Med fyra dagar kvar till Valencia Marathon fortsätter nedräkningen tillsammans med New Balance. Inför det sista fartpasset valde Anders Szalkai – precis som han gjorde senast han sprang Valencia för 31 år sedan – att köra klassiska 400-metersintervaller i klar överfart jämfört med planerad maratonfart. Ett enkelt men effektivt pass som gav både fartkänsla, perspektiv och en dos nostalgi.
[ANNONSSAMARBETE MED NEW BALANCE] Onsdag och fyra dagar kvar till start. Nu var det dags att bocka av det sista fartpasset inför årets Valencia Marathon – och jag gjorde det på samma sätt som när jag senast sprang här, 1994. Då reste jag ner till Spanien några dagar i förväg för att undvika vintern hemma och sprang passet på en solig och snabb 400-metersbana. Den här gången fick inomhusbanan på Bosön stå för värmen, och 200-metersovalen fungerade mer än väl.
Jag körde 10 x 400 meter med 45 sekunders stående vila. Varje intervall landade på omkring 86 sekunder, motsvarande cirka 3:35 min/km – ungefär 35 sekunder snabbare per kilometer än min planerade maratonfart till helgen. Det är och ska inte vara något ”maxpass” men ändå tuffare än tex tröskel.
Tidsjämförelser som ger perspektiv
När jag gjorde samma pass 1994 snittade jag runt 66 sekunder per 400-ing, alltså 2:45 min/km. Fyra dagar senare sprang jag Valencia på 2.16.29, med en snittfart på 3:14 min/km. Så då var skillnaden mellan intervallfart och maratonfart runt 30 sekunder per kilometer.
Med de siffrorna i bakhuvudet går det ändå att känna visst hopp om en sub 3-mara även nu. Rent krasst kan jag springa ungefär en minut långsammare per kilometer än 1994 – och fortfarande komma i mål under tre timmar. En tanke som både inspirerar och påminner om hur mycket som förändrats sedan dess. Men varje period i livet har sin egen utgångspunkt, och nu handlar allt om att utgå från där jag är idag.
Sista dagarna – bara finlir kvar
Lyxade till med tävlingsskon New Balance FuelCell SC Elite V5 på 400 meters passet.
Med fartpasset i ryggen återstår nu bara lite lugn jogg och lättare aktivering innan resan till Valencia. Väl på plats väntar de sista förberedelserna inför söndagens lopp – och i nästa del i nedräkningen tänker jag reflektera lite kring hur det är att springa optimalt på en så snabb och inbjudande bana som den i Valencia.
Vad kan löpningen göra för dig? Rätt mycket faktiskt. Här är åtta starka skäl att börja löpträna redan i dag.
1. Du får ett friskt hjärta
Redan efter en enda löptur kommer en sänkning av blodtrycket triggas igång och den sänkningen håller i sig i 12–16 timmar. Det goda kolesterolet HDL kommer att öka och det farliga kolesterolet kommer att sjunka. Studier visar att konditionsträning, till exempel löpning, fyra gånger i veckan är det överlägset bästa sättet att minska sina blodfetter på.
2. Du blir glad …
Det visar en genomgång av 105 studier, som Chicago State University har gjort. Den visade att aerob träning där du får upp pulsen gör att du blir på bättre humör.
3. … och får ett bättre sexliv
Bara att du blir på bättre humör får ju kärlekslivet att funka bättre, men det finns också en studie från Archives of Sexual Behavior som visar att regelbunden löpning, en timme åt gången, fyra gånger i veckan i minst nio månader, gjorde att sexet ökade både i kvalitet och kvantitet – oavsett kön.
4. Du får bättre insulinkänslighet
Om du springer ett högintensivt pass (ja, sådana där riktigt dryga intervaller, till exempel) så kommer aptiten att minska markant de kommande två timmarna, det visar forskning från Loughborough University. Och forskning som gått att läsa i Journal of Applied Physiology och Nutrition and Metabilism visar att medelintensiv träning kommer att öka din insulinkänslighet. Vilket är bra.
5. Du jobbar snabbare
Det finns en hel uppsjö studier som visar att så lite som 30 minuter träning kommer att förbättra dina kognitiva funktioner som koncentrationsförmåga, spatial förmåga och minnesfunktion. Du blir helt enkelt mer skärpt.
6. Du får bättre självkänsla
Ett enda träningstillfälle var tillräckligt för att öka självförtroendet hos kvinnor i alla åldrar som normalt var stillasittande, visade en studie från James Cook University i Australien. Äldre kvinnor fick också mer energi och var mer avslappnade efter träningen.
7. Boostar ditt immunförsvar
Ett test utfört på råttor vid Iowa State University i USA, visar att ett löppass på 45 minuter var allt som krävdes för att minska risken att dra på sig influensa.
8. Du håller dig ung
Löpare har kvar sin rörlighet och fysiska förmåga 16 år längre än icke-löpare, visar forskning vid Stanford University. Och tester på djur visar att löpning minskar effekten av åldrandet på cellnivå.
Nedräkningen mot Valencia Marathon fortsätter för Anders Szalkai i samarbetet med New Balance. Inför många av hans tidigare maror har han gjort ett klassiskt 5 000-meterstest ungefär en vecka före loppet. Den här gången blev det också fem kilometer – men inget verkligt test, utan ett av de sista fartpassen inför Valencia.
[ANNONSSAMARBETE MED NEW BALANCE] Jag fortsätter här nedräkningen mot Valencia Marathon tillsammans med New Balance. Och i helgen som gick var det alltså en vecka kvar. Ni som följt mig inför tidigare maratonlopp vet att jag ofta brukar göra ett 5 000-meterstest med runt en vecka kvar till loppet. Så blev det även nu – nästan.
Det blev fem relativt snabba kilometer i helgen och träningseffekten fick jag med åtta dagar kvar. Men något test var det inte, för jag körde passet på löpband. För mig personligen fungerar inte löpband som testlopp. Det säger egentligen ingenting om hur jag kommer prestera på maraton.
Ska jag använda mitt 5-kilometerstest som indikator på måltempo och realistiska tidsmål, så behöver det göras ute på väg eller på bana – där jag vet att det verkligen är fem kilometer jag springer och inte får den ”hjälp” som bandet ger. Då får jag ett svar som jag kan omvandla till ett rimligt maratonmål.
Snabba bandpass skon – New Balance Rebel v5
Bandet blev ändå bästa lösningen nu. Jag kände att jag inte riktigt ville göra ett ”riktigt” test, för risken är att det blir för dåligt och att det sätter sig mentalt. Då är det bättre att skippa själva testmomentet och i stället få till ett bra fartpass.
