MEST LÄSTA
Ont under knäskålen? Det kan vara hopparknä
Blogg

Ont under knäskålen? Det kan vara hopparknä


Hopparknä, eller patellatendinopati, är en vanlig överbelastningsskada bland löpare och andra idrottare som gör många hopp och landningar. Här förklarar RW:s expert Jimmy Englund vad hopparknä är och beror på – och visar sina favoritövningar för att förebygga det.

Den här artikelns huvudperson är en liten men stark sena: knäskålssenan, eller mer anatomiskt korrekt patellarsenan. Låt oss placera den på kroppens karta. På lårets framsida sitter musculus quadriceps femoris, en stor muskel med fyra delar. Den går strax ovanför knät ihop i quadricepssenan, som fäster på ovansidan av knäskålen (patella). Från knäskålens nedre kant (apex patella) fortsätter senstråket sedan som patellarsenan och fäster på underbenets framsida (tibia). Det är den senan vi i vardagligt tal kallar knäskålssenan.

Så känns hopparknä

När den här senan smärtar kallas det i folkmun hopparknä. Oftast gör det som ondast där senan fäster på knäskålen (apex patella). Besvären börjar ofta som en subtil känning som gradvis blir värre över tid, allt eftersom veckorna går. Många upplever också en uppvärmningseffekt. Det känns sämre i början av joggingturen men släpper helt eller delvis när man fått upp värmen. Smärtan återkommer sedan mot slutet av passet eller senare samma dag, alternativt dagen därpå.

Sex vanliga orsaker till hopparknä hos löpare

Overstride: Att ta för långa löpsteg gör att de bromsande krafterna blir onödigt stora.
Ökad löpvolym: Mer löpning innebär en högre total belastning på senan.
Utförslöpning: De excentriska, bromsande, krafterna på lårets och knäts framsida blir större när man springer utför.
Svag quadriceps: Den främre lårmuskeln kanske inte är tillräckligt stark för att kunna stå emot krafterna vid hopp eller landningar.
Svag stötupptagning: Vid landning samarbetar främst fot, vad, framsida lår och utsida höft för att ta upp stötkraften som uppstår. Bristande styrka i denna förmåga, eller i någon del av kedjan kan ge problem.
Övrigt: Även svagheter eller rörlighetsbegränsningar på andra håll i kroppen kan bidra till att hopparknä uppstår.

Ett annat vanligt symptom är smärta vid längre stunder av sittande med böjt knä, till exempel på en stol eller i en fåtölj. Smärtan är också ofta värre när man går nedför än uppför trappor. Under löpning triggas den även mer av utförslöpning än uppförslöpning.

Två uppgifter: räta ut och bromsa

Quadriceps med tillhörande senor kan grovt sett tilldelas två huvuduppgifter. Den ena är att räta ut knät från ett böjt läge. Om du sitter på en stol och spänner framsida lår så kommer knät att rätas ut och benet peka rakt ut framför dig. Samma sak sker när du reser dig upp från en stol, då jobbar quadriceps med att sträcka i knät.

Den andra uppgiften är att bromsa. Vid löpning och hopp är det nämligen inte just sträckandet av knät som är mest utmanande. Det är snarare det bromsande, excentriska arbete som uppstår när vi landar i ett löpsteg eller efter ett hopp. När vi ska ta upp denna vertikala kraft så jobbar muskeln och dess senor stenhårt för att bromsa upp de krafter som vill att knät ska böjas. 

Det här skapar stora dragkrafter i patellasenan. Om belastningen blir för hög, eller återhämtningen för kort, så hinner inte senan anpassa sig och kan börja smärta. I en del fall kan små mikroskador uppstå. Om de inte ges tid att återhämta sig så kan det leda till strukturella förändringar i senan. 

Andra orsaker till smärta

Samtidigt vill jag poängtera att man kan få ont i senan även utan mikroskador eller strukturella förändringar. Man kan också se dessa förändringar i senor även hos personer som inte har smärta. Men kontentan är att när senan utsätts för mer belastning än vad den tål börjar den till slut smärta – oavsett om skador uppstår på vävnaden.

Har du drabbats av hopparknä behöver en rehabiliteringsplan utformas utifrån de orsaker till hopparknä som nämns i rutan här ovanför. Rehabiliteringen skiljer sig därför mellan löpare. Det som däremot ofta behövs är en period av specifik träning där målet är att öka senans styrka och belastningstolerans. En idrottsinriktad fysioterapeut eller liknande kan hjälpa dig att lägga upp den träningen.   


