MEST LÄSTA
Bästa löparmaten: Smoothie-skål!
Blogg

Bästa löparmaten: Smoothie-skål!


• 2 dl bär (färska eller frysta)

• 1 fryst banan 

• 3-4 dl mandelmjölk/komjölk/kokosmjölk/yoghurt eller en mix av olika sorters mjölk.

• Honung efter smak

Garnering (välj egna favoriter)

• 1 dl hallon

• 1 dl blåbär

• 1 banan

• Hemmagjord müsli

• Kakaonibs 

• Rostade mandlar

• Kokosflingor (flakes)

• Vispad kokosgrädde 

• Mynta

Gör så här: Mixa alla smoothie-ingredienser i en mixer. Tillsätt mjölk så att du får en slät konsistens. Häll i djupa tallrikar, garnera med bär/müsli/nötter/kakaonibs som på bilden. Avsluta med en klick kokosgrädde och garnera med mynta. Ät med sked.

Vill du ha mera energi? Välj mera nötter/kokosgrädde/müsli.

Så fixar du kokosgrädde
Köp kokosgrädde alternativt använd kokosmjölk på burk. Häll då först av vätskan (oftast i botten på burken) och vispa kokosen som är kvar med elvisp till en tjockare konsistens.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*


Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

SBS



Hej!

En sommar har passerat, en av de bättre om jag får säga det själv. Har som vanligt bedrivit semestern nere på mitt semesterparadis i Haverdal, Halland.

Detta år har det blivit tydligare än någonsin att jag har behövt den extra vilan och avkoppling som vara på semester innebär. Mitt sportår har ju rent ut sagt gått åt helvete. Började bra med en sinnessjukt bra form, pallplats i Dubai och biljett till VM på 70.3. Efter det när jag skulle kvala i Sydafrika så valde jag cykla in i ett kravallstaket efter 300 meter. Lätt berusad av en vågig simning och träffad av en brännmanet i ansiktet. Bröt av cykeln på mitten samt fick sy ett par stygn då jag hade ett stort gapande sår under hakan. En hjärnskakning och svullen höft lyckades jag även åstadkomm. I desperation över kasta bort min bästa form någonsin anmälde jag mig till Lanzarote på vinst och förlust. Behöva bryta tre stycken Ironmans på rad är dålig Kharma. Måste ta mig i mål, struntar i hur. Dagen före start drar jag dock på mig ett virus och startar med en regelrätt förkylning/luftrörsinfektion. Genomför loppet men uppskattar jag är 20% svagare än normalt. Förödmjukande inte få hålla min normala nivå men ta mig i mål kändes åtminstone som ett fall framåt.
Med knappt om tid för omgruppera bestämmer jag mig i alla fall för starta Vansbro. Vet redan med mig jag saknar kraft men testar ändå. Går självklart åt pipan och får nöja mig med hålla styrfart på löpningen med en strejkande kropp.

Året blev precis så som det inte skulle bli. Tävla sliten och omotiverad skulle jag ju sluta med. Tydligen styr man inte över sitt öde och jag var beredd ta ett längre avbrott från tävlingar för se om jag kunde omgruppera till nästa år istället. En chans köra Kalmar dök upp hastigt och lustigt. Impulsiv som jag är tog jag den. Även Björn tyckte och trodde jag skulle hinna träna upp mig om jag bara fick några bra träningsveckor på sommaren. Jag själv var skeptisk då jag anser vara ”sugen” är den absolut mest viktiga komponenten om man ska lyckas inom sport, framförallt denna.

