Olympia2Olympia: London Stadium (2012)

London, en plats för långdistanslöpning och.. romantik!

Dagens soundtrack: London Calling – The Clash

Det rådde i det närmaste perfekta förutsättningar för London Marathon som avgjordes i helgen. Något som inte minst uppskattades av eliten som trivdes på den snabba banan.

Och visst, det sattes till och med världsrekord i tävlingens damklass genom kenyanskan Peres Jepchirchir på 2:16:16. Ett världsrekord som gäller för maratonlopp där kvinnor startar för sig själva och en bit före männen.

Det finns även ett världsrekord för damerna satt i Berlin av Tigst Assefa med 2.11,53, men det världsrekordet gäller alltså maratonlopp med gemensam start för män och kvinnor. Assefa blev för övrigt tvåa i årets London Marathon, så det bör alltså bli en spännande tävling när det drar ihop sig till OS i Paris andra veckan i augusti.

Men framförallt är London Marathon naturligtvis känt för alla deltagare som springer utklädda. Löpare som bär tunga kostymeringar utklädda till noshörningar, brandbilar, telefonkiosker och allt annat man kan tänka sig.

Springtime Travel hade som vanligt en stor styrka på plats i den brittiska huvudstaden under ledning av reseledarna Annie Fasth, Micke Näslund, Geier Jarle Björneng och Thomas Björnemark. Här nedan följder lite foton från tävlingen samt från Springtimes upp- och nedladdning.

Annie Fasth, the Fasthest woman in London Marathon..!?!

Springtime Travel på plats framför Kensington Palace i London för morgonjogg.

Morgonjogg i Hyde Park och Kensington Gardens.

Peter Pan Statue och Princess Diana Memorial Fountain i Hyde Park.

Italian Gardens, Hyde Park till vänster och reseledaren Micke Näslund till höger.

Pastauppladdning i stadsdelen Paddington.

Laddade löpare från Springtime Travel som snart ska ta sig igenom London Marathon.

Fler löpare som vill checka av London från sin maratonlista.

Bussen redo att gå till startlinjen i Greenwich.

Reseledare Annie Fasth delar ut värdefulla tips i bussen till starten. Eller drar hon igång allsång..?

Reseledaren Geir Jarle Bjöneng till vänster tillsammans med ett par taggade löpare från Springtime Travel.

Peter Samuelsson till höger värmde upp inför London Marathon med att springa Boston Marathon sex dagar tidigare…

Mycket energi i London Marathon!

London Marathon är framförallt känt för alla deltagare som springer i kostym, det går därmed allt annat än ”Quick” för en stor del av löparna i tävlingen, även fast det generellt är en väldigt snabb bana. Det sattes bland annat världsrekord i årets lopp av kenyanskan Peres Jepchirchir på 2:16:16.

Tvåa i loppet kom Tigst Assefa, som innehar världsrekordet för lopp som både män och kvinnor startar i: 2.11,53.  (Världsrekordet från London Marathon gäller alltså maratonlopp där kvinnorna startar för sig själva före männen.)

Det är gott om vätskestationer i London Marathon, men det är depåer som kamelerna klarar sig utan.

Skylten ljuger, Magnus Rappe är faktiskt nära mållinjen. Det återstår nämligen endast knappt 3 kilometer från denna punkt.

London Marathon hade drygt 53,000 deltagare i mål och är därmed bara några ynka löpare bakom Paris Marathon som är världens största maratonlopp. Mycket talar dock för att London vill ändra på dessa styrkeförhållanden i framtiden.

Annie Fasth och Geir Jarle Björneng sprintar mot mål i London Marathon.

En löpare som inte har hajat att det är betydligt lättare att springa i t-shirts och shorts…

En löpare på hugget!

Nina Fagerholm däckades inte av maran i London, tvärtom!

Springtime Travel i London Marathon.

Springtime Travel i London Marathon.

Springtime Travel i London Marathon.

Springtime Travel i London Marathon.

Springtime Travel i London Marathon.

Springtime Travel i London Marathon.

Springtime Travel i London Marathon.

Springtime Travel i London Marathon.

Springtime Travel i London Marathon.

Springtime Travel i London Marathon.

