MEST LÄSTA
Coach LG: Kostladda smart inför Lidingöloppet
Blogg

Coach LG: Kostladda smart inför Lidingöloppet


När det gäller kosten måste du ladda kroppen med extra kolhydrater för att ha energi nog för hela loppet. Ett enkelt och säkert sätt att kolhydratsladda är att från och med onsdag middag öka intaget av kolhydrater. Komplettera gärna måltiderna med Vitargo och eventuellt lite Resorb för saltbalansen.

Överdriv inte dina matportioner, utan ät regelbundet och sådan mat som du är van vid. Vissa använder en lite mer avancerad metod som går ut på att man från tisdag förmiddag till onsdag förmiddag ”tömmer” musklerna på kolhydrater för att därefter fylla på dem igen. Det kan effektivisera inlagringen av glykogen i musklerna. Om du använder den metoden ska du följa det här upplägget:

Tisdag förmiddag: Spring ett intervallpass och ät en kolhydratfattig kost.

Onsdag förmiddag: Spring ett distanspass och först därefter påbörjar du kolhydratladdningen. Enligt vissa studier reagerar kroppen då med att lättare ”suga åt sig” kolhydraterna.

Att köra ett par pass med lite kolhydrater i musklerna kan också ha en psykologisk fördel eftersom det förbereder dig på hur det kan kännas i slutet av loppet.

Denna metod bör du dock ha prövat någon gång i ett tidigare skede så att du inte får magbesvär. Använd alltså inte denna metod för första gången när du ska springa årets kanske viktigaste lopp.

Som jag nämnde ovan bör du också pröva den sportdryck som serveras under loppet på något eller några av dina pass för att se hur din mage reagerar på den. Då kan du också passa på att träna på att dricka när du går eller joggar lätt. Ytterligare ett tips är att under något av dina långpass testa några av de gels som finns på marknaden. De flesta får en effektiv energikick av att ta en gel inför den sista milen.

LÄS MER
Formtoppa inför Lidingöloppet! Här är ditt träningsupplägg sista veckorna



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Icona Pop: "Löpningen spelar stor roll för våra artistkarriärer"
Blogg

Icona Pop: "Löpningen spelar stor roll för våra artistkarriärer"


Vi har alltid varit väldigt aktiva och testat allt möjligt. Aino började tidigt med bland annat handboll och thaiboxning och Carro höll på med allt från fotboll och boxning till ridning. Dessutom har vi båda dansat allt från balett till street dance.

Vi började med löpning för att vi ville rensa tankarna. Att springa kan vara en så otroligt befriande och meditativ sport. I och med att vi reser så mycket är löpningen också ett fantastiskt sätt att se och uppleva en ny stad.

Jag (Carro) skadade mitt bakre korsband i en trampolinolycka för åtta år sedan. Läkarnafickiprincipbyggaettnyttknä och ta delar av baklårsmuskeln, vilket ledde till många timmar rehab-träning. Efter det har jag haft svårt att bygga muskler och får ofta smärta eller kramp, men tack vare bra hjälp har jag vågat utmana mig själv och lyckats börja springa igen. Det har handlat mycket om att skynda långsamt.

Det är underbart att träna ihop så att man kan få den pepp man behöver när självförtroendet inte är på topp. Vi sprang vårt första millopp i Amsterdam i somras. Stämningen under loppet var bra och målgången helt magisk. Känslan att klara det vi hade tränat för var hur härlig som helst. 

Vi springer helst utomhus, gärna på morgonen. Det är ett perfekt sätt att starta dagen och få igång kroppen. Men även kvällslöpningen är fantastisk för att komma ner i varv när vi jobbat hårt en lång dag.

Vi försöker kombinera löpning med gym-träning. Vi snittar tre, fyra löppass i veckan – två kortare i lite högre tempo och ett lite längre. Är vi på turné kör vi lite kortare pass så att vi inte springer slut på oss före showen. Då blir det ofta snabba intervaller för att få upp pulsen.

När det gäller utrustning är skorna såklart viktigast – de får gärna vara stabila men ändå med en fantastisk studs i sulorna. Kläderna måste också kunna andas och vara bekväma. Och så kör vi med en spring-app. Man blir alltid peppad eftersom det känns som om någon är med en och har koll på hastighet och distans.

Löpträningen är en viktig del i våra artistkarriärer. Den ger kondition, vilket vi behöver mycket av under våra långa turnéer. Rösten är ju en muskel och löpträningen gör att vi orkar sjunga under en hel show där vi hoppar loss och röjer. 

Vi är må bra-löpare. Löpningen tar oss bort från vår stressiga vardag, ger tid för reflektion och att komma fram till bra beslut. Men det är klart att vi ibland också försöker jaga personliga rekord. Vi gillar att dra på när vi känner oss starka.

Det värsta löparminnet vi har är nog när Carro sprang vilse i en park i Tyskland. Hon hade ingen mobil med sig och höll på att missa kvällens show, men det löste sig till slut.

När vi springer gör vi det nästan alltid till musik. Vi är ett par kompisar som har en gemensam Spotify-lista där vi lägger in låtar. Oftast är det något lite tyngre elektroniskt.

Vi har som vanligt massor att göra. Vi släppte tidigare under sommaren 2015 singeln Emergency, skriver låtar till ett nytt album och befinner oss nu på USA- turné som förband till One Direction. Det är så kul! 

