MEST LÄSTA
Fullt ös del 2
Blogg

Fullt ös del 2


Har du kollat in och kanske testat det förra högintensiva passet i serien? Toppen! Då är det dags för nummer två!

UPPLÄGG 2: AMRAP, 20 MINUTER

Här gäller det helt enkelt att vila så lite som möjligt, men hitta ett tempo som du kan hålla i 20 minuter. Det låter kanske inte så mycket, men 20 minuter är länge – tro mig. AMRAP betyder As many rounds/repetitions as possible, alltså så många varv eller repetitioner som möjligt på angiven tid. Det enklaste är att räkna varv och att hålla räkningen genom att dra ett streck på ett papper för varje avklarat varv – man blir inte smartare när man blir trött och till slut är det för mycket begärt att kunna räkna.

  • 10 wallballs (8)
  • 15 ground to overhead (6)
  • 20 kettlebellsvingar (1)
  • 1 minut rodd eller shuttleruns (alltså att du springer cirka 20 meter, vänder och springer tillbaka)


Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Fullt ös del 1
Blogg

Fullt ös del 1


Högintensiv träning– finns det något som kännetecknar träning under 2010-talet mer än det? Hörde jag ett rungande NEJ? Att den typen av träningsformer fortfarande finns kvar innebär att vi älskar dem, att de är effektiva och ger oss de resultat vi vill ha. I dag finns knappast ett gym med självaktning som inte har minst ett HIIT-, tabata- eller crossfitliknande pass på schemat. Men du måste inte gå på gruppträning, det går utmärkt att köra hårt på egen hand, så länge du väljer rätt övningar och rätt upplägg. Och så länge din insats lever upp till passets syfte – högintensivt. Ska träningen leverera sin fulla potential duger det inte att vila en massa extra, då blir det liksom inte högintensivt. Samtidigt går det utmärkt att anpassa träningen efter dig själv. Det är ansträngningsnivån som ska vara hög och det säger rätt lite om hur många repetitioner du hinner så länge du pressar dig. Det är inte farligt att bli trött. Du kommer att få tre olika upplägg, varav det här är det första. Testa att byta ut övningarna ibland för att göra om passen lite eller kom på ett helt eget upplägg.

Lycka till!

UPPLÄGG 1: EMOM, 30 MINUTER

De fyra bokstäverna EMOM är inget annat än crossft-lingo för Every minute on the minute. Det betyder att du kör övningen, så många repetitioner som står angivet. Sedan vilar du tills det har gått en minut. Då kör du angivet antal repetitioner av nästa övning. Och så håller du på så tills det har gått, i det här fallet, 30 minuter. Du kan själv bestämma om du vill bränna av alla repetitioner i högt tempo för att få lite längre vila eller om du vill andas mellan repetitionerna och i stället köra i princip utan total vila. Hitta det sätt som funkar bäst för dig.

  • 5 hantelryck per arm (2) + 5 hantelböj (7)
  • 5 marklyft (3) + 5 laterala burpees över stången (4)
  • 5 thrusters med stång (11) + 5 boxhopp (10)

Blir det för tufft, kör var 90:e sekund.

 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Så här hittar du ditt träningsfokus 2018!
Blogg

Så här hittar du ditt träningsfokus 2018!


Både hösten och vintern är speciella årstider för oss löpare. Nu kan vi släppa på den inrutade träningsvardagen en del och unna oss några veckor med lite mindre strukturerad, mer avslappnad träning. Eller så passar vi helt enkelt på att byta ut löpträningen – åtminstone delvis – mot någon annan rolig träningsaktivitet som vi annars har svårt att hinna med. 

Denna avkoppling från en fast träningsplan är närmast en förutsättning för att vi ska kunna ladda om och hitta motivation och träningsglädje inför den kommande säsongen. Förutom att både kropp och själ får tid till återhämtning, får vi också möjlighet att reflektera över vad vi egentligen vill uppnå med vår löpning. Genom att analysera den gångna säsongen kan vi sedan planera vilken roll löpningen ska spela i våra liv under det kommande året.

Innan vi lägger upp en konkret träningsplan är det viktigt att vi stannar upp och betraktar löpningen ur ett större perspektiv. Löpningens tydliga mätbarhet – hur långt, hur ofta och hur snabbt – gör att vi lätt lägger ett prestationsfokus på träningen. Då är det lätt att glömma bort att det finns andra aspekter av löpningen – som hälsa, mental styrka och känslomässigt välbefinnande – som är viktiga för att vi ska uppnå en bra balans i tillvaron. 