Fyra tips till dig som har hopparknä 

Spring uppför
Många med hopparknä får mindre eller ingen smärta när de springer i uppförsbacke på band. Detta belastar knäskålssenan betydligt mindre än platt löpning. Testa vilken lutning som funkar för dig och stäm av med din vårdgivare om du är under rehab.

Tejpa
Många upplever god smärtlindring av tejpning. Läs mer om hur du gör det i den här artikeln.

Grenspecifik senbelastning
Rehab för senan består ofta av långsamma, kontrollerade övningar – både excentriska och dynamiska. I senare skeden behöver du även göra övningar som bromsar krafter i högre hastighet, som vid landningar efter hopp.

Träna runt problemet
Om du för tillfället inte kan springa eller köra full benstyrka, se till att ändå träna musklerna du inte har ont i. Träna styrka för baksida lår, vader, fötter och höfter i höftens alla rörelseriktningar. Tänk bara på att helst inte lägga benstyrketräning dagen före löpning under rehabperioden.


Tre övningar för dig som vill minska risken för hopparknä

Här är tre övningar jag ofta använder i olika faser av rehabilitering av hopparknä, eller i träningsprogram för löpare som vill förebygga hopparknä. Det kan vara löpare med tidigare besvär, de som ofta blir ömma på framsidan av knät eller de som vill förbereda benen för mycket utförslöpning.

Se övningarna som effektiva sätt att stärka framsida lår, quadricepssenan och patellarsenan. Men om du lägger in övningarna i din träning så kom ihåg att de ökar den totala belastningen. Börja lugnt, öka successivt och undvik tunga lårpass dagen före långa eller intensiva löppass. Hur ofta och hur mycket du ska träna beror på dig, din träningsvolym och var du befinner dig i säsongen. 

Jägarvila med spetsigt knä

Därför ska du göra det: Att sitta i jägarvila med ett ”spetsigare knä” än normala 90 grader ökar utmaningen för framsida lår och knäskålssenan.

Så gör du: Börja med 3–5 x 30 sekunder med dubbla vilotiden (60 sekunder). Jobba dig långsamt mot att klara 3 x 60 sekunder, men med 30 sekunders vila.


Reverse Nordic med TRX-band

Därför ska du göra det: Det här är excentrisk träning av framsida lår och såväl quadriceps- som patellarsenan. Använd TRX-banden som avlastning när du sänker dig ner och som hjälp för att dra dig upp när du vänder rörelsen.

Så gör du: Börja med 3–4 x 5 repetitioner. Jobba dig långsamt mot att klara 3 x 10 repetitioner. Använd TRX-banden så lite som möjligt ju mer van du blir vid övningen. Gör en liten stegring var 4–5:e vecka.


Smal Split Squat med baktyngd

Därför ska du göra det: I den här varianten ska du driva det främre knät framåt och samtidigt ha en del av vikten på det bakre benet. På så vis tränar du bägge benen. Knäframdrivet gör att du engagerar framsida lår extra mycket och därmed även quadriceps- och patellarsenan.

Så gör du: Börja med 3–4 x 8 repetitioner per ben. Jobba dig långsamt mot att klara 3 x 12 repetitioner. Med tiden kan du även addera vikter i händerna.




Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

New Balance lanserar helt ny 1080
Blogg

New Balance lanserar helt ny 1080


New Balance 1080 har varit en storsäljare i många år. Nu lanseras en radikalt förändrad femtonde version av flaggskeppsmodellen inför 2026. Här är allt du behöver veta om den.

New Balance har i olika sammanhang deklarerat att om de endast skulle producera en enda skomodell så hade de tveklöst valt 1080. Just 1080 har länge varit New Balances nyckelmodell inom roadsegmentet – en pålitlig sko att genomföra merparten av all uppbyggnadsträning i.

Att göra en tämligen radikal uppdatering av en modell som på grund av sin komfort och sitt allsidiga användningsområde skaffat sig en stor skara anhängare måste betecknas som en djärv förändring. Det är ändå vad produktutvecklarna på New Balance har gjort inför 2026.

I samband med årets New York City Marathon berättade New Balances Global Vice President of Running Kevin FitzPatrick mer i detalj om bakgrunden till förändringarna som har gjorts på den femtonde versionen av den populära 1080-modellen.

