MEST LÄSTA
Så börjar du träna igen efter graviditeten
Blogg

Så börjar du träna igen efter graviditeten


Det finns många fördelar med att försöka börja om med träningen efter förlossningen. Träningen hjälper kroppen att bygga upp bäckenbotten igen och gör att du får tillbaka styrka, rörlighet och balans. Den gör dig också piggare och mer rustad att orka vardagen med ett litet barn. Här förklarar barnmorskan Jennifer Berglund hur du börjar om – i åtta säkra steg. 

Dessa råd är menade som en riktlinje för hur du kan tänka kring träningen och upptrappningen av den, men självklart finns mycket stora individuella skillnader. Om du är en van löpare som sprungit även under graviditeten går det sannolikt att återuppta löpningen både tidigare och på längre sträckor än om du inte tränat alls under graviditeten. Och likadant åt andra hållet: om du är ovan vid träning kan du behöva längre tid för återhämtning och börja försiktigare.

Så ta tidsangivelserna och råden om intensitet med en nypa salt och anpassa efter dina egna förutsättningar – både utifrån hur din träning såg ut innan förlossningen och utifrån hur mycket din kropp påverkats av graviditeten och förlossningen.

Skynda långsamt

Även om det är viktigt att komma igång med träningen är det allra viktigaste att du hinner landa i den nya tillvaron och låter kroppen få tid att läka ordentligt. Så skynda långsamt och lyssna på vad din kropp klarar av. Försök släppa på prestigen, var generös mot dig själv – och backa tillbaka om något inte känns bra eller om en övning gör ont.

Jennifer Berglund är barnmorska och författare till boken Den fjärde trimestern. Foto: Kate Gabor

För de allra flesta fungerar det bäst att börja med bäckenbottenträning och promenader för att sedan trappa upp träningen. Efter en långsam start går det bra att successivt lägga till enklare styrketräning. Börja gärna med att använda den egna kroppsvikten eller gummiband, för att sedan öka på med vikter. 

Vid obehag eller smärta från underlivet eller bristningen kan det vara klokt att vänta med träningen, eller med att trappa upp, tills efter att du varit på efterkontrollen hos barnmorskan. Detta gäller särskilt vid en större bristning (grad 3 eller 4). Hopp och löpning rekommenderas generellt från tidigast tolv veckor efter förlossningen, oberoende av förlossningssätt.

Kom igång med träningen, steg för steg

1. Djupandning 

Djupandas vid några tillfällen varje dag för att försiktigt aktivera bäckenbotten. Vila i övrigt helt första veckan och låt bristningen få en chans att börja läka.

2. Bäckenbottenträning 

Hitta knipet där anus, slidan och urinröret knips åt, och träna sedan på styrka och uthållighet.

3. Promenader

Starta med korta och långsamma promenader och öka successivt när du känner att kroppen är redo. Till en början är det klokt att gå på relativt plan mark, för att sedan lägga till sträckor med mer backar.

4. Enklare styrketräning 

Börja med bara den egna kroppsvikten och trappa upp långsamt med först gummiband och sedan lättare vikter. Vänta ytterligare en tid med tyngre styrketräning. För att du ska kunna bygga upp hållningen efter förlossningen behöver magmusklerna sakta börja aktiveras igen. Spänn magen lätt, som om du ska parera ett slag mot magen, håll kvar i några sekunder, och slappna sedan av. Upprepa några gånger om dagen och kom ihåg att hela tiden andas. Börja med detta när det inte längre gör ont att aktivera bukmusklerna.

5. Simning 

Simning är generellt en skonsam träningsform som inte belastar kroppen lika mycket som träning utan vatten. Men eftersom bad ger ökad risk för att bakterier ska ta sig in i livmodern och orsaka en infektion, bör du vänta med att simma tills blödningen slutat helt.