Passet: 10 km uppvärmning + 5 km band + 5×300 m
Passet blev så här: först en lång uppvärmning på 10 kilometer, därefter fem kilometer på löpband i svagt progressiv fart. Snittet landade strax under fyra minuter per kilometer, alltså några sekunder snabbare än tänkt maratonfart. Efter några minuters vila kompletterade jag med 5 × 300 meter på löparbanan, med cirka 40 sekunders vila och en fart motsvarande ungefär 3:25 min/km (61–62 sekunder per 300 meter). Fokus låg helt på flyt och teknik.
Som helhet blev det ett riktigt bra pass, och dagen efter kombinerade jag detta med det sista lite längre passet inför Valencia. För på söndagen stack jag ut på en lugn distans över 20 kilometer med ganska rejäl kupering. Efter vinmaran och det här 20-kilometerspasset känner jag att jag är ”hemma” på långpassfronten. Nu behöver jag inte springa något längre innan loppet, utan kan fokusera på att låta kroppen bli fysiskt redo till nästa helg.
Nu återstår ett sista fartpass
Jag har ett fartpass kvar som jag gärna gör, och i övrigt handlar det nu mycket om att mentalt ställa in sig på det som kommer. Jag fortsätter nedräkningen och återkommer med en rapport efter det sista fartpasset, där planen är att köra klassiska 400-metersintervaller i tydlig överfart jämfört med maratonfarten, och komplettera med en lite längre intervall i tröskel-/maratonfart.
av Minna Tunberger och sömnforskaren Christian Benedict. Illustrationer Sara-Mara
Här bjuder vi på ett sammandrag ur boken Sömn, sömn, sömn! skriven av sömnforskaren Christian Benedict och Runner’s Worlds Minna Tunberger. Den handlar om vad sömnen gör för ditt psykiska mående och vilken betydelse sömnen har för att vi ska undvika sjukdomar som hjärtinfarkt, typ 2-diabetes och förkylningar. Du får också veta hur du genom att springa på rätt tid under dygnet kommer att förbättra din sömn. Och under en god natts sömn får du chans att befästa det du tränat på under dagens löppass – man skulle kunna säga att sömnen är ett förlängt träningspass.
Löp på dagen – stärk dygnsrytmen
En bra dygnsrytm är det bästa receptet för att sova gott. Och för att ställa in din dygnsrytm rätt krävs inte bara att du är ute i dagsljuset på dagarna och att du undviker blått ljus från smartphones på kvällarna. Det är också viktigt att förlägga dina löppass vid rätt tidpunkt. Du ska springa på dagen, gärna på förmiddagen, och undvika kvällspassen.
Den inre klockan – den som styr vår dygnsrytm och när vi ska vakna och krypa till kojs – är något av det hetaste just nu inom vetenskapen. I fjol fick en hel värld upp ögonen för detta fenomen när Nobelpriset i medicin eller fysiologi delades ut till de forskare som kunde förklara hur dygnsrytmen styrs.
Men hur fungerar egentligen de inre klockorna? Det låter ju nästan som magi. Det är faktiskt inte svårare än att våra kroppar under evolutionen har anpassat sig efter dagsljuset och solens värmande strålar. Vi människor har haft störst fördel av att vara aktiva medan det är ljust och varmt ute, då det går att samla föda och lättare skydda oss från fiender. Utifrån detta har klockorna justerats. Precis som klockorna säger åt oss att vila på nätterna när det är mörkt och kallt ute och det då är svårare att hitta mat och hålla koll på faror.
Dagsljuset styr din dygnsrytm
Det mest centrala för din dygnsrytm är dagsljuset. Dina ögon är allra känsligast för ljus på morgonen och på kvällen, just för att du ska gå upp när det är ljust och gå och lägga dig när det blir mörkt. På morgonen, när dagsljuset träffar ögonens näthinnor, så skickas signaler till den suprachiasmatiska kärnan (SCN) i hjärnan. Den är ett slags chefsklocka, den enda av kroppens många klockor som kan använda och omsätta ljus.
Chefsklockan har i uppgift att säga åt resten av kroppens klockor (det finns faktiskt en klocka i varje cell!) att »en ny dag är här, nu måste ni piggna till och se till att den här kroppen fungerar effektivt!«, så att ämnesomsättningen, din lever, dina njurar och dina andra organ jobbar på ordentligt igen efter att ha vilat och tagit igen sig under natten.
Chefsklockan skickar också signaler till olika hjärnområden som styr över vakenheten och säger att »nu ska du vara pigg«. Det är därför du kan vara uppe en hel natt och dra på dig en stor sömnskuld, alltså ett sömnunderskott, men ändå i viss utsträckning hålla dig vaken följande dag. Du har säkert någon gång upplevt att du har kommit hem från en fest och knappt sovit en blund under natten, och blivit förvånad över att du ändå står på benen dagen därpå och inte somnar. Det är just för att dagsljuset och chefsklockan kickar igång din klocka för vakenhet på morgonen.
Lamporna ställer till det
På kvällen är du, precis som på morgonen, extra känslig för ljus. Då vill kroppen att det ska vara mörkt för att du ska kunna sova och vila hjärnan och kroppen. Problemet är bara att det inte längre är becksvart när solen har gått ned. Inte heller tystnar sorlet i samhället på kvällen och flaggar om att det är dags att krypa till kojs.
Sedan drygt hundra år tillbaka finns det lampor som får oss att skjuta upp sänggåendet och sedan en ännu mindre bråkdels sekund i människans historia finns det ny teknik som gör att samhället är vaket och tillgängligt dygnet runt. Före glödlampans tid gick vi nog och lade oss när solen gick ned.
I dag, när du kan tända lampor och hålla dig vaken sent på kvällen med datorer och smarta telefoner som utsöndrar ett dagsljusliknande ljus, blir det alltså svårt för kroppen att förstå att det är läggdags. Extra svårt för kroppen att inse detta blir det om du har hållit dig inomhus på dagen och inte exponerats för dagsljus. Då har du förvirrat kroppen, som inte längre vet om det är dag eller natt. Kroppen kommer därför att dröja med utsöndringen av mörkerhormonet melatonin, som ska skvallra om att det börjar dra ihop sig till sänggående.