Stängde av mitt känslocentra och satte igång träna. Tränade mycket, hårt och gav mig själv inga ursäkter för sluta. Resultaten på löpningen & simningen kom direkt. På cykeln fick jag bara mediokra resultat och hur mycket jag än kämpade så visade sig inga förbättringar. Började så smått misstänka min wattmätare. Tycker normalt skylla på materialet är buskis men nåt var fel. Väger mer än någonsin, 82 kilo samt cyklar hastighetsmässigt väldigt fort men på väldigt beskedliga watt. Så kom till slut förklaringen. Efter ett 6 mils pass där jag höll bra tryck och snittade 38-39 km/h visade wattmätaren blygsamma 220 watt. Matematiskt omöjligt då jag hade sidvind hela vägen på en böljande bana. Min coach Björn hittade till slut beviset på SRMs hemsida – ” If you are changing to or from a solid TT ring, it is recommended that you have your PowerMeter re-calibrated“ – Slopen förändras. Nu föll alla bitar på plats. Har sedan bytet från 53 till en 55:a upplevt mig mer sliten efter cyklingen men då detta skedde efter Lanzarote så trodde jag det var jag som tappat formen. Istället har jag kört på tok för hårt och brottats med hjärnspöken om varför min cykelstyrka försvunnit. Det förklarar även Vansbro där jag kämpade första halvtimmen med sliten kropp hålla 275-280 watt för att sedan behöva slå av och nöja mig med 250-260. Har inga exakta bevis men uppskattar mätaren visar 20-25 watt för lite beroende på var i rangen jag kör. Är känslig för öppna hårt och startar jag en 90 kilometers cykling med köra första halvtimmen över 300 watt så är resten av dagen körd. End of story.

Som ni märker – det är SBS igen (SBS – skit bakom spakarna)

Med 53:an tillbaka på vevpartiet, en fungerande kropp utan anmärkningsvärda skavanker och framför allt – en djävulsk lust att revanschera mig. Så fruktansvärt trött på misslyckanden. Jag VET vad jag kan åstakomma på träning och har gjort på tävling. Tycker det är hög tid jag får ut det nu på ett race av dignitet. Vad passar bättre än Sveriges obestridda kronjuvel bland tävlingar – Kalmar. Har historiskt gjort ok resultat där men inte riktigt fått en ren träff om man nu kan få det inom triathlon?! Skitsamma – den 20:e augusti startar jag min 7:e Kalmar på raken. Kör jag som jag vill går det på cirka 9 timmar. Men då jag aldrig lyckas knyta ihop säcken så säger vi 9:05-9:15h så låter jag även lite ödmjuk. På frågan vad siktar du på – placering, Hawaii eller tid?! Jag kör för mina barn! Vill hänga två blomkransar runt deras halsar och säga. – På med armpuffarna skitungar, nu ska vi bada med sköldpaddorna!

Nelker


 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Isabellah provar ny distans – springer Ultravasan i augusti
Blogg

Isabellah provar ny distans – springer Ultravasan i augusti


Efter en kämpig säsong med missad kvalgräns till maratonloppet i OS och en förkylning som satte krokben för halvmaratonloppet vid EM tidigare i sommar har Isabellah Andersson nu bestämt sig för ett nytt mål. Det blir i form av en ny disciplin och en för henne rekordlång distans i tredje upplagan av Ultravasan den 20 augusti; 90 km terränglöpning från Sälen till Mora.

Damklassen i den tredje upplagan av Ultravasan har redan ett extremt starkt startfält och Isabellah Andersson kommer att ställas mot den yppersta världseliten inom ultralöpning – hon får alltså en rejäl prövning i sin första ultratävling.

Svenska Friidrottsförbundet har en satsning för att få svenska löpare att våga testa flera discipliner. Här är Isabellah ett lysande exempel – hon vill helt enkelt prova på att springa ultra.

– Det som är extra kul är att Ultravasan som lopp attraherar en så duktig löpare från en annan distans. Vår relativt platta bana gör det lättare för asfaltslöpare att testa och Isabellah kommer att få hårt motstånd i form av tvåan, trean och fyran från VM på 100 km 2015 som alla står på startlinjen i augusti, säger Ultravasans tävlingsledare Peter Fredricson.

