Nordlite Speed är Crafts snabbaste landsvägssko hittills. Tack vare kolfiberplattan med delad tå och det innovativa CR Foam-materialet kan du nu sluta bry dig om hastighetsgränserna.
[ANNONS FRÅN CRAFT] CRAFT Nordlite Speed är en ny supersko med ett så kallat superkritiskt Cr-foam och en kolfiberplatta som har delats framtill. Skon är utvecklad för snabb löpning, men har samtidigt tre gånger så mycket dämpning och energiretur som gör att den också fungerar utmärkt för både snabba och långa träningspass.
Det är CRAFTS nya Cr Foam-material som gör att Nordlite Speed är en så lätt, väldämpad supersko. I kombination med den avancerade kolfiberplattan ger Cr Foam-materialet också väldigt mycket energi i retur.
Innovativ kolfiberplatta
Det som särskiljer CRAFTS kolfiberplatta från konkurrenternas lösningar är att den är delad framtill. Lösningen bidrar till högre stabilitet och en sulplattform som följer med i fotens rörelser på ett mer naturligt sätt.
Det innovativa Cr Foam-materialet och den delade kolfiberplattan kompletteras med en CRAFTS Ultra-Rebound-innersula som ger ytterligare komfort och en spänstig känsla under foten. Resultatet är en tävlinssko som både är mjukt avlastande och ger dig extra spänst och driv framåt i steget.
Lätt och behaglig ovandel
Den fjäderlätta ovandelen är tillverkad i ett enda, sömlöst stycke i ett meshmaterial som både säkerställer god komfort och bra luftgenomströmning. För att understryka CRAFTS ambitioner med Nordlite Speed är passformen rejsigt tajt kring både häl och mellanfot. Det gör att skon ger ett tryggt och fast stöd utan att glappa – oavsett hur långt eller snabbt du springer.
TRE SNABBA OM CRAFT NORDLITE SPEED * FJÄDERLÄTT OVANDEL Ett ultratunt engineered mesh-material ger optimal passform och ventilation, samtidigt som foten får stöd där det behövs. * SUPERKRITISKT SKUMMATERIAL Lätt, slitstarkt och extremt responsivt med tre gånger så mycket dämpning och energiretur som konventionella mellansulor. * KOLFIBERPLATTA MED DELAD TÅ Den integrerade kolfiberplattan är delad framtill för att bättre följa fotens naturliga rörelsemönster och optimera energireturen.
Över tårna är utrymmet i stället rejält förlåtande för att låta tårna röra sig fritt, så Nordlite Speed passar inte minst dig som har ett lite bredare fotblad och som inte föredrar en alltför smal passform.
Den strategiskt placerade Hybrid Traction-yttersulan i tre delar är tillverkad i slitstarkt gummi, och ger ett säkert grepp på både asfalt och i lätt terräng.
CRAFT Nordlite Speed – en innovativ supersko
Allt sammantaget gör CRAFT Nordlite Speed till ett mycket intressant alternativ för ambitiösa löpare som vill ha en allsidig supersko. Nordlite Speed är ett lika bra val för tävling som snabba träningspass. Föredrar du dessutom en lite bredare passform så rekommenderar vi dig definitivt att testa CRAFT Nordlite Speed – en innovativ supersko som inte kommer att göra dig besviken. Hur snabbt du än springer.
FAKTA: CRAFT NORDLITE SPEED Häldropp: 6 mm (40/34 mm herr, 38/32 mm dam) Vikt: 228/255 gram (dam/herr) Cirkapris: 2 400 kronor
I Paris slog Andreas Kramer sitt andra svenska rekord för säsongen. Med 1.43,66 blev han förste svensk att gå under 1.44 på 800m.
Andreas Kramer visar god form inför OS. Efter att ha slagit svenskt rekord för två veckor sedan synade han nu den prestationen- och höjde.
I ett av de bästa 800m- loppen genom tiderna slutade Kramer sjua på 1.43,66. Nytt svenskt rekord med en halv sekund.
Till TV4 sa han följande efter loppet:
– Det känns supergött att kunna förbättras hela tiden. Det var inte givet att det skulle ske idag. Jag hade en kämpig vecka och har fått kämpa rejält för att komma tillbaka. Nu står jag här med ett nytt rekord igen, det känns sjukt gött.
Algerien Djamel Sedjati på 1.41,56 och sex löpare tog sig under 1.43.
– Det var ett ruskigt tempo. Jag är nöjd med hur jag genomför det. Jag hittade en bra position och jag märker att det går snabbt, sen visste jag inte hur snabbt, 1.41 är en galen tid de springer på där framme. Jag känner att jag blir lite efter och har ingen aning om vad tiden blev men jag hade på känn att det kunde vara personligt rekord, sa Kramer till TV4.
Världsrekord av Kipyegon
Faith Kipyegon avslutade galan med att slå sitt egna världsrekord på 1500m. Kenyanskan kom i mål på 3.49,04 och förbättrade det gamla rekordet med sju hundradelar.
I samma lopp sattes också brittiskt, franskt och australiensiskt nationsrekord och tolv löpare gick under 4 minuter.
Även i hinderloppet gick det snabbt. Där vann etiopiern Abrham Siwe på 8.02,36, en tid som tog honom bland de 20 snabbaste genom tiderna.
Alla resultat från Diamond League i Paris hittar ni här. Där blev det också världsrekord i höjdhopp av ukrainskan Yaroslava Mahuchikh.
Formbesked av Ngarambe
Under veckan blev Yolanda Ngarambe nekad en OS-plats för andra gången men trots det visade hon att formen är god när hon slog nytt säsongsbästa på 1500 meter.
De var på tävlingen FBK Games i Nederländerna som svenskan sprang in som trea på 4.04,50.
Utöver säsongsbästa räckte tiden också för att slå den nederländska OS- guldmedaljören Sifan Hassan som blev femma.
Nytt fint lopp av Yolanda Ngarambe. FOTO: DECA Text & Bild
Karlstad GP
Tävlingarna i Paris var inte de enda Andreas Kramers den här veckan.Under onsdagen gick Karlstad GP av stapeln. Där tog Kramer revansch på SM- vinnaren Habtom Asgede när han vann 800 meter på 1.47,32. En dryg sekund före Asgede som slutade fyra på 1.48,50.
I damloppet blev Wilma Nielsen bästa svenska med en andraplats på 2.03,07. Sarah Billings från Australien vann på 2.02,46.
På förtvälingarna sprang 17- åriga Carmen Cernjul in på 2.05,05. En tid som tar in henne som åttonde junior genom tiderna, trots att hon har två år kvar i klassen.
På 3000 meter loppet gjorde den svenska mästaren på 5000 meter, Karl Ottfalk, en ny fin prestation när han blev bäste svensk med en fjärdeplats på 7.58,05. Tiden är den tredje bästa någonsin av en svensk junior och klart under kvalgränsen till sommarens JVM.
I samma lopp slutade Kalle Berglund sexa på 8.08.
Även i damloppet imponerade en junior då Elsa Sundqvist vann loppet på 9.19,49.
1. Tofugryta med kokosmjölk och röd curry (4 portioner)
250 gram naturell tofu
2 morötter i slantar
200 gram broccoli
2 schalottenlökar, hackade (kan bytas mot 1 gul lök)
1 röd chili, urkärnad och hackad
4 dl kokosmjölk
ca 2 msk röd currypasta, testa dig fram till en smak som passar dig
1 msk lantbuljong (Renée Voltaire), vilket motsvarar 1 grönsaksbuljongtärning
Paprikapulver
Salt
Svartpeppar
Gör så här
1. Koka morötterna och broccolin i lättsaltat vatten.
2. Bryn löken i några minuter.
3. Tillsätt tärnad tofu, hackad chili och paprikapulver och stek ytterligare ett par minuter.
4. Slå på kokosmjölk. Blanda ner currypasta och buljongpulver.
5. Smaka av med salt och peppar. Låt puttra i cirka 5 minuter.
6. Lägg i morötterna och broccolin när de är nästan mjuka och låt dem koka med i grytan de sista minuterna.
7. Servera med råris eller quinoa.
2. Spenat- och squaschpaj med fetaost (4 portioner)
Fyllningen Spenat, hackad och fryst
2 vitlöksklyftor
2 ägg
2 deciliter matgrädde
1-2 schalottenlök
1 squash/zucchini
ca 75 gram fetaost
Salt
Peppar
Gör så här
1. Sätt ugnen på 200 grader. Blanda ingredienserna till pajdegen och tryck ut i en pajform. Förgrädda i 10 minuter.
2. Tina den frysta, hackade spenat i en stekpanna med en skvätt vatten, salt och pressad vitlök.
3. Blanda spenaten med en äggstanning på 2 ägg, 2 deciliter matgrädde, salt och peppar.
4. Stek hackad schalottenlök och tunna skivor squash/zucchini. Fördela squashen och löken i pajskalet och häll på spenat- och äggstanningen. Toppa med smulad fetaost och sätt in pajen i ugnen på 175 grader i drygt 20 minuter.