Springtime Travel i London Marathon.

Springtime Travel i London Marathon.

Springtime Travel i London Marathon.

Springtime Travel i London Marathon.

---

Mats och Nina Sundell Eronn poserar framför Boston College.

Dagens soundtrack: More Than a Feeling – Boston

Bästa tänkbara publikväder och en 58 personer stor löpargrupp från Springtime Travel som sken ikapp med solen. Därmed ultimata förutsättningar för att hänga i huvudstaden i Massachusetts och.. njuta av världens äldsta pågående maratonlopp: Boston Marathon.

Här nedan kan ni följa Springtime Travels resa till Boston. Vissa av löparna sprang emellertid för fort för mina kameror, men en majoritet av gruppens löpare är fångade på bild.

Det finns dessutom ännu fler foton från resan om ni går in på Springtime Travels Instagram: springtimetravel 

Ett stort tack till alla som följde med på resan, jag hoppas att vi snart ses igen!

Sondre Moen, bäste europé i Boston Marathon. Anders Szalkai och David Nilsson fick, precis som alla andra löpare, slita hårt i den tidiga sommarböljan på amerikanska östkusten. Värmen skonade ingen när kvicksilvret tog en nordlig kurs på termometern.

Hellen Obiri och Sisay Lemma, samt täten precis bakom segrarna.

Årets kollektion i Boston Marathon visad av Lisa Abrahamsson, Elisabeth Westerlund och Annika Callerud.

Boston Marathon class of -24!

Morgonjogg dagen innan Boston Marathon. Glödheta löpare som har börjat räkna ner till avresan till Hopkinton, en transport som sker i de klassiska skolbussarna.

Lördagspromenad till expon. Ett par deltagare i gruppen fanns redan med i Wall of Fame för ”Six Star Finishers” och för några andra blir det snart premiär.

Anna Jonsson och undertecknad hade den stora förmånen att få hänga med alla löpare och supporters under Boston Marathon.

Deltagarna i Boston Marathon är ofta ”återfallsförbrytare” när det gäller marathon. Nästan alla av Springtimes deltagare är i Boston för att pricka av den som en ”major”.

För mer än hälften brukar det här även vara den 5:e maran av alla sex majors. Många avslutar det här maratonäventyret jorden runt med att springa Tokyo Marathon.

Uppladdning inför loppet, gröt och kryptonit!

Lusekofte, the new black!

Springtimes löpare startar i normala fall i det fjärde startledet, de här löparna har emellertid kvalat in till de snabbare fållorna och blev därmed av med sin sovmorgon. Men eftersom Boston ligger 6 timmar efter svensk tid så var de naturligtvis ändå morgonpigga.

Snabbaste deltagarna i Boston Marathon.

För mig som supporter vid Boston College (sista t-banestationen västerut) vid Mile 21 så hinner jag knappt mer än att ta ett gruppkort på alla skandinaver som åker med Springtime Travel och som ska ta bussarna till starten i Hopkinton förrän dessa fartfantomer swishar förbi min supporterstation.

Damernas klass vanns av Eden Rainbow Cooper från Storbritannien på 1:35:11 (bilden).

I herrarnas wheelchair division vann inte oväntat Marcel ”Silver Bullet” Hug från Schweiz trots en otäck vurpa in i ett stängsel. Nytt banrekord med 1:15:33 och sjunde titeln för honom i Boston.

Skandinaviska supporterstationen vid Boston College, mile 21.

Jannica Lagerhult Aspermalm och Anne-Lill Larsen har precis sprintat över Heart Break Hill och kan härifrån, vid Boston College, njuta av den förhållandevis lättköpta avslutningen fram till upploppet på Boylston Street.

Jenny Ronæss var lätt att upptäcka i havet av löpare. Gula färger uppskattas till fullo när man är supporter, så här ska en Sverigetröja se ut!

Och.. så här ska en tatuering se ut! (Jenny Ronæss)

Forrest Gump x 2! Men.. vad händer med skägget?

Kristofer Gamstedt, snart nybliven six star finisher. Fattas bara 8 kilometer…

Det här var Kristofers andra försök i Boston eftersom han tvingades avstå förra gången när han blev sjuk samma dag som loppet skulle gå. Bättre lycka denna gång!

