Testa Tonys tusingar du med – ett utmärkt intervallpass att lägga in under hösten, från löparprofilen Tony Hatefnejad. Tony förklarar också varför Under Armour Infinite Elite är en av hans absoluta favoritskor.
[ANNONS FRÅN UNDER ARMOUR] Det är lätt att tappa träningsmotivationen när säsongen är över och höstrusket infinner sig. Därför bad vi löparprofilen Tony Hatefnejad, som är en del av arrangörsteamet bakom Jönköping Marathon, om tips på ett intervallpass som kan finnas med i höstträningen.
– Jag gillar pass som inte är så komplicerade. En bra höstvariant är klassiska tusingar, alltså en kilometer långa intervaller, som jag avslutar med ett antal femhundringar för att bibehålla farten, säger Tony.
Inför ett sådant här pass ska man så klart värma upp med lugn löpning i 10–20 minuter, gärna följt av lite rörlighetsövningar.
– Under hösten gillar jag att köra en effektiv uppvärmning så att man inte tappar värmen man jobbat upp. Innan passet kan man även köra två stegringslopp på 15–20 sekunders löpning så man både får upp farten och pulsen.
Testa Tonys tusingar med en twist: 5 x 1 km + 4 x 500 meter
– Man kan förstås anpassa antalet intervaller efter hur mycket man är van att köra. En bra utgångspunkt kan vara 4–6 x 1 kilometer med 1 minuts stående eller mycket lätt aktiv vila.
Tony menar att farten under intervallerna kan vara lite långsammare än din snabbaste milfart om du ägnar dig åt grundträning och inte har några höstlopp i sikte.
– Om du exempelvis gör milen på 50 minuter som bäst (5.00 min/km i snittfart) kan det räcka att hålla 5.10–5.15 min/km i fart på intervallerna. Så det ska vara tufft men bekvämt.
Tricket för att inte tappa farten
Vill du inte tappa farten under hösten kan en fin twist vara att sedan addera 4–6 x 500 meter. Då kan du sikta på att höja farten till strax under din milfart.
– Om vi utgår från samma exempel så kan målet nu vara att springa kring 4.50–4.55 min/km i fart på de 500 meter långa intervallerna. Vilan kan fortsatt vara 1 minut. Tycker du att det känns som för lång vila kan du minska den – lita på din känsla här.
På de kortare intervallerna får man bli lite tröttare än på de 1 kilometer långa intervallerna. Men spring inte snabbare än att du har kontroll – om det inte är formtoppning du är ute efter vill säga.
– Om man inte har så mycket volym i sin träning kan 4 x 1 kilometer följt av 4 x 500 meter vara ett riktigt bra pass. Det blir sammanlagt 6 kilometer snabbare löpning. Är du van vid mer volym kan upplägget kanske vara 6 x 1 kilometer följt av 6 x 500 meter, det vill säga sammanlagt 9 kilometer.
Därför ska du testa Tonys tusingar
– Jag tycker att det här passet passar bra att lägga in under hösten. De lite lugnare ”tusingarna” håller igång grunden och bygger en bra bas inför nästa år. De lite snabbare 500-metersintervallerna gör så att man inte tappar alltför mycket fart. Då blir det också lättare att komma i tävlingsform när man vill det, säger Tony.
Han rekommenderar förstås att du avslutar passet med en lugn nedvarvningsjogg på minst fem minuter.
– Gärna lite mer om du har tid och om höstvädret uppmuntrar till mer löpning, avslutar Tony Hatefnejad.
OM TONY HATEFNEJAD Tony är från Jönköping och anser fortfarande att det är den bästa platsen att bo och leva på. Han spelade tennis i 18 år, från det att han var sju år gammal fram till 2014. Under en skadeperiod började Tony träna löpning – och han har fortfarande inte sprungit i mål med det intresse som väcktes då. Tony är en av initiativtagarna till Jönköping Marathon som avgörs i slutet på augusti.
Tonys favoritsko: Under Armour Infinite Elite
– Under Armour Infinite Elite är en bekväm mängdträningssko som verkligen sparar mina ben, så att jag är fräsch till mitt nästa pass, säger Tony Hatefnejad.
Den komfortabla dämpningen i mellansulan beror på det nya skummaterialet HOVR+. Det ger en överlägsen energiåtergivning och en fjädrande känsla under löpningen. Mellansulan är också bredare runt hälen för att förbättra sidostabiliteten.
Tony Hatefnejad gillar Under Armour Infinite Elite: ”Det är en sko som sparar benen, så att jag är fräsch till mitt nästa pass.”
– I kombination med Infinite Elites rocker-profil ger detta en skön, mjuk övergång från landning till ifrånskjut, där foten hjälps framåt genom hela steget.
IntelliKnit heter den stickade ovandelen som har olika struktur beroende på var den omsluter foten. Den är perforerad ovanför tåboxen för bättre andningsförmåga och förstärkt på sidorna för ökad slitstyrka. Förstärkningar över mellanfoten ger en säker känsla – oavsett löphastighet. Till detta bidrar även den greppvänliga yttersulan, vars lågprofilsmönster är särskilt anpassat för hårda underlag.
Det blev historiska resultat när lag-VM i backyard ultra avgjordes i dagarna. En fantastisk svensk laginsats toppades av Niklas Sjöblom och Niklas Yjord, som båda sprang längre än någon svensk gjort tidigare. Sjöblom slutade sist, efter osannolika 81 timmar. Och lagets enda kvinna, Hanna Bergwall, har med 56 varv skapat en ny gräns att överträffa för svenska kvinnor.
Lag-VM i backyard ultra uppstod under pandemin. När det år 2020 inte gick att resa till USA för att springa originatävlingen Big’s Backyard Ultra anordnade varje land istället sin egen tävling.
Det som då kallades för satellit-VM blev en succé och numera anordnas det vartannat år, med det individuella VM, Big’s Backyard Ultra, åren däremellan. Med 61 länder över hela världen i årets tävling har backyard ultra med årets lag-VM blivit ett globalt fenomen.
Den svenska upplagan gick i år i Bromölla, med varvningsområde i FysKompaniets lokaler. 15 löpare hade kvalat genom att vinna en så kallad silver ticket-tävling, eller genom att ha sprungit flest antal varv under kvalperioden. Det gjorde att bara en kvinna var med i laget, Hanna Bergwall.
Lagresultatet är det totala antalet varv för samtliga 15 löpare. Sverige hade ett på förhand väldigt jämnt lag. Och elva av dem kom att springa längre än vad de någonsin gjort tidigare! Åtta stycken kom 50 varv (335 km) eller längre, något som bara fem svenskar hade gjort någonsin tidigare.
