MEST LÄSTA
Favoriterna levererade i helgens SM i halvmarathon
Blogg

Favoriterna levererade i helgens SM i halvmarathon


Isabellah Andersson (Hässelby SK) tog sitt 27:e SM-guld då hon vann Kungsholmen Runts halvmaratonklass i lördags medan Abraham Adhanom (Eskilstuna Friidrott) tog sin fjärde raka SM-seger på herrsidan.

Abraham inledde loppet med att dra ifrån alla andra löpare under de första flacka kilometerna längs Norr Mälarstrand. Därefter fick han sällskap av Johan Larsson (Strömstad LK) och Andreas Åhwall (Hässelby SK). Andreas släppte ganska snart igen medan Johan hängde på förbi knappt 15 kilometer. Sista dryga halvmilen låg Abraham ensam i toppen, han passerade mållinjen på 1:04:38. Segermarginalen blev 25 sekunder till Johans 1:05:03 (som innebar nytt personbästa med 3 sekunder). 

Topp 3 Herrar

1. Abraham Adhanom, Eskilstuna Friidrott, 1:04:38
2. Johan Larsson, Strömstad Löparklubb, 1:05:03
3. Anders Kleist, IK Akele, 1:06:43 

För Isabellah blev loppet en sololöpning redan från början då hon drog ifrån närmaste kvinnliga konkurrent med cirka minuten per halvmil, segermarginalen blev drygt fem minuter och tiden slutade på 1:11:56. Malmö AI:s Louise Nilsson upprepade sitt silver från i fjol. Efter henne gick Josefin Gerdevåg (KFUM Örebro) ut starkt under loppets första halva men fick därefter se sig passerad och frånsprungen av Therese Olin (Ullevi FK). Therese krympte avståndet till Louise från 51 sekunder vid 10 kilometer till 14 sekunder i mål. 

Topp 3 Damer

1. Isabellah Andersson, Hässelby SK, 1:11:56
2. Louise Nilsson, Malmö AI, 1:16:58
3. Therese Olin, Ullevi FK, 1:17:12 

Källa: Friidrott.se

Anders Larvia från Team Asics Go Run It satte nytt personbästa på 1:21:39, men kände efter loppet att han har ännu mer att ge.
– Jag är nöjd med genomförandet och känner att det finns ytterligare tid att kapa på halvmaran. Ser på kilometertiderna att det gick något ojämnt och behöver bli bättre på att hitta rätt tempo från början, säger Anders i sin blogg. 

Asics Go Run It: Här kan du läsa Anders lopprapport

I Kungsholmen Runts 10 kilometersklass vann Hässelby SK:s Charlotte Karlsson på 35:24. Hon följdes av Ida Nilsson (Högby IF) på 35:45 och Ulrika Flodin (Rånäs 4H) – som bloggar hos oss på RW – på 36:43. 

Ulrika Flodin: ”Gårdagens Kungsholmen Runt 10 km påminde mig om varför jag älskar löpning”

På herrsidan bestod medaljtrion av Olle Walleräng (Spårvägens FK) på 29:48, tätt följd av klubbkompisen Ebba Tulu Chala på 29:49 och på tredje plats Daniel Lundgren (Turebergs FK) på 30:30. Loppet avgjordes under soliga löparförhållanden i Stockholm.

Alla resultat från Kungsholmen Runt



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Del 3 | Recept för en lyckad säsong
Blogg

Del 3 | Recept för en lyckad säsong


Kort sammanfattning från del 1 och 2:

  • Det finns många fungerande recept för att tillreda den perfekta säsongen. Hämta gärna idéer och inspiration från andra, men undvik att blanda för mycket och våga lita på din egen förmåga.
  • Sätt olika mål för säsongen: Trygghetsmål, realistiska mål, barriärbrytande mål.
  • Välj ut dina huvudmål för säsongen. Runt dessa huvudmål kan du sen komponera resterande tävlingar. Välj dina A-tävlingar, B-tävlingar och C-tävlingar.
  • Vikten av att proportionerna är rätt fördelade i träning, kost och vila för att orka med säsongen och kunna prestera på tävling.

Läs del 1 här.
Läs del 2 här.

Proppmätt?
Under en riktigt bra middag njuter jag hela tiden och låter goda smaker explodera i munnen. Samtidigt gör pauserna mellan rätterna att jag inte blir proppmätt, utan när det är dags för nästa rätt så är jag sugen på den.

Detta kan överföras på hur mycket vi tränar under tävlingssäsongen. Om vi lastar på för mycket träning mellan racen blir vi både fysiskt och mentalt slitna. Hur ska man då lägga upp träningen under säsongen?

