MEST LÄSTA
Här är nästa års skonyheter!
Blogg

Här är nästa års skonyheter!


It’s all about the shoe!
”We love to think outside the box.” ”This is a game changer.” ”More drop.” ”Less drop.” ”Lighter but with more cushioning.” Dessa citat är autentiska och kan tillskrivas valfritt skomärke under 2015. Alla hävdar att just deras skor är unika, och alla har en nyhet som kommer förändra sättet vi springer på för all evighet – amen. Överser man med marknadsföringssnacket kan man ändå urskilja några tydliga trender för 2015, och det handlar mycket om att följa de företag som verkligen har satt en ny standard för löparskor de senaste åren (och inte bara säger att de gör det). Ett exempel är att ”maximalistiska” skor, det vill säga skor med extra mycket dämpning, nu kommer på bred front. Trenden startades av franska Hoka One One och den bubblade redan förra året, men till 2015 verkar maximalismen slå igenom på allvar. Ett tecken på det är att marknadsledande Asics, som var väldigt försiktiga när det gällde minimalismen, nu lanserar en ”maximalistisk” sko i sitt Natural Running-segment.

Efter framgångarna för Adidas Boost-material fokuserar flera av deras konkurrenter på att utveckla mellansulematerialen, och till nästa år lanseras flera nya varianter på EVA-skummet som har varit standard i över trettio år. Gemensamt för flera av dessa är att man jobbar med större celler eller luftbubblor, för att få ner vikten och samtidigt ge materialet en större förmåga att returnera energin – precis som Boost. Om de lyckas återstår att se – vi kommer att testa flera av dessa nyheter under våren, både i vårt labb och på fötterna på hundratals testlöpare.

Här är en sammanfattning av nyheterna som presenterades av skotillverkarna som medverkade på Runner’s World International Shoe Summit 2014. 

Alla uppgifter och vikter kommer från tillverkarna. Exakt vilka modeller som släpps i Sverige, och när, är inte klart ännu.

Asics – ny teknologi och nya modeller
Asics lanserar en ny version av Fluidride-teknologin, vilket betyder att man använder olika mellansulematerial i två lager, där det yttre/nedre ska ge mer respons och det övre (mot foten) ska ge dämpning – det lagret är också lättare på grund av att man har använt sig av större luftbubblor. Annan ny teknologi för Asics är en ny lösning för hälen som ska bromsa pronationsrörelsen snabbare, och en ny konstruktion för främre delen av skon som ska ge bättre flexibilitet för en snabbare stegavveckling och underlätta frånskjutet.

I Natural 33-serien släpps tre modeller, som alla har fått ett nytt mellansulematerial kallat Amplifoam – lättare, mjukare och mer flexibelt men med samma dämpningsförmåga enligt Asics. Alla skor i Natural 33-serien har en höjdskillnad mellan häl och tå på fyra millimeter. 33 DFA är den mest minimalistiska och mest flexibla, 33-M (maximum) har extra mycket dämpning under foten med en sula på 24/20 millimeter, och 33-FA har Fluidaxis med lite mer stabilitet och en sula på 20/16 millimeter.

Lanseringen av en ny DS Trainer är säkert en välkommen nyhet, släpps i januari. Inom trailsegmentet kommer Gel-Fujirunnegade, en ny modell med en tåligare ovandel, rejäla 8 mm dobbar och 6 mm dropp (11/5 mm).

Brooks breddar utbudet
Brooks satsar på att bredda sitt modellutbud, och siktar på att ha en sko för varje löpares behov för att ge löparen olika löpupplevelser. Det innebär allt från modeller som den dämpade och stabila Transcend 2, till ett stort urval i ”natural running”-serien Pure Project samt en relansering av en gammal favorit: Launch.

Transcend 2 har i sin andra version fått en smalare och mer rundad häl som ska ge en mjukare övergång från landning till mellanfot, och en bredare framfot för att fördela trycket bättre när det är som störst i stegcykeln. Transcend 2 har åtta millimeter ”drop”, och väger 337 gram.

I Pure Project-serien har flera modeller uppdaterats. Pure Connect 4 har fått en ny plös, ett nytt band över mellanfoten och en mjukare dämpning i hälen. Sex millimeter dropp och 227 gram. Pure Flow 4 har också fått ett uppdaterat mellanfotsband, och ska väga 243 gram med lite mer dämpning trots bara fyra millimeter dropp. Pure Cadence, på 250 gram, är en ”övergångssko” för den som vill testa på ”natural running”-skor med ett drop på 4 mm (18/14 mm).

