Tomt i tanken
Har normalt väldigt hög förbränning. Alltid haft. Har problem med blodsockerfall, speciellt hade jag det i tonåren. Detta har lett till att jag tvingas äta någonting mer eller mindre varannan timme för att hålla humöret i schack. Min mamma hade t ex nästan alltid en Snickers med sig när vi sågs eller ett rikskuponghäfte i högsta hugg. Finns ett talesätt som en kollega lärde mig som stämmer in bra, ”Vägen till en mans hjärta går via magen”.
Igår åt jag två ordentliga frukostar innan passet på 19 km. Åt en stor lunch direkt efteråt, Wallenbergare. Lite frukt något senare och en stor kyckling wrap med bulgur klockan fyra. Innan dagens andra löppass kl 20:00 åt jag en banan, två chokladbitar och drack ordentligt med vatten. Kom ca 4 km sen började jag tappa skärpan i synen, allt blev som ett töcken och jag började fantisera om mat. Märkliga var att farten och pulsen förblev densamma, peggad 4:30 fart och 128-135 i puls. Förbannade mig själv att jag inte hade nån energi med mig. Hur svårt ska det va att pula ner en gel i bakfickan?!! När jag kom hem efter rundan åt jag middag i princip med händerna direkt ur kasttrullen iförd skitiga och svettiga tights. Föga charmigt beteende.
Memo to myself, Ha ALLTID energi med dig. Oavsett planerad distans eller intensitet.
Fick i alla fall ihop 29 km löpning igår i dräglig fart (4.25-4:30) relativt min låga puls (70-72%). Slitna ben idag så det märkts verkligen att jag inte fått till långpassen på senaste tiden pga mitt löparknä. Får bli bättring på det nu, kan inte ha ett hallucinerande blindstyre med cravings som irrar runt på Londons gator i April.
Nu närmast väntar ett simpass på lunchen och 6*1000 meter ikväll med min löpargrupp.
Förra veckan körde vi 5*1000 progressivt med lång vila. Ikväll blir det i jämn fart och med kortare vila. Fortfarande ståvila, kommer köra det januari ut. I februari blir det joggvila på samtliga intervallpass…..
Mick