Svenska löparna kom direkt från vintern till sommarböljan i Boston. Här ses svenska löparna Mats Bonnedahl och Karl-Peter Abelson.

Bröderna Jerry och Jörgen Palm visar årets hattmode i Boston Marathon. Jerry satsar på en klassisk LRF-keps, the new black!

Löparna ser ovanligt fräscha ut vid 34 kilometer och toppen på Heart Break Hill. Svenskarna Mats Nilsson, David Carlsson och John Nylén ”njuter” av värmen.

Elisabeth Westerlund och Marie Blommé sprintar mot målet på Boylston Street!

Irländare som inte är rökt i värmen…

Anna Jonsson och Anette Näslund övar målgester..? Om åtta kilometer kvitterar det ut en medalj för gott arbete under Boston Marathon.

Lisa Abrahamsson och Annika Callerud springer snabbare än sina egna skuggor!

Annette Nilsson-Springare och Peder Blomgren hade bråttom till mållinjen. Fina tider på gång.

Magnus Attoff och Anders Lamberg har precis korsat Heart Break Hill utan att få sina hjärtan krossade.

Mia Håkansson ser helt opåverkad ut av de tuffa backarna när hon stormar mot mål!

Patrik Gustafsson och Peter Samuelsson skiner ikapp med solen.

Anna Jonsson har precis slukat en energigel och fått förnyade krafter inför slutdefileringen av loppet.

Marit Smetbak och Inger Lökkevik håller den norska fanan högt.

Inger Stöle fick se sig slagen av amerikanska fartfantomen Sarah Hall, men är ändå på bästa tänkbara humör.

Patrik Stockenvall har korsat mållinjen och… kvitterat ut belöningen för sex genomförda majors!

Även här har vi tre nöjda löpare från Springtime Travel som har kvitterat ut sin medalj för samtliga World Marathon Majors i New York, Boston, Chicago, London, Berlin och Tokyo. Grattis!!!

Annette Nilsson-Springare, Patrik Carlsson och Patrik Gustafsson njuter av att hänga metall runt halsen.

Basebollavstluning på resan, ett självklart inslag på Springtimes resa till Boston Marathon.

Fenway Park nästa, men först uppladdning på sportbaren Game On!

Fenway Park, baseboll! Från vänster: Karin Rosentahl, Anders Forselius, Carl Öivind Forsland och Anja Vaskinn.

Bortalaget Cleveland Guardians vann till slut matchen mot Boston Red Sox, men det krävdes en lång förlängning av matchen.

Boston Red Sox, klassiskt lag i proffsligan MLB.

Clevelands pitcher redo att leverera bolleländet i nästan 100 miles/hour (160 km/timmen).

Norska och svenska supportrar på Fenway Park. Observera de gamla stolarna på den arena som är den äldsta i proffsligan MLB. Den började användas samma år som Titanic sjönk och det hölls sommar-OS i Stockholm, det vill säga 1912.

Anders och David Carlsson njuter av stämningen på Fenway Park.

Anja Vaskinn och Carl Öivind Forsland ville ha ytterligare en finish, så de stack ut på en joggingrunda två dagar efter maratonloppet.

Vilken stad vi besökte i USA..? Jag kommer snart på det…

En kilometer ifrån mållinjen i Boston finner man denna klassiska bar känd från tv-serien ”Skål!”

Och… vi reseledare instämmer och tackar för en otroligt häftig vistelse i Boston. Cheers!

---

OS-arenan i Tokyo från 2020 (2021), ”Japan National Stadium”.

Dagens Soundtrack: Big in Japan – Alphaville

Dagens etapp: Nissan Stadium, Yokohama – Japan National Stadium, Tokyo, 34 km

Avslutningen på min resa i fjärran östern blev en spännande tur mellan platsen för herrarnas VM-final i fotboll 2002 (liksom OS-finalerna i fotboll ”2020”) fram till huvudarenan för senaste sommarolympiaden i Tokyo. En cykelresa på drygt tre mil med utmärkt guidning av ljusdalsgrabben Axel Karell som pluggar i Tokyo. Axel bor inte långt från OS-arenan och bar därmed bra koll på omgivningarna.