3. Svampomelett med koriander (1 portion)
2 ägg
ca 0,5 dl matgrädde
ca 100 gram champinjoner
ca 1/4 gul lök lök
ca 1/4 röd chili
1 tomat
0,5-1 dl chèvre
Färsk koriander (efter egen smak)
Salt
Peppar
Gör så här
1. Hacka upp champinjoner, lök, chili, tomat och den färska koriandern.
2. Stek svampen i några minuter och lägg åt sidan.
3. Stek löken och chilin. När de börjar bli mjuka, häll tillbaka svampen i pannan och ta med tomaterna.
4. Vispa äggen och blanda med matgrädden (eller annan vätska), salt och peppar.
5. Häll äggsmeten över ingredienserna i pannan. Smula över chèvre och strö över koriandern. När omeletten stannat, vik den dubbel och stjälp upp på en tallrik.
Att förstå hur man blir uttagen till OS är som att försöka lösa Palmemordet. Svaret kommer kanske aldrig att komma fram. Och förresten, hoppas inte på framtiden. Den spelar ändå ingen roll.
När Krister Petersson under sin pressträff presenterade “Skandiamannen” som den misstänkta gärningsmannen var det i alla fall väntat. När Peter Reinebo presenterade de sista namnen till OS var det som om att sia om vilka som klarar repet i Vasaloppet, vem vet? Alla och ingen kan komma med.
I en värld av ordning och kaos (nåja) kan vi därför börja med att konstatera det vi ur löparsynpunkt vet. Samuel Pihlström har blivit uttagen på 1500m, kul och stort grattis.
Yolanda Ngarambe, Simon Sundström, Vidar Johansson, Emil Blomberg och Leo Magnusson kommer att bli inbjudna men de får ingen plats då SOK sagt nej till dem. Varför? Låt mig fortsätta förklara det vi vet.
Samtliga av löparna i kvintetten är inkvalade på ranking. Yolanda har ingen tid inom nomineringsspannet, det har dock de andra tre där Vidar, Leo och Emil har en tid var och Simon tre.
Nu verkar dock nomineringsspannet inte spela så stor roll då atleter som inte gjort någon tid inom det blivit uttagna. EM skulle kunna vara en del i argumentationen då Sundström inte alls lyckades där, men å andra sidan gick Ngarambe, Johansson och Blomberg till final så det argumentet kan nog strykas det med.
Framtiden är inte för alla
Vi kommer däremot inte runt det så kallade framtidskriteriet. Det är tack vare det som Pihlström (och andra) får åka till Paris och det var tack vare det som Blomberg, Sundström och Johansson fick åka till Tokyo för tre år sedan.
Kriteriet går ut på att man ska lära sig inför framtiden. Se, njuta och tävla med lite mindre press än vad som annars hade varit fallet och för att i nästa OS kunna prestera på topp. Smart? Ja, det låter det väl men frågan är vad som är poängen med det när löparna ändå inte får åka till nästa OS, trots att de blivit bättre.
Simon och Emil har gjort bättre tider nu än de gjorde 2021 och Vidar är i paritet med de tiderna han gjorde då. Ser SOK nu deras medverkande i Tokyo som bortkastat? De borde väl ha haft i tankarna att löparna skulle vara med i alla fall ett OS till när de blev uttagna?
Leo och Yolanda, då? De är för gamla för att komma med på framtidskriteriet då åldersgränsen numera är satt till 25.
Trots ranking- ingen hinderlöpare till OS. FOTO: DECA Text & Bild
Sämre löpare får chansen
Det finns däremot de som jublar över det här. De löpare som varit sämre än de svenska och som ligger utanför rankingen kommer få en inbjudan. I Finland har man sagt att alla som blir erbjudna en plats kommer att bli skickade och därför lär hinderlöparen Topi Raitanen jubla lite extra hemma i Uleåborg. Samma sak gäller för norrmannen Jacob Boutera och nya zeeländskan Kimberley May som tar ett stort steg närmare OS.
De som skulle kunna vara det fällande argumentet är SOK krav på topp 12. Såvida man inte åker med till OS på framtidskriteriet ska varje atlet ha chansen att placera sig bland de tolv bästa för att få chansen att åka.
I Sverige har vi dock en hinderlöpning i världsklass. Snittet för topp fyra i år är 8.18,3. Det hade räckt till VM- final de senaste femton åren. Det hade givit dig ett EM- guld i fem av de sju senaste mästerskapen och en OS- final 2008, 2012, 2016 och 2021. Simon Sudström var dessutom i VM- final och både Emil Blomberg och Vidar Johansson var i EM- final. Det borde räcka som argument för att alla fyra har topp-12 potential?
Men för SOK räcker inte det, varför? Jag vet inte, helt ärligt börjar jag få lite ont i huvudet av allt tänkande och räknade fram och tillbaka. Jag får ringa Krister Petersson och be honom reda ut det här, han borde ha tips på hur man ska klara av detta.
Kolfiberskon PUMA Deviate Nitro Elite 3 har uppgraderats med ännu mer av det nya kväveinjicerade PEBA-skummet NITROFOAM ELITE. Det innebär mer dämpning, mer studs – och lägre vikt. Ett perfekt val för dig som vill sätta nya personbästan på såväl träning som tävling. Vill du ha en mer träningsinriktad sko med studsig mellansula och kolfiberplatta släpps samtidigt den tredje versionen av mycket uppskattade PUMA Deviate Nitro.
[ANNONS FRÅN PUMA] Den tredje versionen av PUMA Deviate Nitro Elite 3 är en superlätt kolfibersko, utvecklad för allt från snabba intervallpass till maratonlopp. Den kväveinjicerade, extremt responsiva mellansulan i PEBA-skummet Nitrofoam Elite är också ännu lättare än på föregångaren – och behåller dessutom sina egenskaper bättre över tid.
PUMA Deviate Nitro 3 PUMA släpper inte bara en ny uppdaterad version av tävlingskon Elite 3 – utan även den oerhört populära kolfiberträningsskon Deviate Nitro har fått flera suveräna uppdateringar i sin tredje version. Deviate Nitro 3 har ännu mer av PUMAs banbrytande NITROFOAM-teknologi där mellansulehöjden mäter in på 29 mm i framfot och 39 mm i häldelen. Tillsammans med den utvecklade kolfiber PWR-plattan får löparen både mer dämpning och respons jämfört med den prisbelönta föregångaren. Vikten i storlek 43 herr ligger endast på 265 gram. Precis som i Elite 3 handlar det alltså om en lätt och snabb sko, men med den extra support man vill ha från en träningssko gällande mellansula, ovandel och yttersula. PUMA Deviate Nitro 3 ger löparen löpglädje på dom vardagliga distanspassen, snabbare tempopassen och på långpassen.
Kolfiberträningsskon Deviate Nitro 3 har fått flera suveräna uppdateringar i sin tredje version
Fyra millimeter mer mellansula
PUMA har också adderat ytterligare fyra millimeter med skummaterial i Elite 3 jämfört med föregångaren. Sulplattformen tangerar nu den för tävling maximalt tillåtna höjden 40 millimeter. Det betyder alltså maximalt med studsigt, dämpande skummaterial under fötterna.
Däremot innebär inte den ökade sulhöjden någon viktökning – tvärtom så är Deviate Elite 3 nu ännu lättare. Att kalla Deviate Elite 3 för en superlätt supersko är alltså långt ifrån någon överdrift.
Styvare kolfiberplatta
Förbättringarna handlar inte bara om lägre vikt och mer och spänstigare skummaterial i mellansulan. Den integrerade PWRPLATE-kolfiberplattan har också blivit ännu styvare. Det bidrar både till ökad stabilitet och ett ännu snärtigare frånskjut. Genom att förlänga kolfiberplattan framför tårna får man en längre hävarm vilket adderar till spänsten i steget.
Däremot är geometrin i Deviate Elite 3 inte så extrem som på många andra superskor för tävling. Det gör att många löpare upplever att känslan i den mer påminner om en vanlig löparsko. Har du aldrig testat att springa i den här typen av superskor med kolfiberplatta? Då är Deviate Elite 3 ett perfekt val sko att börja med. Du får en modern, högteknologisk tävlingssko med en skön och bekant löpkänsla. Deviate Elite 3 vill man gärna springa både snabbt och långt i.