6. Cykling och joggning 

När kroppen blivit starkare och grundstyrkan känns stabil kan du testa att jogga eller cykla. Korta rundor med kontroll över bäckenbotten är det som gäller till en början (men kom ihåg att inte aktivt knipa under träningen). Ta små korta steg och lyssna på kroppen – både under passet och efteråt. Undvik till en början mycket löpning i nedförsbackar, för att inte belasta bäckenbotten för hårt. 

Backa tillbaka till bäckenbottenträning och enklare styrketräning igen, eller öka på, beroende på hur det känns i kroppen. Cykling går oftast att börja med tidigare än löpning, eftersom det är mer skonsamt för kroppen, men när du kan börja beror mycket på vilken typ av bristning du fått och hur den läkt. Ett extra mjukt sadelskydd kan vara till hjälp den första tiden, för att minska trycket mot bristningen. Det kan också vara skönt att först ha varit på efterkontroll hos barnmorskan och ha fått bekräftelse på att bristningen läker som den ska.

7. Normal träning 

Återgå sakta till din normala träning och återuppta exempelvis bollsporter, ridning och tyngre styrketräning.

8. Punktinsatser 

När kroppen återhämtat sig och klarar av den nivå av träning som du önskar, kan det vara bra att se över eventuella behov av punktinsatser. Det kan exempelvis handla om träning för att återfå funktionen i bukmuskulaturen vid delade magmuskler, träning av ländryggen som börjat svanka efter belastningen under graviditeten, eller träning av nacken som fått en ”puckel” av att sitta framåtlutad mycket vid amning.

När kroppen säger ifrån

Att kroppen protesterar och inte är redo för nästa steg i träningen kan märkas på olika sätt, till exempel genom smärta, tyngdkänsla eller urinläckage. Det är svårt att ange någon gräns för vad som ska räknas som smärta, eftersom smärtupplevelser är subjektiva och individuella, men generellt ska träningen inte göra ont eller orsaka urinläckage. Då behöver du återgå till bäckenbottenträning och enklare styrketräning med kroppsvikten en tid, även om det känns trist.

Vissa övningar kan kännas svårare efter förlossningen. Testa att byta ut sådana övningar mot övningar som är skonsammare för kroppen, men som aktiverar samma muskler. Till exempel kan du byta knäböj mot att sätta dig och resa dig från soffan, utfallssteg mot att kliva upp och ner från en pall, och armhävningar mot att placera händerna mot väggen och trycka ifrån.

Var snäll mot dig själv

Var frikostig och förlåtande mot dig själv om du behöver backa tillbaka för att något inte känns bra, i stället för att stressa på kroppen. Om kroppen får återhämta sig i sin egen takt kommer det att ge utdelning i det långa loppet. Det finns ingen skam i att inte fullfölja det träningsupplägg du från början hade tänkt dig, exempelvis vid urinläckage.

Det betyder inte att du har planerat dåligt, att kroppen är svag, att du är skadad eller att du behöver växla upp. Det betyder bara att kroppen inte är redo riktigt än. Men det kan också vara ett tecken på att något inte står rätt till, så tveka inte att kontakta vården eller en fysioterapeut om du känner oro. Om du känner osäkerhet inför att komma igång med den lite mer krävande träningen kan en personlig tränare (PT) vara till hjälp.

En handbok för nyblivna föräldrar
Den fjärde trimestern (Bookmark förlag) är tänkt att fungera som en handbok för nyblivna föräldrar, och är skriven av barnmorskan och författaren Jennifer Berglund. Boken handlar om de första månaderna efter förlossningen, med fokus på mamman och vad hon går igenom, både fysiskt och psykiskt. 
Den fjärde trimestern finns att köpa från och med den 28 maj.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sponsrat inlägg
adidas lanserar THE LINE UP – en hyllning till Stockholms alla löparcrews
Blogg

adidas lanserar THE LINE UP – en hyllning till Stockholms alla löparcrews


Inför lördagens adidas Stockholm Marathon presenterar @adidasrunning THE LINE-UP. En hyllning till de crews, elitklubbar och profiler som driver löparvågen i Stockholm framåt.