Som alltid är svaret väldigt beroende på person. Fysisk status, mental status, syfte och mål etc.

Några tips som jag vill ge är:

– Våga vila/ träna mindre inför tävling så du är både fysiskt och mentalt laddad. Inför en olympisk distans, trappar jag ner sista 5 dagarna men kör kvalitetspass även under dessa. Inför en Ironman börjar jag trappa ner 10 dagar innan och kör bara väldigt korta pass (15-20 min) de sista 5-6 dagarna. Exempel:

  • Kör en rejäl genomkörare lördag och söndag 14 dagar innan tävling, vila helt måndag, kvalitetspass resten av veckan och helgen därpå.
  • Kör en genomtänkt taper week. Om du tävlar på lördag så kör t ex sista löpintervallerna på måndagen. Förslag: 4 x 1 km snabbt, cykelintervaller tisdag, simma onsdag, vila torsdag, kort simning och några löpruscher fredag.

– Våga vila efter en tävling. När en tävling är genomförd betraktar jag den träningsmässigt som ett kvalitetspass inför nästa tävling. Jag vill då säkra återhämtningen så att jag får ut maximalt av det ”träningspasset”.

– Efter en olympisk distans – vila i alla fall två dagar, eller kör väldigt lätt återhämtningsträning.

– Efter en IM-distans – vila helt i 4-5 dagar. Räkna med närmare 2 veckor med fokus på återhämtning. Våga vila lite mer istället för lite mindre. Behovet av återhämtning beror förstås på fysisk kondition och hur mycket du tagit ut dig, men det ökar alltid med stigande ålder. En 50-åring behöver mer tid för återhämtning än en 30-åring.

Ser hur du trancherar gåsen – redan innan den är stekt
Jobba med visualisering, d v s föreställ dig hur du genomför viktiga lopp. Se starten framför dig, simningen, växlingen, cykelmomentet, nästa växling och löpningen. När jag såg mitt finisherfoto från Kalmar järnman 2011 där jag fixade målsättningen att gå under 9 h på IM-distansen kändes det som att se bilden jag tittat på för min inre syn större delen av vintern. Det är bevisat effektivt att jobba med visualisering. Lyssna på stjärnkockar som beskriver sina paradrätter – de har alltid en klar bild av slutresultatet och vägen dit innan de sätter igång.

Mise an place
Säkra att du har koll på din utrustning med några dagar kvar till tävling. Det ger förutsättningar för att vara avslappnad dagarna innan. Väl på plats är det klokt att hämta nummerlapp i god tid och se över utrustning, fylla på flaskor och förbereda energigel och liknande. Räkna med att något oförutsägbart händer och att du inte är den ende som vill gå på toa strax innan start… Att ha med en påse med lite toapapper kan vara en räddare om de blå båsen har slut på sitt.

Erfarenhet – kunskap vi har strax efter vi hade behövt den.
Tillåt dig att utvecklas. En förutsättning för att nå vår fulla potential är att vi utgår från att vi ännu inte nått den. Således ska vi inte försöka bevisa vad vi kan under träning och tävling, utan utgå från att vi ständigt kan utvecklas, lära oss och bli bättre. Ta Patrik Nilssons fantastiska exempel från förra året där han i Kalmar Ironman kör på över sin förmåga och tokväggar. Många kanske hade sett det som ett misslyckande, men Patrik tog det uppenbart som en erfarenhet. Den erfarenheten tog han med sig till IM Malaysia ett par månader senare. Där använder han erfarenheten på bästa sätt och är först i mål av alla!

För att sammanfatta:

  • Formulera en inspirerande målbild – så du vet vart du ska.
  • Välj och välj bort – så du kan fokusera.
  • Anpassa dig till nuläget – d v s kombinera planering med parering.
  • Se vilan och återhämtningen som en nyckelkomponent som leder till målet.
  • Visualisera dina viktiga tävlingar under träningsperioden.
  • Tillåt dig att ”misslyckas” – då kan du också utvecklas till din fulla potential och bli en mästerkock!

Låt dig så väl smaka av en riktigt läcker triathlonsäsong 2015!

För mer inspiration, läs gärna Carls blogg: sub9top10.com/ och mer om träningsresor som han arrangerar kan ni hitta på invictustravel.se/ 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Supertalangen Anna Silvander gillar när mjölksyran sprutar
Blogg

Supertalangen Anna Silvander gillar när mjölksyran sprutar


Först vid 17 års ålder testade hon friidrott för första gången. Idag är sueprtalangen Anna Silvander 21 år och vågar redan snegla på Abeba Aregawis svenska rekord på 800 meter. Högsta drömmen är att få springa på en fullsatt OS-arena i Rio de Janeiro nästa sommar. 