Nytt skum i fokus: Infinion

Den mest uppseende uppdateringen är att man nu överger sitt väletablerade mellansulematerial Fresh Foam X till förmån för ett nytt innovativt plastskum kallat Infinion.

Infinion ersätter Fresh Foam X som mellansulematerial i nya versionen av 1080.

– Hela skobranschen är inne i ett mycket expansivt skede. Stort fokus har hamnat på att allt fler skomodeller förses med styva kolfiberplattor för att öka energiåtergivningen vid stegavveckling. Men för det stora flertalet löpare är snarare utvecklingen av nya skumplastmaterial i mellansulorna av större intresse, säger Kevin FitzPatrick. 

Både nya kemiska sammansättningar och mer moderna tillverkningsmetoder öppnar stora möjligheter till att tillverka mer funktionella skor för all den träning som löpare underkastar sig. 

– Skoproducenter som vill hänga med i den snabba utvecklingen måste vara beredda på förändring. Därför byter vi nu ut Fresh Foam X mot Infinion i vårt flaggskepp 1080. 

Superkritisk expansion – en lättkontrollerad process

Utan att han avslöjar den exakta sammansättningen i det nya innovativa skummaterialet kan det konstateras att det tillverkas med en process som kallas för superkritisk expansion. Det innebär att en gas utsätts för högt tryck och temperatur, vilket försätter den i ett tillstånd mellan gasform och vätska. När den sedan förenas med en lämplig plastkomponent expanderar blandningen till ett mjukt skummaterial. Processen är lättkontrollerad och gör man noggrant kan styra slutresultatet.

Förutom en viktbesparing på cirka 20 gram och en millimeter högre sulplattform på nykomlingen betyder förändringen att New Balance 1080 nu får en något fastare känsla mot underlaget och en rappare stegavveckling. Målsättningen är också att skon ska bibehålla sin höga stötdämpningsförmåga under längre tid. 

Femtonde versionen av New Balance 1080 lanseras i mitten av januari 2026.  



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Spring fortare – testa tröskelträning!
Blogg

Spring fortare – testa tröskelträning!


Intensivare än långpass men lättare än intervaller – och effektivt som bara den. Tröskelträning är ett smart sätt att höja din uthållighet och löphastighet på en och samma gång.

Visst kan du utveckla din löpförmåga genom att enbart ägna dig åt distanslöpning. Genom att successivt öka din träningsmängd – och efterhand också vänja dig vid ett allt högre löptempo – får du en träningsstimulering som i förlängningen gör dig till en bättre löpare. 

Men du kan nå dit snabbare genom att variera dina träningspass. En tidseffektiv träningseffekt får du till exempel av så kallad tröskelträning. Benämningen tröskel syftar på den intensitet (läs löphastighet) där mjölksyra produceras i muskulaturen – men kroppen fortfarande klarar av att ta hand om den.

Så länge mjölksyrakoncentrationen ligger på den här höga, men stabila nivån klarar vi fortfarande att löpa på i samma tempo utan att muskulaturen stumnar. Enbart en marginell fartökning gör nämligen att mjölksyraproduktionen ökar avsevärt och att du tvingas sänka farten – då har du gått över tröskeln. 

Individuella variationer

Det här jämviktsläget som uppstår mellan produktion och omsättning av mjölksyra i kroppen vid en viss arbetsintensitet blev tydligt kartlagt av fysiologerna under 1970-talet och kallas mjölksyratröskeln. Generellt når vi detta tillstånd när koncentrationen av mjölksyra ligger på cirka 4 millimol per liter blod.

Men nyare forskning har visat att mjölksyratröskeln har individuella variationer och kan inträffa vid så låga värden som 2,5 mmol, men också ligga klart över 6 mmol. Vid testlaboratorier används dock just gränsvärdet 4 mmol som utgångspunkt för att fastställa en individs mjölksyratröskel och bestämma vid vilken löphastighet den inträffar.

Ännu viktigare att förstå är att mjölksyratröskeln ligger olika nära vår maximala syreupptagningsförmåga (VO2 max), beroende på hur vältränade vi är. Elitlöpare kan ofta ligga på en belastning runt 90 procent av sitt VO2 max, medan otränade individer når sitt tröskelvärde redan vid 55–60 procent. Det finns följaktligen ett klart samband mellan en individs löpförmåga och hur mycket av motorkapaciteten som kan utnyttjas innan mjölksyrakoncentrationen blir den begränsande faktorn.