Både Axel Karell och jag har cyklat genom Japan vid olika tillfällen, resor som gav oss båda den insikten att… Tokyo är förbaskat stort! Det bor nämligen 37 miljoner i Tokyos storstadsområde där alltså även Yokohama är inräknat.

Förra gången jag cyklade i Japan startade jag projektet med att springa Tokyo Marathon innan jag påföljande dag försökte tråckla mig ur den japanska huvudstaden. Det tog faktiskt hela dagsetappen innan det tätbebyggda området tog slut och jag äntligen fick se en äng dyka upp som en hägring. En förbaskat liten sådan, men den var grön i alla fall.

Inte mycket grönbete på etappen mellan Yokohama och Tokyo, men precis som i Sydkorea är det åtminstone full rulle i körsbärsblomningen.

Nu väntar hemresa från flygplatsen i Haneda. Och efter att ha tillbringat en vecka på vandrarhem i Seoul, fem nätter på budgetalternativet koreanska kärleksmotell, en natt på ett golv på färjan mellan Sydkorea och Japan, samt tre nätter på bänkar på flygplatserna i Stockholm, Amsterdam och Tokyo, så ser jag faktiskt fram emot att sova i min egen säng. Jag tror till och med att jag ska ta upp kommande natt i min egen säng som en löneförmån i inkomstdeklarationen…

Brasilien – Tyskland i VM-finalen 2002, men det gick hyfsat även för Sverige som vann ”Dödens grupp” före England, Argentina och Nigeria. I åttondelsfinalen åkte de emellertid ut mot Senegal efter förlängning.

Sveriges målskyttar under VM 2002.

Anders Svensson är förevigad framför Nissan Stadium efter det magiska frisparksmålet mot Argentina.

Dags för avresa från Yokohama till OS-arenan i Tokyo.

Nissan Stadium, arenan där Brasiliens herrar vann fotbolls-VM 2002 liksom OS-finalen 2020 (2021). Där var det även nära att Sveriges damer skulle få höja bucklan, men de fick till slut se sig besegrade av Kanada.

Körsbärsblomningen pågår för fullt även i Japan, precis som i Sydkorea.

Axel Karell, ljusdalskille som pluggar i Tokyo. Axel cyklade genom Japan i fjol och självklart följde han med under den korta regnetappen fram till den olympiska arenan i Tokyo, ”Japan National Stadium”.

Japan National Stadium, en skönhet i distriktet Shinjuku i centrala Tokyo.

Det finns fler arenor inne på det olympiska området i Shinjuku.

…liksom ett olympiskt museum!

 

OS-kitteln från 1964 i Tokyo…

Och 1972 i Sapporo…

Och 1998 i Nagano…

…liksom från senaste sommarolympiaden i Tokyo, den som skulle hållas 2020 men som fick skjutas fram till 2021 pga pandemin.

Check på OS-arenorna i Sydkorea och Japan!

Efter en rolig sväng genom Tokyo blev det en matbit innan våra vägar skiljdes åt för denna gång. Axel Karell cyklade hem till sina läxor i lägenheten i Tokyo, medan jag själv stack iväg till flygplatsen Haneda.

Precis utanför vår restaurang hittade jag det jag behövde; kartonger för att kunna skydda cykeln i min transportväska under flyget.

Transportväskan som är lätt och tar liten plats i cykelväskan. Till höger syns min ”chaffis” Stefan Jonsson från Ljusdal, som alltid svarar på min telefon när jag ringer en halvtimme innan tåget ska gå med frågan: Ehhh.. du Jonsson, har du möjlighet att skjutsa mig till tåget?

I morgon bitti tänker jag slå honom en signal igen när tåget kommer till Hälsingland…

---

Söndag morgon och bara drygt tre mil kvar till slutmålet Busan. Pannkaksplatt och lätt medvind, all inclusive!

Dagens soundtrack: Sukiyaki – Kyu Sakamoto

Etapp 7: Yangsan – Busan, 34 km (The 4 River Bike Path)

Betyget blir 10+ för The 4 River Bike Path, cykelleden som i princip skär Sydkorea från norr till söder. För några år sedan cyklade jag sträckan från Seoul utmed floden Hangang upp till gränsen mot Nordkorea och nu kunde jag alltså lägga till den återstående delen av landet fram till hamnstaden Busan.