Lätt och luftig ovandel
En tävlingssko behöver förstås ha en lätt, komfortabel och luftig ovandel utöver en styv och väldämpad sulplattform. På Deviate Nitro Elite 3 har PUMA använt en mycket tunn ovandel i ULTRAWEAVE mono-mesh – ett extremt tunt och lätt material. För att ovandelen ändå ska ge dina fötter det stöd de behöver har PUMA adderat utanpåliggande PWRTAPE-lamineringar på kritiska zoner.
Att springa snabbt kräver också att man kan förlita sig på greppet. PUMA har därför använt sig av sitt klistriga PUMAGRIP-gummi på de tre mest utsatta delarna av yttersulan. Materialet fungerar mycket bra på såväl blöta som torra underlag, oavsett om det handlar om löparbanor, asfalt eller grus.
Puma Deviate Nitro Elite 3 – en superlätt supersko
Den tredje versionen av Deviate Nitro Elite 3 har alltså blivit lättare, mjukare och spänstigare – samtidigt som den har fått en lite bredare repertoar.
Har du aldrig sprungit i ett par superskor med kolfiberplatta, och söker en snabb och komfortabel men samtidigt bekant löpupplevelse? Vill du ha en tävlingssko som även fungerar för snabba intervallpass eller maratonlopp? Vill du ha en yttersula som fungerar på lite olika typer av underlag? Då är PUMA Deviate Nitro Elite 3 ett utmärkt val.
Hinderlöparna visade klass när tävlingsrekorden slogs på både dam och herrsidan. Habtom Asbege skrällvann 800m före Andreas Kramer, Kalle Berglund gjorde comeback och talangen Karl Ottfalk vann 5000m. SM i Uddevalla bjöd på flera minnesvärda ögonblick.
Ur löparsynvinkel rivstartade SM under fredagen med 3000m hinder. En stark svensk gren just nu och först ut var herrarna.
Tre av de fyra potentiella OS- löparna kom till start, bara Simon Sundström, som fokuserade på att träna istället, saknades.
Efter att Axel Djurberg satt upp farten den första kilometern kom kampen om medaljerna att handla om “OS- trion” Leo Magnusson, Emil Blomberg och Vidar Johansson. När 1000 meter var passerade, på 2.50, tog Magnusson över dragjobbet. Farten fortsatte vara hög och när trion sprungit 2000m stod klockan på 5.40.
Ut på sista varvet var gruppen fortfarande intakt och inför sista vattengraven var utgång oviss. Då föll Vidar Johansson olyckligt och på upploppet stod guldet mellan Leo Magnusson och Emil Blomberg. Den kampen vann Magnusson som kom i mål på 8.22,03- fjorton hundradelar före Blomberg.
Tiden innebar att Dan Glans 47 år gamla SM- rekord nu var slaget av både Blomberg och Magnusson.
Vidar Johansson reste sig efter fallet och joggade i mål som trea på 8.42.
Emilia synade rekordet
På damsidan gjorde Emilia Lillemo samma sak- fast själv. Hon tog täten direkt från start och ledde till sista steget.
I ungefär halva loppet orkade Linn Söderholm med det höga tempot som Lillemo satt upp men sen fick hon ge sig. Lillemo fortsatte i ensamt majestät och korsade till slut mållinjen på 9.28,99. Nytt mästerskapsrekord och den näst bästa tiden någonsin av en svenska, endast fem sekunder från Charlotta Fougbergs svenska rekord.
Trots det hade Lillemo blandade känslor efter loppet. Hon hade hoppats på OS- kvalet på 9.23,00, och trots att hon var glad över guldet var hon besviken över att hon inte klarade det.
Silvret gick till Söderholm på 9.54 och bronset till Julia Samuelsson på 9.58.
Lillemo korsar mållinjen efter hinderloppet. FOTO: DECA Text & Bild
Tidernas skräll?
SM sista löpargren bjöd på vad som (kanske) kan vara tidernas SM- skräll. På startlinjen för 800m stod Andreas Kramer och på förhand verkade hans största hot mot ett åttonde raka SM- guld vara Samuel Pihlström.
När startskottet gick var det Kramer, som slog svenskt rekord på distansen förra veckan, som tog täten. Pihlström la sig utanför honom och när klockan ringde gjorde Hällelöparen ett ryck. Kramer försökte svara men fick ge upp planen på att ha förstaplatsen.
Istället var Pihlström som ledde fältet när 300 meter återstod. Då gjorde Kramer sitt första försök att gå upp i tät. Den svenska rekordhållaren tryckte till men Pihlström svarade och Kramer fastnade på utsidan.
Med 200 meter kvar sprintade Yared Kidane, med ett PB på 1.48, upp i tät. Det här fick både Pihlström och Kramer att vakna till och in på upploppet var de jämsides med Kidane som stumnade.
Kramer såg att dra ifrån de övriga när Habtom Asgede, som hela tiden legat bakom toppduon, kom bakifrån hela vägen fram till förstaplatsen.
Asgede segertiden skrevs till 1.49,70, tre hundradelar före Kramer och 35 före Pihlström.
Sedan tidigare har Asgede ett personbästa på 1.47,58, satt i Sollentuna för två veckor sedan. Han har också två raka silver från inomhus-SM och för två år sedan var han trea på 800 meter.
Habtom Asgede under stafett-SM. FOTO: DECA Text & Bild
I damloppet var det Wilma Nielsen som tog hem guldet efter att Yolanda Ngarambe satt upp farten. Nielsens segertid blev 2.02,41. Ngarambe stumnade och blev trea på 2.04,47, silvret gick till Maria Freij på 2.03,34. Hanna Hermansson blev fyra på 2.04,78.
Guld till jättetalangen
I herrarnas 5000 meterlopp gjorde Kalle Berglund sitt första banlopp på två år. Den svenska rekordhållaren på 2000 meter, som brottats med psykisk ohälsa, var nu tillbaka på startlinjen.
Efter att Archibald Casteel dragit de två första kilometrarna på 2.50-2.54 tog Samuel Tsegay över. Farten låg kvar i samma tempo fram till dess att en kilometer återstod.
Då tog Emil Danielsson över och påbörjade en långspurt. Med sig fick han de två ungtupparna, Jonathan Grahn och Karl Ottfalk, och en slirande Oliver Löfqvist. Efter ett varv på 60 sekunder blev kvartetten en trio.
In i sista kurvan började Jonathan Grahn få problem och blev passerad av Karl Ottfalk. Danielsson la in sin sista växel samtidigt som Ottfalk kom närmare och närmare. Med ett tiotal meter kvar till mål var 18- åringen förbi.
Ottfalk kunde sträcka händerna i luften när han passerade mållinjen som sensationell vinnare. Segertiden skrevs till 14.00,60, två sekunder från Ottfalks PB men en tid endast tre juniorer sprungit snabbare än. Silvret gick till Emil Danielsson på 14.01 och bronset till Jonathan Grahn på 14.02.
Karl Ottfalk tar hem guldet på 5000 meter. FOTO: DECA Text & Bild
En av de bästa finalerna
I damernas 5000m- lopp var det Elsa Sundqvist som tog täten den första kilometern innan hindervinnaren Emilia Lillemo tog över.
Lillemo visade återigen att hon är stark från tät och drog i princip hela loppet. Placeringarna blev 9.32 (3000 meter) och 12.48 (4000 meter).
Bakom henne minskade klungan successivt och vid klockringningen var det Lillemo ihop med silvermedaljören på hinder, Linn Söderholm, och Elsa Sundqvist.
Med 300 meter kvar spelade Söderholm ut sitt sista kort och försvann iväg från de övriga. I mål kom hon på 15.38,14, den tionde bästa svenska tiden någonsin.
Silvret gick till Elsa Sundqvist som passerade Lillemo med 200 meter kvar och kom i mål på 15.46,12- nytt svenskt juniorrekord. Lillemo knep bronset på 15.49,63.
Det här kvalar in som en av de bästa svenska SM- finalerna någonsin då tre tjejer kom under 15.50.
Det blå bandet
I damernas 1500m- final hade löparna bestämt sig för att dra upp farten. Wilma Nielsen drog första 800 meterna (64/69 per varv) sen tog Yolanda Ngarambe över (69 s på varvet). Då hade Ngarambe två tjejer i ryggen, Wilma Nielsen och Vera Sjöberg. Hanna Hermansson hade tvingats släppa några meter.
Men Hermansson kom ikapp och in i den sista kurvan var de fyra tjejer som slogs om medaljerna. Där tvingades dock Sjöberg släppa och med 100 meter kvar var det en trio som, nästan jämsides, gjorde upp topplaceringarna.
Det var inte förrän med 40 meter kvar som Ngarambe kunde avgöra finalen och glida ifrån de övriga. Hennes segertid skrevs till 4.11,71, Silvret gick Hanna Hermansson på 4.12,14 och bronset till Wilma Nielsen på 4.12,51.
Ngarambe vinner damernas 1500m. FOTO: DECA Text & Bild.
