amanda Lahti är läkare vid Aleris Idrottsmedicinska klinik i Malmö, där hon hjälper idrottare på både motions- och elitnivå. Hon forskar också om elitidrott, hälsa och livsstil. Givetvis älskar Amanda löpning – hennes favoritdistanser är milen eller halvmaran. Här skriver hon om idrottsmedicinska frågor och håller oss uppdaterade om ny forskning kring träning och hälsa. 

Så laddar du för långloppet

Så laddar du för långloppet

av Coach LG Skoog

Har du ritat in ett maraton eller halvmaraton i säsongsplaneringen? Då är det dags att sluta flumma omkring i ovisshet. Här är tretton nyckelpass som du kan använda i ditt träningsupplägg.   Har du inte redan satt en säsongsplan för 2026 så är det hög tid att börja träna på allvar nu, med både struktur och framåtanda. Tiden går fort – det kommer många fina halvmaratonlopp i mars och april samt maratonlopp i april till juni.  Jag tycker att man ska bygga upp sig i lugn och ro och öka träningen i form av olika trappsteg inför ett långlopp. För…
Boosta din vårträning – 12 veckors program mot Varvet

Boosta din vårträning – 12 veckors program mot Varvet

av Runner´s World

Måndag 1 mars drar det 12 veckor långa träningsprogrammet inför Göteborgsvarvet igång. Det är coacherna Musse, Hanna & Szacke som inspirerar och guidar dig som vill nå ditt mål i ett av världens största halvmaratonlopp. Ska du inte springa Varvet? Du kan också hänga med – programmet passar lika bra som träningsinspiration under våren!

För att bibehålla eller skapa kontinuitet i träningen kan ett träningsupplägg – en struktur som både inspirerar och guidar dig i träningen – vara en bra hjälp. Därför har coacherna Mustafa ”Musse” Mohamed, Hanna Karlsson och Anders Szalkai komponerat ett 12 veckor långt träningsprogram inför Göteborgsvarvet den 23 maj 2026 – världens största halvmaraton.

Programmen startar måndag den 2 mars. Eftersom programmen har sex olika nivåer kan alla löpare hitta ett upplägg som passar dem, oavsett träningsbakgrund och ambitionsnivå. Om du inte har Göteborgsvarvet som mål kan du ändå använda programmet som en grundplan för vårens träning.

Programmen är enkla att följa och består av tre huvudträningspass i veckan. De sex olika nivåerna utgår från din målsättning, som kan vara baserad på vilken tid eller upplevelse du vill ha på Göteborgsvarvet. Nivåerna sträcker sig från löparen som vill och kan springa riktigt fort, till löparen som bara vill komma i form för att klara sträckan utan att jaga någon specifik tid.

Alla kan hänga på – oavsett mål

Har du inte halvmaratonsträckan som mål kan passen i träningsplanen ändå inspirera och guida dig till riktigt bra, kul och varierad löpträning. Du som hänger på kommer att få testa många inspirerande upplägg.

I träningsprogrammen ingår ett komplett upplägg, med inspirerande träningstexter för varje träningsdag och träningsvecka under 12 veckor. Till flera av träningsmomenten som handlar om styrketräning, löpskolning och rörlighetsträning finns det även instruktionsfilmer.

Programmen kan självklart modifieras så att upplägget passar din vardag. Följer du bara den röda tråden i programmet kommer du att kunna njuta fullt ut av den folkfest som Göteborgsvarvet är – och samtidigt nå ditt mål. Eller så använder du dem för att få ett träningsupplägg som håller igång och utvecklar dig som löpare.

Så häng på – det blir kul, inspirerande och så klart även utmanande hälsar Musse, Hanna och Szacke!

PROGRAMMEN HITTAR DU HÄR

Backlöpning är ett moment som finns i träningsprogrammen – här uppför Säldammsbacken i Slottsskogen
Därför ska du fortsätta springa utomhus – trots kylan

Därför ska du fortsätta springa utomhus – trots kylan

av

Vinterkylan gör att många föredrar att träna på löpband eller på gymmet. Men att träna löpning utomhus har faktiskt många fördelar – så fortsätt att springa ute!

Att träna ute även under vintern har många fördelar jämfört med inomhusträning. Det finns nämligen belägg för att träning utomhus gör att vi mår bättre, både fysiskt och psykiskt. Att träna och vistas i naturen förebygger bland annat depression och stress, sänker blodtrycket och stärker immunförsvaret.

Att vara ute i dagsljus gör också att vi både känner oss piggare och på bättre humör, och att vi sover bättre. Att då nyttja de få timmar av dagsljus på vintern till att träna utomhus är alltså inte bara en investering i en starkare kropp och en bättre kondition – utan även i din hälsa på lång sikt.

Man behöver inte heller träna inomhus på gym för att få en starkare kropp. Se på naturen som en möjlighet i stället för ett hinder så kommer du snart förstå att hela kroppen kan tränas utomhus. Träning utomhus och i naturen innebär inga begränsningar – tvärtom finns här fullt av föremål att utnyttja som stenar, stockar, träd, branta backar och trappor.

Förutsättningarna för att träna utomhus ändras emellertid under vintern. Kyla, blåst, mörker och snö är mer en regel än ett undantag. Då är förstås kläder efter väder viktigt för att du ska fortsätta hitta motivationen att träna ute och hålla lågan uppe. Här är fem tips på hur du håller igång träningen i vinter – oavsett väder.

Klä dig smart

Ta inte på dig mer kläder än att det känns lite svalt till en början, annars är risken stor att du svettas mer än vad som behövs. Om kläderna blir genomblöta av svett blir de också kalla.