Har du däremot varit ute under dagen så skickas signaler till din inre klocka som styr tröttheten på kvällen att du ska bli trött och sova. Det sker genom melatoninutsöndring ungefär två till tre timmar innan du brukar lägga dig på kvällen. Därför bör du som vill somna i tid och vill ha en väl fungerande dygnsrytm vistas mycket utomhus under dagen, helst på förmiddagen när ögonen är som mest ljuskänsliga.
Chefsklockan styr temperaturen
Kort innan du brukar lägga dig börjar chefsklockan säga åt kroppen att »nu är det dags att sänka temperaturen«. Denna nedgång av kroppstemperaturen är en viktig signal till kroppens klockor att det är dags att varva ned, att det är natt nu. Lägsta punkten nås under nattens sista timmar när du har mycket drömsömn, ungefär mellan klockan 03 och 05. Då brukar kroppstemperaturen ligga runt 36 grader. Innan du vaknar, runt klockan 07, går temperaturen upp igen till cirka 37 grader.
Kroppen går in i ett slags dvala för att spara energi när du ska sova och för att alla organ ska få tid att vila och återhämta sig inför nästa dag. Magsäcken och tarmarna ska få ta en paus och inte behöva spjälka lika mycket mat, hjärtat ska få ta det lugnt när du inte springer omkring, och inte behöva pumpa ut syre i samma takt. Överhuvudtaget går ämnesomsättningen ned.
Men hjärnan behöver nästan lika mycket energi som under dagen (förutom under djupsömnen, då hjärnans förbrukning går ned med cirka 10 procent) och eftersom du inte äter när du sover så måste övriga delar av kroppen spara energi. Och det görs genom att skruva ned temperaturen.
För att stärka din naturliga dygnsrytm bör du därför inte ha för hög temperatur i sovrummet, inte heller i resten av huset eller i lägenheten timmarna före sänggåendet. Du vill ju inte lura kroppen att tro att det är dag, då kommer du att ha svårare att komma till ro och somna. Har du svalare i rummet, runt 17–19 grader, kommer du att sova mer sammanhängande och slippa ständiga uppvaknanden. Då kommer du att ha lättare att komma ned i den återhämtande djupsömnen.
Motionera ute i det blå dagsljuset är bra för sömnen. Surfa i det blå ljuset från mobilen är dåligt.
Likaså gäller löpning och all sorts fysisk aktivitet – om du ägnar dig åt detta för nära inpå sänggåendet kommer du att höja kroppstemperaturen och lura kroppen att det fortfarande är dag. Därmed kommer du att få svårare att somna.
Löpträna på rätt tid
Men om du löptränar på rätt tid på dygnet, när de inre klockorna vill, då kommer löpningen att stärka din dygnsrytm och ge dig en bättre sömn. Egentligen är det inte särskilt svårt att räkna ut att du bör träna när det är ljust ute och din chefsklocka väcker resten av kroppens klockor, inklusive klockan för fysisk rörelse, för att säga: »Vakna, dags att ge dig ut och jaga och samla mat.«
På kvällen nära läggdags, när det mörknar ute, börjar kroppen ladda för att spara energi och sänka kroppstemperaturen och du känner dig trött. Dina inre klockor signalerar då således: »Läggdags, varva ned!«
Om du motionerar under förmiddagen i det blå dagsljuset är du riktigt snäll mot din dygnsrytm. Du exponeras för massor av ljus som kommer att göra dig sömnig i rätt tid på kvällen och du får motion som förbrukar energi och gör dig trött framåt läggdags. När du tränar så signalerar din klocka för fysisk rörelse till din chefsklocka: »Hallå, jag är aktiv nu och jag kommer därför att behöva vila senare i kväll.«
Så vad händer då om du tränar strax före läggdags? Jo, du förvirrar din chefsklocka genom att säga: »Jag är inte trött, det är fortfarande dag«, och du blir piggare.
Inte längre en fråga om liv och död
När du tränar uppstår ett slags positiv flykt- och kampsituation i kroppen. På savannen sprang man för att klara sig från ett farligt djur eller för att fånga ett byte. Det handlade om liv och död, att vara alert och pigg för att kunna ha koll på byten och eventuella faror. Kroppen frisatte därför stresshormonerna adrenalin och kortisol.
Även om det är få i dag som springer för sitt liv – utan i stället gör det för nöjes skull eller för att de helt enkelt vill bli mer vältränade – så kommer kroppen att frisätta samma stresshormoner, men även lyckohormonet dopamin, när du tränar. Dessa hormoner gör dig pigg och alert och du kommer att få svårare att somna på kvällen.
Dessutom höjs ju kroppstemperaturen när du är fysiskt aktiv. Och precis som vi har nämnt ovan, så går kroppstemperaturen ned på kvällen kort före läggdags och om du då motionerar och får en höjd temperatur blir det svårare att somna. Tre, fyra timmar innan du lägger dig är det därför klokast att avsluta ditt motionspass.
Det är allmänt känt att många idrottare har svårt att sova. Många har sena matcher och tävlingar, där de inte bara exponeras för stark belysning och får hejarop från supporters, vilket ger dem dopaminpåslag. De får även adrenalinpåslag och en förhöjd kroppstemperatur av att röra sig så mycket som de gör.
Även maten har betydelse
Dygnsrytmen påverkas alltså starkt av dagsljuset, temperaturen och vilken tidpunkt du väljer att träna. Men även när på dygnet du äter spelar roll. Tänk att du ska äta som en kung på morgonen, som en prins till lunch och en fattigman på kvällen. Om du äter för stora och tunga måltider sent på dygnet får tarmarna jobba under natten när de egentligen behöver vila och återhämta sig inför nästa dag. Dina matklockor blir förvirrade – de ringer inte, men ändå lassar du i dig mat.
Man har kunnat se i studier att de som äter enligt principen periodisk fasta, det vill säga har ett ätfönster mellan 07 på morgonen och 17–19 på kvällen, har en bättre sömn än dem som äter när de känner för det.
Om du ser till att ta hand om din dygnsrytm under dygnets alla vakna timmar, ger dig ut i morgonljuset, tränar under den ljusa delen av dygnet, och äter mindre portioner kvällstid och då även stänger av mobilen och datorn, då kommer du att sova bättre på nätterna.
Sömnen handlar således inte bara om de timmar du ligger i sängen – sömn är en produkt av dygnets tjugofyra timmar!
Du löptränar även i sömnen!
Sömnen har en närmast magisk förmåga att stärka dina minnen. Men det är inte bara tyskglosor och det du lärt dig under dagens historielektion som kommer att befästas under sömnen. Även motoriska färdigheter – som hur du springer – förbättras medan du sover.