Om damloppet var en snabb historia, var herrarnas lopp länge det motsatta. De första 400 meterna sprangs på 66 sekunder. Därefter höjdes farten och efter 800 meter stod klockan på 2.07.
50 meter senare la Samuel Pihlström in sin första växel och fick med sig Jonathan Grahn (vars bror också sprang i finalen) och Yohannes Kiflay. När 400 meter återstod höjde Pihlström tempot ytterligare en nivå och gled ifrån de övriga. Segertiden skrevs till 3.45,69 efter ett slutvarv på 52,6 sekunder.
Silvret gick till Jonathan Grahn på 3.49,34 och bronset till Kiflay på 3.53,52.
Snabb avslutning på den längsta sträckan
I herrarnas 10 000 meter gick farten länge i 3.00- fart. Det var inte förrän på den nionde kilometern som Abdelfath Yassin drog upp farten och löparna klockade en kilometer på 2.52.
Med 800 meter kvar hade fem löpare bildat en klunga, Samuel Russom, Abdelfath Yassin, Arvid Öhrn, Awet Mengsteab och Sharmarke Ahmed. Vid klockringningen drog Samuel Russom upp farten ytterligare en nivå och klungan spräcktes.
In på upploppet var det Russom före Öhrn och där gled den förstnämnda ifrån. Russom tog hem guldet på 29,35, en sekund före Öhrn och tre före Awet Mengsteab som knep bronset.
I damloppet drog Evelina Henriksson upp farten. Efter fyra kilometer var hon och Lovisa Modig ensamma i tät.
Henriksson fortsatte att dra fram till den nionde kilometern. Då tog Lovisa Modig över och farten höjdes. Henriksson fick släppa och Modig kunde rinna iväg till segern på 34.24. Silvret gick till Henriksson på 34,38 och bronset till Johanna Larsson på 34.58.
Alla resultat hittar ni här och vill ni se filmer från loppen finns de på Runers World´s instagram.
I ett av världens mest mytomspunna ultralopp, Western States 100 miles, kom Ida Nilsson 6:a och Petter Engdahl tog sig i mål som 13:e med stukad fot. En späckad ultrahelg innehöll dessutom flera framstående insatser i svenska tävlingar.
Western States – en klassiskt 100-milestävling
Western States är ett av världens äldsta 100-mileslopp och ett av de mest klassiska. Det började som hästtävling. 1972 gick sju soldater hela sträckan och 1974 sprang Gordy Ainsleigh parallellt med hästarna, och var först att springa under 24 timmar. Den första upplagan som löptävling gick 1977.
I år deltog rekordmånga svenskar, sex stycken (med Johan Johansson först på väntelistan av dem som inte fick plats). Flest ögon riktades mot Ida Nilsson, som var sjua i sin 100-milesdebut förra året, och Petter Engdahl som för första gången skulle genomföra en hel 100-milesdistans.
Tävlingen går i Sierra Nevadabergen i Kalifornien, delvis på stigar som användes av silver- och guldgrävare under 1850-talet. Starten går i Olympic Valley, där vinter-OS anordnades 1960, med mål i den lilla staden Auburn.
Ida sexa i tuff damtävling
Ida Nilsson var med långt fram under hela tävlingen. Placeringsmässigt förbättrade hon sig ett pinnhåll från förra året och slutade 6:a. Tidsmässigt var hon 46,5 minuter snabbare! Och bara en kvart från pallen.
Innan årets tävling hade bara Elly Greenwood 2012, samt Courtney Dauwalter & Katie Schide förra året, varit under 17 timmar. I år blev det sex stycken! Katie Schide var med segertiden 15:46:57 bara 17 minuter från Courtney Dauwalters otroliga banrekord från förra året. Norskan Yngvild Kaspersen, som förra året vann CCC och Kullamannen 50K och liksom Ida Nilsson och Petter Engdahl bor i norska Romsdalen, kom på placeringen före Ida.
Petter 13:e med stukad fot
I herrtävlingen var Petter Engdahl med i den ovanligt stora tätklungan uppför den inledande tuffa stigningen. Sen stukade han foten och halkade ner till omkring 20:e-plats. Där höll han sig hela tävlingen, innan en väldigt stark avslutning som tog honom upp till 13:e.
Petter fick avbryta UTMB förra året på grund av knäskada. Nu har han alltså slagit distansrekord, men siktar också på att ta revansch på UTMB om två månader.
I herrtäten fick Jim Walmsley tufft motstånd hela vägen in i mål. I tidernas mest högklassiga tävling, med sex herrar under 15 timmar, var hela pallen inom tio minuter. Nya ultratraillöftet Rod Farvard slutade tvåa, bara 16 sekunder före Hayden Hawks. Walmsley vann på 14:13:45 och missade därmed sitt eget banrekord med fyra minuter.
Tomas Nordlöf sprang in som 37:a i herrklassen på 21:24 och även Johan Edenteg har i skrivande stund chans att ta sig i mål under 24 timmar och därmed belönas med ett eftertraktat bältesspänne i silver.
La Sportiva Lavaredo Ultra Trail by UTMB utgår från den välkända vinterorten Cortina d’Ampezzo i Dolomiterna i Italien. Startfälten håller alltid väldigt hög klass. Att Petter Restorp vid snart 47 års ålder springer in som 19:e på huvuddistansen 120 km är därför imponerande. Alla löpare före honom var yngre och han vann M45-klassen. Petter flyttade förra sommaren hem till Bohuslän efter nio år i Chamonix. Emmy Karnerud blev 46:a i damklassen och 3:a i klassen kvinnor 45-49 år.
I Skogsvargarna Trailrun 45K krossade Jonatan Fridolfsson banrekordet, trots blöta och leriga stigar. Med tiden 3:18:19 var han över 34 minuter före Daniel Jalker, som också var under tidigare banrekord. Teresia Carlgren, regiondirektör för Diakonia i Latinamerika, slog banrekord för damer med 4:42:31.
Banrekord blev det även i Bocksten Trailrun 44K. Anton Gustafsson, regerande svensk mästare i lång trail, vann herrtävlingen på 3:11:58. Daniel Bränholm var distanserad med 12:40, med Fredrik Sigurd ytterligare tre minuter bakom. I damklassen slog Aina Edgren både distansrekord och banrekord med 3:55:12. Petra Klevmar var knappt fem minuter efter i mål.
Silverleden Ultra 64K hölls för 11:e gången. Tävlingen hette tidigare Silverleden på en dag och arrangerades i år i ny regi. Noah Brautigam sprang över halva tävlingen med fjolårets herrvinnare Anders Fox. I mål var Brautigam hela 19 minuter före, men tiden 5:13:28 nådde inte Fox’ banrekord. Jonas Nilsson var mindre än en minut efter en tröttnande Fox. Damtävlingen vanns av Mervi Heiskanen på 7:16:48, med Annelie Florin och Amanda Liljestrand inom sju minuter där bakom.
I Backyard Ultra Nämforsen, i Näsåker norr om Sollefteå, togs segern hem av frekvent tävlande Mohamed Alaoui på 21 varv. Assisterade gjorde André Karlström. Camilla Bruman kom längst av damerna med 11 varv. Det var Alaouis sjätte backyard bara i år och han har sedan årsskiftet dessutom hunnit med ytterligare fem ultratävlingar. Han är överlägsen ledare i antal kilometer i ultratävlingar i år.
Och slutligen, Hofors varv efter varv är en backyard ultra-tävling, men med maximalt 10 varv. Snabbast på sista varvet gällde för dem som klarade alla varven. Helena Stropp respektive Jesper Danielsson var snabbast i denna femte upplaga av tävlingen.Fotrallytävlingen Maratonmarschen, där man går i 5 km/timme så långt man orkar, tills bara en person återstår, är i skrivande stund inte avgjord. Två damer och två herrar återstår efter 39 timmars promenerande runt Mariestad.
Att svensk löpning är inne i en guldålder, det vet vi. Andreas Almgren slår rekord efter rekord, Andreas Kramer har tagit VM-silver och bakom dem är toppbredden bättre än någonsin. Men frågan är om den inte är allra bäst på 3 000 meter hinder där topp fyra svenska herrar tillsammans är bland de bästa i världen.
När Leo Magnusson korsar mållinjen en junikväll i Nice stannar klockan på 8.18,23. En tid som för upp honom som sexa genom tiderna i Sverige, men som också gör att han blir den fjärde svenska hinderlöparen att ta sig in under SOK:s nomineringspann för OS i Paris.