För löparen som vill ha mer dämpning och stöd blir Brooks Adrenaline GTS lite lättare, 311 gram, men behåller sitt drop på 12 mm (24/12 mm). En lite lättare och spänstigare stabilitetssko marknadsförs Ravenna 6 som, med ett drop på tio millimeter och vikten 303 gram. Bantningen har bland annat uppnåtts genom en enklare ovandel, men samtidigt har Ravenna 6 fått en hälkopp som ska ge mer stöd än tidigare.

En spännande nyhet är relanseringen av modellen Launch, som har varit borta från utbudet ett tag. Launch 2 är en racesko med lite mer dämpning (en av bröderna Hansons favoritskor) – en neutral sko med lite extra spänst i framfoten, där Brooks har fokuserat på en mjuk övergång från landning till frånskjut. Skon väger 275 gram, och har 10 mm drop. Släpps i januari.

I höst väntas uppdateringar i form av Ghost 8 och Glycerine 13, där Brooks bland annat har använt sig av tryckta stödband i ovandelen för att få ner vikten.

Under Armour siktar på fler segment
Under Armour har mest satsat på lätta skor inom race/natural running-segmentet, där Speedform har varit flaggskeppet tidigare. Inför 2015 lanserar UA tre linjer skor med tre olika fokus: längre, starkare och snabbare.

Speedform Apollo är fortfarande modellen i ”snabbare”-linjen. Speedform Gemini heter skon för den som vill springa ”längre”, med 8 mm drop och fokus på energiretur och dämpning. Mellansulematerialet som används kallar de ”Charge”, och mängden material anpassas efter skostorlek – det vill säga efter vikt och kraft i teorin. Sulan är på 16/24 mm, och skon väger 280 gram.

Skechers fortsätter satsa
Eftersom skopresentationerna hölls i New York inför NYC Marathon slog förstås Skechers på stora trumman för sina sponsrade löpare, hemmahoppen Kara Goucher och Meb Keflezhigi. Efter bara tre år som löparskoleverantör har Skechers positionerat sig som ett prisvärt alternativ med fokus på lätta, snabba skor med hyfsat mycket dämpning och flexibilitet – generellt ligger fokuset på följsamhet och en naturlig löpkänsla genom hela produktlinjen.

Gorun 4 är mitt i den ambitionen, en ”natural running”-sko, som har fått en mer rundad, konvex mellansula med 3 mm mer dämpning och en lättare, sömlös ovandel. Resultatet är en vikt på 221 gram, och ett dropp på 4 mm (18/14 mm).

Vill man ha mer stöd och dämpning, men fortfarande en neutral sko så erbjuder Gorun Ride 4 det. Rymligare tåbox, vikt på 238 gram och 4 mm dropp (13/17 mm). Med en extra, medföljande mellansula kan droppet justeras. Ett hål i hälkappan ska underlätta påtagningen.

För Meb har Skechers tagit fram tävlingsskon Gomeb Speed 3, en tävlingssko med fokus på låg vikt och mycket respons. Vikten är 201 gram, dropp på 4 mm och en luftigare ovandel ska hålla fötterna svala på tävlingsdagen.

För de där långa distanspassen har de tagit fram Gorun Strada, även det en neutral sko men med lite mer dämpning och stabilitetsfunktioner. Vikt 284 gram, 8 mm dropp (17/25 mm).

Skechers Gorun Ultra 2 är deras största trailnyhet, en ”maximalistisk” sko med trailsula och en vikt på 264 gram. Trots en höjd på 23/27 mm (4 mm dropp) ska den vara flexibel menar Skechers, men samtidigt erbjuda mer skydd för fötterna.

Mizuno fokuserar på uppdateringar
Japanska Mizuno marknadsför sina skor med begrepp hämtade från samurajernas värld, och även designen har inspirerats av de japanska krigarnas estetik. Tycka vad man vill om det, men både Waverider 18, den artonde upplagan, och den andra versionen av den lätta och populära racingskon Hitogami skiljer ut sig med sitt distinkta formspråk.

