MEST LÄSTA
Blogg

Discofredag!


Det är inte så ofta vi har en ren discofredag på Nordic, men ibland händer det! Idag till exempel. Det var tuttar, biccar och triccar tills det var rejält med pump och tryck. Det är väl så man säger när det är discofredag? Att det skulle bli roligt förstod man ju redan när man blickade på fredagsschemat förklaringen på A-delen går ju inte att inte älska!

YOLO!

Nu är det helg!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Patrik Nilsson om segern i Malaysia
Blogg

Patrik Nilsson om segern i Malaysia


Hur känns det så här dagarna efter segern?
– Det har varit några tuffa dagar efter loppet. Om det var något i vattnet under simningen, vätska/saltbrist, värmen eller utmattningen efter loppet som påverkade mig kan man diskutera, men det var först tre dagar efter loppet jag började komma tillbaka till levande form. Nu börjar det dock kännas riktigt bra och äntligen börjar man få lite perspektiv på loppet… Jag är riktigt nöjd och kan inte tänka mig en bättre dag även om det var ett lopp med mekaniska problem och riktigt obehaglig löpning bitvis. Nu ska jag försöka komma igång med träningen lite lugnt och verkligen försöka njuta av segern!

Hur har du förberett dig inför denna tävling?
– Förberedelserna har varit som vanligt ungefär… Eftersom jag bytte tränare efter SM i Motala har träningen inför loppet i och för sig varit annorlunda, men inget konstigt egentligen. Problemet var att få in tillräckligt bra träning mellan Kalmar och Malaysia, samtidigt som återhämtningen och toppningen fortfarande måste funka. Men kort sagt har det varit några cykelpass på trainer inomhus för att träna lite på värmen, bastu och att dricka mycket dagarna innan loppet. En annan del av förberedelserna var att försöka ha en plan för att hålla temperaturen nere… Varmt skulle det bli, men på något sätt måste du ha en plan för att hålla temperaturen nere.

Du har börjat utveckla ett mer ”offensivt tävlingsbeteende” enligt din före detta tränare. Berätta gärna lite mer om detta.
– Det kan säkert stämma, men inget jag har gjort medvetet. Problemet på många lopp tidigare har varit att jag fått kramp, och då inte kunna ha något ”tävlingsbeteende” alls eftersom jag brutit. Men nu när jag kunnat fullfölja har jag egentligen inte kört särskilt offensivt egentligen utan försökt köra smart och utnyttja mina styrkor… Tittar man på loppet i lördags är inte min analys att det var särskilt offensivt. Farten var hög och jämn, ”rycken” som jag gjorde kom i backar där motståndarna snarare tappade än att jag körde hårt. Men självklart kan det ses som ett ”offensivt beteende” när man cyklar ifrån killar som är riktigt duktiga cyklister och sedan bryter i värmen…

Tiden 08:41:53 är fantastisk. Vilket av momenten kändes bäst respektive tyngst? Hur kändes loppet som helhet?
– Loppet kändes ganska bra rakt igenom… Löpningen var riktigt jobbig, men det var främst för värmen och det var nog den jobbigaste delen. Dock hade jag ju möjligheten att ta det ganska lugnt och inte behöva stressa på löpningen, så där var det egentligen sista varvet som blev riktigt tufft och då främst för värmen. Det enda problemet jag stötte på var egentligen på cykeln där kedjan hoppade i början på varv 2 och böjde hela kedjan… Jag försökte få tag på en mekaniker på motorcykel, men när det inte gick fick jag springa med cykeln över två backar för att få den hjälp jag behövde. Då löste sig det problemet ganska fort och jag kunde fortsätta efter några minuter även om adrenalinet var på topp, vilket kanske var positivt för fortsättningen. 

Hur ser närmsta tiden ut för dig nu? Vad tar du dig an härnäst?
– Förhoppningsvis blir det ett träningsläger i Phuket med Frank (tränaren red. anm), hans fru och några av hans adepter. Då blir det förmodligen Challenge Phuket i samma veva, men efter det får vi se! Tanken är att komma iväg på en längre resa i vinter igen, men då måste ekonomin ligga lite mer på plus… 

Något som du vill tillägga?
– Egentligen inte. Ett riktigt häftigt lopp och otrolig ö att utforska om någon har möjlighet att tävla eller åka hit på cykelsemester! Kan jag gott rekommendera :).