Så gör du 

För att kunna genomföra effektiv tröskelträning – och därmed successivt förbättra förmågan att utnyttja mer av motorkapaciteten – behöver du fastställa vid vilken löphastighet din individuella mjölksyratröskel inträffar.

Den klart mest exakta metoden är förstås att i labbmiljö löpa på löpband och vid stegvis ökande löphastigheter ta blodprov och objektivt mäta mjölksyrakoncentrationen. Den här metoden använder många elitlöpare sig kontinuerligt av. Men det finns andra mer lättillgängliga metoder som är tillräckligt noggranna för att du ska kunna få ett bra utgångsvärde för dina kommande tröskelpass. Här följer tre exempel:  

1. Känn dig för 

Efter en inledande lugn uppvärmning på 10–15 minuter ökar du löptempot till en fart som du tror dig kunna hålla i 30–45 minuter, utan att du ska behöva sakta ned i slutet på sträckan. Farten ska vara markant högre än på dina normala distanspass och kännas klart ansträngande med forcerad andning.

Det viktiga är att tempot inte är så högt att musklerna stumnar. Målsättningen är ett jämnt, relativt raskt tempo under hela sträckan, vilket medför att du känner dig ordentligt trött efter genomfört pass. Efter ett antal försök bör du få en bra uppfattning om vad som är lämplig tröskelfart just för dig.

2. Pulsmätning 

Har du tillgång till en pulsklocka kan du genomföra ovanstående pass med pulsregistrering. Efter genomfört pass kollar du din genomsnittspuls under testloppets sista 20 minuter. Detta pulsvärde kan du sedan använda som riktmärke för kommande tröskelpass. 

3. Använd dina tävlingsresultat 

Är du relativt erfaren och har några färska tävlingsresultat att utgå från kan dessa ge dig en bra fingervisning om vilken löphastighet och/eller snittpuls du bör sikta på i dina tröskelpass. Tempot bör ligga mittemellan ditt tävlingstempo på 10 kilometer och halvmaraton. Gör du exempelvis milen på 50 minuter och halvmaraton på strax under 2 timmar bör din tröskelfart ligga runt 5.30 minuter per kilometer. 

Så flyttar du din tröskel – tre smarta pass

Effekten av regelbunden tröskelträning framgår av figuren ovan, som tydligt åskådliggör att man efter genomförd tröskelträning klarar att hålla ett högre löptempo innan mjölksyrakoncentrationen blir begränsande. Tröskelpass kan antingen genomföras som kontinuerlig löpning på en sammanhängande sträcka eller uppdelat i fartavsnitt med mellanliggande vilopauser. För de flesta av oss ger ett tröskelpass per vecka märkbar träningseffekt. Här är tre exempel på hur tröskelträningen kan utformas:

1. Sammanhängande tröskelpass

Efter cirka 10 minuter lugn uppvärmning löper du en relativt flack sträcka i beräknat jämnt tröskeltempo. Sträckan bör ta mellan 30 och 45 minuter. Börja med den kortare tiden och öka successivt, efterhand som du vant dig vid passet.

2. Korta tröskelintervaller 

Efter cirka 10 minuter lugn uppvärmning löper du 5–8 x 5 minuter i ditt tröskeltempo. Lägg in gångvila 30–45 sekunder mellan fartavsnitten. Börja med färre upprepningar och den längre vilan. Öka sedan antalet repetitioner och korta efterhand ned vilan, varefter du vänjer dig vid träningsformen.

3. Långa tröskelintervaller 

Efter cirka 10 minuter lugn uppvärmning löper du 3–5 x 10 minuter i tröskeltempo. Gång eller lätt joggvila 60–90 sekunder. Börja med det mindre antalet upprepningar och den längre vilan. Öka sedan antalet repetitioner och korta efterhand ned vilan, varefter du blir mer van.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Coachens tio budord: Så lyckas du som löpare!
Blogg

Coachens tio budord: Så lyckas du som löpare!


Vill du lyckas som löpare? Då har du hamnat rätt. Här är coach LG Skoogs tio bästa råd för att optimera din löpning.
 

1. Spring så ofta du kan – och vill

Låt löpningen bli en naturlig del av din vardag och inte ett måste. Alla som springer regelbundet är löpare. Identifiera dig som en löpare och var stolt över detta.