På ett nästan fullsatt Stockholms stadion, två veckor tidigare, springer Simon Sundström in på 8.17, men blir bara näst bäste svensk. Emil Blomberg gör nämligen 8.16 och tar sig upp som fyra genom tiderna i Sverige. Veckan innan har Vidar Johansson sprungit in på 8.20 men får nu se sig besegrad av två svenskar.
guldålFör tre år sedan hade det här betytt att tre löpare OS-kvalat inom loppet av sju dagar. Nu är gränserna hårdare – men trots det håller svensk hinderlöpning fortfarande världsklass.
Bland de bästa i världen
I skrivande stund har Sverige fyra löpare som kan komma med till OS på ranking. Simon Sundström ligger bäst till, sen kommer Blomberg, Johansson och till sist Leo Magnusson. Det svenska snittet för de fyra bästa löparna i landet är just nu 8.18,3. Där Blomberg är bäst med 8.16,94 och Johansson fyra med 8.20,87.
Vet man inte allt för mycket om hinderlöpning säger kanske den tiden inte så mycket – så vi sätter det i ett större perspektiv.
8.18 hade tagit dig till VM-final de senaste femton åren. Det hade givit dig ett EM-guld i fem av de sju senaste mästerskapen och räckt för att nå en OS-final 2008, 2012, 2016 och 2021.
Internationellt sett är snittet på våra fyra bästa hinderlöpare bättre än länder som Spanien, där europaettan Daniel Arce kommer ifrån. Bättre än Tyskland, som hade två löpare topp fyra på EM, och bättre än stornationer som Storbritannien och Italien.
Bäst i Europa är vi dock inte. Frankrike har ett snitt som är fyra sekunder bättre och till världsettan Etiopien skiljer det elva sekunder. Även USA är bättre med ett snitt på 8.16 på deras fyra bästa hinderlöpare.
Men ihop med Frankrike är Sverige det land med flest löpare på topp 20-listan i Europa i år. Båda länderna har fyra löpare vardera.
Jämförbart med Kenya
Den stoltaste hindernationen av dem alla, Kenya, har även de ett bättre snitt på topp fyra än Sverige (8.14) och samma gäller för världs- och olympiamästaren Soufiane El Bakkalis land Marocko (8.15). Men, faktum är att det krävs i princip lika mycket för att ta sig in bland de fyra bästa hinderlöparna i Marocko och Kenya som det gör i Sverige.
I Marocko är den fjärde bästa tiden 8.20,06, i Sverige är den 8.20,87. Samma sak gäller även för topp tre då det faktiskt är något svårare att vara trea i Sverige jämfört med i Marocko. Den tredje löparen i Marocko har gjort 8.18,63 medan Leo Magnusson, som är trea i Sverige, gjort 8.18,23.
Jämför vi med Kenya kan vi se att samma sak gäller även där. Magnusson hade varit trea och Johansson precis efter deras fjärde man.
Soufiane El Bakkali är dubbel världsmästare på 3000m hinder. FOTO: DECA Text & Bild
Tidigare mästerskap
Emil Blomberg har tre EM-finaler på sin meritlista, 2016, 2022 och 2024. Däremellan har han åkt ut ur försöken på både VM 2017, 2023 och OS 2021.
Vidar Johansson, som inte missat ett utomhusmästerskap sedan 2019, har en EM-final från i somras i bagaget. I de andra mästerskapen har han åkt ut i försöken.
Simon Sundström var i VM-final 2023 men missade EM-finalen i år. Han har utöver det varit i en EM-final inomhus men åkte ut i försöken på OS 2021 och EM 2022.
Leo Magnusson har inte gjort något seniormästerskap på 3 000 meter hinder ännu och det kan bli svårt för honom att få göra det även i år. Han har en av de sista rankingplatserna i nuläget och är alltså sist bland svenskarna. Det som däremot talar för honom är att han just nu har både bättre säsongsbästa och personbästa än Vidar Johansson, som i sin tur varit före både Blomberg och Sundström under säsongen.
Leo Magnusson under Nordiska mästerskapen i Malmö. FOTO: DECA Text & Bild
Det återstår att se om det blir något mästerskap för hinderlöparna i år. OS-kvalgränsen är satt till 8.15, en tid som 21 OS-löpare klarat. Det kommer alltså fyllas på med rankingplatser och där har de svenska löparna i alla fall givit sig själva chansen att komma med.
Vill man läsa mer om rankingen och hur de svenska löparna ligger till kan man göra det här.
Snittet för de fyra bästa hinderlöparna i Sverige och i tio andra länder:
Den sista uttagningen till OS är två veckor bort och det är klurigt att veta vilka som kan bli uttagna. Därför har vi på RW gjort en djupdykning för att se vilka svenska löpare som har chansen att ta sig till mästerskapet i Paris.
Innan vi tittar på hur svenskarna ligger till ska vi klargöra vilka kriterier som behöver uppfyllas för att man ska kunna bli uttagen. Man kan komma med till OS genom att:
Klara kvalgränserna, SOK:s eller World Athletics.
Kvala in på rankingen. Varje gren har ett bestämt antal platser och efter att de som klarat kvalgränsen blivit uttagna fylls startlistorna på med personer från rankingen, “Road to Paris”. På rankingen räknas den snittpoäng man fått av sina bästa lopp under kvalperioden. För att få så hög snittpoäng som möjligt ska man ha placerat sig bra på tävlingar som har en hög ranking.
Göra en tid inom nomineringsspannet, dock måste atleten vara inkvalad på ranking också för att få möjlighet att komma med.
Atleten ska också bedömas ha möjlighet att placera sig topp tolv och/eller komma med på det så kallade framtidskriteriet. Framtidskriteriet är för unga, lovande idrottare som ska skaffa sig erfarenheter inför kommande OS.
Damer 800 m: 48 platser
32 löpare har klarat kvalgränsen. 16 platser finns just nu kvar och kommer att fyllas på efter ranking. SOK:s nomineringsgräns: 1.59,41 SOK:s nomineringsspann: 1.59,42 – 2.00,38 World Athletics kvalgräns: 1.59,30
Enligt rankningslistan, “Road to Paris”, är det Wilma Nielsen som ligger bäst till med en 60:e plats. Det är också hon som är närmast kvalgränsen med sina 2.00,86 som dock är en liten bit ifrån SOK:s nomineringsspann.
De andra svenskorna som är med på listan är Julia Nielsen som är 67:a och har ett säsongsbästa på 2.00,99. Även Hanna Hermansson finns med och ligger på 80:e plats. I år har hon gjort 2.04 som bäst men eftersom kvalperioden började förra året räknas också hennes tre 2.02-lopp från förra säsongen.
Wilma Nielsen under friidrotts-EM i Rom. DECA Text & Bild
Herrar 800 m: 48 platser
38 löpare har klarat gränsen. 10 platser finns just nu kvar och kommer att fyllas på efter ranking. SOK:s nomineringsgräns: 1.44,61 SOK:s nomineringspann: 1.44,62 – 1.45,58 World Athletics kvalgräns: 1.44,70
Andreas Kramer är redan klar för mästerskapet och ligger på 20:e plats på rankingen med sina 1.44,08. Ledare är Kenyas Emmaniel Wanyonyi som gjorde 1.41,70 på de kenyanska uttagningarna. Med det är han trea genom tiderna.
Kramer, som tog ett historiskt VM-silver i vintras, fick sin OS-plats i början av sommaren och har på senare tid visat på bra form. Han kommer senast från en vecka där han vunnit tre lopp på fem dagar.
Löpningen ser ut att gå leende lätt för Kramer just nu. FOTO: DECA Text & Bild
Damer 1 500 m: 45 platser
30 har klarat kvalgränsen. 15 platser finns just nu kvar och kommer att fyllas på efter ranking. SOK:s nomineringsgräns: 4.02,52 SOK:s nomineringspann: 4.02,53 – 4.04,33 World Athletics kvalgräns: 4.02,50
Här kan det bli intressant. Just nu ligger Yolanda Ngarambe på plats 35. Om detta håller i sig kommer hon alltså få en inbjudan till mästerskapet av World Athletics. Hon har dock inte någon tid inom nomineringsspannet de senaste åren och hennes säsongsbästa är 4.05,19. Det är också hennes snabbaste tid på fem år.
Vid OS 2016 fick Johan Rogestedt en inbjudan till spelen men SOK valde att tacka nej och inte skicka honom. Samma sak hände för Lovisa Lindh vid OS i Tokyo fem år senare. Om SOK inte väljer att skicka Yolanda Ngarambe kommer hennes plats att gå till nästa löpare utanför rankingen, alltså löpare 46 på listan. Roligt nog är denna löpare också svensk, då Hanna Hermansson just nu har den platsen. Att SOK skulle välja att skicka Hanna Hermansson men inte Yolanda Ngarambe får nog däremot ses som mindre sannolikt.