Jag lyckades dessutom omedvetet tima in bästa tänkbara period att cykla utmed de fyra floderna i Sydkorea. Körsbärsblomningen hade precis rullat igång i norr och gjorde sig ständigt påmind under hela vägen till Busan där den peakade för fullt. Första veckan i april rekommenderas alltså varmt.

Jag visste inte riktigt vad som låg framför mig när jag lämnade Seoul och av den anledningen följde campingutrustningen med (fortfarande oanvänd) om jag skulle bli strandad någonstans långt bort i geografin. Så var ej fallet. Bebyggelsen är alltid nära och det finns, som jag tidigare har nämnt, moderna toaletter och små restauranger med jämna mellanrum utmed leden. Man behöver dessutom aldrig ta mer än en kort avstickare från leden för att finna prisvärda motell/hotell för under femhundringen.

Vad jag har saknat denna vecka? Bröd! När man trampar omkring i Sydeuropa finns det bagerier i stort sett vartenda gathörn. Det enda jag kom i närheten utmed den här leden var den pizzakorv (konverterad varmkorv med bröd) som jag fick tag i med två dagsetapper kvar att cykla. En högtidsstund som gav mig hallucinationer av bibliska mått.

Däremot saknade jag faktiskt inte papperskorgar utmed The 4 River Bike Path. I Seoul är det en ständig jakt på papperskorgar och man får verkligen tänka sig för när man köper en takeaway-kaffe eller en vattenflaska, för var ska man lägga skräpet? Utmed cykelleden har det däremot funnits papperskorgar på strategiska ställen, man behöver därmed inte kånka runt med två kubikmeter skräp på pakethållaren.

Det går att leva utan både mjukt bröd och papperskorgar, men det jobbigaste har varit att tvingats leva en vecka utan bäste polaren Google maps. Det finns ett substitut i Sydkorea som heter kakaoMap, men det blev aldrig någon riktig bra personkemi mellan oss. Jag använde istället offlinekartorna på Maps.me för att kolla upp att jag var på rätt kurs. Det finns extremt många skyltar och hänvisningar utmed färdvägen, men det är nästan uteslutande på koreanska.

Cykelturen genom Sydkorea är därmed avklarad och nu är det Japan som gäller.

Det finns flera olika färjeförbindelser att välja från Busan till Japan. Den vanligaste rutten är att ta nattfärjan över till Fukuoka och dit kan man även ta sig med en snabbare förbindelser ett par gånger om dagen. För egen del föll valet emellertid på färjan mellan Busan och Osaka. En intressant seglats på 19 timmar som kostar i runda svängar 1500 kronor inklusive en gigantisk middags- och frukostbuffé.

I priset ingår en sängplats (dyna på golv och sängkläder) i en ”tvåmanshytt”. Jag fick därmed dela rum med en fransman som var på resande fot sedan sju månader tillbaka. En majoritet på båten var ändå glada koreanska tanter i sjuttioårsåldern i färgglada hattar som hördes långt in på natten. Pratglada kvinnor som tog för givet att jag pratade perfekt koreanska och smattrade på trots att de bara fick engelska (och ibland även svenska eftersom de inte verkade förstå engelska) kommentarer tillbaka. Men det är bara att nicka och se glad ut, det funkar alltid.

Färjan från Busan till Osaka går genom Koreasundet för att därefter passera det smala Kanmonsundet (Shimonosekisundet) som separerar Honshu från Kyushu, två av Japans fyra huvudöar. En timme före slutmålet Osaka passerar båten även under Akashi-Kaikio-bron, världens näst längsta hängbro. (Den har precis blivit omsprungen av en något längre hängbro i Turkiet.)

Nu återstod det bara att hämta ut cykeln som jag var tvungen att checka in i Busan (kostar 40,000 Kwr = 320 kr). En hoj som stod prydligt parkerad bredvid immigrationens bagagekontroll i Osaka. Och där hände något jag aldrig varit med om tidigare. Två tulltjänstemän gick och hämtade en balja vatten och två svampar och gjorde ren i princip hela cykeln, inklusive däcken!