Waverider har fått mer fokus på ett bättre frånskjut, genom en mer uppåtvinklad tådel. En ny ovandelskonstruktion och en ny innersula är två andra uppdateringar. Vikten 260 gram och en sula på 24/12 millimeter (12 mm drop).

Hitogami riktar sig främst mot snabba och lätta löpare, och har i princip fått samma justeringar som Waverider 18, samt platta skosnören som Mizuno menar ska hålla sig knutna bättre. Vikt 215 gram.

Hoka One One satsar brett
Franska märket Hoka One One startade som ett specialistmärke för ultralöpare, och har alltid haft fokus på mycket dämpning i en flexibel förpackning. Men till 2015 satsar Hoka på att bredda sin portfölj, och lanserar modeller specifikt för bland annat kvinnliga löpare, den stora massan motionärer samt till och med banlöpare. Företagets företrädare pratar om tre olika fokus i utvecklingen av sina skomodeller: dämpning, stegavveckling och stabilitet. När det gäller de feta sulorna har Hoka två olika tjocklekar; Ultrasize som är 35/31 mm, samt Oversize med som mest 30 mm bak och som mest 24 mm fram.

Tyvärr fick vi inte se några skor, men flera nya modeller lanseras med början 2015, och till hösten väntar ytterligare breddning av modellsortimentet med bland annat en ny Stinson, en breddad linje för asfaltslöpare och superlätta vandringskängor…

Altra gillar platta skor
Ett annat alternativt skomärke, från Utah i USA, är Altra. Deras gener ligger i ”natural running”-trenden, och det syns framförallt genom deras noll-drop-filosofi (0 mm skillnad i höjd mellan häl och tå) och fotformade tåbox. Altra satsar också på könsspecifika läster, då de menar att kvinnor generellt har smalare hälar och kortare fötter. Altra har skor för både väg och trail, och deras modeller är generellt lätta och ganska dämpade.

I stabilitetskategorin har Altra Provision 2, där pronationsrörelsen bromsas genom en kil som vinklar foten 2,5 millimeter i sidled. Trailskon Superior 2 har fått en löstagbar skyddsplatta under innersulan och mer mönsterdjup i yttersulan. Den maximalistiska och mycket styva ultraskon Olympus 1.5 har fått en uppgradering av ovandelen. Altra Paradigm är en neutral sko med fokus på dämpning, och en vikt på 255 gram.

Karhu kilar vidare
Karhu fortsätter att utveckla sitt ”fulcrum”-koncept, vilket innebär en kil under mellanfoten som ska hjälpa löparen i övergångsfasen från häl till framfot och frånskjut. Ny för 2015 är Fast 5, en neutral sko där den här kilen löper längs hela fotbladet, från häl till tå.

Puma breddar
Även Puma fortsätter sin satsning på löpning och breddar sitt modellutbud till 2015. Mest fokus lägger de på sitt nya mellansulematerial ett PU-skum med större celler som ska ge mer respons och vara hållbarare än vanliga EVA-material. En annan nyhet är något de kallar Forever Foam, också det ett nytt material som placeras i hälen för att ge en mjukare landning.

Den nya modellinjen släpps i februari, och då handlar det framför allt om modellen Ignite; en neutral sko med en vikt på 270 gram, mycket dämpning och 12 mm dropp (34/22 mm). Faas 500 uppdateras till v4, vilket här innebär bland annat ett nytt stöd över mellanfoten, ett nytt ovandelsmaterial och en ny damspecifik läst. Vikten är 248 gram, 4 mm dropp (21/25 mm).

Adidasmodeller får en boost
Adidas lägger alla sina ägg i Boost-skålen, men experimenterar samtidigt friskt med att kombinera Boost-materialet med andra material beroende på vilka egenskaper man vill ha i skorna. Inför 2015 är det bästa exemplet på detta att man använder sig av ett nytt, mer elastiskt material i yttersulan som ska följa mellansulematerialet bättre och ge en mer följsam och flexibel stegavveckling. Formen på yttermaterialet, i form av ett nät, ska bidra till detta. En annan nyhet är att man har integrerat en uppstyvande enhet i mellansulan, istället för att lägga på den utanpå. En tredje nyhet är att Adidas satsar på en mer flexibel ovandel, framför allt där foten är som bredast (och kan expandera så mycket som 8-10 mm när trycket över foten är som högst). Adidas jobbar också hårt på sitt Adizero Project Sub 2, och samarbetar bland annat med idrottsfysiologer och sina sponsrade löpare för att utveckla en sko som ska underlätta strävan mot ett maraton under två timmar.