Men det här har alltså potential att bli en snackis när uttagningarna är klara. SOK har varit stenhårda i tidigare fall och det återstår att se hur de bedömer det den här gången. Det bör också nämnas att Yolanda Ngarambes säsongsbästa är så färskt att det ännu inte räknats in i hennes rankingpoäng. Hon kan alltså komma att stiga på listan. Det är heller inte omöjligt att Hanna Hermansson, om hon håller kvar sin plats, får en inbjudan då några av de främre löparna är inkvalade på flera sträckor.
Övriga svenskar på rankinglistan är Wilma Nielsen med en 67:e plats.
Yolanda Ngarambe tillsammans med Hanna Hermansson. FOTO: DECA Text & Bild
Herrar 1 500 m: 45 platser
33 har klarat kvalgränsen. 12 platser finns just nu kvar och kommer att fyllas på efter ranking. SOK:s nomineringsgräns: 3.33,90 SOK:s nomineringspann: 3.33,91 – 3.35,71 World Athletics kvalgräns: 3.33,50
Även här kan det bli intressant. Samuel Pihlström har, precis som Yolanda Ngarambe, en plats på rankingen. Han ligger 36:a men har gjort tre tider inom SOK:s nomineringsspann. Chansen för en OS-plats bör därför se rätt bra ut för Pihlström. Som tidigare nämnt har dock SOK varit hårda i tidigare fall men, förutsatt att han håller sin rankingplats, kommer Pihlström få en inbjudan till spelen av World Athletics.
Tyvärr bröt Pihlström handleden på EM men lät efter loppet hoppfull om att kunna tävla igen om inte allt för lång tid. Han har dessutom en VM-final från i vintras att backa upp i argumentationen för en OS-plats.
Övriga svenskar på rankinglistan är Jonathan Grahn på plats 53 och Emil Danielsson på plats 56.
Samuel Pihlström under inomhus-VM i Glasgow. FOTO: DECA Text & Bild
Damer 3 000 m hinder: 36 platser
27 klarat kvalgränsen. 9 platser finns just nu kvar och kommer att fyllas på efter ranking. SOK:s nomineringsgräns: 9.19,30 SOK:s nomineringspann: 9.19,31 – 9.22,91 World Athletics kvalgräns: 9.23,00
Emilia Lillemo är den bästa svenskan på rankingen med en 44:e plats. Hennes personbästa, som hon satte på försöken på EM, är 9.33,01 och alltså en bit ifrån nomineringsspannet.
Nästa svenska är Linn Söderholm med en 56:e plats och ett personbästa (satt på EM i år) på 9.34,62. Tre placeringar bakom henne, på plats 59, hittar vi Julia Samuelsson. Hon har som bäst gjort 9.44,36, vilket hon gjorde tidigare i somras.
Emilia Lillemo under friidrotts-EM i Rom. FOTO: DECA Text & Bild
Herrar 3 000 m hinder: 36 platser
21 har klarat kvalgränsen. 15 platser finns just nu kvar och kommer att fyllas på efter ranking. SOK:s nomineringsgräns: 8.15,51 SOK:s nomineringspann: 8.15,52 – 8.19,12 World Athletics kvalgräns: 8.15,00
Emil Blomberg, Simon Sundström och Vidar Johansson har alla, just nu, rankingen för att komma med till spelen. Simon är bäst med sin 25:e plats, Blomberg är tvåa på plats 28:a och Vidar trea på plats 31. Håller det i sig kommer samtliga att bli inbjudna.
Sundström och Blomberg är de som varit inom SOK:s nomineringspann i år. Blomberg har den bästa tiden med 8.16,94 och Sundström är tvåa med 8.17,15. Å andra sidan har Sundström tre tider inom nomineringspannet och var i VM-final förra sommaren. Det skulle kunna vara ett argument för att han uppnår topp 12-kriteriet.
På EM missade dock Sundström finalen, som både Vidar Johansson och Emil Blomberg sprang. Där blev Blomberg elva och slagen av Vidar som blev nia. Johansson har en tid inom nomineringspannet då han gjorde 8.18,52 i slutet på förra säsongen.
Nu har också en fjärde man blandat sig i den här leken. Leo Magnusson har gjort 8.18,23 i år och har med det både bättre säsongsbästa och personbästa än Vidar Johansson (som var bäste svensk på EM). Magnusson har i nuläget 1192 poäng vilket för honom till en av de sista platserna på rankingen. Han blir dock ändå utanför då Sverige har tre löpare som placerar sig före honom.
Som det är nu finns det argument för att Sverige ska fylla alla tre hinderplatser på ytterligare ett mästerskap, något som vore unikt. Om SOK inte väljer att ta ut alla tre är det svårt att säga vem som ska få stanna hemma då de alla i nuläget har slagit varandra.
Vidar Johansson och Emil Blomberg inför EM-finalen i år. FOTO: DECA Text & BIld
Damer 5 000 meter: 42 platser
27 personer har klarat kvalgränsen. 15 platser finns just nu kvar och kommer att fyllas på efter ranking. SOK:s nomineringsgräns: 14.52,69 SOK:s nomineringspann: 14.52,70 – 14.58,70 World Athletics kvalgräns: 14.52,00
Sarah Lahti är inkvalad på ranking och ligger just nu på plats 37. Hon kommer däremot inte att tävla eftersom hon tvingades till operation på grund av en skada och är borta hela säsongen.
Det är ändå värt att nämna att Lahti för tredje gången i rad kvalat in till ett OS. En prestation få löpare har gjort.
Sarah Lahti missar OS. FOTO: DECA Text & Bild
Herrar 5 000 meter: 42 platser
35 personer har klarat kvalgränsen. 7 platser finns just nu kvar och kommer att fyllas på efter ranking. SOK:s nomineringsgräns: 13.08,61 SOK:s nomineringspann: 13.08,62 – 13.14,62 World Athletics kvalgräns: 13.05,00
Andreas Almgren är uttagen då han varit under World Athletics kvalgräns, både med sitt 12.59-lopp och sitt 12.50-lopp. Med det ligger han på en fin niondeplats på rankingen.
Bakom honom finns Emil Danielsson som just nu är 52:a på listan. Hans bästa tid, inom kvalperioden, är 13.27 men förra året gjorde han 13.13 på Göteborgs GP. Skulle han kunna komma tillbaka till de tiderna kan en OS-plats bli aktuell.
Andreas Almgren efter att ha slagit svenskt rekord i Oslo. FOTO: DECA Text & Bild.
Damer 10 000 meter: 27 platser
15 personer har klarat kvalgränsen. 12 platser finns just nu kvar och kommer att fyllas på efter ranking. SOK:s nomineringsgräns: 31.03,76 SOK:s nomineringspann: 31.03,77 – 31.15,77 World Athletics kvalgräns: 30.40,00
Även här är Sarah Lahti inkvalad genom terrängserien som hon placerade sig bra på. Men som tidigare nämnts så kommer inte Lahti att delta. I stället går hennes plats till en annan löpare.
Herrar 10 000 meter: 27 platser
17 personer har klarat kvalgränsen. 10 platser finns just nu kvar och kommer att fyllas på efter ranking. SOK:s nomineringsgräns: 27.36,20 SOK:s nomineringspann: 27.36,20 – 27.48,21 World Athletics kvalgräns: 27.00,00
Andreas Almgren är inkvalad och uttagen även här efter att ha gjort smått otroliga 26.52,87 i Dana Point, USA, tidigare i år. Precis som på 5 000 meter är han rankad nia på listan.
Damer maraton: 95 kvalade (mål 80 platser)
88 personer har klarat kvalgränsen. 7 ”universialty places” finns, alltså platser för att de mindre länderna ska bli representerade. SOK:s nomineringsgräns: 2.25.30 SOK:s nomineringspann: Finns inget World Athletics kvalgräns: 2.26.50
Carolina Wikström är inkvalad på tid genom hennes 2.24.30 i Sevilla. Med det gör hon sin andra OS-start och går in i den som rankad 48:a.
För damerna har fler personer än vad som var tänkt klarat kvalgränsen och det har man löst genom att utöka antalet platser från 80 till 95.
Carolina Wikström gör sitt andra OS. FOTO: DECA Text & Bild
Män maraton: 84 platser (mål 80 platser)
70 personer har klarat kvalgränsen. 4 platser finns just nu kvar och kommer att fyllas på efter ranking. 7 ”universialty places” finns, alltså platser för att de mindre länderna ska bli representerade. SOK:s nomineringsgräns: 2.08.22 SOK:s nomineringspann: Finns inget World Athletics kvalgräns: 2.08.10
I sitt debutlopp tidigare i våras gjorde Suldan Hassan 2.07.36 och kvalade då in till mästerskapet. Han är uttagen och går i spelen som 54:a på rankingen.
Precis som i damloppet har man valt att utöka fältet då fler löpare än vad man trodde kvalade in.