Den svenska dj- och pop-duon Icona Pop bildades 2009, av stockholmarna Aino Jawo och Caroline Hjelt. Deras musik beskrivs som dubstep och pop med inslag av house och indiepop – en blandning de bland annat har vunnit två Grammis med. 


 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Ta en tjuvtitt på nummer 9 2015

Antal kommentarer: 2


Sabina

Hej!
Fick hem nya numret av Runner’s world igår, och blev väldigt förtjust i toppen som tjejen på framsidan av tidningen bär! Har letat efter en sån tidigare. Hittar dock ingen info i tidningen vad toppen är av för märke, är det något ni kan dela med er av 🙂 ??


Jenny Sunding

Hej Sabina! Vad roligt att du gillar nya omslaget! Bilden är dock tagen av amerikanska Runner’s World och vi har tyvärr ingen uppgift på var toppen kommer ifrån. Shortsen är dock från Lululemon så kanske kommer även överdelen därifrån, de har mycket snygga plagg för löpning och annan träning. Mvh Jenny, webbredaktör



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

(O)dödlig


I våras när resultaten gick min väg och kroppen svarade på all träning utan att trilskas så kände jag mig oövervinnerlig. Sen small knät. Efter Ultravasan kände jag mig återigen odödlig. Överlever jag den överlever jag vad som helst, tänkte jag innan. De senaste veckorna har verkligheten börjat komma ikapp. Med facit i hand borde jag 1) ha vilat mer än 5 dagar efter urladdningen i Mora och 2) inte ha haft så bråttom med att springa en massa lopp så tätt inpå. Det är alltid lätt att vara efterklok. Har underskattat kroppens behov av vila och återhämtning och lurat mig själv å tro att allt vart som vanligt. Dom 9 milen mellan Sälen och Mora slet mer än jag velat erkänna för mig själv. Det är lätt å se vilka fel och misstag andra gör men sällan sina egna. En 5-åring hade kunnat räkna ut att skicket på min kropp efteråt skulle vara – för att tala skivspråk – Vg minus (many marks, has noice but plays, looks bad) snarare än mint condition (as new)

Har börjat fundera på om inte vila är den rätta medicinen inför Berlin Marathon. Som det har känts hittills så har fartpassen slitit mer än vad de gett. Planen den här veckan har vart att ta det lite piano. Gå tillbaka till det som funkade i vintras inför Rotterdam. Springa massa distans och dra ner på farten utan att för den skull frångå LG’s schema. Mer mellanmjölk helt enkelt. I måndags blev det 20km distans i 5-fart. Tisdag 20km distans något under 5-fart. Igår onsdag 20km distans i exakt 5-fart. 20km distans är grejen. 

Men idag efter jobbet dök en brännande och stickande känsla på utsidan av ITB upp från ingenstans. Fick panik. Rullade foamroller. Stretchade. Testade några stapplande steg jogg på promenaden till och från gymmet. Ingen smärta som tur var. Tok prehab i ren desperation och en massa svordomar över att jag inte hållt i styrkeövningarna som jag lovade mig själv. Känslan är att det inte är ett återfall till löparknä utan snarare att kroppen bara är allmänt trött och sliten, men bara det faktum att den brännande känslan kommer från samma område gör ju att pulsen börjar åka berg och dalbana och tankarna flyger iväg och tänker det värsta.

Konstigt nog känner jag ingen panik inför Berlin nästa helg. Det får gå som det går. 2.50 eller 3.30 spelar ingen roll just nu, det absolut viktigaste är att få vara hel och kunna springa överhuvudtaget. Tänker ta ett par vilodagar med total löpvila och drömma mig tillbaka till i våras då jag kände mig odödlig. Just nu är min enda önskan att få uppleva den känslan igen om så endast för en kort sekund. Börjar bli less på att ha en trasig kropp.

Dagens låt: har aldrig riktigt gillat allsång på konserter, de flesta i publiken är antingen för fulla, kan inte texten eller så är de totalt tondöva och sjunger falskare än en kråka. Men det här är undantaget som bekräftar regeln och som grädde på moset avslutas det hela med ett hjärtskärande gitarrsolo signerat Steve Rothery.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Jag är en lektant!


Idag skulle jag skriva en PT-presentation av mig själv till Crossfit Nordics sajt. Den skulle vara kortfattad och innehålla min träningsfilosofi, bakgrund och utbildningar. Inga konstigheter, men det var banne mig bland det svåraste jag har gjort! Som reporter på tidningen har jag ställt frågan om träningsfilosofi tusen gånger och tyckt att ”Det kan väl inte vara så svårt! Svara bara något!”

Men nu vet jag hur svårt det är! Vad vill jag med mitt jobb? Vad har jag för träningsfilosofi? Till slut landade jag i att jag vill att alla ska träna efter sina förutsättningar. Det finns något som alla kan göra, oavsett om man har begränsningar. Och så vill jag att det ska kännas lite som att man leker träning. Jag kom på det när jag var i lekparken med min son. Han lekte i ett räcke och hängde och gjorde volter. Jag också – det var ju superroligt! När han gör det heter det lek. När jag gör det heter det träning. Men vad är skillnaden? För mig, ingen. Jag leker ofta träning. Men för någon som kanske inte tycker att träning är det roligaste som finns gäller det att hitta tillbaka till lekstadiet – till det där som var så roligt och som man gjorde i lekparken. Finns det ringar på ditt gym – lek! Finns det inte – hitta något annat att leka med!

Mvh

/Anna-Lena, personlig lekare



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*