Med sammanlagt 729 varv kom Sverige sjua i lagtävlingen, med Belgien och Frankrike som de enda europeiska lagen före. Vid lunchtid på onsdag, när det närmar sig 4 dygn sedan starten, leder Belgien överlägset lagtävlingen med 1089 varv. I Belgien lag noteras sju löpare över 80 varv och efter 93:e varvet har dom fortfarande 4 löpare kvar. Även Australien har två löpare kvar i kampen om att bli ”last man standning” som enskild löpare.
Svenskt dambästa av Hanna
Hanna Bergwall sprang rekordlångt på backyard-VM. FOTO: Jimmy Duvborn
Hanna Bergwall sprang i princip alla sina varv mellan 44-48 minuter, vilket gav gott om tid för mikrosömn i pauserna mellan varven. Ett varv är 6,7 km och nytt varv påbörjas varje heltimme.
– Jag hade pratat med Tobbe [Gyllebring] innan, kring det där med tider. Han peppade mig att lita på min egen känsla istället för alla som tyckte jag borde springa långsammare. Jag höll koll på pulsen så den inte skulle sticka iväg, berättar Hanna Bergwall.
Tre minuter in på det 57:e varvet vände Hanna tillbaka till depån, några timmar in på den tredje natten. Synen hade blivit sämre och gjort det jobbigare när mörkret trängde på.
– Men jag la av för att jag var less på att springa, inte på grund av synen, säger Hanna.
56 varv innebär två varv mer än vad Anna Carlsson gjorde i det första satellit-VM 2020. Det går inte att tala om rekord i ett format där tävlingen avslutas efter att vinnaren ensam gör ett sista varv. Dessutom då kvinnor och män tävlar i samma klass. Men ingen annan svensk kvinna har alltså sprungit längre än Hanna.
– Jag är absolut nöjd med det! Och jag hoppas någon passerar mitt nya rekord – eller vad man nu ska kalla det – inom kort! Så att jag har någon morot till nästa backyard, skrattar Hanna.
Sverigebästa av Niklas
Last man standing: Niklas Sjöblom. FOTO: Jimmy Duvborn
Efter att Hanna klivit av återstod två Niklas, med efternamnen Sjöblom och Yjord. Vatten och jord, med en eld brinnande inom sig. De tog sig tillsammans igenom hela den tredje natten och trotsade regnet under långa morgontimmar.
Strax före lunch på tisdagen passerade de Tobbe Gyllebrings tidigare Sverigebästa. När Gyllebring sprang 69 varv i Big’s Backyard Ultra förra året slog han Johan Steenes 68 varv från 2018. Steenes resultat var då längst i världen. Nu kom 41 löpare längre än så.
Den tredje dagen blev till natt. Några regniga timmar inledde den fjärde dagen, som blev kväll igen. De flesta av dessa varv sprang Niklas och Niklas tillsammans.
2 x Niklas påväg mot ny nordisk rekordlängd i Bayckyard Ultra. FOTO Mikko Mallo
Först efter 80 timmars löpning kom avgörandet. Ute på varv 81 klarade Niklas Yjords svullna knä inte längre fortsätta och han fick bli hämtad med bil. Det varvet blev alltså Niklas Sjöbloms segervarv.
Med förvånansvärt pigga ben och glatt sinne avslutade Niklas Sjöblom med ett varv på 46,5 minuter. 81 varv. 81 timmar. 543 kilometer.
Sjöblom bor i Schweiz, där han 2020 vann den schweiziska deltävlingen i satellit-VM. Han gjorde nu sin nionde backyard ultra och förbättrade sitt eget personbästa med 19 timmar och Tobbe Gyllebrings tidigare bästanotering med ett halvt dygn.
Yjord hade som längst gjort 42 varv i en backyard ultra, men gick i 75 timmar när han 2019 assisterade Agne Truss till segern i fotrallytävlingen Maratonmarschen.
I helgen somnade Jonas Högsberg in. Jonas tillhör den exklusiva skara svenska löpare som har genomfört alla sex World Marathon Majors. Han genomförde dessutom tävlingarna med den obotliga hjärntumör som nu har ändat hans liv.
I dagsläget är det 228 svenskar som har sprungit alla sex world marathon majors, det vill säga de stora maratonloppen i Tokyo, Boston, London, Berlin, Chicago och New York.
En av dessa var Jonas Högsberg från Rimforsa i Östergötland. För sju år sedan sprang han in under målskynket i Boston och blev i samma ögonblick en ”six star finisher” – trots att han hade genomgått svåra operationer mellan tävlingarna.
Men alla operationer till trots så kunde inte läkarvetenskapen hjälpa honom längre. Jonas tid tog slut på lördagskvällen, då han lugnt och stilla fick somna in. Han blev 55 år.
Tidigare i höstas fick vi möjlighet att prata med Jonas om hans många maratonlopp och upplevelser, som startade i New York 2013 och som tog honom tre och ett halvt år att förverkliga. Här återpublicerar vi den intervjun till minne av Jonas.
Hur är din status just nu Jonas?
– Inga drastiska förändringar, men jag tror det är dagliga förändringar. Jag har under alla år kört på en acceptans att ”så här är det”. Den stora skillnaden är sedan i påskas, innan dess hade jag inga problem att köra bil till exempelvis Grövelsjön för att åka skidor i fjällen.
Jonas berättar att hjärntumören på senare tid även gett honom afasi. Han glömmer lätt bort ord och kan exempelvis säga långdistanslopp i stället för maraton.
– Det är ganska svårt att läsa när jag har fått ett sådant anfall. När jag skriver SMS är det som att jag går i ettan, jag får ljuda orden. Det tar sån jäkla tid. Samtal är att föredra.
Det här besvärar honom även i praktiska sammanhang, bland annat när han ska göra en så enkel sak som att koka kaffe.
– Jag har numera en espressobryggare för att det är så enkla moment. Annars måste man i med ett filter och man måste räkna kopparna. Och som före detta kock är det tungt att laga mat. Nu blir det mycket halvfabrikat och gröt. Det är små grejer som gör det jobbigt.
En annan sak som stökar till det för Jonas är att handla. Det har successivt blivit allt jobbigare med liv och rörelse, inte minst musiken som spelas i butikerna. Jonas berättar att han har träffat många med hjärnskador som grämer sig för att de inte längre kan gå på konserter apropå volymen.
– Jag har handlat i en affär de senaste 24 åren. Nu kan jag inte handla där på tisdagar eftersom det är så många pensionärer där. Man är i behov av egentid och av att ha kontroll av volymen på radion. Därför är det lustigt att jag har Japan som favoritland – med en huvudstad som har 37 miljoner invånare.
Vad är det som gör att du har fastnat för löpning?
– Det är den mentala hälsan i första hand, att man mår så mycket bättre av löpning.
Och hur kommer det sig att du började springa maraton?
– Det var en tillfällighet. Jag började med Stockholm Halvmarathon 2012 och det gick bra. Därefter anmälde jag mig till Stockholm Marathon.