2. Sätt mål – stora och små

Du bör ha ett större mål med din träning, och ett par delmål. Detta underlättar din planering och vad du bör fokusera på rent träningsmässigt. Om du till exempel har som huvudmål att göra Stockholm Marathon under 4 timmar, så bör du ha två delmål.

Delmål ett kan vara att genomföra din planerade träning så bra som möjligt. Kan du träna regelbundet och med bra innehåll så kommer din form att höjas. Delmål två bör vara en tävling på 10–21 kilometer där du får ett kvitto på att du ligger rätt och har satt ett rimligt huvudmål.

3. Stärk dina svagheter

Använd december till mars till att bli av med dina svagheter. Om du exempelvis märkte under sommarhalvåret att du har svårt att hålla ut i slutet av loppen, så lägger du tid på att förbättra din uthållighet med längre pass och längre trösklar. Är du svag uppför eller ”tappar ditt steg” i slutet av dina pass så bör du bli starkare i ben och bål genom backträning eller styrketräning.

Testa både cirkelträning med lätta vikter/kroppsvikt och många repetitioner och styrka med stänger och hantlar. Bra övningar är benböj, marklyft, utfallsteg samt benövningar med TRX-band eller bollar.

4. Ha en plan – din egen

Formulera din egen träningsplan. Sätt dig ned och planera grovt det närmaste halvåret. När du har gjort det planerar du sedan mer detaljerat månad för månad. Ta hjälp av våra artiklar här i Runner’s World eller sök på nätet efter duktiga coacher.

Om du gör en planering så får du en bra översikt av de olika träningsmodellerna som bör finnas med. Annars är det lätt att du bara springer ”halvfort och halvlångt” på dina flesta pass. En bra träningsplanering för distanser från milen upp mot maraton bör innehålla långpass, distanspass, tröskelpass, intervaller och backträning i olika perioder.

5. Ta’t lugnt – spring distans

Börja träna försiktigt under december och inse att det är gott om tid innan löpsäsongen börjar. Löp lugna distanspass under huvuddelen av din träning och sträva främst efter att hitta glädjen. Bry dig inte om tider och farter på dessa pass, utan löp fritt och försök njuta av att din kropp funkar.

6. Träna mer – träna alternativt

För att öka volymen på träningen är det lämpligt att komplettera med alternativ träning såsom vattenlöpning, träning på crosstrainer, cykel och roddmaskin. Då sparar du benen och tränar samtidigt upp din syreupptagningsförmåga.

De flesta pass för löpning passar även på de nämnda alternativa träningsformerna. Tröskelpass på 3 x 10 minuter går utmärkt att göra på cykel och crosstrainer. Och ett intervallpass på 15 x 1 minut passar perfekt vid vattenlöpning eller roddmaskin.

7. Träna upp din rörlighet

Lägg lite tid på att förbättra din rörlighet. Testa yoga och framförallt yinyoga som är väldigt bra för löpare. Blir du rörligare i höfter och baklår kommer ditt löpsteg att upplevas mer flytande än stelt och kantigt. Dessutom minskar du risken att bli skadad om du underhåller rörligheten.

8. Missa inte nyckelpassen

Genomför viktiga nyckelpass regelbundet. Följande pass bör finnas med i ditt program:

Långpass på mellan 1,5 och 3 timmar. Farten bör vara 45 sekunder lugnare per kilometer än din tävlingsfart på maraton. (Du som gör maran på 4.12 timmar, det vill säga i 6.00 min/km-fart, bör köra långpassen i 6.45 min/km).

Distanspass på mellan 8 och 15 kilometer. Farten anpassas till dagsformen men bör vara cirka 30 sekunder lugnare per kilometer än din milfart. (Du som gör milen på 60 min, det vill säga 6.00 min/km-fart, bör löpa distanspassen i 6.30 min/km).

Tröskelpass typ 3 x 10 minuter med 3 minuters joggvila. Farten är cirka 10 sekunder lugnare per kilometer än din milfart. (Du som gör milen på 60 minuter = 6.00 min/km löper trösklarna på 6.10 min/km).

Intervallpass som ger cirka 20–25 minuter snabb löpning typ 5 x 5 minuter, 6 x 4 minuter, 8 x 3 minuter, 20 x 1 minuter. Farten ska vara motsvarande din milfart eller något högre. Du vilar halva löptiden.

Backträning med längre, flackare backar under vintern och kortare, brantare backar under våren. Till exempel 6 x 90 sekunder, 8 x 1 minut eller 12 x 30 sekunder.