[ANNONS FRÅN ADIDAS] I år växlar @adidasrunning upp sina samarbeten med @dopestrunners, @yorunningclub, @stockholmrunclub, @fasttrack.runclub och @gorditoathleticgroup genom att lansera unika race kits för varje community – något som tidigare varit reserverat för fotbollsklubbar.

Race kitten har tagits fram tillsammans med varje crew och speglar deras identitet, energi
och uttryck. Första gången de syns är där det betyder som mest – på race day.

Dopest Runners.
Yo Running Club.
Stockholm Run Club.
Fast Track Run Club.
Gordito Athletic Club.
Daniel Pärmenäs.
Spårvägens Friidrottsklubb.
Hässelby SK Friidrott.


Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Vad är den bästa tävlingsstrategin?
Blogg

Vad är den bästa tävlingsstrategin?


För att få ut maximalt av den träning du lagt ner så kan en tävlingsstrategi vara bra att ha. Här är fyra varianter!

Det gäller att få ut så mycket som möjligt under sitt lopp, och då är det framför allt fyra byggstenar som avgör hur bra slutresultatet blir. Träningen är förstås den viktigaste byggstenen, följt av formtoppningen som gör att du känner dig pigg och väl förberedd på tävlingsdagen. 

Kost- och vätskeuppladdningen dagarna innan samt på själva tävlingsdagen är också de mycket viktiga, särskilt ju längre lopp du springer. Till sist bör strategin under loppet och upplägget av det vara genomtänkt – och gärna också testad på något mindre lopp. 

När det gäller strategin spelar både din öppningsfart och hur du disponerar loppet stor roll. Det skiljer däremot en del i disposition om du springer distanser på 10 till 21 kilometer eller om du springer maraton och längre terränglopp. 

Här kommer fyra bra exempel på tävlingsstrategier som du kan testa. Samtliga utgår från en löpare som gör milen på 50 minuter (5.00 min/km). Justera farterna efter din egen kapacitet på milen för att anpassa strategierna efter dig och dina målsättningar. 

1. Den trygga fartstrategin

Vad är det? Den här strategin bygger på att du håller en lugn öppningsfart så att du kommer in i loppet på ett tryggt sätt. Tävlingsstressen släpper efter någon kilometer, och då börjar också musklerna komma igång. Med den här strategin kommer du att känna ett flyt i löpningen och efterhand våga öka farten ju närmare målet du kommer. 

För vem? Den här strategin passar bra för mindre erfarna löpare eller om du har varit skadad/sjuk under en period och är osäker på din kapacitet. Den passar extra bra på längre lopp som halvmaraton och uppåt. 

Gör så här: Öppna i en fart som är betydligt lugnare än din planerade snittfart under loppet. Löp i jämn fart, undvik knuffar och trängsel. När du känner att kroppen fungerar och är igång så höjer du farten till din tänkta snittfart. Ju närmare målet du kommer kan du höja farten ännu mer. Exempel: Starta i 5.15 min/km, löp i 5.00-fart i mitten, avsluta i sub 5.00 min/km.

2. Den jämna fartstrategin

Vad är det? Den här strategin bygger på att du löper i så jämn fart som möjligt. Du har tränat många pass i denna fart och vet hur kroppen ska kännas, vilket ger en viss trygghet. Att du inte rusar iväg i starten gör också att du inte drar på dig mjölksyra tidigt, vilket annars kan hämma din prestation resten av loppet. 

För vem? Strategin passar löpare som är vana att löpa efter klocka och som redan känner sina farter. 

Gör så här: Här finns det utrymme för fartökning sista kilometerna. Öppna till exempel i 5.00 min/km, håll sedan detta tempo i större delen av loppet för att sedan avsluta starkt i 4.45 min/km-fart.