Suldan Hassan under EM i Rom. FOTO: DECA Text & Bild
Vill man följa den svenska årsbästalistan gör man det här och rankinglistan “Road to Paris” följer man här. De uttagna svenska friidrottarna ser ni här.
I Polen slog Andreas Kramer sitt eget svenska rekord på 800 meter. Med 1.44,08 var han under det gamla rekordet med nästan en halv sekund. Leo Magnusson har gjort ett till hinderlopp, Yolanda Ngarambe har slagit säsongsbästa och flera andra har tävlat med framgång.
Det var i polska Bydgoszcz, på tävlingen Irena Szweinska Memorial, som Andreas Kramer slog till med ett nytt svenskt rekord på 800 meter när han tog sin tredje seger på fem dagar.
I ett stort fält öppnade Kramer första varvet på 50 blankt och in på upploppet låg han tvåa. Med en fin avslutning tog han sig där förbi algerien Mohamed Ali Gouaned och vann loppet på 1.44,08.
Tiden gör honom till fjortonde man i världen och andra europé i år på den jämna 800-meterslistan.
Det gamla rekordet på 1.44,47 satte Andreas Kramer i Ostrava 2020.
Magnusson och svenskarna i Norge
Leo Magnusson fortsätter sin fina säsong. Efter att ha gjort 8.18 på 3 000 meter hinder förra veckan slog han nu till med 8.21,74 i belgiska Liége. Tiden räckte till seger i tävlingen och gav således bra med rankingpoäng i svenskens jakt på en OS-plats.
Sämre gick det tyvärr när Magnusson skulle göra ett nytt försök under lördagen i Wien. Då bröt han hinderloppet efter cirka 2 000 meter. Bättre gick det dock för Linn Söderholm som gjorde sitt fjärde bästa hinderlopp när hon kom i mål på 9.45,54.
Leo Magnusson under Bauhaus-Galan 2024. FOTO: DECA Text & Bild
Till Boysen memorial och Oslo reste flera svenskar för att tävla. Wilma Nielsen gjorde ett nytt fint 800-meterslopp när hon blev tvåa på 2.01,22, hennes näst bästa tid någonsin. I herrloppet slog unge Jonas Magnusson nytt PB när han blev tia på 1.50,10.
Även Arvid Öhrn gjorde en fin tävling och slog nytt säsongsbästa på 5 000 meter med 13.56,71.
Yolanda Ngarambe jagar OS-plats
Just nu har Yolanda Ngarambe en OS-plats på 1 500 meter på rankning. Av de 45 personer som kommer bli uttagna ligger Yolanda 35:a.
Under veckan visade hon också att formen är god när hon slog nytt säsongsbästa på distansen. På midsommarafton slog hon till med 4.05,19 på en tävling i Madrid. Det räckte till en sjätteplats men framförallt var det hennes tredje snabbaste lopp någonsin och hennes snabbaste på fem år.
2019 sprang Ngarambe in på 4.03,43 i semifinalen på VM i Doha. Den tiden är inom SOK:s nomineringsspann för årets OS.
Yolanda Ngarambe efter Sollentuna GP förra helgen. FOTO: DECA Text & Bild
Finland x 2
Det började i Åbo i tisdags med Paavo Nurmi Games. Där vann Andreas Kramer sitt första av två 800-meterslopp den här veckan på 1.44,65. Emil Blomberg blev trea på 3 000 meter hinder på 8.21,40 och Simon Sundström åtta på 8.24,98. Dessutom sprang Emil Danielsson 1 500 meter på 3.40,74.
Den finska midsommarveckan fortsatte sedan med Kourtane Games. Där gjorde Wilma Nielsen sitt andra 800-meterslopp när hon blev trea på 2.02,18 och Emil Danielsson blev sexa på 1 500 meter på 3.39,53.
Den sista banlöparen den här veckan är Maria Freij. Hon slog nytt PB på 800 meter med 2.03,21 i Géneve.
Väglopp i Sverige
I Söderköping vann Archibald Casteel och Hanna Lindholm det 5 km långa stadsloppet på 14.44 respektive 16.42.
Carolina Wikström reste till Örebro för Örebro AIK:s öppna klubbmästerskap på 10 km. Det resulterade i tangerat SB på 32.48.
På fredag startar friidrotts-SM i Uddevalla. Ni följer tävlingarna på SVT och info hittar ni här.
Det slås många rekord i löpning nuförtiden. En av anledningarna är de så kallade superskorna. Men vad är det som gör att man springer snabbare? Och hur mycket kan de snabbare tiderna förklaras genom skorna?
Under 2017 blev Nike Vaporfly 4% tillgänglig för allmänheten. Det var den första modellen av det som i vardagsspråk brukar kallas för “superskor”. Mer formellt använder man namnet “Advanced Footwar Technology”, förkortat AFT.
Numera har alla stora löparskomärken sina varianter av superskor. De första var för väglöpning, men sedan 2020, med prototyper året innan, finns det även modeller för löpning på bana (där det finns andra regler för exempelvis sulans tjocklek).
Vad gör superskorna snabbare?
Det som gör superskorna snabbare är framför allt en tjock mellansula i fjädrande skummaterial, i vilken en styv kolfiberplatta är inbäddad. Tillsammans med lättare vikt återför skorna mer energi tillbaka till löparen, vilket gör att denne kan springa snabbare med mindre ansträngning, inte minst för vaderna. Genom bättre löpekonomi behöver löparen inte använda lika mycket syre vid samma löphastighet och kan därmed springa snabbare eller längre vid samma ansträngning.
Dessutom gör den ökade stötdämpningen att musklerna inte blir lika trötta, eftersom skorna absorberar mer av stöten vid varje landning. Det är en fördel även vid träning, då man kan klara av en större löpmängd med snabbare återhämtning.
Så mycket påverkas tiderna
Löpekonomin förbättras alltså. Men hur mycket påverkas egentligen tiderna?
De stora skomärkena bedriver hela tiden egen forskning, för internt bruk, för att ligga i framkant. Och då skorna är nya och det hela tiden kommer nya modeller ger den offentliga forskningen inte helt eniga resultat.
Det som gav den första superskon namnet Nike Vaporfly 4% var Nikes labbforskning som visade att löpekonomin förbättras med 4 procent. Omsatt i tid innebär det cirka 2 procent snabbare löptempo.
Om man exempelvis utgår från Kjell-Erik Ståhls maratontid när han var en sekund från VM-brons 1983, 2:10:38, skulle tiden med 2 procent snabbare tempo bli 2:08:01. Suldan Hassans svenska rekord från hans maratondebut i Sevilla i februari 2024 är 2:07:36.
En annan jämförelse är damernas världsrekord på maraton. Paula Radcliffe vann London Marathon 2003 på 2:15:25. Före 2017 var ingen annan inom tre minuter från den tiden. En tid som är 2 procent snabbare än Radcliffes skulle innebära 2:12:43. I Berlin i september förra året sprang Tigst Assefa på 2:11:53.
Men detta är förstås bara matematik. Alla gynnas inte lika mycket av att springa med superskor. Som Camille Herron till exempel. Hon har världsrekord på distanser från 100 miles och 12-timmars till 6-dagars och menar själv att hennes unika löpstil gör att hon inte kan dra nytta av superskornas fördel. Hon springer fortfarande med skor utan kolfiberplatta. Och slår fortfarande världsrekord.
Större fördel för kvinnor?
Ändå visar forskning att den positiva effekten av superskor är större just för kvinnor.
Ett sätt att räkna på hur mycket tiderna har förbättrats sedan superskornas inträde är att göra en statistisk jämförelse av topp 100 damer och herrar varje år. För distanser från 5 000 meter upp till maraton visar en studie på tidsförbättringar på 0,7–1,4 procent för män och 2,2–3,5 procent för kvinnor.
Om det faktiskt är så att kvinnor generellt tjänar mer tid med superskorna är ännu inte vederlagt. Mer forskning behövs på det området. Skillnader i kroppsmassa, löphastighet och biomekanik är några möjliga förklaringar till varför kvinnor eventuellt tjänar mer på att använda superskor.
Om vi återigen jämför Tigst Assefas 2:11:53 från 2023 med Paula Radcliffes 2:15:25 är skillnaden 2,7 procent – alltså inom det spann som kvinnors prestation förbättras av superskorna, enligt ovan nämnda studier. Skulle de ha sprungit i samma lopp, med samma skor, skulle de säkert ha kämpat om segern in i det sista.
Mer än bara skorna på halvmaraton och maraton
En förbättring av Kjell-Erik Ståhls maratontid med 0,7–1,4 procent skulle innebära en tid någonstans mellan 2:08:48 till 2:09:43. Även Samuel Tsegay och Ebba Tulu Chala har sprungit i det spektrat. Suldan Hassans svenska rekord står med dessa siffror däremot ännu tydligare ut som en odiskutabel förbättring.
