När svackan kryper sig på

Det är inte ofta mina inlägg handlar om simning. Precis som många andra tränar jag ogärna det jag är sämre på och gärna det jag redan behärskar.

Inte så att jag ogillar simning utan bara svårt att få in det i vardagen. Simhallar växer inte på träd i Stockholm, eller snarare de få som finns är väldigt välbesökta. Att jag dessutom är klorallergiker gör inte saken bättre då det enda vatten jag verkar hyfsat tåla är det på Eriksdal som ligger på andra sidan stan från var jag bor & jobbar. De har en lägre klorhalt då de även använder någon typ av saltlösning. Mina symptom som är liknande hösnuva yttrar sig ändå men jag ligger inte däckad i något/några dygn efteråt. Tvingas dock missbruka nässpray för att inte min familj ska tvinga mig sova utomhus på nätterna samt för att undvika huvudvärk. Detta är ingen långsiktig lösning inser jag men slemhinnorna får vila under sommaren då jag uteslutande endast simmar i sjö alt hav. Har tidigare kommit undan med endast simma en gång i veckan då jag istället utvecklades inom löpning och cykling. Nu när dessa två grenar bjuder på motstånd är det lämpligt att lägga ner mer tid & energi på det där jag har mest att vinna. Kan jag förbättra min simsplit med 6-8 minuter från tidigare år så har jag en mycket lättare uppgift att placera mig väl då jag slipper ta in det försprånget på cykeln & under löpningen. Självklart bättre att jaga än jagas men vore skönt att slippa känna sig usel och få slappna av mer under cyklingen med vetskapen om att jag redan ligger bra placerad i min age group.

Sagt och gjort. Sedan min nerv/muskelskada har jag simmat flitigt. Inte dåraktigt ofta utan tre rejäla gånger i veckan. Rejält för mig är tränarledda pass mellan 2-3,5 km. Nu skrattar säkert riktiga simmare men tidigare år har mina veckopass legat runt 1,5-2,5 km och intensiteten halvdan. Har kunnat simma mer och oftare men vill verkligen inte riskera ytterliggare skador pga överbelastning. Detta är och har varit det enda som jag kunnat träna sista veckorna utan förvärra min skada eller drabbas av andra besvär. Skulle man ta bort det skulle jag få ett nervöst sammanbrott.

Till en början kändes varje simpass deskruktivt. Upplevde träningarna som hemska och att jag måste vara den mest talanglösa idiot som någonsin besökt en simhall. Började trots min skeptiska inställning se små små förbättringar och kände stundtals viss njutning under somliga serier. Hade som strategi skita i vad klockan visade då jag ville först få ordning på tekniken innan jag började hetsa mina splits. När tekniken sedan sitter borde tiderna komma…..det var mitt resonemang. Micke Rosén har varit ett fantastiskt stöd och har vid upprepade tillfällen böjt på sanningen genom försöka intala mig att jag har talang. Precis som vid viss medicinering så fungerar det om man bara vågar tro på det, Sport-placebo!

För att bjuda mina läsare på tider så har jag satt PB på hundringar. Inte säker på att man kan uttrycka sig så men jag har aldrig tidigare gjort en bättre serie så jag tar mig rätten att kalla det vad fan jag vill!
Passet inleddes med 1200 meter i Eriksdals 50:a. Hyfsat ansträngande simning med medley- & teknikfokus. Huvudserien var sedan 8×100 med start 2:00 mins. Tanken var att simma riktigt hårt men samtigt hålla jämn fart serien genom. Råkade trycka igenom de första två @ 1:24 vilket i normala fall är 5-6 sekunder för fort. Fokuserade på att simma med hög fokus på teknik & kadens på utvägen för att sedan ha krafter kvar till hemvändan. Vi hade en ivrigt påhejande Simon Sjödin längs kanten med ett stoppur i högsta hugg. När han vid upprepade tillfällen sade 1:24, 1:23, 1:22 trodde jag honom inte även om det kändes bra. ”Inte fan kan jag simma såhär utan syra och spykänslor” tänkte jag. Tydligen kunde jag det och även om de sista två som gick på 1:21 resp 1:20 kostade mig en huvudvärk resten av dagen så var det helt fantastiskt. Ett kvitto på att jag nu är på rätt väg och att uppoffringen har varit värd detta. Mitt mål att gå under timmen på en Ironmandistans känns nu mindre naiv. Här finns några alster från passet http://www.humanambition.se/?p=6838.

Imorgon drar jag ner till Playitas med ett tjugotal dårar. mer om det i nästa inlägg….

Aquaman