MEST LÄSTA
Fem snabba energikällor för långloppet
Blogg

Fem snabba energikällor för långloppet


En smart strategi för ditt energiintag kan ha stor betydelse för din prestationsförmåga under ett långlopp. Så här lägger du upp den.

Vilka snabba kolhydrater din mage mår bäst av bör du testa i god tid under dina långpass före loppet. Kolhydratsförråden i dina muskler (glykogen) räcker i cirka 75–90 minuter, men du bör börja fylla på tidigare än så under själva loppet. Ta något kolhydratrikt efter ungefär 45 minuter löpning, och fortsätt sedan med det var 20–30:e minut. Sikta på att få i dig 30–60 gram kolhydrater per timme, och ända upp till 90 gram för väldigt långa lopp. 

Om du till exempel dricker 480 milliliter sportdryck per timme så får du i dig cirka 29 gram kolhydrater. Toppa upp dem med någon energigel då och då så får du i dig tillräckligt med energi för att klara av hela maratonloppet. Sportmatsprodukter som gel innehåller nämligen en blandning av de båda sockerarterna glukos och fruktos. Detta gör att cellen kan ta upp mer kolhydrater (energi) än om den bara matas med en enda sockerart, eftersom glukos och fruktos använder olika receptorer i cellen. Men gels kräver vätska för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig dem snabbt. Drick därför alltid när du tar en gel.

Fem snabba energikällor för långdistanslöpare:

• Sportdrycker innehåller inte bara kolhydrater utan även salter (elektrolyter) som behövs för att bibehålla en bra vätskebalans. 

• Gels är en koncentrerad form av sportdryck, med mycket kolhydrater och elektrolyter. Skölj ner med vatten.  

• Liquids är som ett mellanting mellan gel och sportdryck – lite mera flytande och lättätet än gels.  

• Det finns även sportmat i form av ”gelégodis”. De kommer ofta i påsar som innehåller cirka 30 gram kolhydrater. 

• Energikakor, eller så kallade bars, ger lite mer mättnad men ställer också högre krav på matsmältningen. Välj därför en bar med mycket kolhydrater och lite fett och fibrer. 

Testa buffén i förväg

Kolla vad loppet serverar i form av energi – och det gäller även sportdryck. Testa produkterna på dina långpass. Funkar de inte för dig? Ta då med egen energi i form av gels, liquids eller bars. 

Lagom med vätska

Din mage kan inte ta upp mer än 720–840 milliliter vätska i timmen. Sikta därför på att dricka runt två deciliter var 15:e minut. Dricker du mer vätska än så är risken stor att du bara får stanna och kissa ut det i stället. Exakt hur mycket vätska du behöver dricka beror förstås på lufttemperatur och luftfuktighet. 

Se oavsett till att du startar med vätskebalans. Att vätskeladda genom att dricka extra mycket dagarna före loppet går inte, men fyll på med vatten dygnet före så att urinen är ljust gul. Drick fem till sju milliliter vätska per kilo kroppsvikt fyra timmar före tävlingen. Behöver du ändå inte gå på toaletten, eller om ditt kiss är mörkgult, så bör du fylla på med tre till fem milliliter per kilo kroppsvikt cirka två timmar före loppet. Drick långsamt.

Svettas du mycket eller om det är väldigt varmt eller fuktigt så kan du behöva tillskott av elektrolyter (salter). Det finns i sportdrycker eller i vätskeersättning som Resorb. Är det väldigt varmt bör du dricka vid varje vätskestation eller var 15:e minut, men om det är kallt så kan det räcka att dricka vid varannan station eller var 30:e minut. Börja med vatten, och fyll på med kolhydrater i form av sportdryck efter 45–60 minuter. Alternera sedan med vatten och sportdryck.

Drick i farten

Om du vill dricka med värdighet (utan att spilla allt över dig själv): greppa muggen, placera tummen och pekfingret högst upp på muggen och tryck ihop så att en pip formas. Drick sedan långsamt. 

Tanka i förväg 

Vad du äter dagarna före loppet har också betydelse. Eftersom den huvudsakliga formen av bränsle vid långlopp är kolhydrater är det bra om du lägger till ett extra mellanmål med kolhydrater dagarna före loppet. Är du känslig mot viss typ av mat? Då bör du nu undvika detta helt dagarna före loppet. Tar du med dig en egen matsäck vet du att du får i dig den energi du behöver och din mage tål.