Hann du inte med löppasset under dagen? Tog du dig i kragen framåt 21-tiden och gav dig ut på en löptur, trots att du egentligen var så trött att du ville gå och lägga dig? Du tror säkert att du gjorde dig och din löpförmåga en tjänst. Men i själva verket hade det varit bättre om du hade lyssnat på kroppen och dina inre klockor som flaggade om att du skulle gå och lägga dig. Dels för att ställa in din dygnsrytm rätt och undvika ett för sent sänggående, precis som vi har skrivit ovan. Dels för att du behöver din sömn för att hinna befästa det du har lärt dig under dagen. Du stärker faktaminnen under sömnen, som tyskglosorna som du har repeterat under dagen, vilket kan göra att du lyckas bättre på provet dagen efter, och rumsminnen, som var i huset du hängt dina bilnycklar.
Men ur ett löparperspektiv, är det nog ändå mest intressant att sömnen även stärker dina procedurminnen. Det är minnen som handlar om motorik, det vill säga praktiska färdigheter som att sy, knyta knopar, köra bil, cykla –eller springa. Den här typen av minnen, som bildas i motorcortex i hjärnan, befästs under lättsömnen (det vill säga innan du går in i djupsömnen).
Lättsömnen karaktäriseras bland annat av sömnspolar, det vill säga korta utbrott av väldigt snabba rytmiska hjärnvågor som reser från thalamus till hjärnbarken. All sensorisk information, förutom dofter, måste gå via thalamus till hjärnbarken där informationen tas om hand och bedöms.
Sömnspolarna är som en tydlig, intensiv röst som uppfattas väl av hjärnbarken. Det i sig ger bättre förutsättningar för att befästa minnen, framför allt procedurminnen eftersom sömnspolarna uppträder i regioner av hjärnbarken som är viktiga för motoriska kunskaper, som att springa. När sömnspolarna verkar på de nervceller som har bidragit till att skapa ett procedurminne underlättas inflöde av kalcium i de här nervcellerna. Det inflödet förstärker nervcellernas förbindelse och därmed din motoriska förmåga.
Förutom att hjälpa till att befästa procedurminnen har sömnspolarna en annan viktig funktion: de ser till att du fortsätter att sova och slipper ständiga uppvaknanden. Bland annat för att du ska hinna få dina kunskaper befästa. För vid varje uppvaknande måste du ju börja om med din sömn och det stör minnesbefästningen.
Bättre exekutiv funktion
Men det är inte bara själva löpförmågan som kan förbättras under sömnen. Du som tränar och tävlar i löpning behöver också vara utvilad för att bli piggare i kroppen och kunna koordinera dina kroppsdelar optimalt, hålla uppmärksamheten på topp och bli bättre på beslutsfattande. När din främre hjärnbark har fått vila som den ska blir det lättare att reagera i tid, prioritera viktig information och fatta rätt beslut vid rätt tidpunkt. Dessutom blir du mindre impulsiv. Du får helt enkelt bättre tajming, det som lite finare kallas för exekutiv funktion.
Om du till exempel springer maraton efter en god natts sömn blir du då mer benägen att lägga in rätt växel vid rätt tidpunkt, du vet när det är läge att ta det lugnt och när det är läge att spurta, och du kommer att ha lättare att undvika väggen.
Det är inte bara det du läste i historieboken som befästs när du sover. Även dina motoriska förmågor förstärks, som löp- och dansförmåga.
Många som ska tävla är nervösa natten före och har svårt att sova, vilket alltså inte är optimalt för prestationen. Men om du försöker sova gott veckan före så har du en reserv att ta av när det väl gäller.
Andra exempel på när det är viktigt att ha en god exekutiv förmåga är när man spelar fotboll och då blir bättre på att läsa av spelet och slipper tunnelseende, passar rätt person och befinner sig på rätt ställe på planen för att föra spelet framåt. Inte minst är det viktigt att kunna reagera och prioritera rätt och ta smarta beslut i trafiken för att undvika olyckor.
HÅLLER SÖMNAPPEN DIG VAKEN?
Visst är tanken god med smarta armband och sömnappar, som upplyser oss om hur vi har sovit på nätterna. Men vissa av oss blir så uppjagade av att få reda på hur lite vi har sovit att vi får ångest och blir så stressade att vi sover ännu sämre. Det visar en observationsstudie som publicerades i Journal of Clinical Sleep Medicine.
Bland annat beskrivs ett fall med en 39-årig man som upptäckte att han och hans flickvän grälade mindre när han hade sovit åtta timmar enligt aktivitetsarmbandet han fått av henne. Detta gjorde honom så besatt av tanken på en god nattsömn att han i stället låg vaken och oroade sig för att inte kunna sova. Alltför många människor blir så fixerade vid antalet timmar sömn som deras apparater redovisar, att det orsakar extra stress och i vissa fall leder till sömnproblem.
Dröm dig snabbare!
En liten del av alla människor kan själva bestämma vad de ska drömma om, de kan påverka innehållet och handlingen i sina drömmar. Den här typen av drömmar kallas för »lucid dreams« , klardrömmar på svenska. De som är »klardrömmare« behåller en viss aktivitet i hjärnan, en vakenhet, under drömsömnen, därav förmågan att kunna styra handlingen.
Det här är ett hett område inom drömforskningen, då detta skulle kunna innebära att du kan styra dina drömmar så att du kan fortsätta att lära dig saker under drömsömnen. Även om faktaminnesbefästningen mest är kopplad till djupsömnen och procedurminnesbefästningen till lättsömnen, så sker det även en viss befästning av båda kategorierna minnen under drömsömnen.
Om du till exempel vill förbättra din löpteknik, så kan du som klardrömmare öva på detta dagtid och sedan besluta dig för att drömma om det även på natten – och då befästa det procedurminnet ytterligare.
Framför allt brukar klardrömmare tycka att det är praktiskt att kunna styra bort mardrömmar. Ja, vem skulle inte vilja kunna se till att mördaren vänder på klacken och ger sig av med sin kniv?
Kan vem som helst klardrömma? Det finns inte mycket forskning på just detta, men på nätet vimlar det av tips och råd för hur du ska kunna bemästra den här konsten. Särskilt vetenskapliga är de dock inte.
Ännu en bonus – färre förkylningar!