Stockholm Marathon är en stor favorit för Jonas Högsberg. Han har sprungit loppet tio gånger, inklusive ett virtuellt lopp under pandemin.
Fysioterapeuten sade åt Jonas att han inte skulle springa Stockholm Marathon eftersom han hade skadat ett knä, men Jonas ställde sig ändå på startlinjen. Det lustiga vara att han inte kände av någon värk alls i sitt knä efter loppet.
– Min andra mara var i New York. Då bestämde jag mig för att springa alla majors. Det är min typ av löpning. Jag hade sprungit Blodomloppet, men varför ska man bara springa en mil? Det handlar om att hushålla med sin energi. Och efter ett antal maror lär man sig att det är en berg-och-dalbana. Det har även hjälpt mig i min sjukdomsbild: ”Det här är en bra dag och då gäller det att njuta av den.”
Vad är det som framför allt lockar med att springa maratonlopp runt om i världen?
– Det är så jäkla många roliga människor man träffar! En del pratar bara i några sekunder, men de kan vara trevliga ändå. Men framför allt är det den livsglädje som finns hos alla glada amatörer.
Jonas Högsberg visar upp medaljen från Chicago Marathon.
Efter att Jonas fick smak på internationella tävlingar började han även jaga andra långlopp. Totalt har han sprungit 25 maratonlopp och ultralopp utspritt över tio länder. Men det har även blivit andra utmaningar för Jonas – trots att han bär omkring på en hjärntumör, eller en ”clementin” som han själv kallar den.
– En gång var jag delaktig i en backyard och tänkte först bara springa fyra varv. Det slutade med att jag sprang alla 16 varv och totalt 108 kilometer. Men eftersom jag inte hade planerat för det var jag tvungen att ringa kompisar som fick koka ägg åt mig och hämta en pannlampa.
Sjukdomen till trots så är det inte förrän i år han har släppt tanken på att springa fler maratonlopp. Jonas är ursprungligen en Stockholmskille och ville gärna kröna prissamlingen med en tioårsmedalj från Stockholm Marathon. Han har visserligen redan sprungit tio gånger, men eftersom ett av loppen genomfördes virtuellt under pandemin så får han inte tillgodoräkna sig det.
– Det här var en av anledningarna till att jag ville genomföra Stockholm Marathon i år. Jag hade tänkt promenera men det kändes ändå för riskabelt. Energin kröp ner för mycket. Nu är det mest dagliga promenader med hunden. I går gick vi sju kilometer, men i morse grejade jag bara 500 meter.
Jonas berättar att när han till slut fick domen av läkarna så var det närmast som en befrielse, eftersom han har kämpat med sjukdomen i så många år.
Jonas berättar att när han till slut fick domen av läkarna så var det närmast som en befrielse, eftersom han har kämpat med sjukdomen i så många år. Tumören växer väldigt nära hjärnstammen vilket innebär att den kan stänga av andningen. Ändå är han inte orolig när han går och lägger sig på kvällarna. Eller som han själv säger: ”Jaha, jag vaknade i dag med.”
– Men jag har ingen dödsångest när jag går och lägger mig, det är sjukt så lite dödsångest jag har. Däremot är det andra saker jag tänker på, som hur klimatet kommer att se ut om fem år. Varken det eller Dals-Långed kommer jag nog kunna se från ovan, säger han och skrattar.
I våras hade han även en period då han tittade på mängder av gamla krigsfilmer.
– Jag tror det var en undermedveten terapi. ”Han var 18 år när han dog, vad hann han med?”. Jag har hunnit med så galet mycket under 55 år, så jag kan inte klaga.
Vad är det roligaste du har varit med om under alla de här åren?
– De är nog resandet, det har varit fantastiskt att få resa och springa som i exempelvis Japan. Om livet skulle fortsätta så skulle jag absolut fortsätta resa. Men karriär … nej.
Jonas trivs dessutom lika bra på asfalt som i vatten. Han har bland annat arbetat som dykinstruktör i både Thailand och i Stockholm.
– Att vara under vatten är som att få ”runners high”. Så fort jag kommer under vatten så blir det lite mindfulness och man släpper saker som exempelvis att tänka på räkningar som ska betalas. Att resa runt i världen och dyka, det skulle vara den absoluta drömmen.
Kan du resa även nu trots din sjukdomsstatus?
– I morse tänkte jag att ”jag kan ju inte sitta här och vänta”. När jag berättade om mitt läge på Facebook hörde många av sig och många har besökt mig. Men nu har det lagt sig, så i morse tänkte jag att jag åker till Japan. Dör jag på planet eller i ett ramen-kvarter (restauranggata reds. anm.) så dör jag i alla fall lycklig! Men det skulle nog vara en galen ansträngning. Japan saknar jag jättemycket, inte minst maten.
Du har själv arbetat som kock?
– Ja, jag jobbade som kock i 15 år och då skulle det också ha blivit mer resor. Som kock kan man ju få jobb var som helst i världen, men eftersom jag fick barn tidigt så var det inte aktuellt.
Sedan en tid tillbaka har även Jonas barn Viktor och Sara upptäckt löpningen.
– Viktor var med och sprang maraton i Skottland. Sara har sprungit ett tiotal halvmaror. Vi har sprungit halvmaraton i både Köpenhamn och New York. Jag vet inte om de hade upptäckt löpningen om det inte hade varit för att jag hade berättat hur bra jag mår av den.
Helst av allt hade alltså Jonas slutit sin maratoncirkel i Stockholm där han började sin långdistanskarriär, men han är ändå mycket nöjd med den senaste maratonupplevelsen.
– Jag gillar Skottland, det är nog mitt andra favoritland efter Japan. Det känns bra att Skottland blev mitt sista land.
Andra lopp som du gärna hade velat springa?
– Jag och barnen hade anmält oss till Medoc Marathon, men vi var tvungna att avboka. Det hade varit jäkligt kul. Jag har sprungit Angkor Wat halvmarathon, men det hade varit roligt att springa hela maran. Det vore kul att även springa New York Marathon igen.
Några speciellt roliga händelse från dina löparresor?
– När jag åkte till New York 2012 lärde jag känna Jonny Karlsson från Sävsjö och vi håller fortfarande kontakten. Vi satt och pratade i en och en halv timme på rummet efter att vi hade checkat in, han är rolig och omtänksam. Det var en helskön stämning på rummet.
Jonas och Jonny sedan dess bland annat bilat ner till Berlin för att springa maraton, och så brukar de försöka att träffas lite då och då.
– Jag har träffat ett tiotal riktigt goda vänner på mina resor. Allt från Jonny som är en lite långsammare löpare till Marie Dasler som är snabbare. Jag har nog sprungit tre majors med Marie. Jag har även gjort några maratonresor själv, men det är inte samma sak. Bekantskapsgrejen är viktigare än själva loppen.