Du kan även kombinera och göra egna pass utifrån vad du är ute efter för effekt. Jag gillar stegintervaller av typen 8-6-4-2 minuter i stegrad fart allteftersom sträckan blir kortare. Med cirka 2 minuter jogg mellan varje.

9. Ta hjälp av en coach

Du som har hållit på ett tag och känner dig redo för nästa steg kan studera olika löpcoachers träningsfilosofier. Alltifrån Jack Daniels ”80-20 metod” (det vill säga 80 procent lugn distans och 20 procent fartträning) till Renato Canovas filosofi med en period med kortare intervaller och backe följt av längre intervaller och trösklar.

Canovas metod avslutas med längre pass i närheten av tävlingsfart. Siktar du på 4.12 timmar på maraton (6.00 min/km) så springer du i 6.10 min/km på pass från 15 till 25 kilometer veckorna före loppet. Eller så följer du Anders Szalkais beprövade program som finns på nätet.

10. Unna dig bra utrustning

Du är löpare och har det som ditt stora intresse. Varför ska du snåla med skor från Jula och nån Swatchklocka med minutvisare? Köp både ett par gedigna träningsskor och ett par lättare löparskor för snabba pass.

Skaffa också bra kläder att springa i, både för kallare väder och varma dagar. Köp också en träningsklocka – det är kul att lära känna sin kropp och få koll på löpfart och pulsnivåer.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sponsrat inlägg
Experten: Så väljer du rätt sportbehå för löpning
Blogg

Experten: Så väljer du rätt sportbehå för löpning


Oavsett storlek på byst är en bra sportbehå en nödvändig investering för dig som tränar löpning. Sportbehåtillverkaren Anitas expert Katja Hartenstein förklarar varför – och berättar hur du väljer rätt sportbehå för dig. 

[ANNONS FRÅN ANITA] Katja Hartenstein är chef över produktutvecklingsavdelningen hos behåtillverkaren Anita. Här berättar hon hur du som löpare väljer rätt sportbehå för just dig.

Katja Hartenstein på Anita är expert på sportbehåar.

Behöver man en sportbehå av hög kvalitet för träning som löpning?

– Det är viktigt. Även mindre storlekar har känslig bröstvävnad som kräver stöd. Vid högintensiva sportaktiviteter som löpning rör sig bysten upp och ner avsevärt – en perfekt sittande sportbehå kan minska dessa rörelser.

Kan en dåligt sittande sportbehå orsaka obehag eller skada?

– Träning är ett riktigt uthållighetstest för brösten eftersom de rör sig ganska mycket. En sportbehå är därför ett måste. Men för att ge optimalt stöd måste den också passa ordentligt. Om den sitter för löst ger den inte tillräckligt stöd för brösten. Om den är för tajt kan den i stället kännas begränsande och leda till skav. 

Finns det några risker på längre sikt med sportbehåar som sitter dåligt?

– Om man inte använder en bra sportbehå så ökar belastningen på brösten för varje löprunda, och det här är något som ackumuleras över tid. Nacksmärta eller sämre elasticitet i bröstens bindväv är bara några konsekvenser av en dåligt sittande sportbehå.

Vilka funktioner är viktigast i en sportbehå för löpning?

– En bra sportbehå bör vara designad för att möta träningens påfrestningar och krav. En sportspecifik utformning säkerställer att behån ger optimalt stöd och kompression. Halsringningen måste vara tillräckligt hög för att säkert omsluta bysten. Vadderade, justerbara axelremmar och ett brett band under bysten ger god komfort.

Hur ska man tänka om man vill prova ut en sportbehå?

– En välsittande sportbehå sitter perfekt under bysten så att den inte kan glida uppåt. Axelbanden ska inte skära in i huden eller glida av från axlarna. Samtidigt ska behån sitta bekvämt under armhålorna och inte klämma. Av den anledningen är det viktigt att välja rätt storlek – det bästa är att vända sig till en specialiserad återförsäljare för hjälp och råd.

Och hur ska man tänka som löpare när man provar sportbehå?

– Som löpare bör man prova olika modeller och helst röra sig med dem på – hoppa upp och ner eller jogga på stället för att testa passformen och komforten.

Vilka är de bästa materialen för sportbehåar?

– Funktionella material med god andningsförmåga gör att du lättare kan reglera kroppstemperaturen samtidigt som de transporterar bort fukt från huden. Platta sömmar, en mjuk knäppning i ryggen och stödjande, sömlösa kupor säkerställer att inget skaver.