3. Starta hårt-strategin

Vad är det? Denna strategi bygger på att du skaffar dig en bra position i långt fram i loppet, och den ger dig också en liten tidsbuffert när du blir trött. Strategin kan ge en positiv känsla när du kanske ligger längre fram i fältet än du hade trott och klockan pekar mot en väldigt bra tid. Men det finns en risk att du tappar steget när tröttheten kommer och att kilometertiderna då sänks markant. Men friskt vågat, hälften vunnet. Om det håller kan strategin ge dig ett rejält personrekord.

För vem? Denna strategi passar erfarna löpare och är bäst på kortare distanser som 5–10-kilometerslopp, men absolut inte på maraton eller längre terränglopp. 

Gör så här: Öppna i till exempel 4.30–4.45 min/km. Dra sedan ned lite på farten till 4.45–5.00 min/km i mitten och försök att överleva ända till mål. Glöm inte att spurta för publikens och dina anhörigas skull.

4. Negativ split-strategin

Vad är det? Denna strategi bygger på att första halvan av loppet går långsammare än den andra halvan. 

För vem? Att springa med en negativ split är vanligt på maratonlopp bland elitlöpare som ligger i klunga och bevakar varandra för att sedan försöka avgöra loppet under sista halvan. För en motionär kan den också fungera eftersom den ger tryggheten i att man känner sig stark halvvägs in i loppet. Det gör att man förhoppningsvis vågar trycka på under sista halvan när mållinjen är inom räckhåll. 

Gör så här: Öppna till exempel i 5.00–5.05 min/km. Efter halva loppet skruvar du upp farten successivt till 4.55–4.50 min/km, ju närmare målet du kommer.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Tio toppentips inför Stockholm Marathon
Blogg

Tio toppentips inför Stockholm Marathon


Det finns mycket att tänka på när du bestämt dig för att springa ett maraton – speciellt om det är din premiär på sträckan. Därför kan det vara bra att få lite tips inför starten så att du inte behöver slösa onödig energi. Här är tio råd som vi gärna delar med oss av.

1. Preppa utrustningen kvällen före loppet

Ta fram din outfit och dina löparskor, fäst nummerlappen på din tröja/linne. Den innehåller ditt tidtagningschip och ska vara fullt synlig på bröstet under loppet. Bokstaven (A–J) anger vilken startgrupp du tillhör. Fyll i ditt namn och telefonnummer till anhörig på baksidan av nummerlappen. Skriv även om du medicinerar eller har någon åkomma. Detta underlättar för första hjälpen-personal om du skulle få problem under loppet.

Tänk också igenom vad mer som du vill ha med dig till starten som till exempel överdragskläder, regnskydd och tejp samt eventuell energi i form av gels och dylikt.

2. Ät en ordentlig frukost

Eftersom Stockholm Marathon startar klockan 12.00 passar det utmärkt att börja dagen med en ordentlig frukost. Ät sådant du vet att din mage klarar av så du blir mätt men överdriv inte. Se också till att vara färdigäten senast 3 till 4 timmar innan start.

3. Drick ordentligt

Drick både sportdryck innehållande salter och vatten ända fram till starten. Vätska och energi behöver du också fylla på under själva loppet – speciellt om vädret är varmt och fuktigt.

4. Var ute i god tid

Till Stockholms Stadion tar du dig enklast med tunnelbana eller buss på tävlingsdagen. Se till att vara på startplatsen i god tid. Kolla också gärna in kartan över startområdet i förväg så att du vet på ett ungefär var allt ligger.

5. Gå på toaletten – även om du inte behöver

Köerna till toaletterna blir ofta längre ju närmare startögonblicket kommer. Passa därför på att gå på toa direkt när du kommer till startområdet så minskar risken för att du behöver stressa i sista minuten.

6. Leta upp rätt startfålla 

Tillhör du inte den yppersta eliten gäller det att hålla koll på var insläppet till den egna startfållan finns och när den öppnar. Speciellt om du vill hamna långt fram och få en bra start på loppet.