De som tror att Anna Silvander har glidit på en räkmacka mot löparframgångarna vet inte vad de pratar om. Hon har inte bara gott om talang – hon vet också vad hon vill och vad som krävs för att nå framgång. Anna Silvander går i gång på de riktigt snabba och tuffa träningspassen.

– Jag vet, jag är kanske lite sjuk i huvudet men jag gillar när mjölksyran sprutar och kroppen skriker av smärta. Samtidigt måste man ju tycka om att ta i hårt när man satsar på löpning, säger Anna.

– När förstod du att du kunde bli riktigt snabb?
– Jag vet inte om jag har förstått det riktigt än, haha. Möjligen började jag inse det lite grand under förra säsongen. Jag satt och kollade Sverigestatistiken och tänkte: Shit, jag ligger ju ganska högt upp. Men egentligen är det väl först efter årets inomhus-säsong som jag på allvar förstått att jag har potential och kan förbättra mitt pers ännu mer.

Det var under inomhus-EM i Prag i år som stora delar av svenska folket fick upp ögonen för Anna Silvander för första gången. Hennes löpning räckte aldrig till någon finalplats i 800 meter, men att nå semifinal i ett stort mästerskap var långt bättre än förväntat.

Hennes insats i inomhus-SM i Sätra fick också många att höja på ögonbrynen. Totalt respektlöst tog hon tidigt initiativet och sprang ifrån alla andra. Det var utklassning på hög nivå, och efter en ren sololöpning stannade klockan på 2.03,36. Det är just detta som är Anna Silvanders signum. Att vara helt orädd och att våga ta initiativet.
– Faktum är att jag ofta får höra det. Att jag är den där tjejen som sticker iväg och drar hårt i täten. Det tycker jag är roligt att höra; jag vill vara den typen av löpare som alltid vågar vara modig.
– Samtidigt tvingas du tänka annorlunda i de mästerskap där du möter internationellt motstånd?
– Jo, det blir en helt annan situation. Man står där och har plötsligt många extremt bra löpare runt omkring sig. Anspänningen blir mycket intensivare och nervositeten ökar naturligtvis. Det är också en helt annan känsla när man springer om placeringar istället för tider.
– Kan du beskriva taktiken under EM-loppen?
– Det var faktiskt jättesvårt, eftersom det var en ny situation för mig. Strategin att inte ligga i front och dra, utan istället ligga mitt i fältet bland knuffarna och försöka hänga med, var väldigt annorlunda.
– Men det gick ändå ganska bra?
– I försöket var jag inte riktigt beredd, utan hamnade på bana två på grund av att jag var orutinerad. Men i semifinalen gick det bättre. Då var jag lite tuffare och tog mig till bana ett. Det var en grym erfarenhet och jag ser verkligen fram emot att springa fler mästerskap.

Anna Silvander har provat på de flesta idrotter. Hon var lovande i fotboll, men fastnade för friidrott. Det är alltid intressant att analysera vilka individer som till slut fastnar för den stenhårda konditionsidrotten som löpning är. Oftast är det nämligen inte slumpen som för dem dit.


Vill du läsa hela den här artikeln – och ta del av Anna Silvanders träningsupplägg?

Det här är början av en artikel från Runner’s World nummer 5 2015.
Du kan läsa hela artikeln och tidningen digitalt genom följande:



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Nervigaste PT-timmen


Fredagen var en synnerligen jobbig dag. Det var dubbla träningspass på morgonen och sedan 6 PT-timmar i rad utan rast som avslutades med att jag skulle träna min egen PT-lärare Erik Börjesson. Ett av träningspassen var dessutom ett PT-pass med coach Jakob som skulle styra upp och ordna till mina muscle ups, så det var också jättenervöst. Jag har känt mig som en sladdrig trasa när jag gör muscle up-försök och nu var det dags att styra upp det.

Just det gick över förväntan! Lite teknikputs och tricks från Jakob resulterade i att jag svävade upp över ringarna med bara pyttelite hjälp från honom. Han sa att han petade på mitt baklår med pekfingret och tummen, det var allt. Jag var överlycklig när jag gick därifrån och högg tag i mina egna PT-kunder. Äntligen kändes det som att målet är inom räckhåll, och det var en klar vändning från hur det har känts på ett tag nu. Jag har jobbat upp jättebra styrka i överkroppen, men ändå har en muscle up känts allt längre bort. Och så vände allt på en timme. Snart sitter den!