Vinterhalvåret brukar många gånger vara en kamp för att hålla oss friska och kunna ägna oss ostört åt det vi älskar mest – löpning. Det är inte lätt att hålla förkylningarna borta. Då ska du veta att om du sover ordentligt på nätterna får du bättre immunförsvar och slipper dra på dig onödiga förkylningar, det visar åtskilliga studier. Alltså ytterligare en anledning att satsa på din sömn.
Sömn – ett mirakelpiller för hälsan
Sömn gör dig inte bara till en bättre löpare. Det har en helt fantastisk inverkan på din hälsa: • Du förbättrar din minnesförmåga och blir smartare • Du blir mer kreativ • Du kan hantera dina känslor bättre och förebygger depression • Du minskar risken att drabbas av demens • Du har lättare att hålla vikten • Du får bättre immunförsvar • Du minskar risken att drabbas av en rad cancersorter • Du undviker diabetes • Du får ett friskare hjärta och minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar
Sömnforskaren Christian Benedict och RW:s Minna Tunberger har skrivit Sömn, sömn, sömn! som ges ut av Bonnier Fakta. Den här texten är ett sammandrag från boken.
Nya Gel-Nimbus 28 från ASICS är lättare, mjukare och mer följsam. Ett perfekt val för dig som älskar långa rundor, återhämtningspass eller bara vill njuta av varje steg. Med Gel-Nimbus 28 blir löpningen till ren glädje.
[ANNONS FRÅN ASICS] Nu presenterar ASICS den 28:e generationen av deras ikoniska löparsko Gel-Nimbus. Det är en modell som länge varit en favorit bland löpare som prioriterar komfort. Den nya versionen är både mjukare och mer följsam. Dessutom har den blivit över 20 gram lättare än sin föregångare – utan att ASICS har behövt kompromissa med dämpningen.
GEL-NIMBUS 28 i korthet Vikt: Cirka 20 gram lättare än föregående modell Mellansula: FF Blast Plus för mjukare landningar Dämpning: PureGel under hälen för effektiv stötdämpning Yttersula: Hybrid AsicsGrip med förbättrat grepp Ovandel: Engineered Knit – lätt, ventilerande och bekvämt Design: Uppdaterad häl och diskret snörningssystem för modern look Rek.pris: 2 200 kronor I butik: 4:e december 2025
Ambitiösa målsättningar grunden för GEL-NIMBUS 28
– Målet var enkelt men ambitiöst – att skapa den mest komfortabla Nimbus-versionen hittills. Vi ville också att den skulle vara lättare än föregångaren och ha en fräsch, modern design, säger Paul Lang, produktchef på ASICS.
Hemligheten ligger i ASICS nya mellansula FF Blast Plus. Den ger mjukare landningar och en jämnare övergång från landning till frånskjut. Under hälen finns PureGEL, en uppdaterad och mjukare variant av den klassiska GEL-teknologin. Det innebär effektiv stötdämpning – nu i ett ännu lättare format.
Viktminskningen har uppnåtts genom flera designförändringar. Dels har Gel-Nimbus fått en ny yttersula med Hybrid AsicsGrip för säkert grepp. Dels har den försetts med ett ventilerande stickat ovandelsmaterial.
En uppdaterad hälkonstruktion ger både lägre vikt och en modern look. Den nya öglan gör det också lättare att ta på sig skon. Även den nya plösen har försetts med ögla, samt ett mer diskret designat snörningssystem för en stilren finish.
– Med Gel-Nimbus 28 har vi lyckats skapa en ännu bekvämare sko som gör det lättare att röra på både kropp och sinne, säger Keita Ozawa, ansvarig för ASICS Performance Running. ASICS Gel-Nimbus 28 finns i butik från och med den 4 december 2025. Mer information hittar du på asics.com.
Vilken typ av löpare och träningspass lämpar sig ASICS Gel-Nimbus 28 för?
Långdistanslöpare: Gel-Nimbus 28 ger maximal komfort under längre pass tack vare mjuk mellansula och effektiv stötdämpning.
Motionärer som springer regelbundet: Gel-Nimbus 28 är skonsam mot kroppen – perfekt om du kör flera pass i veckan.
Återhämtningspass och lugna rundor: Perfekt för avslappnade löpturer när du vill ge kroppen tid att återhämta sig.
Löpare med fokus på komfort framför fart: För dig som prioriterar en ”molnlik” känsla snarare än att jaga personbästa.
Neutrala löpare: Utvecklad för löpare med neutralt steg, inte för kraftig pronation eller supination.
Vill du att löpningen ska bli till en trogen följeslagare långt upp i åldern? Då krävs det att du justerar träningen allteftersom din kropp förändras. Men för den sakens skull behöver du inte dra ner på antalet pass.
Ju äldre du blir desto tyngre är det att komma tillbaka efter avbrott i träningen – oavsett om uppehållet berott på skada, sjukdom eller har andra orsaker. Därför är det av största vikt att träningen hela tiden anpassas till de successivt förändrade förutsättningar som åldrandet innebär. Enkelt uttryckt bör strategin vara att träna lika ofta som tidigare, men att innehållet modifieras i takt med såväl de fysiska som mentala åldringsförändringar som vi alla måste leva med.
Beroende på såväl genetiska förutsättningar som varierande sociala faktorer, arbetsbelastning och generella levnadsvillkor ger sig åldrandet till känna på olika sätt och vid olika tidpunkter hos olika individer. Gemensamt för oss alla är emellertid att vi inte tjurskalligt kan hålla kvar vid samma träningsupplägg hela livet igenom. Ska du få optimalt utbyte av träningen måste du vara ärlig mot dig själv och vara beredd att förändra innehållet, så att löpningen vid varje skede i livet ger dig såväl fysiskt som mentalt välmående.
Här följer en kort översikt över de fyra nyckelfaktorer som du behöver fundera kring allteftersom åren går. Ska löpningen finnas med som din följeslagare genom hela livet, krävs det att du är beredd att med jämna mellanrum göra förändringar av just dessa grundpelare i träningen.
4 nycklar till ett långt löpliv
1. Fundera över din målsättning
För många är deltagandet i olika typer av lopp och lättheten att objektivt mäta den egna löpförmågan den viktiga drivkraften för att löpträna på ett regelbundet sätt. Allteftersom du blir äldre blir det dock nödvändigt att acceptera att du oundvikligen blir långsammare.
Lär du dig att leva med detta faktum finns det ingen anledning att sluta att regelbundet mäta dina prestationer på olika sätt. Samtidigt är det viktigt att du inte glömmer bort att det finns många andra positiva effekter av att löpträna. Det allra viktigaste är att bibehålla den grundläggande rörelseglädjen i varje enskilt träningspass.
