#1000km
”Headed for the open door. Tell me what you’re waiting for. Look across the great divide. Soon they’re gonna hear the sound when we come running”
Igår frågade en kollega lite oroligt om jag gått ner i vikt. -”Du ser så tunn ut”. Vad svarar man på det? -”En tunn jävel är en smal jävel är en snabb jävel”. Till saken hör att jag för några år sen faktiskt strävade efter att vara lite krallig om överkroppen, därav min kollegas oro. Inte att bygga stora muskler, bara sådär lagom så att det åtminstone skulle synas att man inte satt i soffan och tryckte gräddbakelser varje dag efter jobbet. Ha lite kräm i armarna helt enkelt, känna sig stark. Dom musklerna är borta nu. Undviker helst att se mig själv i spegeln numera när man ser ut som en undernärd straffånge.
Fixade 100kg i bänkpress strax innan den där bilden togs. Det gör jag inte nu. Det är knappt så jag fixar min egen kroppsvikt. Å andra sidan gjorde jag inte sub3 på den där maran.
Det är oundvikligt att gå ner i vikt om man springer mycket. Den romantiserade bilden av att ha en kropp som Arnold och vara lika snabb som Mo Farah är just precis det, en romantisk bild av en omöjlighet (iaf för mig). Det jobbigaste är dock att till och med storlek Small börjar vara för stort. Senast jag köpte en tröja fick jag gå ner på x-small. För 10 år sen hade jag storlek XL. Vad gör man inte för löpningen. Att sen folk uttrycker en oro för att man är smal, det har nog de flesta löpare vart med om…
Fördelen med att springa mycket är ju att man kan äta vad som helst. Kostmässigt skulle nog vilken dietist som helst bli mörkrädd av det jag stoppar i mig. Nån gång i julas ploppade det upp en grupp på fejjan som hette ”100 träningspass innan midsommar”. Fnyste mest åt det. Sen ploppade det upp en annan grupp som en motreaktion; ”100 chipspåsar innan midsommar”. Den gick jag med i direkt, där snackar vi en utmaning som heter duga.
Passerade 1000 löpta kilometrar under 2015 under dagens långpass. Det är värt att fira med en påse chips. 3xLök dagen till ära. Om inte det räcker så finns det nog en halvpåse sourcream & onion kvar från gårdagen.
/Hörs
Youngblood Hawke – We come running