Börja med ett tajt plagg närmast huden – du vill inte ha en fuktig och kall tröja som studsar mot kroppen. Testa en tröja i funktionsmaterial, gärna med dragkedja så att du kan ventilera ut överskottsvärme om det behövs. Tröjan bär du under en tunn smidig jacka, som gärna får vara både vattenavstötande om det blir regn och ha reflexer så att du syns i mörkret.

Boka en träningsdate

Träna med nära och kära – eller berätta för dem att du ska träna. Det är större chans att du kommer ut om du bestämt med någon i förväg, eller i alla fall sagt till någon att du ska träna. Det blir mentalt lite svårare att hoppa över träningen då.

All träning är bättre än ingen träning

Alla minuter som du tränar räknas. Tio minuter är bättre än inga minuter alls, och tio minuter går alltid att få in trots ett späckat schema. Det kommer dessutom att göra dig både piggare och mer effektiv. Bestäm också en tid och dag varje vecka som du kan träna på.

Håll dig frisk

Se till att hålla god handhygien. Duscha och byt om till torra, varma kläder så snabbt du kan efter passet. Ät eller drick också någon kolhydrat för att minska risken för att bli sjuk.

Man ångrar aldrig ett pass

Desto sämre vädret är, desto bättre kommer det att kännas efteråt. Oftast känns det bara lite jobbigt innan passet om det till exempel regnar, men väl ute är det nästan alltid bara skönt – för att inte tala om efteråt! Så kör bara – du kommer inte att ångra dig!

Utanför reglerna, före framtiden – adidas Prime X EVO landar i Sverige

Utanför reglerna, före framtiden – adidas Prime X EVO landar i Sverige

av

En sko byggd för ett nästan omöjligt mål. adidas Adizero Prime X EVO utvecklades för rekordförsöket där Sibusiso Kubeka sprang 100 kilometer på under sex timmar. Den 26 februari släpps modellen i limiterad upplaga hos Löplabbet.

[ANNONS FRÅN ADIDAS] Vad händer om man designar en löparsko utan att utgå från maratontiden – utan från vad kroppen klarar efter sex timmar? Det var startpunkten för adidas när de tog fram Adizero Prime X EVO. En sko som inte började som en produkt – utan som ett forskningsprojekt.

– Vi försökte inte bara bygga en snabbare sko. Vi försökte förstå löpning bättre, säger Harry Miles från adidas globala innovationsteam.

Ett rekordförsök – och ett laboratorium

Prime X EVO föddes ur projektet Chasing100. Målet: att bli först att springa 100 kilometer under sex timmar. Platsen var bilbanan Nardòringen i Italien och temperaturen över 22 grader med 80 procent luftfuktighet. Följebilar, exakt planerad nutrition och pacingassistans skulle hjälpa löparna. Varje detalj kartlades: biomekanik, sömncykler, vätskeintag, temperaturreglering. Skorna var ett av verktygen – men också det mest avgörande.

Fem löpare – fem olika skor

En av de mest ovanliga sakerna med Prime X EVO är att den egentligen inte togs fram som en enda modell – utan i fem versioner. Varje löpare fick en helt unik konstruktion med egen stackhöjd, egen skumdensitet, egen styvhet i konstruktionen och egen passform baserad på scanning av fötterna.

Harry Miles på adidas berättar om nya Adizero Prime X EVO.

– Ingen av löparna stod på startlinjen i likadana skor som de andra. Inte ens de ingående komponenterna var identiska, berättar Miles.

Den kommersiella versionen som nu släpps är den som ligger närmast skon Sibusiso Kubeka bar när han sprang 100 kilometer på 5:59:20 – vilket var första gången någon klarade distansen under sex timmar.

Varför 50 millimeter?

Skons sulplattform är 50 millimeter, vilket är långt över den av World Athletics fastslagna tillåtna höjden på 40 millimeter. Och det är medvetet. Det handlar inte om farten den första timmen – utan om farten den sista minuten.

– Vi ville att löparen fortfarande skulle ha energi kvar i benen vid 99 kilometer.

Så i stället för maximal respons fokuserade man i utvecklingsarbetet på något annat, nämligen att minska den fysiologiska nedbrytningen. Prime X EVO handlar mindre om topphastighet och mer om vad som händer när löparens kropp nöts ned.

I tester jämfördes prototyperna mot adidas snabbaste maratonskor. Alla löpare visade förbättring vid sin tävlingsfart – trots den extrema distansen.

– Vi insåg att vi inte bara förbättrade en sko. Vi öppnade en ny prestationszon. Därför ser vi inte Prime X EVO som en ersättare för våra maratonskor utan som en helt ny kategori.

Inte för alla – men för framtiden

adidas är tydliga: Prime X EVO är inte en sko för alla löpare. Men det är heller inte poängen. Innovationsteamets uppdrag är att först lösa problemen för de mest extrema prestationerna – och sedan föra ned kunskapen till vanliga konsumentmodeller.

– Vi bygger först skor för de få, för att sedan kunna förbättra utbudet för de många.

När löpare testar Prime X Evo reagerar de oftast likadant.

– Ja, de blir faktiskt lite chockade över hur den känns. Den liknar inget vi byggt tidigare.

Nya adidas Adizero Prime X EVO släpps i mycket begränsad upplaga hos Löplabbet den 26 februari.

Läs mer om adidas Adizero Prime X EVO hos Löplabbet

Runner's World

Följ oss

Kontakta oss

Samarbeta med oss

Runner’s World

Gustavslundsvägen 151E
167 51 Bromma
08-545 535 30
info@runnersworld.se

Bli prenumerant
Logga in
Få vårt nyhetsbrev

Sök på test.runnersworld.se