Ät en sista större kolhydratrik måltid cirka 3–4 timmar före start. Välj främst mat – vanlig frukostmat funkar för många – med en mindre mängd fibrer, fett och protein eftersom de annars kan skapa mag- och tarmproblem. Fyll sedan på med ett litet mellanmål 1,5–2 timmar före start.

Springfika

Forskning visar att 3–6 milligram koffein per kilo kroppsvikt en timme före start ger mest effekt. Mer än så verkar inte göra någon ytterligare skillnad för prestationsförmågan. Tänk bara på att koffein kan påverka magen negativt – så chansa inte om du är ovan vid koffein. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Håll – fortfarande en gåta
Blogg

Håll – fortfarande en gåta


KRÖNIKA: Rune Larsson funderar över varför vi drabbas av håll – löparens förbannelse.

”Ta upp en sten och krama den i näven så går det över!”

Jag vek mig ännu mera dubbel och greppade en bit makadam i vägkanten. Men hur hårt jag än klämde satt smärtan i vänstra sidan av magen kvar som av en instucken kniv. 

”Har du några fler knep för att bli av med detta förbaskade håll?”

Det hade inte min löparkompis, så jag fick lida några kilometer till innan plågan släppte. Att varken kompisen eller jag visste hur man botade håll när detta utspelade sig för mer än 50 år sedan må vara oss förlåtet, eftersom kunskapen om detta löpargissel inte utvecklats nämnvärt sedan dess. 

I min barndom kallade äldre människor åkomman för mjälthugg. Man trodde att blod pressades från mjälten för att öka cirkulationen när kroppen ansträngde sig. Jag hörde talas om en grabb som spräckte mjälten och fått den bortopererad efter att ha stångats av en tjur. En sådan olycka lät naturligtvis hemsk, men jag avundades honom ändå och tyckte han gått med vinst på den. Tänk att slippa en huggande mjälte!

En medicinskt skolad person förklarade för mig att om inte magsäcken, tarmarna, levern och för all del även den där mjälten jag anklagade, hängde i bindväv och ligament skulle alltsammans ramla längst ner i magen och lägga sig där i en enda röra. Varje löpsteg innebär en liten stöt som belastar upphängningsanordningen. Till slut blir den utmattad och då gör det ont. Det kunde förklara varför risken att få håll ökade om jag sprang strax efter en måltid när maginnehållet var extra tungt. Dessutom hade jag aldrig hört att skidåkare eller cyklister fick håll, trots att deras mjältar också behövde pressa ut blod. De glider eller rullar fram, medan vi löpare har en mindre snäll och mer guppande markkontakt. 

Även den teorin fick en utmanare när jag läste att diafragman får kramp när den jobbar för hårt. I samma artikel berättades det att simmare kan få håll, vilket i så fall skulle tala emot att mjölksyra i grejerna som håller ordning på inälvorna orsakar plågan. Det stod något om att uttröttningen i diafragman orsakades av ”asymmetrisk andning”. Alltså att löpare och simmare tenderar att andas in på samma steg eller armtag.

Nästa teori kom från en psykolog som menade att håll är en mental konstruktion. Hjärnan skapar smärta för att man ska lugna ner sig och därmed skydda kroppen från överansträngning. Det skulle i så fall förklara varför plågan kan uppträda på olika ställen i magtrakten vid olika tillfällen. 

På senare år har gymmen med dess personliga tränare blivit en miljardindustri som naturligtvis vill ha ett ord med i laget. Med starkare magmuskler blir håll ett minne blott, sägs det, medan löpartränare hävdar att ju mer högpresterande man är, desto mindre är risken för åkomman.

En av Sveriges genom tiderna mest högpresterande löpare, Lars-Erik Nilsson, med personbästat 27.58,7 på 10 000 meter, plågades ibland av håll. Han kontaktade en homeopat som efter diverse mätningar såg ett samband med kvicksilverbatteriet i armbandsuret. Klockan åkte av och hållet kom aldrig tillbaka.