Det är nog många löpare som har samma uppfattning – inte minst de som har träffat glädjespridaren Jonas Högsberg. Jonas menar att han han har upplevt så mycket skoj under de här åren som han kan blicka tillbaka på och glädjas åt.
– Om jag går bort nu vid 55 års ålder så har jag ändå gjort tillräckligt många roliga saker. Jag tog tillvara på tiden!
Suldan Hassan stod för en fin insats på Hytteplanmila i Norge, när han blev tvåa i det klassiska 10-kilometersloppet. I Stockholm har det sprungits terräng och i Örebro har det varit halvmaraton.
Hytteplanmila, strax utanför Oslo, brukar locka topplöpare varje år. I år vanns herrloppet av Narve Gilje Nordås och damloppet av Karoline Bjerkeli Grovdal.
Bakom dessa gjordes det flera fina svenska insatser. Bland annat kom Suldan Hassan tvåa i herrklassen på 28.28, endast fyra sekunder från segern.
Bland damerna lyckades två svenskor ta sig in bland topp tio. Sanna Mustonen blev bäst med sin sjätteplats på 33.49 (två och en halv minut från segern) och bakom henne kom Liv Denis in som tia på 34.14.
Terräng och halvmaraton
Om en vecka är det dags för terräng-SM i Jönköping och under helgen värmde Stockholm upp med terräng-DM på Gärdet.
Axel Granqvist tog hem herrklassen (4 km) på 12.05 och Pernilla Elmgren damklassen på 14.41.
I Örebro anordnades Å-Stadsloppet med fem kilometer, tio kilometer och halvmaraton på menyn. Linus Rosdahl och Fanny Schulstad var snabbast på halvmaran. Segertiderna skrev till 1.05.12 respektive 1.18.18.
Testa det här kombinationspasset från den norska superstjärnan Ingrid Kristiansen – det tar bara 40 minuter!
På Springtime Travels löparvecka i Portugal fick löparna testa på ett intervallpass presenterat av tjejerna i norska podcasten ”Löperådet”. Ett utmanande pass som de fått från sin coach, norska löparstjärnan Ingrid Kristiansen som under sin framgångsrika löparkarriär hade världsrekordet på 5 000 meter, 10 000 meter och maraton.
Passet kan genomföras på en löparbana, men går utmärkt att köra även ute på en väg eller på någon fin skogsstig. Det inleds med en bra uppvärmning med lugn jogg på runt 15 minuter, lite rörlighet och några puls- och farthöjande stegringslopp på 60–80 meter.
Därefter följer ett sammanhängande kombinationspass på precis 40 minuter, med en blandning av kortare intervaller och längre tröskelavsnitt. Grundupplägget kommer från Ingrid Kristiansen men har modifierats något för att passa för att genomföra i grupp och med löpare på motionsnivå.
Så gör du!
Upplägget på passet är: 8 x 45/15 sekunder – 5 minuter aktiv vila – 12 minuter tröskellöpning – 5 minuter aktiv vila – 6 x 70/30 sekunder.
Inled passet med åtta 45 sekunders intervallöpningar, där du hela tiden tar 15 sekunders lugn jogg (aktiv vila) mellan de snabbare löpningarna. Efter åttonde och sista snabba 45-sekunderslöpningen startar en 5 minuter lång joggvila (aktiv vila).
Behöver du så kan du ta lite gåvila här, men tanken är att aldrig stanna av utan att du håller i gång med rörelse. Ju snabbare löpare, desto snabbare kan vilolöpningen gå.
Efter den fem minuter långa aktiva vilan blir det 12 minuter tröskellöpning. Intensiteten ska vara lagom tuff – håll jämn fart genom hela 12-minuterslöpningen.
Efter 12 minuter återkommer 5 minuters lugn jogg (aktiv vila, så gång är ok). Sedan avslutas passet med sex 70-sekundersintervaller med 30 sekunder jogg (aktiv vila) mellan varje intervall.
Totalt ger passet 40 minuters träningstid om man räknar in de aktiva vilorna.
Fart och intensitet
Intensitets- och fartmässigt kan man utgå från att avslutningen ska vara snabbast. Det är alltså först på 70-sekundersintervallerna du ska utmana dig själv riktigt tufft.
På inledande 45-sekundersintervallerna flyter du på i en fart något snabbare än din snabbaste milfart. Joggvilan ska vara så långsam som du behöver för att orka öka farten igen.
Den 12 minuter långa tröskellöpningen springs i bekvämt tuff fart, utan att någon mjölksyra ansamlas. Vet du vad din halvmaratonfart är så kan det vara ett riktvärde att utgå från. Sikta på att hålla den farten eller springa några sekunder långsammare räknat i minuter per kilometer.
På de avslutande 70-sekundersintervallerna är målet att du ska springa lika snabbt eller till och med snäppet snabbare än på de inledande 45-sekundersintervallerna. Nu både får och ska du alltså springa på tufft.
Utgår vi från en löpare som gör runt 50 minuter på milen så kan några riktfarter vara att hålla runt 4.50 i min/km på 45-sekundersintervallerna, runt 5.20–5.30 min/km på 12-minuterströskeln och 70-sekundersintervallerna (som ska vara tuffast) kan då gå i 4.30–4.50 minuter per kilometer.
Under den aktiva vilan behöver du inte fokusera på att hålla en viss fart. Men ju mer flyt du kan ha samtidigt som du ändå får återhämta dig, desto bättre effekt rent träningsmässigt.
Självklart avrundas passet med en lugn nedvarvning på minst 5 minuter och gärna även lite rörlighetsövningar för löparmusklerna som fått jobba.
Löparprofilen Tony Hatefnejad, en del av arrangörsteamet i Jönköping Marathon, tipsar om hur du håller träningsmotivationen uppe i höst – och berättar varför Under Armour Infinite Elite är en av hans absoluta favoritskor.
[ANNONS FRÅN UNDER ARMOUR] Det är lätt att tappa träningsmotivationen när säsongen är över och höstrusket infinner sig. Därför bad vi löparprofilen Tony Hatefnejad från Jönköping om hans bästa tips för att få till träningen trots dagar med regn, mörker och kyla.
Tony har själv fokus på maraton- och halvmaratondistanserna och har sprungit många lopp. Under senhösten finns både maraton- och halvmaratonlopp inritat i planerna. Som den eldsjäl han en av initiativtagarna till Jönköping Marathon och halvmaraton som går i augusti. Tony inspirerar också många andra löpare genom att dela med sig av sina tränings- och tävlingsupplevelser.
Så håller du träningsmotivationen uppe i höst
När vi träffar Tony på ett regnigt Stockholms Stadion lyfter han flera saker som kan hjälpa träningsmotivationen under hösten.
– Att springa med någon annan ger motivation, så det är ett bra tips om man har den möjligheten. Att anmäla sig till ett lopp längre fram i tiden kan också ge bra motivation, säger Tony Hatefnejad.