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Del 2 | Myter om vätskeintag vid träning
Blogg

Del 2 | Myter om vätskeintag vid träning


Myt 4: Vätskebehovet styr inte törsten 
Sanning: Törst är definitivt ett starkt tecken på att du behöver vätska – det enda du behöver menar vissa forskare. ”Vår törstmekanism är ganska exakt,” säger Susan Yeargin, Ph.D., assistant professor för athletic training på the University of South Carolina. ”Men det är alltid bra att utgå från fler faktorer för att vara säker på att du har druckit tillräckligt.” Att ha koll på hur mycket du svetttas är ett sätt, speciellt under långa löprundor, säger Doug Casa, Ph.D., professor i kinesiologi på University of Connecticut. För att räkna ut din svettmängd ska du väga dig själv utan kläder före och efter en timmes löpning. Ha koll på hur många deciliter du dricker under passet och ta med det i beräkningarna efter löpningen. Redan vid en vätskeförlust på cirka 2 procent av kroppsvikten kan prestationen påverkas negativt. Det motsvarar 1,1-1,5 liter för individer på 55-75 kg, vilket inte är ovanligt under en timmes träning. ”Målet är inte att helt matcha svettmängden, men du bör försöka vara så nära som möjligt. För en del löpare kan det betyda att ersätta två-tredjedelar av vätskan de svettas under en löptur,” säger Casa som också tillägger att du inte ska försöka dricka mer vätska än vad du har förlorat.  

Myt 5: Rent vatten är bästa sättet att hydrera kroppen 
Sanning: Även om vatten är ett bra sätt att hålla vätskebalansen så är det inte alltid det bästa valet. Under en lätt jogg på en timme i lite kyligare förhållanden fungerar vatten utmärkt. Men om du springer 20 kilometer en augustiförmiddag och svettas ut mycket salter (som lämnar vita saltstreck i ansiktet och på kläderna), då kan du behöva tillföra en del natrium också. ”Salt hjälper till att behålla vatten i kroppen så att du inte kissar ut lika mycket vätska”, säger Yeargin. Sportdryck eller vatten med tillsatta elektrolyter är bra alternativ. Salttabletter i stora mängder före passet är inte lika smart. ”Det går inte att ladda upp i förväg med natrium för att undvika saltbrist,” säger Yeargin. ”Du kissar bara ut allt som kroppen inte behöver där och då”.   

Myt 6: Att dricka stora mängder vatten är ett bra sätt att ”detoxa”
Sanning: ”Det finns inga vetenskapliga bevis på att överdrivna mängder vatten har en renande effekt på kroppen,” säger Stanley Goldfarb, professor på the University of Pennsylvania’s Perelman School of Medicine. ”Stora mängder vatten kan snarare störa njurarnas förmåga att filtrera blodet.” Goldfarb tillägger att de enda personerna som ska dricka mycket vatten för njurarnas skull är de som har haft njursten.    

DEL 1 | Myter om vätskeintag vid träning



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Tungt kyskhetsbälte


Jag spenderar allt mer tid med en kettlebell mellan benen. Så fort de andra ska squatta på ett eller annat sätt (och det är rätt ofta) står jag där och spänner på mig bältet med kedjan och kettlebellen. Och i morse var det dags igen. Nu var det dock inte squat det gällde, utan viktade exentriska chinups som ingick i dagens Jakob-pass. Alltså att man hoppar upp i räcket och sänker sig långsamt ner. Dags för bältet igen, alltså.

Jag kan inte bestämma mig för om anodrningen mest ser ut som ngåot taget ur ett skräckkabinett eller som typ världens stökigaste kyskhetsbälte. Snyggt är det oavsett. Och bra.

I övrigt då? Jo, tack bra. Jag tror att jag börjar komma ur den värsta självförtroendedippen nu. Ni vet den där känslan när man slutar tycka så förbannat synd om sig själv och börjar ta i istället. Tyvärr verkar det som om min dipp byts ut av en snuva. Det verkar som att det är på gång, men har inte gjort det än. Hoppas på att den inte drar igång alls, men om den prompt ska det så får den vänta till lunchtid i morgon. För i morgon bitti är det discofredag på Nordic – alltså raggarmusklerna, biccar, triccar och tuttar. Det vill man ju inte missa!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Bakom kulisserna på RW:s skotester
Blogg

Bakom kulisserna på RW:s skotester


1. Det är en fråga om tid
Våra amerikanska Runner’s World-kollegor börjar med att bestämma vilka nya modeller som ska vara med och testas. Eftersom vi utvärderar varje skomodell under en månads tid och tidningsproduktionen har en ledtid på två-tre månader, kan det vara knepigt att få tillgång till aktuella skomodeller i tid. Det är också anledningen till varför en del nya modeller ibland fattas i en aktuell skoguide. 

2. Skorna levereras
Ungefär 50 par av varje modell i testet levereras till oss från tillverkare i hela världen. Våra internationella tester omfattar cirka 30 modeller för varje skoguide, och vi gör fyra större skoguider för våra nitton internationella editioner per år – vilket innebär att vi hanterar cirka 6 000 par skor om året. Alla dessa skor sorteras och distribueras till våra testlöpare. Utöver detta gör varje land egna tester på specifika segment som trailskor, tävlingsskor med mera. 