När Lars-Erik berättade detta slog det mig att vår generation fick tänderna lagade med kvicksilverlegeringen amalgam, medan man använt plastkomposit till de som föddes på 1970-talet och senare. Den generationen var mina elever under de 20 år jag jobbade som idrottslärare på högstadiet. Jag förvånades ofta över att nästan ingen klagade på håll när vi sprang elljusspåret eller det 10-kilometers motionslopp jag anordnade åt dem. Om jag och mina kompisar utsatts för samma påfrestningar skulle minst en tredjedel av oss kommit i mål dubbelvikta med sten i näven. 

Ingen tycks veta om håll beror på mjälten, inälvornas upphängning, diafragman, hjärnan, magmusklerna, löpförmågan – eller kvicksilver. I väntan på att det dyker upp en ny teori behåller jag stenen och löper vidare. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Rekordintresse för Stockholm Marathon – och Göteborgsvarvet 2027 är slutsålt
Blogg

Rekordintresse för Stockholm Marathon – och Göteborgsvarvet 2027 är slutsålt


I dag meddelar adidas Stockholm Marathon att 21 000 startplatser redan har sålts till 2027 års lopp – och det på bara två veckor. Nu återstår bara 4 000 platser. Även Göteborgsvarvet har haft ett rekordintresse för nästa års lopp – som sålde slut redan i maj.  

Den 29 maj 2027 är det dags för nästa upplaga av adidas Stockholm Marathon. Är du sugen på att springa är det läge att hänga på låset när anmälan öppnar igen den 24 augusti – av 25 000 startplatser återstår bara 4 000.

Samtidigt meddelar titelsponsorn adidas att man förlänger partnerskapet med Stockholm Marathon. Sedan adidas gick in som titelsponsor 2022 har loppet vuxit från 13 618 deltagare till nya rekordsiffror. I årets lopp startade över 20 000 löpare – ett rekord som alltså ser ut att kunna slås redan 2027.

Göteborgsvarvet 2027 är fullt

Samma tryck upplever Göteborgsvarvet – som på bara några dagar i maj sålde sina sista startplatser till nästa års lopp. Ett annat rekord är att det anmälda startfältet på över 29 000 löpare nästa år består av 48 procent kvinnor.

För alla som ännu inte hunnit få en plats 2027 kommer Göteborgsvarvet att öppna en officiell kölista där redan anmälda löpare kan sälja vidare sin startplats till de som ställer sig i kön.

Göteborgsvarvet 2027 avgörs den 22 maj – alltså även nästa år bara en vecka före adidas Stockholm Marathon.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sponsrat inlägg
Söder Runt med New Balance – en riktigt somrig löparfest med after run
Blogg

Söder Runt med New Balance – en riktigt somrig löparfest med after run


Det populära 10-kilometersloppet Söder Runt har blivit lite av en favorit för många löpare i Stockholm. Att New Balance gått in som samarbetspartner har också satt en tydlig prägel på loppet.

[ANNONS FRÅN NEW BALANCE] Nationaldagsfirandet pågick fortfarande i Tantolunden på Södermalm i Stockholm när löparna började samlas inför start. Familjer och kompisgäng på picknickfiltar fick sakta ge plats för nummerlappar, nervositet och uppvärmningsjoggande. Sedan tog löparna över sommarkvällen.

Söder Runt är på många sätt ett lopp som sticker ut. Med runt tvåtusen deltagare får man känslan av ett stort lopp – men samtidigt är det mycket personligare än de allra största arrangemangen.

Stämningen runt starten var avslappnad men förväntansfull. När startskottet väl gick väntade tio snabba kilometer runt Södermalm.

Det var mycket folk i rörelse, bra fart i täten och som alltid en härlig känsla längs banan. Många verkade också ta tillfället i akt att försöka springa riktigt snabbt. Andra sprang för upplevelsen, gemenskapen och den speciella känsla som ett sommarlopp i Stockholm kan ge.

New Balance syntes överallt

Samarbetspartern New Balance märktes tydligt under kvällen. Bland löparna syntes många av märkets färgstarka skor och kläder, och på plats fanns både ambassadörer och team från hela Norden. Det gav lite extra energi till kvällen och förstärkte communitykänslan – som blivit en allt viktigare del av löpningen.