Ett annat tips han själv använder sig av är att skriva ner passen som han planerar att genomföra och sedan sätta upp planeringen på kylskåpet.
– Det peppar både mig och kan även engagera familjen. Vet de om att det blir träning så kan de hjälpa till att peppa så att jag kommer ut.
Nedan följer tio tips till från Tony, som kanske kan hjälpa dig att komma ut på ett eller flera pass i höst. Vill du införskaffa nya löparskor så får du även ett bonustips från Tony om hans favoritskor just nu: Under Armour Infinite Elite – en utmärkt mängdträningssko för de flesta av veckans träningspass.
OM TONY HATEFNEJAD Tony är från Jönköping och anser fortfarande att det är den bästa platsen att bo och leva på. Han spelade tennis i 18 år, från det att han var sju år gammal fram till 2014. Under en skadeperiod började Tony träna löpning – och han har fortfarande inte sprungit i mål med det intresse som väcktes då. Tony är en av initiativtagarna till Jönköping Marathon som avgörs i slutet på augusti.
Tonys tio bästa tips för ökad träningsmotivation i höst!
1. Sätt upp konkreta mål
Att ha tydliga mål kan ge dig något att sikta mot. Det kan vara allt från att förbättra din tid på en specifik distans till att delta i ett lopp, även ett virtuellt sådant. Delmål kan också vara motiverande, som att springa ett visst antal kilometer per vecka.
2. Klä dig rätt för vädret
Investera i kläder som håller dig varm och torr under de kyligare och regniga höstdagarna. Ett bra lager-på-lager-system är nyckeln. Det innersta lagret bör transportera bort fukt, medan det yttersta lagret bör vara vindtätt och vattentätt. Att vara förberedd med rätt utrustning gör det lättare att motivera sig att gå ut.
3. Spring i dagsljus
Hösten innebär kortare dagar, så försök att planera dina löpturer under de ljusare timmarna. Om du kan springa på morgonen eller lunchen, är det ofta mer uppfriskande än att springa i mörkret. Om du ändå springer när det är mörkt, använd reflexer och pannlampa för att vara säker och synlig.
4. Lyssna på musik eller podcasts
En riktigt bra spellista eller en spännande podcast kan göra löpningen mer underhållande. Hösten kan vara en bra tid att lyssna på nya böcker, eller något som inspirerar dig till att fortsätta träna.
5. Variera dina rutter och träningsformer
Förändringar i terräng och miljö kan göra löpningen mer intressant. Variera mellan att springa i skog, på stigar eller runt stan. Prova också olika typer av löpträning, som intervaller eller backträning, för att hålla träningen spännande.
6. Träna med en vän eller en löpargrupp
Det är mycket svårare att ställa in en löprunda om du har en kompis som väntar på dig. En löpargrupp kan också ge en social aspekt till din träning, vilket kan vara motiverande.
7. Belöna dig själv
Ge dig själv små belöningar när du når dina mål. Det kan vara något enkelt som en varm dusch och en kopp te efter ett pass, eller något större som nya träningskläder eller löparskor när du har nått ett större mål.
8. Uppmärksamma de positiva effekterna
Påminn dig själv om hur bra du mår efter varje pass. Fokusera på känslan av prestation och de hälsofördelar du får, som ökad energi och bättre humör, även när det är kallt och grått.
9. Anpassa träningen efter vädret
Vissa dagar kan vädret vara för utmanande för en lång runda. Då kan det vara bra att anpassa träningen efter förhållandena, som att köra ett kortare men intensivare pass eller flytta träningen inomhus till ett löpband.
10. Visualisera framgång
Föreställ dig hur bra det kommer att kännas när du har tagit dig igenom hösten och har hållit igång din löpning. Visualisering kan vara ett kraftfullt verktyg för att hålla dig motiverad.
Bonustips!
– Ett till tips kan vara att belöna sig själv, exempelvis med ett par nya löparskor. Det är ju ganska motiverande att dra på sig ett par nya, fräscha skor som är anpassade till dig och dina behov. Det kan verkligen höja löpupplevelsen. Självklart ska de också användas, så där kan du kanske få lite extra motivation att komma ut. Själv gillar jag verkligen Under Armour Infinite Elite. Det är en sko som sparar benen – så att jag är fräsch till mitt nästa pass.
Därför är Under Armour Infinite Elite en av Tonys favoritskor Under Armour Infinite Elite är en bekväm mängdträningssko med den senaste HOVR+-dämpningen, som ger en härlig löpkänsla och suverän dämpning. Sulans höjd är 36 respektive 26 millimeter och Infinite Elite har en rocker-profil som underlättar fotens rullning framåt. Ovandelen är tillverkad med IntelliKnit, i ett material som sluter mjukt och skönt om foten och som har bra andningsförmåga. Yttersulan har ett lågprofilsmönster som är påtagligt anpassad till hårda underlag. Vikt: 274/330 gram (dam/herr) Häldropp: 8 mm
Den 27–29 september gick Plogga-VM av stapeln i Italien. Över 80 löpare från 13 olika länder samlades för att plocka skräp – samtidigt som de deltog i en löptävling. Robert Svensson kammade hem den första svenska guldmedaljen i världsmästerskapet.
Att plogga, eller plogging, är en motionsform som innebär att man kombinerar skräpplockning med jogging. Rörelsen startades 2016 av outdoor-älskaren, trailpappan och multisportaren Erik Ahlström och har sedan dess spridits över världen.
För fjärde året arrangerades världsmästerskap i plogging i Val Gadino och Bergamo i Italien. Det är inte en vanlig löptävling där den snabbaste vinner utan man mäter också vem som plockat mest skräp.
Tävlingen bestod i år av två grenar – Urban Plogging som innebär att man ploggar i stadsmiljö och trailrunning som var ett lopp i bergen. Trailloppet pågick i sex timmar och Urban Plogging-loppet i 90 minuter – där Robert Svensson, Sverige, tog guldet.
– Jag är förstås väldigt glad över att vinna och över att få uppleva atmosfären och alla härliga deltagare igen, säger Robert som förra året fick åka hem med ett silver i bagaget.
Men i en ploggingtävling är egentligen alla vinnare, eftersom själva poängen är att ta hand om sin hälsa och planeten.
Tuff trailtävling
Carmen Wargborn från Stockholm blev bästa svensk i det betydligt mer utmanande trailloppet. Carmen ploggar dagligen. Hon säger att plogga-VM är ett roligt sätt att träffa fantastiska människor som delar hennes intresse.
– Årets trailtävling var mycket tuffare än tidigare år, med fler höjdmeter och mindre skräp. Det är ju positivt att det var mindre skräp men svårare att plocka viktiga poäng, säger Carmen som deltog för tredje gången
Carmen fick sammanlagt cirka 16 000 poäng. Det är ett värde som räknas fram av hennes distans, höjdmeter samt insamlat skräp. Olika skräp ger olika poäng så det gäller att veta vad man ska plocka och sedan bära på resten av tävlingen.