Mer träning inte alltid bättre

Att löpning har en positiv inverkan på vår hälsa, speciellt när det gäller att motverka hjärt- och kärlsjukdomar och hålla vikten i schack, är ett väl underbyggt medicinskt faktum. Däremot finns det inget som säger att mer träning alltid är bättre. Många experter menar att de medicinska fördelarna uppnås redan vid en nivå som många löpare betraktar som högst måttlig träning: Tre träningspass per vecka om cirka 30 minuter, med en puls på 70–90 procent av max nämns inte sällan som en hälsosam dos.

Givetvis har många löpare andra drivkrafter än hälsan, och underkastar sig följaktligen betydligt mer omfattande träning. Att löpa är ju de facto ansträngande och för att utsätta oss för något så fysiskt arbetsamt krävs det någon form av belöning. Moroten är då ofta en djupt rotad önskan om att se konkreta resultatförbättringar av det vi lägger ned så mycket tid på. Här blir löpningens mätbarhet en uppenbar positiv faktor och en tydlig drivkraft till att träna oftare, längre och mer intensivt.

För oavsett om vi gillar att tävla eller inte vill vi gärna se att vi klarar av att löpa längre och gärna också snabbare. Efterhand som vi blir äldre omvandlas detta i stället till en önskan att bromsa den oundvikliga försämringen av vår löpkapacitet – men drivkraften är fortfarande prestationsbaserad.

Att mäta och ständigt jämföra vår löpförmåga – ibland med andra löpares, men främst med våra egna resultat – är något av löpningens inre väsen och en viktig källa till träningsmotivation för flertalet av oss. Den ska vi förstås vårda på bästa sätt, men samtidigt bör vi vara observanta så att inte ”tävlingsdjävulen” sätter sina klor så djupt i oss att vi glömmer de andra aspekterna av löpningen.

Att elitlöpare balanserar på gränsen mellan prestationsförbättring och överbelastning är närmast ett måste för att de ska kunna nå toppen. Vi övriga gör klokt i att alltid försöka träna med en viss buffert mot överträning och överbelastningsskador. För oss är optimal träning inte det samma som maximal belastning, utan handlar i hög grad om att träna smart i stället.

När vi blir övertränade eller skadade har vi oftast misslyckats med vår träning – även om vi gärna skyller på tillfälligheter och otur. Det handlar alltid om att vara ärlig mot sig själv och anpassa sin träning till de egna förutsättningarna. På senare år har till exempel gruppträningar av olika slag blivit alltmer populära, vilket naturligtvis ger en extra social dimension till löpandet. Det gäller däremot att vara på sin vakt, så att man tränar med tämligen jämngoda löpare. Annars blir träningsrundorna gärna alltför ansträngande och tävlingslika, vilket lätt leder till att man bränner ut sig – fysiskt eller psykiskt.

Löpning är ju inte enbart fysisk träning utan handlar också om att stärka sin mentala kapacitet; förmågan att övervinna svårigheter och förbättra självförtroendet. Att genomföra en effektiv och säker vinterträning kräver i synnerhet viljestyrka, ändamålsenlig utrustning och bra planering. Anpassa fart och distans efter väder och vind men ställ inte in träningspass om det inte är rent hälsovådligt att ge sig ut. Se också löpbandsträning som ett bra reservalternativ i första hand, inte som ett normalpass under vintern.

Löpningen ett viktigt hjälpmedel

Under vinterhalvåret är det också lättare att övervinna tuffa mentala utmaningar i träningen genom att belöna sig själv efter att man genomfört dem. Det kan röra sig om allt ifrån enkla vardagliga ting som favoritmat eller en massagetimme till något lyxigt som en träningsvecka i solen.    

Förutom prestation, hälsa och mental träning har löpning också en känslomässig aspekt som ofta hamnar lite i skymundan när vi pratar träningsråd. Hur viktig vår träning är för vår känslomässiga balans fick vi ett tydligt exempel på när den norska längdskidstjärnan Therese Johaug fick sin slutliga dopingdom från idrottens skiljedomstol CAS i slutet av augusti.

På presskonferensen berättade hon, med tårar i ögonen, att hon var helt förkrossad över beskedet på 18 månaders avstängning. På en fråga om vad hon tänkte göra dagen efter svarade hon att det var ett rullskidpass på tre timmar planerat. Den norske expertkommentatorn på NRK, Fredrik Aukland, menade att just det träningspasset kunde bli som balsam för själen och hjälpa Therese att hantera den våldsamma känslostorm som hon då befann sig i.

Även om vi inte är elitidrottare och får våra liv upp-och-nedvända av idrottsliga bakslag, råkar vi alla ut för känslomässigt svåra stunder av olika slag. Löpningen kan då vara ett viktigt hjälpmedel för att behålla lugnet och hantera våra känslor på ett rationellt sätt. Då handlar det mindre om att disciplinerat genomföra en viss typ av träning, utan mer om att låta löpningen hjälpa oss att ta tillbaka kontrollen över våra egna tankar och känslor.