2. Förändra träningen
Sänker du löptempot och kortar ned vissa träningspass går det oftast alldeles utmärkt att träna lika frekvent livet igenom. Det är innehållet i träningen som måste anpassas, inte antalet träningspass per vecka.
3. Behåll intensitet
Som påpekats ovan måste du acceptera att du kommer att bli en långsammare löpare med åren. Det innebär däremot inte att all träning måste utgöras av relativt långsam distanslöpning och att du inte ”får ta i” under vissa träningspass. Om du inte har några direkta medicinska hinder är det snarare nödvändigt för att bromsa åldrandet att du regelbundet utsätter kroppen för träningsstimulering som höjer pulsen ordentligt.
4. Balansera mera
Har du ambitioner med din löpning att ligga på en prestationsnivå över vad som kan betecknas som grundläggande hälsoträning – och därmed regelbundet tränar relativt tufft – måste återhämtningen anpassas till träningsintensiteten. Då är det viktigt att med stigande ålder ge kroppen mer tid för återuppbyggnad.
Det handlar naturligtvis om tillräcklig nattsömn och tid för avslappning efter träningspassen, men också i hög grad om vad du gör när du inte tränar. Det är i sammanhanget alltid viktigt att se till den totala belastningen i vardagen och balansera möjligheterna till återhämtning mot detta.
TSM Running är träningsgruppen för dig som vill utvecklas och få inspiration tillsammans med andra löpare. Alla är välkomna – i Stockholm eller som medlem på distans. Träningen startar söndag den 7 december med säsongens första långpass och dagen efter börjar träningsprogrammen som ingår i medlemskapen.Häng med!
[ANNONS FRÅN TSM RUNNING] TSM Runninghar i snart två decennier hjälpt tusentals löpare att nå sina mål. Här tränar nybörjare sida vid sida med erfarna maratonlöpare. Oavsett ambitionsnivå får du stöd, struktur och sällskap. Att träna med TSM är helt enkelt ett lättare och roligare sätt att hålla igång under årets mörkaste månader och bygga grunden för ett riktigt bra löparår 2026.
Vad är TSM Running?
TSM (Team Stockholm Marathon) är en av Sveriges största och mest erfarna träningsgrupper. Fokus ligger på långpasset. Gruppens engagerade ledare hjälper dig att hitta rätt tempo så att träningen kan genomföras på rätt intensitet. Många i gruppen siktar mot ett hel- eller halvmaraton, men det går så klart att vara med utan lopp som mål. Det viktigaste är att du gillar att springa, eller vill komma i gång med det, och vill träna i grupp.
Varje söndag klockan 10.00 samlas gruppen vid GIH/Stadion i Stockholm. Då väntar veckans långpass. Passet leds av erfarna gruppledare och du väljer den fartgrupp som passar dig bäst.
Det finns nio fartgrupper för maratonlöpare som har som mål att springa från under tre timmar till runt eller strax över fem timmar. Det finns även fem halvmaratongrupper, där tidsspannet sträcker sig från målsättningar från under 1:40 upp till att klara sträckan på runt 2:20.
Rundorna skiftar vecka för vecka, så du kommer se olika delar av Stockholm under träningsperioden. Distanslängden byggs upp efterhand, så vid uppstarten är det ”kortare” långpass som gäller.
Den gemensamma träningen som bedrivs i Stockholm består av ett långpass varje söndag under vintern och våren. Från april månad tillkommer gemensamma fartpass på torsdagar. Den träningen startar klockan 18.00 från Stadion/GIH.
Digitalt alternativ – för dig som bor på annan ort
Kan du inte vara på plats varje vecka i Stockholm? Då finns TSM Running även som distansmedlemskap. Du får ett nivåanpassat digitalt träningsprogram och möjlighet att vara med på upp till sex pass när du är i Stockholm. Ett perfekt alternativ för dig som vill ha struktur och motivation i vardagen, men som inte har möjlighet att vara med regelbundet på plats vid träningarna i Stockholm.
Gemenskapen – en viktig del av TSM
Oavsett nivå är det här en grupp där alla är välkomna. Många beskriver TSM som en av veckans träningshöjdpunkter och nämner stämningen på GIH innan start som välkomnande. Självklart finns det stor chans att du som deltagare hittar nya träningskompisar och vänner. TSM Running är helt enkelt mer än träning – det är en social höjdpunkt som gör det lättare att hålla i, hålla ut och utvecklas inom löpningen.
Den som lägger upp träningen i TSM Running är Anders Szalkai, chefredaktör på Runner’s World och en av Sveriges mest meriterade maratonlöpare. Till sin hjälp för att genomföra passen och inspirera deltagarna har han många rutinerade TSM Running-coacher, som tillsammans har sprungit hundratals maraton.
– I grunden handlar TSM om att man ska få träningsinspiration, en extra pepp som tar träningen framåt! Du behöver inte ha något lopp i fokus utan du kan vara med bara för gemenskapen eller för att kanske uppnå andra fysiska eller mentala mål. Vissa ser långpassen som en härlig söndagsrutin där de får träffa nya människor och upptäcka Stockholm genom löpningen, säger Anders.
TSM RUNNING 2025/2026 Träningen med TSM Running startar 7 december 2025 och avslutas 25 maj 2025. Under den perioden ingår cirka 26 söndagspass med fokus på långpass. Söndagspassen startar kl 10.00 och utgår från GIH (Lidingövägen 1) eller Stockholms Stadion. Den 3:e april 2025 drar det första av åtta torsdagspass igång. Dessa pass har fokus på lite snabbare kvalitetsträning. Träningsstart är klockan 18:00 och träningen utgår från GIH/Stadion. TSM tränar oavsett väder, men vinterväder kan innebära att vissa pass modifieras jämfört med planen.
Med två veckor kvar till terräng-EM visade Sarah Lahti på ett nytt formbesked. På det ansedda terrängloppet Waranderloop utklassade hon de andra löparna och vann med nästan en minuts marginal.
Det börjar dofta medaljkandidat kring Sarah Lahti på terräng-EM. För två veckor sedan blev hon första svenska någonsin att springa under 31 minuter på 10 kilometer och i dag kom nästa bevis.
I nederländska Tilburg vann hon det 10 kilometer långa terrängloppet Waranderloop på 33.11, nästan en minut före tvåan i loppet.
Det här gör att vi kan börja hoppas att förra årets sexa på terräng-EM nu kan blicka ännu högre upp när terräng-EM avgörs i portugisiska Lagoa den 14 december.