Efter målgång sorterar deltagarna sitt skräp, det vägs och räknas om till hur mycket koldioxid som inte släpps ut. Allt material återvinns nämligen och behöver då inte nyproduceras. I år samlades totalt 1 289 kilo skräp in. ”Koldioxidvinsten” räknades om till 686 kilo.
Erik Ahlström är mycket imponerad över tävlingen i Val Gandino och Bergamo.
– Både stämningen och resultatet är otroligt positivt och ger hopp om framtiden, säger han.
Erik lägger till att han aldrig i sin vildaste fantasi hade kunnat föreställa sig att hans initiativ skulle skapa en helt ny global tävlingsgren.
– Jag får gåshud när jag tänker på det. Plogging är en sport som inte handlar om att vinna, utan om att förbättra villkoren för vår planet och samtidigt röra oss på ett glädjefyllt sätt, säger Erik Ahlström.
Chicago maraton blev en dag för löparhistorien Med 2.09.56 blev Ruth Chepngetich första kvinna att gå under 2.10 när hon demolerade det ett år gamla världsrekordet på maraton.
För nästan exakt ett år sedan var det många som häpet såg på när Tigt Assefa sprang in på 2.11.53 och förbättrade det dåvarande världsrekordet med över två minuter. Där och då kändes det omöjligt – men i dag bevisades motsatsen.
Efter att ha passerat första 5 kilometerna på 15.00, milen på 30.14 och halvvägs på 1.04.16 tappade Ruth Chepngetich något på andra halvan.
När 25 kilometer var passerade stod klockan på 1.16.17 och vid 30 på 1.31.49.
Med en dryg kilometer kvar stannade klockan på 2.03.11 och i mål kom hon på 2.09.57. Med det blev kenyanskan första kvinna någonsin att gå under både 2.11 och 2.10.
Tvåa i loppet blev etiopiskan Asefa Kebede Sutume, åtta minuter efter.
Även i herrloppet gick det fort. Chepngetichs landsmanJon Korir vann på 2.02.43, med det är han ny sexa genom alla tider.
Hemma i Sverige avgjordes Hässelbyloppet. Ett 10 kilometer långt lopp i västra Stockholm som blev en uppvisning av 16-årige Sebastian Lörstad från Lidingö.
Redan i somras gjorde han sig ett namn när han blev femma på Kalmarmilen, tog sig till SM-final på 1 500 meter och tog brons på UEM. I dag tog han det dock till en helt ny nivå.
Efter att ha tagit ledningen direkt från start pumpade Lörstad på i 2.55-tempo hela vägen. I mål kom han på otroliga 29.09. Tvåa blev Oliver Löfqvist, 40 sekunder efter, och trea blev Axel Djurberg, 50 sekunder efter.
Tiden är nytt svenskt inofficiellt U18-rekord och gör honom till trettonde man genom alla tider bland svenska seniorer.
Ni har kanske hört talas om ”Ingebrigtsen backe” – ett pass som många svenska elitlöpare tagit in i sin träning och där många Stockholms löpare har sin egen variant på 219 meter uppför i Hagaparken. Tränare Patrik Tjärdal berättar här om passet, som även motionslöpare kan ha stor nytta av i sin träning.
”Ingebrigtsen backe” refererar till ett träningspass som den framgångsrika norska löparfamiljen Ingebrigtsen haft med i sin träning för att utveckla styrka, uthållighet och löpekonomi. Svenska elitlöparen Kalle Berglund testade på passet tillsammans med bröderna och ”tog med sig passet” hem till Stockholm där han hittade den ”perfekta backen” i Hagaparken. Kalle mätte upp sin ”Ingebrigtsen backe” till 219 meter uppför.
Jämn lutning uppför
När Runner’s World hänger med på ett lördagspass i backen i Hagaparken är det ett 30 tal löpare som är i gång och springer snabbt uppför, vänder runt och springer ner igen. Tränare Patrik Tjärdal ser till att tekniken hålls och att det varken går för tufft eller för lätt uppför.
Patrik berättar att passet genomförs i en backe med väldigt jämn lutning uppför som är 219 meter lång. ”Ingebrigtsen backe” helt enkelt, kopierad från deras upplägg från när elitlöpare Kalle Berglund var med och tränade med bröderna på ett läger i Sydafrika. Backlöpning har nog alltid funnits med i elitlöpares träning, den nya här, även om det numera inte är så nytt, är att det är relativt korta backar. Man har ett löpvänligt motlut där det enkelt går att kontrollera både uppförs löpningen och utförslöpningen säger Patrik.
– Det är ett tufft pass som ger väldigt bra högintensiv aerob effekt. Löparna kommer upp på Vo2 Max, och passet verkar viktig för att bibehålla medeldistanssteget under uppbyggnadsperioder. Även om löphastigheten inte är så hög uppför, jämfört med vad löparna tävlar i, kopplar man på väldigt många muskelfibrer. Vid laktatmätning uppe på toppen av backen är det inte ovanligt att löparna har över 10 mmol laktat, så det är ett pass där man får och kan skapa ”mjölksyra”.
Emilia Lillemo, svensk mästarinna på 3000 meter hinder får sparring av maratonstjärnan Carolina Wikström uppför backen i Hagaparken. Carolina är inte riktigt van vid den här typen av träning men tycker det är kul att testa på under ”sin höstvila”. Vid laktatmätning efter 10:e backen har Carolina 13-14 mmol i laktatvärde.
Dubbla tiden på vila nerför
I upplägget utgår man från att backen uppför tar runt 35-40 sekunder och att vilan nerför blir ungefär dubbla tiden som man sprang uppför. I vilan ingår gå att man vänder runt på toppen, tar några gångsteg och sedan startar man löpningen nerför som ska vara lite mer än jogg. Sedan tar man några sekunders vila nere vid backens ”start” innan man sticker i väg uppför igen. Så man kan ha med sig att det inte ska vara någon stress vid varken vändningen ”uppe” eller ”nere”, men samtidigt får man inte stå och vila för länge.
Volymmässigt blir det ganska många minuter i backen. Exempelvis om löparen springer 10 backar och har runt 40 sekunder uppför och 80 sekunder nerför inklusive ”vändvilan” har man 20 minuter träningstid. Elitlöparna kör oftast två set där man kör 10 stycken backar i varje set, så totalt 20 backar. Serievilan mellan varje set brukar ligga på mellan 3-4 minuter, så löparna hinner ladda om och att löparna ska kunna hålla uppe farten utan att det blir alltför intensivt över för lång tid.
