Tränings-PMS
Här sitter jag och känner mig dålig. Det där var i torsdags och jag hade marklyft gång på gång på nära 100 kilo. Jag borde känna mig stark och duktig, jag hade ju trots allt som träningsmål för ett par år sedan att lyfta 100 kilo EN gång. Men i stället kände jag mig dålig. Och svag. För att jag började jämföra mig med andra, inte med mig själv. Jag valde att sura ihop över att jag stod och marklyfte knappt vikten som coach Númi hade kört ryck på ett par dagar tidigare. Och jämförde med hur mycket Coach Patricia tar i marklyft. Nu är det ju så här att Númi ska tävla i EM i crossfit och Patricia precis var och tävlade i EM i tyngdlyftning, så det är ju inga dunungar jag jämför mig med. Men där och då spelar det ingen roll. Jag är svag och dålig.
Nu har jag börjat se ett mönster. Jag har sådana här dagar ibland, men har tänkt att ”Så är det väl bara”. Men nu har jag kunnat koppla ihop det här med att jag ett par dagar senare får molande ont i magen. När värken är borta känner jag mig stark igen. Jag lider helt enkelt av tränings-PMS! Det är otroligt skönt att se ett sådanat här mönster, för då vet jag vad som händer nästa gång känslan av att man är kass kommer krypande. Det kommer att släppa, och det snart!
Idag var jag tillbaka på banan igen, stark som en oxe och uthållig som en häst. Och utan molande värk i magen.