Erik Börjesson, som jag hade som lärare på PT-utbildningen, vann en PT-timme hos mig i en tävling på Facebook. Otroligt kul och fruktansvärt nervöst. Jag nervössvettades i flera dagar innan det var dags. Jag hittade några svaga punkter hos honom och körde bröstryggsträning och sedan elaka intervaller med toes to bar, tunga marklyft och 15 kalorier på Airdyne (moahahahaha). När timmen var slut var han jättetrött och jättenöjd. Och jag var jättelättad. Så himla skön känsla! När han dessutom la upp bilden ovan på sin Instagram kändes det så otroligt bra. Stolt? Jajamensan!

Nu blir det ny vecka med träning och jobb. Och kanske en muscle up (!?) Kanske. Man vet aldrig. Längre.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Värm upp på rätt sätt och få ut full effekt av tävlingen
Blogg

Värm upp på rätt sätt och få ut full effekt av tävlingen


Det är den första repetitionen under ett intervallpass, du flåsar som ett ånglok och benen känns som de fastnat i kvicksand. Känner du igen känslan? Men du vet också att den andra repetitionen kommer att kännas bättre, och att du hittar rytmen i den tredje.

Det som sker är att kroppen gradvis anpassar sig till den allt hårdare belastningen så att ansträngningen upplevs som mindre. Det innebär i sin tur att om du värmer upp riktigt effektivt så kommer du att kunna springa med maximal kraft redan från början av träningspasset eller tävlingen.

När du springer snabbt kräver musklerna omedelbart mer syre. För att möta kravet ökar andningsfrekvensen och pulsen, och blodet strömmar snabbare genom ådrorna för att hinna leverera syre till musklerna. Men när de här olika systemen kommit igång har musklerna redan börjat använda de anaeroba energireserverna, och det är då känslan av att springa i kvicksand uppstår.

Om du däremot lägger in några minuters hård löpning redan under uppvärmningen kan du få det syretransporterande systemet att arbeta på maximal effektivitet från start. Så här gör du för att mota den värsta smärtan under ett träningspass – redan under uppvärmningen.

TA I ORDENTLIGT  
För att få igång kroppen ordentligt måste du höja mjölksyrenivån i kroppen, vilket grovt uppskattat motsvarar ditt tävlingstempo på halvmaraton. En annan variant är att springa två till tre minuter i din tävlingsfart på milen. 

PERSONLIG ANPASSNING 
Det är inte givet att den uppvärmning som passar en löpare bäst passar lika bra för en annan. Pröva dig därför fram gällande längd, intensitet och tid för att nå fram till den kombination som fungerar bäst för dig. 

LIGG RÄTT I TID 
Försök att vara klar med uppvärmningen ungefär tio minuter före starten i ett lopp. Du behöver inte få till det exakt, forskare har konstaterat att effekten av uppvärmningen varar i 45 minuter. Det är heller ingen större fara om återhämtningstiden inför loppet blir några minuter kortare. Det blir ofta lite stökigt vid starten i större lopp, så var flexibel och behåll lugnet.

KLART FÖR START
Ju kortare och snabbare lopp, desto viktigare är det att vara rätt uppvärmd. Här är några tumregler att utgå från:

5 kilometer: Avsluta uppvärmningen med 2-3 min i din 10-kilometersfart.

10 kilometer: Avsluta uppvärmningen med 4 min i din maratonfart i början och sen accelererar till ett tempo strax över din halvmaratonfart i slutet.

Halvmaraton och längre: Det räcker med en kort jogg och några stegringslopp. I långa lopp är fulla glykogenförråd (att du har laddat med tillräckligt mycket energi) viktigare än syreomsättningen.

LÄS MER
Bästa uppvärmningen inför löppasset
Knyt dig varm – och spring snabbare
 


Antal kommentarer: 1


J.S COACHING ML

Njaaa……med mycket lång erfaring och stöd av forskning är det så att det räcker med 8-10 minuters lätt joggning för att muskulaturen skall bli ”varm” och väl blodgenomströmmad och redo för hårdare arbete.Därefter är det stretching som gäller och slutligen 2-3 snabba drag på ca 60-80m ….därefter är du redo för loppet.Men just för Marathon skall man utesluta dom snabba dragen och nöja sig med 1-2 minuter i beräknad maratonfart.Det gäller att spara på energin så mycket som möjligt.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*