Korta ner sträckan uppför och behåll steget
Dom snabbaste elitlöparna, och dom som är vana träna mycket, utgår oftast från att springa hela sträckan på runt 220 meter. Men det går utmärkt att korta ner sträckan för att klara hålla steget utan att det på något vis får bli så kort att man riskerar ”sprinta”. – Det blir stor skillnad i löptid uppför om man jämför snabbaste elitkille med exempelvis en junior tjej, säger Patrik. Så där brukar vi korta ner sträckan uppför för juniortjejerna, så tiden blir ungefär densamma för de olika löparna. – Den här typen av backar lägger vi in både i ett längre block på hösten, och sen kommer en ny period under våren. Så det blir i grundträningen och i övergången till tävlingssäsong.
Bra pass även för motionslöpare
På frågan om även en motionslöpare kan ha nytta av denna typ av pass svarar Patrik ”definitivt”. Backlöpning är bra för steget och tekniken och man kommer få bra effekt utan att man behöver tänka på att pressa på. Backen gör sitt på puls och andning. Sen behöver man såklart inte köra 2 x 10 x 219 meter som här, utan man kan modifiera med färre antal backar i serierna och kortare sträcka uppför så att tiden blir någonstans från 35 sekunder upp till strax som mest strax över 40 sekunder.
Tack vare den prisbelönta Fresh Foam X-teknologin levererar den nya versionen av flaggskeppsmodellen 1080 mest dämpning och komfort av alla löparskor från New Balance. Här berättar vi varför Fresh Foam X 1080 v 14 kanske är den enda löparskon du behöver.
[ANNONS FRÅN NEW BALANCE] Fresh Foam X 1080 v 14 är den mest allsidiga löparsko som New Balance har tillverkat någonsin. Utvecklingsprocessen tog extra lång tid då man verkligen ville sätta sig in i hur löparnas individuella och unika behov ser ut, för att kunna ta fram en sko som matchar dem.
Tack vare ingående intervjuer med konsumenter kunde utvecklingsteamet hos New Balance skapa en löparsko som överträffar alla förväntningar. Resultatet är Fresh Foam X 1080 v 14 – den perfekta allroundskon för alla typer av löpare.
En bättre löpupplevelse
Den 14:e versionen av 1080 är den perfekta blandningen av allt det som vi löpare söker i en löparsko. Mjuk dämpning, förvånansvärt låg vikt och en komfortabel och följsam ovandel gör att nya Fresh Foam X 1080 v 14 är ett mycket mångsidigt skoalternativ för alla sorters löpare.
Fresh Foam X 1080 v 14 är designad för att ge dig den perfekta mixen av stöd och flexibilitet för varje löpsteg, oavsett hur snabbt eller långt du springer. Komforten har prioriterats, bland annat genom en mjukare ovandel i ”engineered mesh”.
Den säkerställer inte bara att foten hålls säkert på plats, ovandelskonstruktionen bidrar också till förbättrad luftgenomströmning i viktiga zoner. Den här innovativa designen syftar till att hålla dina fötter svala och torra under dina pass.
Men huvudnumret är förstås mellansuleteknologin Fresh Foam X. Tack vare den levererar Fresh Foam X 1080 v 14 alltid tillräckligt med dämpning och stöd – där du behöver det som mest.
Jämfört med föregångaren har sidorna på Fresh Foam X 1080 v 14 dragits upp högre för att ge foten mer stöd och stabilitet. Mer material i yttersulan på slitageutsatta zoner bidrar också till en styvare framfot och snärtigare frånskjut.
Sulplattformen har dessutom fått mer av Fresh Foam-materialet under både häl och framfot. Det gör att varje landning blir mjukare – så att du kan koncentrera dig på att pusha dina egna gränser.
TRE NYHETER I FRESH FOAM X 1080 v 14
Bättre stabilitet och stöd för en smidigare löpkänsla
Ökad andningsförmåga för bättre prestation
Spänstigare frånskjut tack vare en styvare framfotsdel
– Fresh Foam X 1080 v 14 är den perfekta skon för dina dagliga löppass. Vi tog oss verkligen tid att lyssna på konsumenternas behov när vi skulle utveckla och förbättra skons prestanda. Därför är denna 14:e version också den mest komfortabla hittills i 1080-serien. Faktum är att det kanske är den enda sko du behöver. Den klarar av allt man kan begära av en löparsko, säger Danny Orr, chef över Tech Running på New Balance.
Med nya New Balance Fresh Foam X 1080 v 14 blir varje runda en ny möjlighet att prestera bättre. Upplev hur den perfekta balansen mellan mångsidighet, komfort och design känns – och ta din löpning till nästa nivå.
FAKTA NEW BALANCE FRESH FOAM X 1080 v 14 VIKT: 235/300 gram (dam/herr) HÄLDROPP: 6 millimeter (38/32 mm) CIRKAPRIS: 2 100 kronor
Vi hänger på en morgonlöpning med The North Face och Fanny Borgström och får en inblick i trailstjärnan Katie Schides tillvaro. Fanny och Katie ger oss också några smarta träningstips – som vi får testa i nya tävlingsmodellen Summit Vectiv Pro från The North Face.
[SAMARBETE MED THE NORTH FACE] Lördagsmorgonen börjar på Tengu. Om jag får säga det själv – en favorit bland ramenrestauranger i Stockholm. Det är däremot inte tid för ramen. Inte ännu.
Den hyfsat lilla, om än charmiga, restaurangen fylls på med allt fler trail- och löpfantaster. Det är tidigt, runt åtta på morgonen, så vi får väl medge att vi är ett gäng tokar som tagit oss ut i höstkylan för att få springa bland skog och snår.
Solen är på väg upp och himlen är blå. Kaffet ryker och vi sätter oss längst med långbordet – ett gäng på cirka 20 personer. The North Face har bjudit in till löparevent, dirigerat av den svenska trailstjärnan Fanny Borgström. Och när Fanny är med, som både är Årebo och en svensk ikon inom trailvärlden, vet man att Stockholms flacka gator inte kommer att ingå på dagens löparpass.
Good morning, Katie Schide!
Vi hälsas välkomna och tv-skärmen slås på. En annan ikon inom trailvärlden dyker upp via länk.
– Good morning!
Katie Schide hälsar på oss, sittandes i en lägenhet på en mindre ö utanför Madagaskar. Jag blir avundsjuk på värmen och solen som tycks tränga sig in genom den öppna dörren ut mot altanen. Katie sitter i t-shirt och ler mot oss – en av trailvärldens bästa och kanske mest aktuella löpare just nu.
Katies meriter hittills under 2024 är minst sagt imponerande. Hon vann både The Canyons Endurance Runs, Western States Endurance Run och Ultra-Trail du Mont-Blanc (UTMB). Med andra ord, några av de mest prestigefulla och tuffaste traillopp du kan medverka i. Att dessutom nå första plats på alla tre under ett och samma år är inspirerande!