Alla resultat från Waranderloop hittar ni här och vill ni se den svenska truppen gör ni det här.
Spanien
En annan terräng-EM löpare som tävlat är Oliver Löfqvist. I Spanien blev han nia på terrängloppet Cross.
– Det här är ett bra grundrecept, men man kan förstås använda de frön, nötter, mandlar och torkad frukt som man har hemma eller tycker om. Jag brukar skiva brödet och frysa in, så kan man lätt ta upp och rosta eller ta med i väskan så att det tinar under dagen.
Gör så här Sätt ugnen på 175 grader och smörj och bröa två avlånga formar. Blanda fil, bikarbonat och sirap. Rör ned grovhackade valnötter, frön, kokos och torkad frukt. Tillsätt de olika mjölsorterna och blanda.
Grädda i 90 minuter, lägg bakplåtspapper över om ytan blir mörk. Stjälp sedan upp brödet och låt det ”vila” till det svalnar innan du skär upp brödet, annars kan det bli smuligt.
Emma tipsar!
– Om du delar en limpa i 10 skivor får du ungefär 50 gram kolhydrater och 7 gram protein per skiva. Kompletterar du med 2 deciliter mjölk så har du ett bra återhämtningsmål.
Alla vet att träning i allmänhet gör dig bättre, starkare och friskare. Men för mycket träning kan leda till motsatsen. Någonstans finns en gräns. I en svensk studie har man testat denna gräns. Det visade sig att alltför hård träning stör cellens kraftverk, mitokondrierna, vilket försämrar prestationsförmågan – och ökar risken för överträning.
En kort period av överträning som följs av återhämtning är ett beprövat sätt att göra kroppen redo för maximal prestation. Det kallas för superkompensation. Men det är en riskabel metod. Om den kortvariga överträningen är för hård finns det risk att prestationsförbättringen uteblir. Detta tillstånd kallas icke-funktionell överträning och kan i sin tur utvecklas till överträningssyndrom. I värsta fall kan det vara slutet på en idrottskarriär. Men vad är ”för hård”?
I en svensk studie, publicerad i Cell Metabolism, visar Filip Larsen och Mikael Flockhart och deras forskarteam vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, att överdrivet hård träning med för lite återhämtning försämrar kroppens förmåga att reglera blodsockernivåerna. Orsaken är störningar i mitokondrierna. Det är där man tror att den mekanism finns som förklarar övergången från funktionell till icke-funktionell överträning.
Hård träning ledde till försämrad prestationsförmåga
I studien ingick elva personer som följde en progressiv träningsmodell med ökad träningsmängd i tre veckor, följt av en lugnare återhämtningsvecka. Under hela denna period tog forskarna regelbundna vävnadsprov för att kontrollera musklernas mitokondrier. En gång i veckan drack testpersonerna ett glas sockervatten för analys av deras förmåga att bryta ner glukos (blodsocker).
Till en början ökade prestationsförmågan som förväntat, men efter en hård vecka med dagliga, högintensiva pass vände kurvan plötsligt nedåt. Prestandan sjönk. Även mitokondriernas kapacitet ökade till en början. Under den hårda veckan sjönk dock deras kapacitet rejält och förmågan att bryta ner glukos blev också sämre.
Stor variation i blodsockernivåer hos elitidrottarna
För att testa hur detta samband ser ut i verkligheten rekryterades 15 hårt tränande uthållighetsidrottare på landslagsnivå, samt 12 personer som tränade mindre än 7 timmar i veckan. De utrustades med blodsockermätare i två veckor. Syftet var att se om det fanns skillnader i de båda gruppernas blodsockerkontroll.
Elitidrottarna hade mycket större avvikelser än gruppen som tränade mindre än 7 timmar per vecka.
För det mesta låg blodsockernivåerna inom det normala, men elitidrottarna hade mycket större avvikelser än gruppen som tränade mindre än 7 timmar per vecka. Elitidrottarna hade perioder av onormalt höga glukosnivåer på eftermiddagarna och onormalt låga nivåer när de sov, vilket kan påverka sömnkvalitet och återhämtning.
Jämförelsen mellan elitidrottare och icke-idrottare stärker hypotesen att mycket intensiv träning ökar risken för glukosintolerans, och att det finns ett samband mellan hård träning och mitokondriernas funktion.
Blodsockerövervakning inte nödvändigt för motionärer
I den avslutande diskussionen skriver forskarna att det är viktigt att övervaka träningen så att man inte går över gränsen. Men man ska även komma ihåg att personerna i studien följde ett extremt träningsprotokoll – de körde nästan dagliga intervaller med maximal intensitet under den hårda veckan.
Risken att vanliga motionärer tränar så hårt är inte särskilt stor. Elitidrottare, som har extremt hög motivation, ligger dock alltid på gränsen till det omöjliga. För elitidrottare kan det därför vara bra att ta hjälp av blodsockermätare för att optimera träningsmängden.
Denna studie visar svart på vitt vad som menas med ”för hårt” och varför det är viktigt att hålla sig på rätt sida om gränsen. Mer betyder inte bättre – ibland är det bättre att träna mindre. Redan efter en vecka med lättare träningsbelastning efter en överdrivet hård vecka är mitokondrierna i mycket bättre skick.
Löparfavoriten Adrenaline GTS firar 25-årsjubilum med ny design och förbättrad passform. Här är allt du behöver veta om den ikoniska stabilitetsskon från Brooks.
[ANNONS FRÅN BROOKS] Efter ett kvarts sekel som en av löparvärldens mest pålitliga modeller presenterar Brooks Running nu den 25:e upplagan av sin ikoniska stabilitetssko Adrenaline GTS 25. Den nya versionen erbjuder mjukare dämpning, förbättrad passform och ett mer följsamt löpsteg. Resultatet är en pålitlig träningssko för löpare som vill ha stöd utan att behöva kompromissa med komforten.
Förfinad teknik för naturlig rörelse
Adrenaline GTS (Go-To Support) 25 bygger vidare på Brooks välkända GuideRails-teknologi. Den syftar till att minska överdriven rörelse i fotlederna och att hjälpa kroppen röra sig naturligt. Tekniken bidrar till att förebygga skador och ger löparen en mer stabil upplevelse, oavsett distans.
Modellen har dessutom fått tre millimeter extra av det kväveinjicerade DNA Loft 3-materialet under framfoten och en millimeter extra i hälen. Det gör inte bara att Adrenaline 25 nu är ännu mjukare, det extra materialet och den justerade geometrin ger även en jämnare och mer balanserad känsla under hela steget.