Vilket fokus ska din löpträning ha 2018?

Så här kan du tänka och agera när du väljer vilka aspekter av löpningen du ska lägga fokus på när du planerar nästa säsong.

Fokus: Prestation

Nyckelord: Specialisering.

När resultat – tider och placeringar – är den viktiga drivkraften är det viktigt att du tränar specifikt för den tävlingsdistans du vill prestera på. Efter en allsidig uppbyggnadsperiod bör högsta prioritet vara att träna på att löpa i ditt planerade tävlingstempo. Grundprincipen är att börja med korta avsnitt, som efterhand förlängs, i din önskade tävlingsfart.

Prestationsinriktad träning är aldrig den bästa träningen ur ett hälsoperspektiv, eftersom belastningen tenderar att bli ganska ensidig. Träna därför målinriktat under en begränsad period fram till ditt huvudmål, för att sedan återgå till en mer varierad återuppbyggnadsträning efter genomförandet. Sätt sedan upp ett nytt mål och gå successivt in i en ny formtoppning.

Fokus: Hälsan

Nyckelord: Allsidighet och variation.

Den som med sin träning i första hand vill uppnå ett fysiskt och psykiskt välbefinnande gör klokt i att träna allsidigt. Varva löpningen med träning som ger styrka, rörlighet, koordination och balans. Det finns många olika träningsformer som på ett utmärkt sätt kompletterar löpningen, och ger dig såväl en stark och välfungerande kropp som en hjälp till inre ro och mental balans i en stressig vardag.

Se också till att variera din löpning genom att löpa omväxlande långt och kort, långsamt och snabbare. Löp helst också på olika typer av underlag och välj gärna kuperad terräng ibland.

Mental styrka

Nyckelord: Progressivt stegrande utmaningar.

De rent fysiologiska effekterna av att löpträna är tämligen uppenbara, men frågan är om inte träningen av vår vilja har minst lika stor inverkan på våra liv. Genom att löpträna lär vi oss också att jobba mot långsiktiga mål och blir bättre på att möta tuffa utmaningar i livet.

Det växande intresset för extremt långa lopp visar att det är den mentala styrkan – snarare än en extrem fysisk uthållighet – som är den mest avgörande faktorn. Vi tränar vår mentala kapacitet bäst genom att successivt höja ribban i våra träningsutmaningar.

Känslomässig balans

Nyckelord: Kravlös löpning. 

Emellanåt kastar livet svårfångade bollar mot oss och tillvaron kommer i kraftig gungning. Då kan löpningen vara en hjälp för att hantera svårigheterna. I detta läge är det oftast bäst att löpa på intuition och känsla och lägga prestationstänket åt sidan.

Se bara till att komma utanför dörren, låt benen komma i gång och löp så långt som det känns rätt för dagen. Välj en naturskön slinga om du kan, och försök att hitta en rytm som hjälper dig att slappna av. Löpningens enkelhet och den fysiska trötthet som uppstår kan sällan lösa alla känsloknutar, men lindrar din själsliga smärta något.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Bra matminne!
Blogg

Bra matminne!


Mat är så mycket mer än bränsle för träningen och belöning för smaklökarna. Du kan faktiskt påverka din hjärna genom att äta rätt mat. En studie från Rush University i Chicago visade att de som åt hälsosamt för hjärtat också minskade risken att drabbas av Alzheimer’s sjukdom med nära hälften, jämfört med de som inte åt lika hälsosamt. Deras diet bestod till stor del av en lite upphottad medelhavskost, vilket redan tidigare har visat sig leda till minskad risk för flera sjukdomar som diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar.

BÖNOR Inte nog med att de är grymt bränsle för långa träningspass och kalasmat för en välfungerande mage, de komplexa kolhydraterna har ett högt innehåll av antioxidanter som kan minska inflammationer i kroppen, vilket håller din hjärna frisk. 

Hur ofta ska jag äta det? Varannan dag.

BÄR Bär kan minska risken för neurondegeneration (alltså förlust av nervcellernas funktion) i hjärnan och därigenom få dig att behålla ditt goda minne.

Hur ofta ska jag äta det? Två gånger i veckan, minst.

FÄRGGLADA GRÖNSAKER Färg indikerar att maten innehåller antioxidanter vilka skyddar nervcellerna i hjärnan från åldersrelaterat förfall.

Hur ofta ska jag äta det? Varje dag, gärna flera gånger.

GRÖNA BLAD Sallader och andra gröna blad (ju mörkare desto bättre) innehåller mycket folsyra, som studier visar saktar ner hjärnans åldrande.

Hur ofta ska jag äta det? Varje dag.