Främsta nyheterna är en helt ny Adizero Tempo Boost 7 samt Adios Boost 2. Tempo Boost 7 har fått 50 procent Boost-material, ihoplimmat med EVA-material och är byggd för att ge viss stabilitet genom en vridstyv plastplatta i mellanfoten. Vikten på 268 gram, tio mm drop (29/19 mm) – lanseras i december. Adios Boost 2 är en neutral tävlingssko på 228 gram, som till 2015 får en ny ovandel.

Passformen i centrum för Saucony
Saucony fokuserar på passformen till 2015, med teknologin Isofit, samt lanserar fler modeller med större variation när det gäller dämpningen. Pwrgrid kallar de sin teknologi, som syftar till en mjukare och mer följsam stegavveckling. Dessa båda teknologier lanseras i flera modeller till 2015.

Den neutrala stabilitetsmodellen Triumph uppdateras, och får 3 mm mer mellansulematerial för 20 procent mer dämpning, men bibehåller sitt dropp på 8 millimeter (18/26 mm). Samma lösning får Hurricane till 2015, liksom nyheten Zealot: En neutral sko med samma teknologi, men lägre dropp (4 mm, 25/21 mm). Saucony beskriver Zealot som en stabilare och lite mer dämpad version av Kinvara, och vikten uppges vara 240 gram.

Ytterligare en nyhet är Breakthru, en neutral sko som tagits fram för att svara bra vid frånskjutet. Med sina 250 gram är det Sauconys lättaste modell med 8 mm dropp för 2015, en vikt man lyckats med tack vare en minimalistisk konstruktion av ovandelen.


Antal kommentarer: 5


Ola

Har ni glömt Nike?


Jenny Sunding

Hej Ola! Nej Nike var inte med i den här presentationen. Jag ska kolla med chefredaktör Stefan varför, eftersom han var på plats i New York under konferensen. Återkommer!
Mvh Jenny, webbredaktör


Stefan Larsén

Hej Ola,
De skor som presenteras här är från de tillverkare som deltog på RW’s International Shoe Summit – Nike valde att avstå och därför saknas bland annat de här. Men vi kommer förstås att presentera (och testa) även deras nya modeller under våren.
/Stefan


marwar

”Stabilitetsskon Waverider” – en groda va ? Inte alls en (anti-)pronationssko, är möjligen en hyfsat stabil neutral sko.


Stefan Larsén

Hej Marwar,
Javisst, du har helt rätt – det var en groda. Texten är uppdaterad nu, tack för att du uppmärksammade det.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Så laddar ultra-eliten inför VM på 100 km
Blogg

Så laddar ultra-eliten inför VM på 100 km


Fredagen 21 november arrangeras Ultra-VM på 100 km i Doha, Qatar. Från Sverige finns fem löpare med i startlistan: Jonas Buud, Fritjof Fagerlund, Linus Holmsäter, Sophia Sundberg och Frida Södermark. Vi tog pulsen på Frida så här en knapp vecka innan start.

Hej Frida! Hur laddar du just nu?
– Tiden går främst åt till att nätverka för att få igång mitt företag Löparäventyret, och så springer jag en del. Jag springer ofta dit jag ska. Den här veckan har det varit rätt mycket, det blir mindre nästa vecka. Jag kommer att vara på plats i Qatar på onsdag, två dagar innan loppet. Tills dess lever jag helt enkelt som jag brukar. 

Ökar du upp energiintaget inför loppet? 
– Nej det kan jag inte påstå, jag äter alltid rätt mycket. Men dagen innan har jag en angenäm uppgift, vila och att äta massor. Jag gillar den sistnämnda uppgiften.

Du har tidigare sagt att din favoritdistans på tävling är maraton. Men vilka är dina största styrkor och utmaningar på 100 km?
– Största utmaningen är att få i sig rätt och tillräckligt med energi. Min styrka är att jag kan gå ut i ett lämpligt tempo och hålla det väldigt länge. Sedan är mitt pannben stenhårt.