När det kommer till framlidne världsrekordhållaren på herrsidan, Kelvin Kiptum, sprang han i Chicago i höstas på 2:00:35. Världsrekordet innan superskornas inträde var Dennis Kimettos 2:02:57 från Berlin 2014. Det är en skillnad på ganska precis 2 procent. Om siffrorna för män i ovan hänvisade studie stämmer skulle skorna alltså inte ensamt kunna förklara den förbättringen.
På halvmaraton hade Mikael Ekvall det svenska rekordet fram till 2019, med tiden 1:02:29. Andreas Almgrens tid på 59:23 från februari i år är nästan 5 procent snabbare. Napoleon Salomons 1:01:17 från 2019 är 1,8 procent snabbare än Ekvalls tid och de är därmed mer jämbördiga med skoeffekten inräknad.
Andreas Almgren – Almgreneffekten större än skoeffekten. FOTO: Deca Text & bild
Även på 10 000 meter är Almgrens 26:52.87 nästan 4 procent snabbare än Jonny Danielssons gamla svenska rekord. Almgreneffekten är alltså större än skorna på hans fötter.
Större fördel på längre distanser?
Om vi går upp på ultradistanser är det statistiska underlaget sämre, då färre springer 100 km eller 24-timmars ofta eller med optimala förutsättningar. I teorin är det också andra faktorer som är mer begränsande för resultatet på ultradistanser än dem där superskornas fördel ska kunna nyttjas fullt ut. Likväl visar statistiska jämförelser av resultaten att en signifikant förbättring har skett sedan superskornas inträde.
Det är stor skillnad om det är ett VM-år eller inte, men en liknande jämförelse med topp 20 i världen varje år visar på 2,6–2,7 procent förbättring på 100 km för män och 4,1–5,2 procent för kvinnor efter superskornas intåg från 2017 och framåt.
En tydlig prestationsförbättring kan utläsas (i tid) från 2017 och framåt, för topp 20 kvinnor i världen på 100 kilometer.
Jonas Buud blev världsmästare 2015, på 6:22:44 och i samma VM tog Kajsa Berg silver på 7:20:48. Ponera en förbättring med 2,5% respektive 4%, då får vi tider på runt 6:13 på herrsidan och 7:03 på damsidan. Det hade varit just bakom tiden för VM-guld på herrsidan 2022 och gett europarekord och VM-guld på damsidan.
Även för topp 20 män på 100 kilometer ses en tydlig förbättring efter 2017.
Räknar vi omvänt skulle i så fall Olle Meijers nysatta svenska rekord på 6:20:51 motsvarar runt 6:30 utan superskor. Nikita Steiners SM-guldtid 7:35:39 skulle gett plats 14 på VM 2022. Med 4 procent långsammare tid, strax under 7:54, skulle det blivit samma placering på VM 2015.
Ännu längre – ännu bättre?
Är fördelen av superskor ännu större för längre distanser? Bristfällig data gör att den frågan inte går att svara på ännu. Möjligen gynnas ultralöpare mer av den dämpande effekten som ökar muskeluthålligheten, eller kanske genom ett mer skonsamt löpsteg. Eller så har kanske tränings- och återhämtningseffektenstörre betydelse. Befintlig data visar i alla fall att det även på ultra generellt verkar vara en större fördel för kvinnor att springa i superskor.
För 24-timmarslöpning sticker EM-året 2022 och VM-året 2023 ut på ett sätt som inte bara kan förklaras med allmän utveckling. Det är liknande siffror för män, men en något lägre förbättring för kvinnor.
Även på 24-timmars kan man se en tydlig prestationsförbättring (i distans) från 2017 och framåt för topp 20 män i världen.
Leker vi med jämförelser skiljer det över 5 procent mellan Aleksandr Sorokins världsrekord på 319,614 km från EM 2022 jämfört med Yiannis Kouros “omöjliga” 303,506 km från 1997. Återigen – en skillnad som inte bara kan förklaras med superskornas effekt.
Mellan Tobbe Gyllebrings svenska rekord 2023 och Johan Steenes VM-bronsresultat 2017 skiljer det ungefär två procent.
På 24-timmars är förbättringen inte lika tydlig för topp 20 kvinnor jämfört med topp 20 män i världen.
På VM i Taiwan 2023 sprang Miho Nakata 247 meter längre på VM 2023 än vad Camille Herron gjorde 2019. Alltså samma Herron som aldrig springer i superskor. Intressant är också Maria Janssons 250,647 km från EM-guldet 2016, som ingen annan svenska ännu varit i närheten av. Det hade räckt med en förbättring med 1,5 procent för att det skulle räcka till VM-silver i Taiwan.
Nya skoregler på gång
Nog med sifferexercis. Elitidrott handlar om att optimera alla variabler inom det som är tillåtet för att prestera så bra som möjligt. Då springer man förstås också med skor som kan göra resultatet bättre. Att jämföra resultat med eller utan superskor blir därför bara av akademiskt intresse.
Likväl är superskorna ett kontroversiellt ämne, där tillverkarna hittar kryphål i regelverket för att ta fram skor som ger största möjliga fördel. För att förutsättningarna ändå ska bli så rättvisa som möjligt är därför nya skoregler på gång. I stället för regler om sulans tjocklek diskuteras nu om man kan sätta en gräns för hur mycket energiåterföring skorna får ge.
Exakt hur mycket fördel olika typer av skor ger, vad fördelarna beror på och hur mycket olika löpare kan dra nytta av dessa är ett ämne som vi aldrig kommer kunna omsätta i exakta siffror. Löpning som idrott utvecklas på flera sätt, konkurrensen blir hårdare och det krävs mer för att vara i topp. Och skorna är definitivt en viktig faktor i denna utveckling.
Leo Magnusson var under SOK:s nomineringspann på 3 000m hinder. Och utöver GP-tävlingar i Sollentuna har även Abeba Aregawi gjort en oväntad comeback.
Leo Magnusson har haft en fin start på utomhussäongen 2024. Efter att ha gått skadad, på grund av en båtbensfraktur, både 2021 och 2022 har han levererat topplopp efter topplopp i år. Så även denna vecka när göteborgaren begav sig till Nice för ett nytt hinderlopp.
Magnusson drog till med 8.18,23, den sjätte bästa tiden någonsin av en svensk och under SOK:s nomineringsspann. Tiden räckte till seger i loppet och innebär att Sverige nu har fyra löpare inom SOK:s nomineringspann. Utöver Magnusson har också Emil Blomberg, Simon Sundström och Vidar Johansson gjort tider mellan 8.15,52 och 8.19,12. Nivån på svensk hinderlöpning är något utöver det vanliga just nu.
Den oväntade comebacken
2016 lade Abeba Aregwai ned sin elitkarriär. Sedan dess har hon hållit sig borta från löparbanorna och bland annat blivit mamma till två barn.
Under Corrida de Langueux i Frankrike gjorde 34-åringen däremot sensationell comeback på 10 km landsväg. Aregawi vann loppet på 31.05, en tid som hade gällt som svenskt rekord om hon haft en svensk klubb att representera.
Sedan tidigare har hon både OS-brons från 2012 och VM-guld från 2013 på meritlistan. Hon blev svensk medborgare, efter många turer, efter OS i London 2012.
Aregawi blev dopingavstängd 2016 efter att ha testat positivt för meldonium. Senare visade det sig dock att nivåerna av meldonium var för låga och Aregawi friades från sin dom.
I det högklassiga loppet, som inte hade optimala förhållanden, sprang också David Nilsson in på en 21:a plats bland herrarna på 30.26.
Abeba Aregawi under Finnkampen. FOTO: DECA Text & Bild
Sollentuna GP
Andreas Kramer stod för ytterligare ett stabilt lopp när han vann 800 m på Sollentuna GP på 1.45,61. I damloppet vann 17-åriga Carmen Cenjul från Spårvägen på 2.06,39.
På 1 500 m blev Emil Danielsson bäste svensk med tredjeplats på 3.37,51, nytt säsongsbästa. Jonathan Grahn blev sexa på 3.38,03 och Karl Ottfalk tia på 3.43,55. Ottfalks tid är den femte bästa någonsin av en svensk junior, och då har han ett år kvar i klassen.
Loppet vanns av australiensaren Callum Davies på 3.37,03.
Yolanda Ngarambe blev bästa svenska tjej när hon blev tvåa på 1 500 m på 4.07,23, trea blev Wilma Nielsen på det nya PB:et 4.10,24. Vann gjorde finskan Sara Lappalainen på 4.05,81.
Vera Sjöberg går lite under radarn här hemma, men i veckan sprang hon in på 4.13,05 på 1 500 m på tävlingen Adrian Martinez Classic. Tiden är nytt PB med en halv sekund.