7. Ta det lugnt från start

Ett maraton är så pass långt att du tjänar betydligt mer på att springa defensivt och öka på slutet än att tjuvrusa från början och riskera att gå in i väggen. Det är efter tre mil som maran börjar. För att du ska orka hela vägen gäller det att ha tålamod och is i magen. Trots att adrenalinet flödar, publiken hejar och du känner dig i kanonform.

8. Fyll på vätska redan från början

Börja dricka vatten och sportdryck som innehåller salter du förlorar genom svettning redan vid den första vätskekontrollen. Du fungerar precis som en bil: väntar du för länge med att fylla på bränsle riskerar du att få soppatorsk.

9. Ha roligt och njut – det är det här du har kämpat för så länge

Njut av den natursköna banan och de tiotusentals åskådarna som hjälper dig mot målet. Ta vara på godbitarna, det hjälper dig!

10. Dela upp loppet

Att 42 195 meter är långt är det ingen som betvivlar – men du klarar mer än du tror. Om det börjar ta emot så är det viktigt att tänka positivt. Du är inte ensam. Ta dig till nästa vätskekontroll, gå en stund och se till att få i dig energi. Spring sedan till nästa kontroll och så vidare. Innan du vet ordet av börjar Stadion att närma sig.

Lycka till!

 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Vilken fart ska man springa i?
Blogg

Vilken fart ska man springa i?


Det här enkla löptestet lär dig hur en viss fart ska kännas – och hur små fartförändringar påverkar pulsen och din upplevda ansträngning.

Jag vill att man reflekterar och är koncentrerad när man tränar, för då får man ofta bättre effekt av passet. Givetvis finns det dagar då det är skönt att bara springa en runda helt kravlöst – men jag anser att det är viktigt att lära känna sin kropp som om man vill fortsätta utvecklas och prestera som löpare. 

Ett sätt att göra just detta är genom att få koll på sina ansträngningsnivåer. Här är ett test du kan göra för att bli medveten om fart och ansträngning. Det här testet använde jag själv som elitlöpare. Syftet är att bli medveten om hur kroppen känns i en given fart. 

Detta test kan göras på både kortare och längre sträckor, men det är lämpligt att börja på en sträcka som är en kilometer lång.

Lär känna din löpfart-testet!

I detta exempel utgår vi från en löpare som gör milen på 50 min (5.00 min/km). Välj en lättlöpt, platt vägsträcka (eller löparbana) som är en kilometer lång.

Steg 1 – spring en kilometer

Starta klockan och löp en kilometer i en fart som gör att du hinner distansen på så nära fem minuter du kan, utan att titta på klockan under loppet. Spring på känsla och stoppa klockan vid mållinjen. Kolla tiden du hade och även din puls vid målgång. Låt säga att du hade 5 minuter och 14 sekunder och 167 i puls. Vila 3 minuter.

Steg 2 – justera farten 

Starta klockan igen och löp en kilometer så nära fem minuter du kan, fortfarande utan att titta på klockan. Justera farten från förra loppet så att du kommer närmare 5.00 minuter den här gången. Tryck av klockan vid målgång, och bedöm sedan din ansträngning utifrån Borgskalan (6–20) innan du tittar på klockan.    

I denna fart är kanske 16–17 på Borgskalan rimligt (ansträngande till på gränsen att vara mycket ansträngande). Förhoppningsvis kom du närmare 5.00 minuter denna gång. Nu kanske du fick tiden 5 minuter och 8 sekunder och 169 i puls, eftersom du sprang lite fortare. Vila 3 minuter.

Steg 3 –  finjustera

Sista loppet ska du försöka komma ännu närmare 5.00 minuter. Kom ihåg känslan du hade enligt Borgskalan. Försök att reflektera över hur mycket du tog i på de föregående loppen, och ha både farten och Borgskalan i tanken. 

Kolla puls, tid och bedöm Borgskalan vid målgång. Förmodligen hamnade du ganska nära 5.00 nu, med något pulsslag högre än innan. På Borgskalan kanske du ligger på samma nivå som tidigare eller ett steg högre. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*