Vad har du för målsättning för loppet?
– Det är första gången jag ställer upp i ett lopp på 100 km och är helt förberedd. Jag siktar på att slå mitt personbästa på 8:08:45 och målet är 7:45. Det vore roligt och om allt går som det ska fixar jag det.

Hur ser konkurrensen ut?
– Den är hård. Flera av de tjejerna som, liksom jag, placerade sig bland de 10 bästa i Comrades är med. Men jag tänker mest på att det ska bli roligt att träffa dem igen. I synnerhet vinnaren Ellie Greenwood som jag delade rum med.

Du har Rune Larsson som tränare, hur ser ert samarbete ut?
– Han är mer som en rådgivare och bollplank. Han, precis som jag, vet att jag inte kan följa något strikt träningsschema. Jag är mer en livsstilslöpare. Det sociala och mina äventyr går oftast först. Men jag vet ungefär vad jag borde göra under en vecka och sedan placerar jag in de passen där det finns tid, eller så springer jag dit jag ändå ska. Vi har samarbetat i ungefär 1 år och den största förändringen sedan dess är att jag springer mindre intervaller. Dock spinger jag en del intervaller. 

Hur ser en typisk ut när du inte är precis i uppladdningen inför lopp? 
– Det varierar mycket, men jag tränar 15-23 mil i veckan beroende på vad jag har framför mig. Det mesta är vanlig distansträning i ett för dagen behagligt tempo. Under vissa av passen lägger jag in fartökningar. Intervallträning av olika art 1-2 gånger i veckan. Jag tränar nästan varje dag på morgonen innan frukost och sen på eftermiddagen. När jag springer långa pass, längre än 30 km, tränar jag bara ett pass den dagen.

Vad har du för planer efter VM?
– Jag vill springa på fina ställen i nya länder. Antingen för att träna eller så letar jag upp några roliga lopp. Nästa år planerar jag att springa Stockholm Marathon, SM 100 km i Stockholm och så Spartathlon. Spartathlon, som går mellan Aten och Sparta, mäter dryga 24 mil och är en klassisk ultratävling.

Läs mer om Frida på Löparäventyret.se

Här hittar du IAU:s lista över alla VM-deltagare 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Så sätter du upp mål för din traillöpning
Blogg

Så sätter du upp mål för din traillöpning


Det är en kall och kylig novemberkväll och tröskeln till att dra på sig träningskläderna och pannlampan känns högre än någonsin. Känner du igen dig? Då kan en tydlig målsättning komma väl till pass. Ett specifikt huvudmål är effektivt oavsett om målet innebär att springa 5 km under 30 minuter, genomföra ett fjällmaraton 2015 eller förbättra den allmänna hälsan.

För att göra målsättningen mer konkret och tydlig brukar det vara effektivt att skriva ner målet på en lapp som du sedan sätter upp hemma där du ofta ser den. 

3 tips för att skapa ett motivationshöjande mål

1. Utmana dig
Hitta en lämplig utmaning du brinner för. Forskning har visat att de bästa målen är höga och djärva samtidigt som de bör vara realistiska och trovärdiga.

2. Gör målet specifikt
Sätt ett specifikt/mätbart mål som sträcker sig över en tidbestämd period. Exempel: ”Jag vill springa snabbare och orka längre”, är inte specifikt. ”Jag vill springa testrundan under 15 minuter”, är specifikt.

3. Våga spänna bågen 
Oavsett målsättning är det viktigt att vägen fram till målet i sig är mödan värd. Var inte heller rädd för att misslyckas! Det värsta som kan hända om du inte når ditt mål är att du får revidera och/eller utvärdera hur du på annat sätt kan nå det i framtiden.

När du har hittat en lämplig målsättning som känns rätt för dig, är det dags att skapa strategin för att nå dit du önskar. Fundera över vad du behöver göra för att uppnå målet. Skriv ner svaren på:

  • Vilka pass ska du träna? 
  • Vilka syften tjänar träningspassen?
  • Vilka dagar och tider ska du träna?
  • Finns det några delmål på vägen som du kan använda dig av?

Känns det här svårt kan det vara lämpligt att ta hjälp av en löpcoach i din närhet. De flesta utbildade löpcoacher är duktiga på målsättningsarbete och kan hjälpa dig att hitta drivkrafter till din löpträning. 