Så här säger Isabellah själv:

Vad gör att du nu vill prova att springa en ny disciplin?
– Det har länge varit ett mål att testa en ultradistans och nu var det ett bra tillfälle när det inte blir något OS i Rio för mig. Ultravasan ligger perfekt tidsmässigt och kräver heller ingen lång resa för mig.

Startfältet i damklassen är extremt starkt i årets Ultravasa. Vad har du för målsättning i loppet baserat på din säsong?
– Min målsättning är att klara 90 km. Jag lägger ingen tid på att tänka vad mina konkurrenter gör. Istället fokuserar jag på vad jag skall göra själv.

Hur förbereder du dig för 90 km terränglöpning?
– Tränar på som vanligt vilket brukar innebära tre timmar per dag uppdelat på ett eller två pass om dagen. Träningen innehåller både distans, tempo och intervaller.

Några av Isabellah Anderssons främsta konkurrenter i Ultravasan 90 är:

  • Jasmin Nunige, Schweiz
    1:a Swiss Alpine, 2005, 2008, 2010, 2012, 2013, 2015
    1:a Ultravasan 90, 2015
  • Ida Nilsson, Sverige
    1:a TransVulcania, 2016
    2:a Ultravasan 90, 2015
     
  • Eleanor “Ellie” Greenwood, Storbritannien
    1:a Comrades, 2014
    2:a Comrades 2012 
    1:a WC 100 K (Doha, QAT), 2014
     
  • Kajsa Berg, Sverige
    3:a Comrades 2016
    3:a Swiss Alpine 2011
    2:a WC 100K (Winschoten, NED), 2015

Läs mer om Ultravasan här



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Så springer du mer energisnålt! Här är tipsen du behöver
Blogg

Så springer du mer energisnålt! Här är tipsen du behöver


Något förenklat finns det tre fysiologiska variabler som avgör din löpförmåga på längre distanser. Den maximala syreupptagningsförmågan (VO2 max) ses ofta som den mest grundläggande begränsningen. Här är det främst vår motorkapacitet i form av hjärtats pumpförmåga som är avgörande. All uthållighetsträning utvecklar syreupptagningsförmågan, men intensiv intervallträning nära din maxpuls är klart effektivast.

Nyttjandegraden – det vill säga hur nära ditt VO2max du kan arbeta under en viss tid – styrs i hög grad av din mjölksyratröskel. I klartext innebär det den löphastighet som du kan hålla under en längre tid utan att mjölksyrakoncentrationen blir så hög att benen stumnar och du tvingas dra ner tempot. 

För att förbättra denna kapacitet behöver du träna så specifikt som möjligt, det vill säga rätt gren, rätt tempo och rätt distans. Begränsningen kan härledas till faktorer i muskulaturen, såsom antalet mitokondrier (muskelcellens ”förbränningsugnar”), kapillärtäthet och enzymaktivitet. 

Slutligen är också din så kallade arbetsekonomi intressant i sammanhanget. Hur mycket energi man förbrukar vid en viss löphastighet varierar nämligen avsevärt – även mellan löpare som har samma maximala syreupptagningsförmåga.

På senare år har fysiologer ägnat mycket tid åt att försöka kartlägga varför just arbetsekonomin skiljer sig så markant mellan i övrigt lika kapabla löpare. Även om man fortfarande har flera frågetecken att räta ut så har bilden klarnat avsevärt. Det kan därför vara intressant att titta närmare på hur du rent konkret kan anpassa din träning så att du lär dig att löpa så energisnålt som möjligt.

Nedan följer en inventering av de faktorer som tycks ha inflytande i sammanhanget, samt deras betydelse för hur du bör lägga upp träningen i praktiken.

BESPARINGSÅTGÄRD 1: TRÄNINGSERFARENHET
Mycket tyder på att det sker en automatisk anpassning till ett mer energisnålt sätt att löpa ju mer man löper. En relativt oerfaren löpare har i regel ett mer oekonomiskt sätt att springa än den som löptränat i många år. Skillnaden kommer dock jämnas ut ju mer nybörjaren löptränar. Det betyder inte att man bara bör samla på sig en så stor träningsvolym som möjligt. Träningens innehåll har i hög grad också inflytande på hur energieffektivt man kan lära sig att springa.