3. Testproceduren är igång
Att förse testpersonerna med skor är ett omfattande uppdrag. Vi skickar ut skor till mer än 400 löpare som springer med skorna under en månads tid. De bedömer egenskaper som passform, komfort och löpkänsla – och ger sammanställer sin feedback till oss. 

4. Först i RW Shoe Lab 
Medan testlöparna utsätter skorna för olika typer av praktiska påfrestningar genomgår samma modeller ett gäng mekaniska tester. Dessa genomförs på RW Shoe Lab i Portland, Oregon under ledning av doktor Martyn R Shorten – en beskrivning av hur testerna går till hittar du längre ner. 

5. Samtidigt hos Shoefitr
Flera av de aktuella skomodellerna dyker samtidigt upp hos ett företag som heter Shoefitr. Här använder man sig av en tredimensionell scanning och sammanställer data på skornas passform, som presenteras med hjälp av färggrafik. På så sätt kan du som läsare jämföra passformen hos de olika modellerna med en genomsnittssko. Eftersom passform är en viktig faktor finns de grafiska resultaten för samtliga testade skomodeller på runnersworld.com – och flera av dem hittar du också i skoguiden i tidningen.

6. Den slutliga analysen
När labbresultaten är klara och testlöparna har lämnat sina omdömen omvandlar vi detta till en beskrivande text för varje modell, som du kan läsa i skoguiden. Detta är också underlaget för vårt flödesschema som guidar dig fram till ett urval skor som troligen passar dig. Slutligen resonerar vi oss fram till vilka skomodeller som förtjänar våra speciella utmärkelser ”RW:s val”, ”Bästa debut”, ”Bästa uppdatering” med flera.

7. Layout och redigering
En enskild skoguide kan bestå av närmare 8 000 ord. All text granskas av redigerare samt faktakontrolleras och bearbetas noga flera gånger om. Vi fotograferar också varje skomodell från flera olika vinklar för att tydligt kunna presentera skorna i såväl vår tryckta tidning som på vår webb.

8. En skoguide!
Samtidigt som tidningen kommer i din brevlåda eller dyker upp i butikernas tidningsställ, publicerar vi resultat och kompletterande information på vår amerikanska webbsida runnersworld.com. Syftet med guiden och testerna som ligger bakom den är att hjälpa dig välja rätt sko utifrån dina behov, så att du enkelt kan gå och testa de modeller som troligen passar dig bäst i närmaste skobutik. Och vid det här laget är testlöparna redan igång med att utvärdera nya modeller för nästa skoguide…

Vill du veta hur testandet går till i labbet? Läs vidare!

Stötdämpning 
I skolabbet använder vi oss av en ”stötkraftstestare” för att mäta hur mjuk varje skomodell är vid fotisättningen. Maskinen släpper en cylinderformad vikt på 8,5 kg upprepade gånger mot mellansulan, från 5 centimeters höjd. Genom att mäta hur mycket den komprimeras kan vi se hur skon reagerar på stötkraften. Detta görs alltid på en herrsko i US9 för att resultaten ska vara jämförbara.

Flexibilitet 
En skos flexibilitet indikerar hur väl den följer med i fotens rörelse, från hälisättning till frånskjut. Vi mäter detta i skolabbet genom att fixera skons främre del i en maskin som sedan böjer skon till 45 grader – ungefär så mycket som foten böjs vid löpning. Det gör vi 60 gånger under 20 sekunder och kraften som behövs för att åstadkomma detta indikerar hur följsam skon är.

Höjd och vikt
Vi väger både herr- (US9) och dammodellen (US7). Vi mäter också den totala sultjockleken: yttersula, mellansula och innersula. För att göra det skalar vi av skons ovandelsmaterial och mäter sedan höjden i häldelen och i den främre delen med en digital kontaktsensor. På så sätt får vi fram skons så kallade häldropp – skillnaden i höjd mellan häl och framfot. 


Antal kommentarer: 2


Staffan Nilsson

Skotesterna är intressanta, men jag vet inte riktigt vad jag ska tro om ert ”flödesschema som guidar dig fram till ett urval skor som troligen passar dig”. Är det ett skämt eller är det bara väldigt dåligt utfört? Ett sådant schema skulle jag kunnat tro fanns i en tidning där löpkunskapen inte är så hög, men i RW? Borde ni inte veta att rätt skor för mig är betydligt mer individuellt än så?


Jenny Sunding

Hej Staffan! Som vi nämner i texten ovan så är testernas syfte att hjälpa dig på vägen till att hitta rätt sko. Guiden och flödesschemat utgår från dina behov och ger tips på skor som du sedan kan testa i närmaste skobutik. För precis som du skriver är rätt skoval väldigt individuellt – skorna bör alltid testas innan köp.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*