ARTIKELN PRESENTERAS AV FJÄLLMARATON SÄLEN | BOKA DIN PLATS HÄR 


Antal kommentarer: 1


Sluggo

Snyggt med två knäproblem i förgrunden på motivationsbilden… 🙂



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Veckans triathlet: Amanda Bohlin
Blogg

Veckans triathlet: Amanda Bohlin


Namn: Amanda Bohlin
Ålder:  25
Längd:  160 cm
Vikt:  48-50 kg
Klubb:  Puppy triahlete society
Hemsida/ blogg: puppyts.se\amanda

Berätta lite om din idrottsbakgrund:
– Jag är uppväxt i Åtvidaberg där fotboll är störst, så jag har spelat fotboll från 6 års ålder fram tills jag var 18 år. Har till och med gått fotbollsgymnasium i Åtvidaberg. Efter gymnasiet blev det orientering och löpning.

Hur kommer det sig att du började med triathlon?
– Början av året 2011 blev jag utmanad att köra Stockholm triathlon. Hade då ingen aning om vad det var men tyckte det verkade spännande och roligt. Fastnade direkt och kort efter att jag gjorde den tävlingen träffade jag Mikael Sahlberg och då var det kört 😉

Vilken distans satsar du på?
– Kortdistans, sprint och olympisk. Men jag kommer även tävla några Ironman 70.3 också.

Hur ser en träningsvecka ut för dig?
– Det är väldigt olika beroende på säsong. Men ett exempel på en träningsvecka kan se ut så här:

Måndag: Sim 3500 m. Em: löp 10km + cykel 1 tim
Tisdag: Löp 15 km fartlek + sim 4000m. Em: Sim 6000m 
Onsdag: Sim 3500 m +styrka. Em: cykel 2 tim fartlek + löp 10 km 
Torsdag: Löp 45 min + löpstyrka + Sim 4000 m. Em: Sim 6000 m
Fredag: Styrka + Sim 4000 m. Em: Cykel 2 tim + Löp 10 km 
Lördag: Vila 
Söndag: Cykel 3 tim + löp 15 km fartlek

Hur lägger du upp träningen över året?
– Under vintern blir det grundträning med mycket mängd, våren blir det mer tävlingsspecifikt, sommaren tävlingssäsong och hösten är till för återhämtning.

Vilka är dina svagheter?
– Simningen.

Vilka är dina styrkor?
– Cykel och löpning – jag har bra uthållighet.

Hur ser din träningsfördelning ut mellan de olika grenarna?
– Hm.. jag lägger mest tid på simningen eftersom det är min svagaste gren. Men det är också lite olika beroende när på året, jag skulle generellt säga att jag ägnar ungefär 50% av tiden till simning, 25% till cykling och 25% löpning.

Vad är ditt stora mål nästa år?
– Att ta ITU-poäng, köra EM i kortdistans (om jag kvalar) och i halvdistans IM, 70.3.

Vad är dina tre bästa tips till nya triathleter?

  • Gå med i en triathlonklubb där du kan få hjälp med t.ex. simningen
  • Hitta kontinuitet i träningen
  • Ha roligt!

 Var tycker du det är bäst att träna?
– Just nu är det Cambridge på Nya Zeeland!

Hur många punkor innan du bryter?
– Om du får punka i en sprint eller olympisk är det princip kört. Du har inte tid att byta och du har heller inte med dig utrustning för sådant.

Värsta och bästa simning:
– Varje simpass skulle jag säga, det är ganska mycket hat/ kärlek i den grenen.

Hur många timmar tränar du en vanlig vecka i april?
– Det blir ungefär 25 timmar.

Våtdräkt:
– Victory D, Zone3.

Cykel (huvudsaklig tävlingscykel):
– Just nu en Argon 18, krypton.

Idrottsliga meriter (tider, medaljer m.m.):
– Under 2014:

  • Sprint-SM: 1a
  • Norska mästerskapen, sprint: 1a 
  • Tensor Tjörn Triathlon (Halvdistans IM): 1a (4.20h -» 28min + 2.27 + 1.22 min) 
  • SM 5000m, Umeå: 12a (17.14 min)

Målsättning:
– Att vara med och tävla i VM-serien i kortdistans.

Amanda Bohlin i Nya Zeeland.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Det är ju bara muskler! Vad är ni rädda för?