NÖTTER Valnötter, mandlar, pekannötter, hasselnötter och pistagenötter är rika på fibrer och E-vitamin. Det är ingen slump att valnötter ser ut som hjärnor, eller jo, det är det, men det är den bästa nöten för hjärnans hälsa.

Hur ofta ska jag äta det? En näve varje dag.

OLIVOLJA Olivolja är rikt på nyttiga fetter som skyddar dina blodkärl i hela kroppen, inklusive de som finns i hjärnan.

Hur ofta ska jag äta det? Varje dag.

FÅGELKÖTT Forskning pekar på att den vitamin B12 som finns i kyckling och kalkon kan spela en avgörande roll när det gäller fajten mot åldersrelaterade sjukdomar i hjärnan.  

Hur ofta ska jag äta det? 100 gram, två gånger i veckan.

RÖTT VIN I vettiga doser kan rött vin bidra med nyttiga antioxidanter. Gillar du inte vin eller avstår från alkohol kan du istället dricka osötad druvjuice eller granatäpplejuice.

Hur ofta ska jag dricka det? Ett glas (inte mer) om dagen.

LAX OCH SKALDJUR Omega-3 fettsyrorna i fisk behövs för att utveckla och behålla en frisk hjärnfunktion.

Hur ofta ska jag äta det? 100 gram minst tre gånger i veckan.

FULLKORN B- och E-vitaminerna i fullkorn, som hela korn av vete, havre, vildris och quinoa kan minska risken för Alzheimer’s genom att göra sig av med ämnen i kroppen som är länkade till hjärnskador.

Hur ofta ska jag äta det? Varje dag, gärna ett par gånger.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sponsrat inlägg
Blogg

Är ASICS Gel-Nimbus 25 världens mest bekväma löparsko?


När ASICS bad forskare att göra en oberoende jämförelse mellan fyra populära löparskor fick ASICS nya Gel-Nimbus 25 högst betyg. Här är allt du behöver veta om vad som kan vara världens mest bekväma löparsko – nya Gel-Nimbus 25!

[ANNONS] Det är inte så konstigt att Gel-Nimbus är en av ASICS mest populära modeller genom tiderna. Den här ikoniska löparskon är känd för att erbjuda en komfortabel löpkänsla av högsta klass.

Den 25:e versionen kommer inte heller att göra fansen besvikna – tvärtom. När ASICS utvecklade denna nya version stod just exceptionell komfort högst upp på listan över målsättningar. Och det har man verkligen lyckats med – Gel-Nimbus 25 representerar närmast ett teknologiskt paradigmskifte och är ASICS mest komfortabla Nimbus-modell någonsin.

Givetvis är detta ingen slump. Det ligger många timmars arbete i form av användartester, biomekaniska studier och åratal av ASICS hantverkskunnande, det som kallas ”Kaizen”, bakom utvecklingen av Gel-Nimbus 25. Allt för att skapa en produkt som känns bäst för både kropp och sinne. Skon är dessutom tillverkad av minst 20 procent biobaserade material från förnybara källor.

Faktum är att ASICS var så övertygade om Gel-Nimbus premiumkänsla att man bad forskaren Chris Bishop på The Biomechanics Lab i Australien att göra en helt oberoende jämförelse mellan Gel-Nimbus 25 och tre andra populära löparskor från konkurrerande varumärken, samt föregångaren Gel-Nimbus 24. Alla modeller i testet hade liknande egenskaper. Resultatet var tydligt – Gel-Nimbus 25 var den mest komfortabla skomodellen i studien (se rutan).

Bakom framgången ligger flera innovativa lösningar. En ny, mjukare och mer stretchig plös och polstring ger både ett smidigare insteg och en mer följsam passform.

Den nya PureGEL-teknologin är både mjukare och lättare än tidigare GEL-teknologi. I kombination med det nya, lätta och responsiva FF BLAST PLUS ECO-materialet i mellansulan, som nu är 20 procent tjockare än på föregångaren, ger detta inte bara bättre stötdämpning och mjukare landningar utan även en mer följsam stegavveckling.

Så genomfördes studien The Biomechanics Lab genomförde en helt oberoende studie för att försöka besvara vilken av de deltagande skomodellerna som är bekvämast att springa i. För detta rekryterades 100 löpare (52 män, 48 kvinnor). Under en åtta veckor lång period sprang samtliga löpare i alla fem par löparskor. De fick sedan ranka hur komfortabel varje skomodell upplevdes, baserat på ett antal kriterier. Alla skor maskades så att det inte gick att identifiera varken varumärken eller modeller. Efter att alla resultat hade analyserats stod det klart att ASICS Gel-Nimbus 25 var den mest bekväma modellen av de skor som deltog i studien.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*