Av dessa var det Western States som var Katies huvudmål under året. Beslutet kom i januari. Då var UTMB enbart en backup, ifall något skulle gå snett. Det kan hända mycket med kropp och knopp, framför allt för ultralöpare, så en backup-plan var högst relevant om det inte gick enligt plan.
Även om anmälan till UTMB redan var gjord, var det först efter Western States som Katie tog beslutet att försöka sig på ”dubbeln”, alltså att springa dessa två ikoniska lopp under samma år.
Årets första vinst: The Canyons
Året började däremot med träning och ultraloppet The Canyons i slutet av april. Med en tid på strax över nio timmar tog sig Katie 100 km och hela vägen till en första placering. The Canyons startar i den historiska staden Auburn, födelseplatsen för bergsultra i USA, belägen vid foten av Sierra Nevada. The Canyons är även ett typiskt kvallopp till UTMB World Series Finals samt ett Golden Ticket-lopp, med direktinträde till Western States (om du tar dig hela vägen till de två bästa).
I slutet av juni var det dags igen – nu för årets huvudlopp Western States och världens äldsta ”100 mile trail race”. Förberedelserna gentemot UTMB är aningen annorlunda enligt Katie. Den största skillnaden är värmen. Även om UTMB kan vara varmt, vid fint väder, så är skillnaden påtaglig.
Planen var därför att träna betydligt mer i varmt klimat inför Western och framför allt – vara mer proaktiv när det kommer till vätska. En annan skillnad är att UTMB innebär dubbelt så många höjdmeter som Western States (cirka 10 000). Med andra ord, Western är snabbare medan träningen inför UTMB kräver fler pass med ”power hiking” uppför branter.
UTMB är backigare än Western States.
Tiden som krävs skiljer sig också markant mellan de två, trots att loppen har samma distans på cirka 160 mil. För Western tog det knappt 16 timmar för Katie medan UTMB tog drygt fyra timmar längre, 22 timmar.
Ett annat problem kopplat till antalet timmar som krävs för UTMB är magproblematiken. Normalt siktar Katie på att få i sig 50–70 gram kolhydrater per timme, men inför UTMB hade hon redan inför loppet förberett sig mentalt på att magen skulle strula. Därför hade hon både en A-, B- och C-plan för energiintaget.
UTMB – ett varv runt Mont Blanc
Cirka två månader efter Western States går UTMB av stapeln i Frankrike. Loppet tar sig runt Mont Blanc, med start och mål i Chamonix. Att genomföra ett av dessa lopp är en merit i sig, få förunnat. Att lyckas återställa och förbereda kroppen två månader efter Western för att sedan vinna UTMB är utöver det vanliga. Endast tre personer har gjort det innan Katie.
Det drygt 160 kilometer långa UTMB, huvudloppet under UTMB-veckan, startar på fredagen klockan 18. Med andra ord börjar man springa genom natten, och många av löparna behöver pannlampan ytterligare en gång till kommande kväll.
På UTMB behöver man inte vara rädd för mörkret.
Katie berättar att hon inte brukar träna på att springa i mörker hemma i USA eftersom hon brukar vara ganska rädd – i synnerhet för djur, eller tanken på djur, som kan dyka upp. Det är däremot inget problem på UTMB, med mycket folk och löpare runtom kring.
Katies tips till traillöparen
Efter cirka 30 minuter avslutar Katie med några råd till oss: att inte underskatta pass för styrka och rörlighet, att inte stressa för mycket och framför allt – att njuta av träningen. Utan det blir det betydligt svårare med motivationen.
Fanny Borgström, svensk trailstjärna i The North Face-teamet, instruerar oss.
Med de tipsen samlar vi ihop gruppen och tar oss ut i Lill-Jansskogen strax norr om Stockholms innerstad. Fanny har gett oss ett upplägg på 5 x 5 minuter och testar vår löpteknik upp- och nerför backarna på trailspåren i skogen.
På fötterna har vi trailskorna Summit Vectiv Pro från The North Face – ett perfekt val för den tekniska terräng vi springer i. Den vaggformade mellansulan ger skön fart där vi springer och yttersulan greppar bra – oavsett om underlaget är mjuk stig eller hala stenar.
En timme senare är vi tillbaka på Tengu, svettiga och nöjda. Det är dags för ramen och att njuta av dagens genomförda träning.
Katie Schides skoval under 2024: The North Face Summit Vectic Pro 2 VECTIV -teknologin kombinerar en 3D-platta och en vaggformad mellansula för att omvandla energi till kraft som driver dig framåt. Kolfiberplattan skapar exceptionell stabilitet och energieffektivitet i teknisk terräng. Yttersulan består av gummiblandningar som ger överlägset grepp, stabilitet och slitstyrka på både våta och torra ytor. Cirkavikt : 238/282 gram (dam/herr) Cirkapris: 2 799 kronor
Inför Världsdagen för psykisk hälsa den 10 oktober lyfter Asics sin nya globala studie, som visar att vårt mentala välmående försämras efter två timmars kontinuerligt skrivbordsarbete – men att 15 minuters träning kan hjälpa till att vända effekterna.
ASICS globala State of Mind-studie, som involverade 26 000 deltagare, visade en stark koppling mellan stillasittande beteende och mentalt välbefinnande. Under september följde Asics upp den med en studie om kontorsarbete. Den visar att efter två timmar av kontinuerligt kontorsarbete börjar stressnivåerna öka – men effekterna kan vändas med hjälp av bara 15 minuter rörelse.
Det så kallade Desk Break-experimentet övervakades av forskaren Brendon Stubbs från King’s College i London, och visar att 15 minuters rörelse under arbetsdagen förbättrar kontorsarbetares mentala tillstånd med 22,5 procent.
Experimentet visade att en daglig rörelsepaus ledde till en minskning av stressnivåerna med 14,7 procent redan efter en vecka, samtidigt som produktiviteten ökade med 33,2 procent och fokus förbättrades med 28,6 procent. Hela 79,2 procent av deltagarna sade att de skulle vara mer lojala mot sina arbetsgivare om de fick regelbundna rörelsepauser.
– Det som överraskade oss med Desk Break-experimentet var hur kraftfulla de 15 minuter långa rörelsepauserna var när det gällde att förbättra välbefinnande och minska stress. Det förändrade till och med människors uppfattningar om sin arbetsplats till det bättre, säger Brendon Stubbs om experimentet.
På Världsdagen för psykisk hälsa, torsdag den 10 oktober 2024, bjuder ASICS in de som arbetar vid sitt skrivbord att gå med i #DeskBreak-rörelsen och uppleva de mentala fördelarna. Kontorsarbetare som kan ta en 15-minuters Desk Break* uppmanas att dela en bild av sitt tomma skrivbord, där delade bilder samlar in pengar till välgörenhetsorganisationer för mental hälsa runt om i världen.