BESPARINGSÅTGÄRD 2: STYRKETRÄNING
Såväl tung viktträning som träning med annan form av yttre belastning, till exempel gummiexpander, medicinboll, kettlebells, en partner eller olika hoppövningar har visat sig ge god effekt på löpares arbetsekonomi.

Den konkreta träningseffekten tillskrivs det faktum att ju starkare ben- och bålmuskler, och ju bättre koordination du har, desto snabbare kan du övergå från den excentriska (bromsande) fasen i löpstegets markkontakt till den koncentriska (framåtdrivande). Under fotisättningens första del av markkontakten lagras energi i muskler och senor, ungefär som en spiralfjäder som trycks ihop. När du sedan påbörjar frånskjutsfasen används denna energi för att underlätta drivkraften framåt.

BESPARINGSÅTGÄRD 3: BACKTRÄNING
Träningseffekten av att löpa uppför en backe med en relativt hög kraftinsats påminner starkt om effekterna vid ovan nämnda styrketräning. Faktum är att backträning ger en träningsstimulans som i hög grad påminner om plyometriska (studsande) hoppövningar. All backträning tycks ha ett positivt inflytande på arbetsekonomin, men klart bästa effekten får du av korta, intensiva uppförsruscher på 10-12 sekunder. Ett extra plus i kanten blir det för det löpspecifika rörelsemönstret.

BESPARINGSÅTGÄRD 4: SNABBHETSTRÄNING
Löpning i hög fart ställer höga krav på ett tekniskt riktigt utförande och engagerar ett stort antal muskelfiber. Samtidigt lär du dig jobba avspänt trots att kraftinsatsen är hög. 

BESPARINGSÅTGÄRD 5: LÖPTEKNIK
Att träningsmoment som förbättrar löptekniken också ger effekt på arbetsekonomin är närmast en självklarhet. Den allra viktigaste detaljen att fokusera på i sammanhanget är att minimera rörelser i vertikalled emellan fotisättningarna. Löpare som guppar upp och ner slösar bort avsevärda mängder energi som istället kan användas till att driva kroppen framåt.

Hur pass effektiv du själv är i detta avseende kan du kontrollera genom att löpa mot ett speglande skyltfönster eller på ett löpband som är placerat framför en spegel. Videofilmning är naturligtvis också ett bra hjälpmedel. 

Vill du få en mer detaljerad löpteknisk analys erbjuder vissa specialbutiker denna service. Du får då ett utförligt testprotokoll som visar vilka tekniska detaljer du bör försöka förbättra.

BESPARINGSÅTGÄRD6: LÖPNING I TÄVLINGSFART
Hur löpekonomiskt effektiv du är kan variera en del beroende på den valda löphastigheten. En del löpare är energieffektiva i relativt hög fart, medan andra har bättre arbetsekonomi i måttlig fart.

Därför är det viktigt att du förbereder dig inför en viss tävlingsdistans genom att på träning springa i ditt planerade tävlingstempo för den aktuella distansen. Det innebär att du antingen utför någon form av intervallträning i din planerade tävlingsfart eller att du lägger in kortare löpavsnitt i ditt planerande tävlingstempo under ett distanspass.

I båda fallen gäller det att noggrant kontrollera att du håller rätt tempo. Antingen använder du dig av noggrant uppmätta sträckor och klockar tempoavsnitten, eller så förlitar du dig på din GPS-klocka. 

BESPARINGSÅTGÄRD 7: SIMULERADE TÄVLINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Observera att kupering och olika underlag också påverkar hur energieffektivt du springer. Tävlingsförberedelserna bör därför anpassas till de förutsättningar som råder under tävlingen.  Löpning uppför och utför ställer andra krav än löpning på flacka vägar. Planerar du att tävla i kuperad terräng bör du därför löpträna i backar och utförslöpor. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*