Hur väljer man sportbehå för olika aktiviteter? 

– När man väljer sportbehå handlar valet mindre om typen av sport och mer om intensiteten i själva rörelsen. Alla sportbehåar från Anita minskar bröströrelsen avsevärt och är därför lika lämpliga för tennis som för yoga eller löpning. Rätt sportbehå för ditt träningspass är den som känns mest bekväm för dig, som håller allt perfekt på plats och inte begränsar dig.

Finns det olika sportbehåar beroende på om man är nybörjare eller elitlöpare?

– Alla bröst rör sig när man springer. Våra behåmodeller erbjuder optimalt stöd för både nybörjare och elitlöpare. 

Hur vet man när det är dags att byta ut sin sportbehå?

– För optimal prestation och livslängd bör du se till att tvätta behån enligt instruktionerna. Kontrollera också skicket på din sportbehå regelbundet. Slitage, skadade sömmar eller minskat stöd för bysten är tecken på att den behöver bytas ut.


Här är Anitas sportbehåar 

För högintensiva sporter som löpning är alla Anitas modeller lämpliga. Samtliga ger maximalt stöd för bysten, vilket är det allra viktigaste vid intensiva rörelser.

Performance

sportbehå Anita
Performance från Anita, finns i kupa A–G. 

Sportbehån Performance har ett brett band under bysten och ergonomiskt formade, delvis vadderade axelremmar. Dessa finns i två olika storlekar beroende på storlek på kuporna. 

Den innovativa designen av de förformade kuporna bidrar till komforten. Kuporna har perforerat tyg på utsidorna och är fodrade med fin piqué på insidorna. De två materialen erbjuder optimal fukttransport och temperaturreglering – vilket säkerställer en behaglig känsla mot huden. 


Performance wireX

sportbehå Anita
Performance wireX från Anita, finns i kupa B–H.

Även på Performance wireX är kuporna tillverkade i ett tunt, perforerat tyg med piqué som innerfoder för fukttransport och temperaturreglering. De förstärks här av 3/4-byglar som är placerade lågt framtill och går på utsidan av tyget. Detta innebär att byglarna inte har direkt hudkontakt – eventuella friktionspunkter undviks därmed.

Platta sömmar, nätmaterial baktill, fodrat band under bysten och det beprövade Anita Active Sweat Management-systemet ger ytterligare komfort. Axelremmarna kan bäras i vanlig stil eller som en X-back. De är vadderade och justerbara både framtill och baktill för att kunna avlasta bysten maximalt under belastning. Remmarna gör att det också är lättare att få på och av denna modell.


Air Control DeltaPad

Air Control DeltaPad från Anita, finns i kupa AA–H.

Den här storfavoriten har vunnit guld i designtävlingen ISPO Awards, mycket tack vare de unika och patenterade DeltaPad-skumkuporna som ger optimalt stöd och luftcirkulation.

Tack vare innovativa material är den här sportbehån extremt lätt och bekväm att bära. Utformningen av Air Control DeltaPad är mycket funktionell med flera smarta funktioner. De patenterade DeltaPad-skumkuporna har en triangulär form som inte bara ger optimalt stöd – tillsammans med det ultralätta nätmaterialet ytterst bidrar det också till en optimal luftcirkulation. Kuporna är också utrustade med den speciella kombination av material som utgör grunden för Anita Sweat Management.

Air Control DeltaPad ger extra god komfort tack vare platta sömmar, ett mjukt och luftigt band under bysten och meshtyg på ryggen. De ergonomiskt formade, helt vadderade axelremmarna finns i två olika bredder för olika kupstorlekar och ger pålitligt stöd och komfort under träningen.


Momentum

Momentum från Anita, finns i kupa A–H.

Den här jubileumsupplagan av Momentum i guldfärg finns tillgänglig i storlek upp till H-kupa. De sömlöst formade kuporna gör att bröströrelsen blir minimal även under intensiva aktiviteter som löpning.

Momentum är utrustad med fuktabsorberande frottétyg på insidan och ett elastiskt nät på ryggen för optimal luftcirkulation och hudvänlig komfort. De har också det beprövade Anita Sweat Management-systemet. Andra egenskaper inkluderar ett brett, stabilt band under bysten, höga paneler vid hals och armhålor samt fullt vadderade, stabila och justerbara axelremmar.




Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*