Bristning i vaden? Så här gör du!
När belastningen blir större än vad vaden klarar, till exempel i samband med snabba hoppövningar eller backlöpningar, kan det hugga till – och muskelbristningen är ett faktum. Har du drabbats? Då ska du göra så här.
En muskelbristning i vaden uppstår när muskeln utsätts för en större belastning än vad den kan hantera. Det händer ofta i samband med explosiva moment som hopp, sprinter, backlöpningar eller riktningsförändringar. Man känner det som ett plötsligt hugg eller att det nyper till i muskeln med smärta som följd.
Om du drabbas är det viktigt att inleda akuta åtgärder så snabbt som möjligt. De tre viktigaste är kompression, högläge och vila.
Börja med att linda vaden med en elastisk linda så snabbt som möjligt. Den får gärna sitta riktigt hårt de första 10–20 minuterna. Om trycket skapar smärta eller om foten domnar eller liknande kan du släppa lite på lindan.
När du har lindat vaden ska du ha benet i högläge så att vaden hamnar högre än hjärtats nivå. Dessa två åtgärder, kompression och högläge, bidrar till minskad svullnad och ger bättre förutsättningar för en tidig rehabilitering. Det är också viktigt att inte fortsätta aktiviteten om en bristning har uppstått. Gör du det är risken stor att skadan blir större och att återhämtningen tar mer tid.
De akuta åtgärderna bör ske snabbt, gärna inom de första minuterna. Åtgärderna har bättre effekt ju snabbare de sätts in. Har du inte möjlighet att göra det direkt i samband med skadan så gör det så fort du kommer inomhus. Om du har tillgång till ispåsar (kan vara en påse frysta grönsaker) så kan du applicera kyla mot det drabbade området när du ligger med benet i högläge.
Bristning i vaden – fyra olika grader
Bristningar delas in i olika grader, beroende på svårighetsgrad, och delas även in i partiell eller total ruptur. Det vill säga om muskeln är delvis eller helt av (rupturerad). Grad 1 innebär en mild eller liten bristning där endast en liten del av antalet muskelfibrer har skadats/gått av. Grad 2 klassas som en måttlig bristning där en större del av muskelfibrerna har skadats eller gått av. Den allvarligaste typen av bristning är grad 3, då en stor del av muskeln har skadats eller helt gått av.
När det gäller långdistanslöpare är det enligt min erfarenhet absolut vanligast med grad 1-bristningar. Svårare bristningar av grad 2 eller grad 3 är betydligt mer ovanligt bland långdistanslöpare. Dessa är vanliga bland utövare av tränings- och idrottsformer som innehåller mer explosiva moment och start/stopp-moment som i till exempel tennis, fotboll, badminton och liknande.
Om du misstänker att du har fått en bristning är min starka rekommendation att du låter utbildad vårdpersonal styra din rehabträning och återgång till löpning för att den ska bli så smidig och klok som möjligt. Därför presenterar jag här inget rehabschema. Däremot beskriver jag rehabprocessen i övergripande ordalag och ger förslag på mina tre favoritövningar just nu för generell styrketräning av vadens muskler.