Ovandelen har också fått en översyn – passformen har förfinats ytterligare. Meshmaterialet låter dina fötter andas och röra sig naturligt, samtidigt som de får det stöd de behöver.
Lovord från testlöpare
De första testlöparna som provat modellen beskriver Adrenaline GTS 25 som en tydlig förbättring av en redan etablerad favorit.
– Den ger ett stabilt stöd i både framfot, mellanfot och häl. Samtidigt känns den lätt och smidig, säger en testlöpare i Brooks interna rapport.
Edward Klein, marknadsdirektör för Brooks, betonar att modellen representerar nästa steg i företagets löfte till löparna:
– Adrenaline GTS 25 levererar den perfekta balansen mellan stöd och dämpning. Den representerar på så sätt nästa steg i vår strävan att göra varje löptur så enkel och njutbar som möjligt.
En trotjänare i ny kostym
Sedan den första Adrenaline GTS lanserades för 25 år sedan har modellen blivit en favorit bland både nybörjare och erfarna löpare. Modellen har hyllats för sin pålitlighet och sin förmåga att kombinera stabilitet med löpglädje.
Detta gör Adrenaline GTS 25 till ett bra val för alla som behöver stöd och vill ha en mjukt följsam löpupplevelse med en hög grad av komfort. Stabilitetsteknologin GuideRails i kombination med extra mycket av det mjuka, dynamiska skummaterialet DNA LOFT v3 gör att du kan springa helt utan distraktioner.
BROOKS ADRENALINE GTS 25 HÄLDROPP: 10 mm (37/27 mm) VIKT: 269/300 gram (dam/herr) CIRKAPRIS: 1 900 kronor LÄS MER OCH BESTÄLL HÄR!
Det är mörkt, kallt och kanske halt ute – så säg hej till löpbandet! Här ger coach LG Skoog dig sina bästa löpbandstips, inklusive fem grymma träningspass.
Jag anser att du bör springa med 1 procents lutning på löpbandet. Dels eftersom du inte får någon fartvind när du springer på stället, dels eftersom det faktum att bandet driver själv påverkar avvecklingen av steget. Kom också ihåg att ditt löpsteg blir monotont på band eftersom det inte är några kurvor, stigningar eller ojämnheter i underlaget. Så kör inte all din träning på band bara för att det känns skönt med värme och kortbyxor – variation är nyttigt.
Det finns också saker att tänka på inför löpbandspasset. Du bör börja med att testa att kliva på och av bandet när det är igång. Håll gärna i handtagen/räcket när du hoppar på och av för att inte riskera att ramla.
Gör dig sedan bekant med displayen som visar sträcka, fart och eventuell lutning. Visar bandet bara hastigheten i kilometer i timmen är det bra om du lär dig att konvertera det till minuter per kilometer: 10 km/h är 6.00 min/km, 12 km/h är 5.00 min/km och 15 km/h är 4.00 min/km till exempel (se konverteringstabellen längre ner).
Gör dig redo – för svett!
Se till att löpa i kortbyxor/korta tajts, linne eller t-shirt och dina vanliga träningsskor – men se till att de är rena. Du bör också ha en vattenflaska och en handduk till hands eftersom du kommer att svettas mer än vanligt. Känns det mentalt trist kan du med fördel lyssna på musik eller en podcast.
När det gäller träningspassen i sig finns det egentligen inga begränsningar – du kan köra samma typ av träning på band som du gör ute. Men de vanligaste varianterna är nog olika fartpass och distanspass på upp till en timme, eftersom längre pass än så ofta upplevs som alltför monotona av många löpare (men inte alla).
Det fina med löpband är att du kan löpa i dina tänkta farter på ett jämnt och bra sätt, och får hjälp med fartökningar och lämplig stegring bara genom ett knapptryck. Inte minst av den anledningen är olika former av fartkontrollspass utmärkta att köra på löpband, till exempel att löpa 3, 5 eller 10 kilometer på tid.
Här är fem av mina favoritpass för bandet – alla med inställningen 1 procents lutning:
1. Distanspass
Spring 5–10 kilometer med variation var 5:e minut. Du börjar i lugn joggfart i 5 minuter. Sedan gör du en förändring där du endera höjer lutningen lite eller höjer farten en aning. Efter 10 minuter gör du en ny förändring där du kanske sänker lutningen och höjer farten lite till. Och så vidare var 5:e minut tills du är klar. Låt fantasin styra passet.
2. Kenyansk distans
Spring 5–10 kilometer eller en förutbestämd tid, till exempel 30 minuter. Starta väldigt lugnt och öka farten successivt efter eget huvud. Planera så att du avslutar passet i tröskelfart. En löpare som gör milen på 50 minuter startar då i 6.00 min/km och avslutar passet i 4.15 min/km som exempel.
3. Intervaller
Spring 2 x 10 intervaller om 45 sekunder med 15 sekunders vila. Efter en uppvärmning med jogg och rörlighet så springer du 45 sekunder och vilar 15 sekunder. Upprepa detta 10 gånger – det är ett set. Vila sedan 1 minut och kör ytterligare ett set om 10 lopp på 45 sekunder. Starta båda seten i distansfart och öka farten med 0,5 km/h för varje lopp: till exempel första loppet i 10 km/h, andra på 10.5 km/h, tredje på 11 km/h och så vidare.
4. Tröskelkombo
Efter en uppvärmning med jogg och rörlighet löper du 15 minuter i din tröskelfart, som är 15 sekunder långsammare per kilometer än din snittfart på 10 kilometer. Jogga eller gåvila i 3 minuter. Sedan löper du 10 minuter till, men nu lite snabbare än första loppet (10 sekunder under långsammare per kilometer än din snittfart på 10 kilometer).
5. Pulserande tusingar
När du har värmt upp löper du 1 kilometer i din tävlingsfart på 10 kilometer. På ”vilan” löper du 1 kilometer, men cirka 30 sekunder långsammare per kilometer. Sedan löper du ytterligare 1 kilometer i din tävlingsfart på 10 kilometer igen. Upprepa detta totalt 4–8 gånger (4–8 kilometer) utan att stanna. Du lär dig ”vila” fast du springer.
Så konverterar du km/h till min/km
De flesta löpband anger hastigheten i både minuter per kilometer och i kilometer i timmen. Men ibland anges bara farten i kilometer i timmen (km/h), vilket kan vara svårt att tolka som löpare när man är van vid minuter per kilometer. Så här kan du konvertera km/h till min/km:
