Blogg

Semesterträning del 2


Ja, det blir inte mycket bloggat så här på semestern. Jag är inte en duktig ledighetsbloggare, dels eftersom jag sällan är inomhus när det är semester och dels för att jag inte har datorn framme. Dessutom har jag inte tränat så flitigt som jag brukar. Jag brukar köra varannan-dag-principen (en dag träning, en dag inte träning), men den här gången har det inte blivit så. Jag har inte haft inspiration och känt mig lite trött. Därför har jag vilat mer och tränat lite mindre. Ett träningspass förra veckan blev dessutom utbytt mot att gräva och dra bort ett buskage tillsammans med pappa och sambon. Jobbigt nog, kan jag berätta. Dessutom fick jag en stor blåsa mitt i näven.

Ett par dagar senare var det dags för ett riktigt träningpass. Jag hittade på en egen WOD som var så jobbig att jag nästan kräktes lite bland ormbunkarna. Jag fick som tur var lite sällskap av en ovanligt fjädrig träningskompis. Hon kvackade högljutt åt mig när jag körde thrusters. Jag förstår henne – det är ju helt vidrigt!

Förra veckan tog jag ett par dagar i Stockholm och passade på att träna på Nordic med mina älskade OBS:are. Lika kul som alltid, även om torsdagen bjöd på 2×1000 meter löpning. Fy tusan.

Nu ska jag faktiskt ut och hugga tag i coach Jakobs gymnastikprogram. Tjohoj!


Senaste numret av Runner’s World!

  • Spring ditt snabbaste
  • Kom i toppform till långloppet
  • Stor guide! Vårens 23 bästa löparskor
  • Carolina Wikström – nybliven mamma – och bättre än någonsin
  • Experten: Så börjar du träna efter din graviditet
  • Trött? Det kan vara järnbrist
  • Astma eller pollenallergi? Du kan ändå prestera
Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Östersjösimmet: mot marin nedskräpning
Blogg

Östersjösimmet: mot marin nedskräpning


Hur kom ni på idén till detta?
– Idén kom egentligen när Simon satt och kollade på en karta och fastnade med blicken över Ålands skärgård. Vi tränar och tävlar i Swimrun sedan ett par år tillbaka och fastnade för äventyret, för något som är ogjort och detta är ett sätt att utforska swimrun med nya vinklar, säger Rasmus Regnstrand, en av de två killarna som ska genomföra Östersjösimmet.

Ni gör detta äventyr i syfte att förebygga nedskräpning i Östersjön. Berätta mer om det!
– När vi bestämde oss att vi ville ge oss på det här projektet kändes det som en naturlig sak att få med miljöaspekten. Vi nyttjar vår natur i träning, tävling och på fritiden, så det kändes därför viktigt att själva kunna försöka bidra med något bra. Nedskräpning är något som alla upplever, både i stadsmiljö men tyvärr även i naturen. Både Jonas Coltings Sverigesimmet och Oskar Kihlborgs olika miljöprojekt har också varit stora inspirationskällor. 

Hur förbereder man sig själv fysiskt och psykiskt inför detta? Vad behöver man för utrustning inför en sådan här resa?
– Utrustningen är såklart viktig, och det har varit viktigt att få använda produkter som vi trivs med. Vi är väldigt glada att kunna samarbeta med Addnature som i sin tur kunnat hjälpa oss med kontakter till de varumärken som vi tycker är bäst. Träningsmässigt har förberedelserna varit ganska enkla, träna mer och träna längre, hehe. Men motivationen har varit hög och bägge två tycker det ska bli skitkul, så de psykiska förberedelserna hänger väl med när man känner att kroppen svarar bra.

Hur är samspelet mellan er två? Det är till exempel rätt vanligt på Ötillö att en går in i väggen och den andre drar.
 I egentligen allt som vi har tagit oss för har vi varit väldigt jämna i, vi har därför aldrig på tävlingar tidigare använt lina mellan oss som nästan alla andra gör. Vi är också nära kompisar sedan länge, vi trivs bra ihop både privat och i träning och tävling. Vi försöker ha kul och snacka skit så mycket det går!

Hur mycket träning ligger bakom och under hur lång tid har ni förberett er?
 Idén föddes förra sommaren men blev egentligen inte till verklighet förrän framåt jul. Sedan dess har vi förstås insett att vi måste steppa upp träningen, våren har gått bra med mycket löpning men även simning i bassäng. Tyvärr bor Simon i Norge och jag i Stockholm vilket gjort att vi inte kunnat träna ihop så mycket som vi önskat.

Hur och när går starten? Vad har ni för tankar, och hur långt är första simmet och löpsträckan?
 Vi startar den 23:e juli om vädret tillåter. Vi vill inte starta om vinden är för hård så vi har några dagars väntetid. Första 2-4 dagarna är simning över Ålands Hav då vi endast passerar ett fåtal kobbar, en total simsträcka på ca ett maraton. Detta är såklart en prövning men är förhållanden på vår sida ska det nog gå vägen!

Vad finns det för faror/ risker med denna expedition? Kommer det finnas bevakning med er hela vägen?
– Vi har följebåt för alla exponerade simningar, med god säkerhetsutrustning för att kunna kontakta omkringliggande båtar, kustbevakning och yrkestrafik. För löpningarna är vi mer självförsörjande.

Hur orkar man med en sådan här utmaning?
 Haha, bra fråga. Vi har ju inte prövat än men vi tycker det är en sjukt tuff grej så det blir är en bra motivation. Vi bägge har en ganska bra träningsbakgrund som vi känner att vi kan stå ganska stabilt på.

När beräknar ni springa över Åland? Var kan publiken se er och heja på?
 Vi beräknar landstiga Åland någon gång mellan 24 och 31 Juli beroende på väder. Det bästa är att hålla koll på hemsidan www.ostersjosimmet.com där man kan följa oss via GPS-tracking och också se hela bansträckningen.

Sista löparsträckan är ett är maraton tydligen. Vad är era tankar kring det?
 Det är lite ångest måsta jag erkänna. Vi har bägge ganska bra med mil i benen i år, men eftersom vi tycker det är betydligt roligare att springa i skogen har de där längre landsvägspasset tyvärr uteblivit. Men eftersom vi har hela dagarna på oss så tror jag ändå att vi kommer få till distanserna så länge inga skador sätter sig i vägen.

Ni kommer leva i våtdräkt i flera dygn, hur ser ni på det?
– Det blir kul!

Hur lång tid tänker ni att detta äventyr kommer att ta?
 11 dagar är planen, men den kan komma att justeras något år bägge håll beroende på förhållanden, hur kroppen känns och hur pass tuff terrängen är när vi springer obanat. Tidplan och alla övrig info finns på hemsidan för de som vill följa oss när vi sätter igång i slutet på juli.

Kort fakta om marin nedskräpning i Östersjön
Marin nedskräpning är ett av de största miljöhoten för våra hav. Miljoner ton skräp dumpas varje år i havet och idag finns stora mängder plast i världshaven, även i Östersjön. Mer än en miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i havet. Var tredje havsfågel äter plast i tron att det är föda.

  • 97 % av det skräp som hittas är engångsprodukter slängt eller tappat av enskilda konsumenter
  • Över häften av det skräp som hittas i Östersjön består av plast
  • 80 % av allt skräp i Östersjön kommer i själva verket från land och transporteras till havs via bland annat vind och vattendrag
  • Fisk från Östersjön är förbjuden att äta i hela Europa, dock inte i Sverige
  • Musslan du äter innehåller mikroskräp som har brutits ned och återfinns i musslornas cirkulationssystem.

Läs mer här om hur du kan hjälpa till att bidra till minskad nedskräpning i Östersjön.
Läs mer om Östersjösimmet här.


Expeditionens sim- och löpsträcka. (Klicka på bilden för större karta)

 

Foto: Lotta Nummelin, Östersjöfonden. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Krönika: Tack kroppen – den här sommaren fortsätter vi leva på vårt sätt
Blogg

Krönika: Tack kroppen – den här sommaren fortsätter vi leva på vårt sätt


Jag får ofta mail med frågor om jag går på någon diet, om jag äter gulan i ägget och om den senaste supermaten. En del av er som mailar berättar om ert eget förhållande till mat och ibland blir jag ledsen på riktigt. Det är oerhört viktigt att äta, inte minst för att det är ett njutningsmedel – livet är hårt, allt kan inte vara en prestation. Dessutom behöver man få i sig energi när man tränar. Allt det här vet ni läsare såklart redan, men ändå ställer både maten och kroppen till det för många löpare.

Det är tisdag kväll på Manhattan. Betongen ångar och en ström av människor rör sig krockfritt kring Union Square. En del är på väg till exklusiva Whole Foods för att fylla en återvinningsbar låda med färdiglagad gourmetmat – en vanlig middag för karriärister – andra hejar i farten på några killar som kör en dansuppvisning på gatan innan de glider ner i tunnelbanan.

Jag och min kompis Nelson går med bestämda steg till sportbutiken Paragon och på butikens nedervåning möts vi av femtio löparklädda New York-bor som är redo att ge järnet. Min vän Anne-Sofie messar att hon är på väg och att hon absolut inte ska springa med den snabbaste gruppen. En representant för ett strumpmärke är på plats och medan alla får sin högerstrumpa utbytt mot en ny börjar jag prata med en av killarna som jobbar på Paragon – en hipsterkille i keps. Han går rakt på sak – han är skadad och han har gått upp i vikt. Jag ser inga extra kilon, men minns att han tidigare berättat att han lyckats bli av med en rejäl bit av kroppen – trettio kilo. ”Hoppas du mår bättre snart”, säger jag innan det är dags att rusa ut till West Side Highway.

Kroppen ser aldrig så bra ut som efter ett intervallpass. Ibland när jag ser mig själv i spegeln på tisdagar tänker jag att det är så här jag alltid borde se ut. Ett intervallpass med Paragon medför dock inte bara en toppkropp utan också att jag på natten tvingas gå till sängs med djävulska bensmärtor. Nästa morgon när jag vaknar är allt som vanligt igen – både toppkroppen och värken är borta.

Maximal kontroll leder alltid till ohälsa. Jag ser människor med problem i modebranschen, men också i många löpargrupper. Det handlar ofta om mat som inte kan ätas och om ett extremt fokus på den egna kroppen. Min matfilosofi har alltid varit att tillåta mig saker när det bjuds och att inte vara sådär galet kontrollerad – ibland missar jag ett pass, ibland äter jag för många munkar. Jag aktar mig för fixeringar och jag undviker att jämföra mig med andra. När bilder på imponerande magrutor plötsligt dyker upp på någon träningsblogg tänker jag att det inte har något med mig att göra och samma sak gäller trender – bara för att någon äter eller tränar på ett speciellt sätt behöver det inte vara rätt för mig. Det viktigaste jag har lärt mig av att bo i USA är att man får göra som man vill. Det finns utrymme för mångfald och jag behöver inte vara en del av en jagande trendflock. I Sverige är vi tyvärr mer benägna att tro att det bara finns ett rätt sätt. Det gör det svårare att känna vad som fungerar bäst.

Själv är jag uppvuxen i en fikande familj, svag för efterrätter och kakor. När jag hamnar på en modevisning i Paris kan jag äta mellan tio och tolv macarons (fråga min fotograf). Jag är inte återhållsam, skulle till och med kalla mig girig när det kommer till livets goda. Jag har dock accepterat den sidan av mig själv. Två flaskor skumpa i kylen ser jag som en nödvändighet – allt som är värt något måste firas. Ibland när jag skolkar från löpningen eller blir lite väl girig blir kroppen slapp. Det är såklart inte idealiskt, men ibland kommer livet emellan. Så kan det bli på sommaren, lika gärna som jag kan få en övertändning och springa glädjerundor varje semesterdag. Det kan gå åt båda hållen. Oavsett vilken riktning den här sommaren tar så tänker jag som alltid vara tacksam över min fantastiska kropp som står ut med mig. Tack kroppen – den här sommaren fortsätter vi att leva på vårt sätt.

SOFIA HEDSTRÖM är modejournalist, bosatt i New York. Hon har bevakat över femtio modeveckor runt om i världen. Förutom att intervjua modevärldens giganter springer hon gärna maraton i klänning – tolv maratonlopp har det blivit hittills – och skriver om sin passion för löpning här i Runner’s World.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Bästa tipsen för ett hållbart träningsprogram i sommar
Blogg

Bästa tipsen för ett hållbart träningsprogram i sommar


Semester innebär att du inte är låst av fasta tider på samma sätt som under den övriga tiden av året. Men resor, strandliv och socialt umgänge med familj och vänner får naturligtvis hög prioritet. Många av de fasta ramarna för träningen gäller helt enkelt inte under sommaren.

När de normala träningsrutinerna rubbas är risken stor att man tappar fokus i träningen och därmed försvinner också lätt den form som man successivt byggt upp under våren. Men om man inser att semester inte innebär ”business as usual” utan planerar för förändringarna, kan man tveklöst ge löpträningen ett berättigat utrymme.

MORGONPASS
Även om du är trögstartad och normalt sett inte gillar att springa på morgonen är sommaren definitivt rätt tid att ge morgonträningen en chans. Merparten av en löpares träning är trots allt relativt långsam distanslöpning och den genomförs med fördel före frukost då temperaturen oftast är som mest behaglig just för löpning.

Med träningen genomförd direkt på morgonen har man sedan hela dagen till förfogande för familj, vänner och andra trevliga sommaraktiviteter och så slipper man gå runt och grunna på hur man ska kunna klämma in dagens träningspass under eftermiddagen eller kvällen.

Har du svårt att träna på fastande mage? Ät banan eller lite fil/yoghurt direkt efter att du klivit ur sängen och vänta sedan i 15-20 minuter innan du ger dig ut. Utan fasta tider att passa behöver man inte stressa igång morgonträningen utan kan faktiskt ge kroppen en stund att vakna innan man börja löpa. Den lyxen brukar vara svårare att unna sig när man vet att jobbet väntar.

TEMPOTRÄNING
Många löpare tränar tämligen likartat hela året runt. Det blir oftast ungefär samma distans i samma tempo – dag efter dag. Semestern är ett utmärkt tillfälle att ändra på detta. Planera noggrant in en eller två dagar varje semestervecka då du vill fokusera på fartträning.

Dessa träningspass kräver mer noggrann uppvärmning och nedjoggning än distansrundorna och genomförs därför helst inte på morgonen, då kroppen fortfarande är lite trög och mer skadekänslig. Den stora fördelen med tempoträning är att den kan varieras närmast i det oändliga.

Nedan följer några förslag på hur den kan genomföras beroende på vilken träningsbakgrund och erfarenhet man har.

1. Genomför ett kort distanspass på 20-30 minuter så att kroppen är ordentligt uppvärmd. Därefter lägger du in stegringlopp på 80-100 meter på en flack raksträcka med jämnt, fint underlag – gärna en parkväg eller grusgång. Börja med 5-6 rusher och jogga sakta tillbaka mellan varje upprepning. Koncentrera dig på avspänd löpteknik och undvik att knyta händerna och grimasera.

Öka hela tiden farten kontrollerat och sprinta aldrig fullt ut. Efterhand kan du öka antalet upprepningar tills du klarar tio. Då är det dags att istället lägga in fartökningarna i själva distanspasset. Dessa behöver då inte vara så exakta som tidigare utan kan styras mer av känsla och dagsform.

2. Progressiva tempoträningspass är ett bra sätt att förbereda kroppen för kommande tävlingar. Genom att starta i ett lugnt, kontrollerat löptempo och sedan successivt öka farten lär du dig att undvika det vanligaste av alla fel i tävlingssammanhang, nämligen en för hög öppningsfart. Här följer två exempel på pass med ett successivt ökat löptempo:

A. Du delar upp ett 45-minuterspass i tre lika delar. De första 15 minuterna genomförs i lugnt distanstempo, de följande 15 minuterna håller du en fart som motsvarar ditt beräknade maratontempo och de sista 15 minuterna löper du i din tävlingsfart på halvmaraton. Detta träningspass fungerar speciellt bra som förberedelse för 10-kilometerslopp och halvmaraton.

B. Om du vill få upp farten ytterligare, som förberedelse för lopp mellan fem och tio kilometer, kan du korta löptiden till 30 minuter. Starta i samma lugna distanstempo som i första exemplet, men öka successivt löptempot tills cirka fem minuter återstår av passet. Då trycker du gasen i botten och löper ut för fullt. Pressa om möjligt på lite extra sista 400 meterna för att simulera en tävlingsavslutning.

ÅTERHÄMTNING
Semester betyder vila och återhämtning, inte enbart från jobb och vardagens slit och släp. Det är också en möjlighet att verkligen säkerställa att du tillgodogör dig din träning. Lägg med gott samvete in hela vilodagar under semestern. Det är inte bara din kropp som behöver en paus från träningsbelastningen ibland.

Även psyket mår bra av att då och då slippa kraven som följer med ett regelbundet tränande. Genom att vila samlar du mental energi för att orka genomföra framtida träningspass.

Väljer du att springa intensiva träningspass är det viktigt att du ger kroppen tid att tillgodogöra sig denna typ av träning.Det innebär att du alltid bör planlägga två träningsdagar med lugn distanslöpning, alternativt en vilodag följt av en dags lugn distanslöpning, direkt efter ett sådant pass.

Relativt lätta morgonpass, intensiv tempoträning och skön återhämtning är alltså receptet på en lyckad semesterträning. Försök att hitta den rätta balansen mellan dessa tre faktorer så kan du möta hösten med tillförsikt.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Därför är styrketräning viktig i din triathlonträning
Blogg

Därför är styrketräning viktig i din triathlonträning


Joachim är tidigare elitaktiv triathlet med erfarenheter från OS, VM, EM, SM och världscup. Han har jobbat med tränare och aktiva på högsta internationella elitnivå, och idag jobbar han som tränare på Motala Rikstriathlongymnasium som han kombinerar med att vara träningsrådgivare åt age-group och elit-triathleter.

Varför är det viktigt att stäkra kroppen med styrkeövningar när man tränar och tävlar i triathlon?
– En symmetriskt stark kropp är en bra försäkring mot skador, vilket i sin tur kommer ha inverkan på kontinuiteten som är den viktigaste faktorn för prestationsutveckling. En annan viktig faktor med styrketräning är att man kan utveckla mer kraft vilket är en viktig bidragande faktor till att man tar sig fortare framåt i sin träning, säger Joachim.

Hur tränar man på ett hållbart förebyggande sätt? Finns det något särskilt man bör tänka på?
– Tre viktiga nycklar som man bör bygga sin träning på (all träning, inte bara styrka) är:

  1. Kontinuitet. Inget överligger denna faktor.
  2. En väl planerad progression. Volym, frekvens och intensitet.
  3. Tålamod. En svår dygd för en del aktiva.

I vilken av de tre grenarna är viktigast att lägga tid på att träna upp styrka? Varför då?
– Styrkeuthållighet är fundamental för uthållighetsidrott och triathlon. Behovet är individuellt utifrån kroppsbyggnad och kön. Som tidigare simmare kan man till exempel behöva lägga mer tid på att bygga upp styrka på cykel och löpning (rygg, ben, knän, vader, underben och fötter) medans om man är tidigare löpare kan man behöva lägga tid på att bygga upp styrka på överkroppen (axlar, bröst, rygg) för att utveckla simningen.
Den största vinsten görs på sim- och cykelmomentet i form av kraft, samt att man kan transportera sig i hög fart på dessa två moment utan att löpningen bli lidande. Det är även viktigt att träna upp rörligheten också.

Vad ska man undvika att göra?
– Undvik att göra sådant som du inte behärskar, ett exempel kan vara att om du inte kan utföra knäböj på ett korrekt sätt ska du heller inte göra det.
Ett annat exempel är hoppstyrka. Visar det sig att man lätt blir skadad av denna träning ska man inte utföra sådan träning eftersom kontinuiteten är viktigare än effekten av den. Då ska man istället utföra avalternativ styrketräning till hoppövningar för önskad muskelgrupp.
Generellt ska man undvika att göra 8-15 reps av styrkeövningar, eftersom du då börjar bygga muskelmassa. Dock kan denna träning finnas med i en kort övergång/uppbyggnad till maxstyrka men hållls som sagt kort. Det innebär att man ska/kan köra någon form av bålstyrka, till exempel. 2×30-50 sek, eller fria vikter med tunga vikter med 2-3 set x 4-6 reps. 

Kan du ge några exempel på bra styrkeövningstips för triathleter?
– Behov, erfarenhet och tillgång avgör vad, men detta är viktig att ha med i sitt styrkeprogram:

  • Balans, bål, kroppstyrka
  • Maqe, maxstyrka, styrkeuthålliget
  • Specifik styrka för simning med paddlar/dolme, samt backar/låg kadens för cykling och löpning

    Att tänka på:

  • Fokusera på utförandet, dvs. slarva inte med tekniken.
  • Se det som ett komplement och gör det i små till lagom doser.
  • Jobba mot att bli jämnstark, dvs. symmetrisk.
  • Jobba med en sund progression som säkerställer kontinuiteten.

Här följer några exempel på enkla övningar som stärker dig:

Bål, balans, kroppstyrka, 2×30-50sek:
Stå på ett ben och blunda
Vadhävningar
Höftlyft på sidan
Enbens-höftlyft på rygg
Liggande rotationer
Diagonla lyft på mage och rygg
Fällkniven
Sittande rotationer med medicinboll
Armhävningar
Olika slangövningar för axlarna

Maxstyrka, 2 set x 5 reps:
Knäböj
Rak marklyft
Bänkpress

Specifik styrka för simning med paddlar/dolme, samt backar/låg kadens för cykling och löpning:
Simning: 10x50m med paddlar och dolme
Cykel: 10x3min backe
Löpning: 10x30sek backe



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Fredagstipset! Backpasset som ger bra resultat på kort tid
Blogg

Fredagstipset! Backpasset som ger bra resultat på kort tid


LUNCHPASSET – BACKINTERVALLER

UPPLÄGG
– Som namnet avslöjar består passet av backintervaller. Intervallerna kan varieras mellan kort brant backe och lång sluttande backe men även vara en blandning av både långa och korta backar. Ett pass som har blivit en favorit är 10 x 60-90 sekunders lång backe. Tempot varierar mellan mitt miltempo och mitt maratontempo beroende på hur lång intervallen är, ju kortare intervall desto snabbare tempo. Jag brukar även passa på att träna på utförslöpning tillbaka ner från toppen av backen.

PASSETS SYFTE 
– Passet bygger styrka och löpteknik, både uppför och utför, samtidigt som hjärta och lungor får jobba.

VARFÖR GILLAR DU DET?
– Det ger mycket effekt på kort tid utan att slita för mycket, en perfekt lunchlöprunda. Upplägget passar också för att springa tillsammans med kollegorna då alla kan springa efter sin egen förmåga.

NÄR OCH HUR OFTA TRÄNAR DU DET?
–  Under hösten och vintern körde jag backintervaller minst en gång i veckan, men under våren har det blivit mer sällan även fast jag gillar att köra backintervaller med jämna mellanrum. Jag lägger gärna ett kortare backintervallpass i samband med lopp eftersom att jag tycker att intervallerna gör att mina ben känns pigga och starka. 

LÄS MER
Några av de senaste inläggen i Sannas blogg:
Crazy weekend del 1 och del 2
Stel som en pinne
Tillbaka till löpningen



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*