Så här kan en rehabprocess se ut!
Jag brukar dela in tiden efter en skada som en muskelbristning i fyra faser. Här utgår jag från en medelsvår till svår grad 1-bristning. Observera att tidsangivelserna är högst generella.
Fas 1: Akut fas/inflammatorisk fas
Tid: 4–14 dagar
Signifikativt för fasen: Här ordinerar jag främst vila för vaden. Vardagsrörelser är okej och träning av resten av kroppen, men jag låter oftast vaden vila från specifik träning som tåhävningar, stretch och liknande. Att vara i rörelse är bra, men inte att provocera fram ökande smärta.
Fas 2: Reparationsfasen
Tid: 2–6 veckor
Signifikativt för fasen: I den här fasen introducerar jag lågbelastande vadträning, ofta tåhävningar i någon form. Initialt kan det handla om statiska eller excentriska tåhävningar. Successivt (från vecka till vecka) om träningen känns bra ökas belastningen från att kännas ”lätt och cirkulatorisk” till mer utmanande för muskeln. En bit in i den här fasen brukar man börja uppleva att vadträningen känns utmanande. I den här fasens senare del börjar jag ofta återinföra jogging igen. Det kan till exempel vara 5 x 1 minut jogging på de första träningspassen. Därefter gör vi en ökning utifrån träningsvana och eventuella symptom.
Fas 3: Mognadsfasen / hållfasthetsfasen
Tid: 2–6 veckor
Signifikativt för fasen: I den här fasen ska de muskelfibrer som har läkt ihop i reparationsfasen genomgå en process där de återfår sin hållfasthet, styrka och förmåga att stå emot belastning. I den här fasen upplevs rehabstyrkan som utmanande styrketräning för vaden. Sent i den här fasen smyger jag in tåhävningar som får utföras fjädrande, alltså med lite högre hastighet. Och om det känns bra möjligen små enkla hopp/studs. När det gäller löpningen så joggar man korta distanser i lugnt tempo, följt av en successiv ökning av både passens längd och veckovolymen.
Fas 4: Buffertfas
Tid: 4–10 veckor
Signifikativt för fasen: I den här fasen återgår jag vanligen försiktigt till ordinarie löpschema och återintroducerar långsamt fartträning igen. Här innehåller vadträningen dels tung styrketräning där vaden blir trött på 8–14 repetitioner. Det kan också bli en del lågbelastande hopp och studs, alltså plyometrisk träning.
I den här fasen låter jag rehaben bestå av något extra vadpass per vecka i syfte att bygga upp extra styrka och uthållighet i den. Så småningom fasas denna extra vadträning ut för att slutligen återgå till att utföras mer eller mindre i sin ordinarie mängd, volym och frekvens.
Tänk på det här! Hur lång tid läkningen tar och hur lång rehabprocessen blir påverkas av flera faktorer:
- Grad av skada
- Högre ålder förlänger rehabtiden avsevärt
- Rehabplanens utformning samt tidig men anpassad rörelse
- Det akuta omhändertagandet
- Återhämtningsfaktorer som stress, sömn och kost
Tre favoritövningar för vaderna
För en frisk vad kan det här utgöra ett styrkepass för vaderna. Passet kan i så fall utföras en till två gånger per vecka och med två till tre av dessa övningar vid varje träningstillfälle.
1. Långsamma tåhävningar på ett ben i trappsteg

Varför krångla till det? Den klassiska tåhävningen är klassisk av en anledning. Enkel och effektiv. Stå på ett ben i ett trappsteg, sänk dig långsamt ner tills det stretchar lite i vaden. Gå sedan upp på tå. Upprepa tills du blir trött. Om du har tillgång till vikter kan du ha en vikt i ståbenets hand.
Kör: 3 x 8–10 repetitioner.
Fördel: Ökar vadens styrka.
2. Snabba tåhävningar lutad mot vägg

Stå lutad mot en vägg. Gör snabba fjädrande tåhävningar. Gå ner med hälen i marken och upp så högt du kan. Se till att det arbetande benet är rakt hela tiden.
Kör: 3 x 15–30 repetitioner. Jag brukar ha som mål att klara 3 x 80 repetitioner.
Fördel: Utmanar de snabbare muskelfibrerna i vaden något mer än den långsamma tåhävningen. Utmanar även uthållighetsstyrkan delvis.
3. Hopprep

Ännu en klassiker. I takt med att du blir van vid hoppandet kan du göra träningen mer utmanande genom att hoppa med allt kortare markkontakttid eller genom att försöka hoppa högre. Längre fram kan du testa att hoppa på ett ben.
Kör: 3 x 30–60 sekunder.
Fördel: Plyometrisk träning. Beroende på hur länge du hoppar kommer även uthålligheten att utmanas en del.