Japanska immigrationen är alltså nitiska innan de släpper in något över landsgränsen, något som i mitt fall slutade med att jag kunde ta mina första pedaltag i Japan på en i det närmaste kliniskt ren cykel. Nästa gång ska jag ta mig tusan ta mina skitiga golfklubbor med mig till Japan!

Körsbärsblomningen har kommit allra längst i hamnstaden Busan.

Körsbärsblomingsfestival i Busan om jag förstod det hela rätt.

Floden Nakdonggang rinner ut i Koreasundet vid Busan, Sydkoreas näst största stad.

Upploppsrakan på The 4 River Bike Path genom Sydkorea.

Långfredagsangling i Busan..?

Ivriga koreanska pantertanter redo att kliva ombord på isbrytaren till Osaka. Det var kö redan en timme innan boardingen!

Rederiet som kör rutten till Osaka heter PanStar Ferries.

Normala ställningar..?

Kanmonsundet mellan Honshu och Kyushu, två av Japans huvudöar.

Världens numera näst längsta hängbro finns en timme söder om Osaka: Akashi Kaikyo-bron, 1991 meter lång. År 2022 öppnades en något längre bro i Turkiet.

Akashi Kaikyo-bron, Japan.

Osaka, Japans tredje största stad näst efter Tokyo och Yokohama. Räknat som storstadsområde så ingår Yokohama i Tokyo och blir då världens största stad med sina 37 miljoner invånare.

Osaka får nöja sig med en sketen tionde plats på denna lista med sina blott 19,2 miljoner…

---

Upploppsrakan av The 4 River Bike Trail. Från kvällens etappmål i Yangsan återstår 31 kilometer till ledens start/mål, beroende på vilken riktning man kör.

Dagens Soundtrack: Waterfront – Simple Minds

Etapp 6: Hyeonpung – Yangsan, 117 km

Från att ha varit i det närmast pannkaksplatt under en stor del av sträckan så ändrade cykelleden The 4 River Bike Path karaktär under inledningen av dagens etapp i form av korta branta backar som avlöste varandra. Så gjorde även svordomarna. Avlöste varandra.

Det krävdes att man promenerade med ekipaget till krönet av ”alptopparna” och när det behövde vila i backarna så var det bara att klistra fast nävarna i handbromsarna.

Efter att ha kommit halvvägs upp i en närmast lodrät backe tröttnade jag på eländet och cyklade tillbaka ett par kilometer för att istället ta några mindre bilvägar under resten av förmiddagen. En aktivitet som även den var något frustrerande eftersom jag hela tiden fick plocka upp telefonen för att kolla att jag är på rätt kurs eftersom Google Maps inte fungerar i Sydkorea.

När jag några timmar senare var tillbaka vid cykelleden var allt som vanligt igen med fin och närmast horisontell  cykling utmed Nakdonggang River. Jag kunde därmed lägga undan svordomarna för resten av dagen.

Efter dagens etapp återstår nu endast 31 kilometer av den vackra cykelleden genom Sydkorea. Och enligt mina kartor ska det dessutom vara platta kilometrar. Inte mig emot.

Branta backar under inledningen av dagens etapp.

The 4 River Bike Path.

Nakdonggang River, en av de fyra floderna utmed cykelleden.

Ungefär 70 procent av Sydkoreas geografi består av berg och det går därmed knappt ta ett enda foto utan att det smyger in sig en bergstopp i bakgrunden.

Körsbärsblomningen peakade nog under dagens etapp. Det är alltså en perfekt period att ta sig an leden under första veckan i april.

De flesta tunnlarna under cykelleden är närmare koreanska huvudstaden Seoul, men det finns några till utmed leden.

Ingen tavla att cykla i Sydkorea, tvärtom!

Bänkar, toaletter och vattenhål utmed hela cykelleden. Dessutom är det många mindre affärer och även en del cykelaffärer som livnär sig på alla cyklister som flockas utmed The 4 River Bike Path.

Nakdonggang River.

The 4 River Bike Path.

The 4 River Bike Path.

Nakdonggang River.

---