Kvinnor och muskler. En debatt som med jämna mellanrum dyker upp på bloggar, i medier och på Facebook – till exempel just nu. Får kvinnor ha muskler? Gillar män kvinnor med muskler? Är det kvinnligt med muskler? Och mina svar är: klart vi får, det skiter väl jag i och JA!

För mig är det mest kvinnliga jag kan tänka mig just att vara stark, att vara självständig, att klara av saker, vara kapabel. Och det kräver muskler. Att flytta möbler, fälla ett träd, bära barn, orka bära upp en krogig rygg. Jag vill känna att jag klarar av allt sådant rent fysiskt utan att hela tiden behöva be om hjälp. Och när jag är stark rent fysiskt känner jag mig stark mentalt. Det är viktigt för mig, och det är viktigt för den bild av kvinnor jag vill ge till min son. Han ser att hans mamma är stark. Han ser att mamma orkar leka i lekparken och klättra i klätterställningar. Och när man frågar vem som är starkast i familjen skrattar han bara och säger ”Mamma”, för honom är inget annat tänkbart. (Och det handlar inte om att min sambo är osedvanligt svag.)

Sen tycker jag att det är snyggt. Jag vill ha fylliga axlar mycket hellre än fylliga bröst. Faktum är att jag gillar mina A-kupor, för de gör att man ser bröstmusklerna bättre. Och jag vill ha stora rundningar på baksidan på låren. Fåfängt, ja visst, men prestationerna som jag fått musklerna av och skaffar musklerna för att klara av, är vikigare än hur de ser ut. Utseendet är bara en bonus. Ett synligt kvitto på allt jobb jag lagt ner. Och det är snyggt till en viss gräns, tycker jag. Men det gäller ju både män och kvinnor, gubevars! Jag är inte ett fan av bodybuilding-tävlingar där de roterar på scenen som grillade kycklingar, hur starka de än är, för då handlar det ju till syvende och sist inte om prestation, utan bara om utseende.

Problemet med kvinnor och muskler måste handla om att kvinnor tar sig in på ett traditionellt manligt område. Åtminstone när det handlar om män som kommenterar kvinnors ”för muskulösa” kroppar. Precis som när kvinnor började ha byxor, eller när vi började ta oss in i bolagsstyrelser. ”Va!? Är ni här nu också!?” Plötsligt vill vi också bygga lats och knäböja med de stora vikterna och männen skälver i sina grundvalar. Maka på er, liksom! Men jag är medveten om att det långt ifrån bara är män som kommenterar på svällande armmuskler på kvinnor. När kvinnor ger sig på varandra handlar väl ändå oftast om att man inte unnar varandra framgång, men det är nog ett problem som snarare rör kvinnor i relation med andra kvinnor, än just muskler. De blir väl avundsjuka för att de själva inte orkar gå till gymmet, tänker jag. ”Nä, vet du jag vill inte styrketräna för då blir jag så grov” = ”Jag orkar inte styrketräna.”

Men helt uppenbart är det inte tänkt att vi ska se ut så här. Kvinnor får ha stora bröst, men inga lats. Vi får ha smal midja, men inga stora triceps. Och vi får ha höfter, men inga stora lårmuskler. Kläder idag är inte gjorda för det. Nu är jag sällan klädd i något som inte är stretch, men det har väl hänt att jag provat klänningar i affärer och slagits av att de aldrig räcker runt ryggen. Och då är jag ju inte ens särskilt stor! Samhället är inte gjorda för oss.

Jag ser ett enda problem med kvinnor och muskler, och det är när de används som ytterligare ett sätt att objektifiera kvinnor. På samma sätt som stora bröst kläms de in i små bikinis och svankas upp mot en kamera med dimmig blick från toksminkade ögon. Ja, visst, det ligger fortfarande mycket jobb bakom de musklerna men då har det starka, det självständiga bytts mot något helt annat, något att tråna efter och bara ett nytt steg i objektifieringen av kvinnor. Och det gillar jag inte. Ska ni tråna efter muskler får ni göra det när de används. Gå till gymmet! Men ni kan ju göra det lite finkänsligt, stå inte och glo.

Så tänker jag. Vad tycker ni?

(Och nej, jag har inte en sådan där konstig tatuering på ryggen. Det var liksom bara en… grej vi höll på med.)



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*