Efter målgång väntade medalj, eftersnack nere vid vattenkanten och sedan den nästan obligatoriska after run-delen. På en innergård samlades löpare för pizza, något kallt i glaset och musik från DJ-båset.

Många hade sprungit fort och fick ringa i PB klockan, många var där för upplevelsen – men känslan efteråt var densamma: det här var en riktigt härlig löparkväll.

FuelCell SuperComp Elite v5 – en sko för fart

Bland skorna som syntes flitigt under kvällen stack en modell ut lite extra: New Balance FuelCell SuperComp Elite v5. Det är NB:s senaste tävlingssko – byggd för fart med lätt känsla, responsivt FuelCell-skum och kolfiberplatta.

För löpare som jagar personbästa eller vill ha extra hjälp att hålla hög fart på tävling är FC Super Comp Elite v5 en modell som många blickar mot just nu. Och på Södermalms gator var det uppenbart att den redan hittat många fans.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

RW-passet: Intervaller i olika farter
Blogg

RW-passet: Intervaller i olika farter


Chefredaktör Anders Szalkai har komponerat det här passet med olika farter och längder på intervallerna. Testa det du med!

Passet: 6 serier med 2 minuter intervall, följt av 1 minut löpvila följt av 1 minut intervall.

Uppvärmning:
Inled passet med uppvärmningslöpning 10–15 minuter i din lugna fart. Låt uppvärmningen ta dig till en sträcka där du vet att du kan springa på i minst 2 minuter i ditt snabbare tempo utan avbrott.

Stanna till och mjuka upp leder, ligament och muskler ännu ett snäpp med rörlighet i runt 5 minuter: allt från nacke, rygg, höft och ner till vader och hälsenor.

Löpskolning: Lägga sedan gärna in några övningar löpskolning om underlaget funkar. Löpskolningen får igång kroppen ytterligare, och dessutom ger det lite naturlig löpstyrketräning.

Välj dina övningar, men ett förslag är detta upplägg: Låg skipp/tripping, hälkickar, sidoöversteg, rakbenslöpning. Avsluta med halvhöga knälyft som övergår till en löpning där du springer på i 5–10 sekunder med bra teknik. Slutligen 1-2 pulshöjande koordinationer. Kör detta effektivt så du inte blir kall om du kör utomhus.

Så springer du intervallerna

Nu är du redo för intervallstart. Vi ska köra upplägget 6 x 2 min intervall + 1 min löpvila (springandes) + 1 min intervall. Efter varje sådan serie tar du cirka 1 minut stående/gående vila innan du startar om.

Målbilden är alltså 6 serier där varje serie ger 4 minuters löpning varav 3 minuters intervall och 1 minuts ”löpvila”. Så totalt blir det 18 minuters intervall och 6 minuters löpvila. Inklusive den stående vilan tar denna del av passet runt halvtimmen.

Den första 2-minuterslöpningen ska vara relativt snabb, men inte snabbare än att du direkt efter kan fortsätta och springa en ”löpvila” på 1 minut. Under den vilan ska du (trots löpande ”vila”) bli redo för att avsluta serien med en 1 minuts intervall i riktigt bra fart. Efter denna avslutning vet du att du får 1 minuts stående vila, så spring på ordentligt.

Så fort ska du springa

En riktfart på den 2 minuter långa intervallen kan vara din snabbaste milfart. Har du en bra dag kanske du kan sikta på att hålla en fart som är upp till 10 sekunder snabbare (i min/km) än din snabbaste milfart. 

Gör du exempelvis milen på 50 minuter (snittfart 5.00 min/km) ska farten på 2-minutersintervallen alltså ligga runt 4.50–5.00 min/km. Löpvilan som följer kan vara lugn jogg, men coachen vill gärna att det är lite mer löpvila än joggvila. 

Klarar du att återhämta dig i en ok löpfart kan farten på löpvilan vara runt 30–45 sekunder långsammare i min/km än intervallfarten på 2-minutersintervallen. Så i exemplet med 50-minuterslöparen blir det löpvila i runt 5.30-5.45 min/km.

Efter löpvilan är det 1 snabb minuts löpning som gäller. Nu växlar du om steget och kan du höja farten några snäpp till jämfört med 2-minutersintervallen så är det bra. Kanske springer du nu ytterligare 10–15 sekunder snabbare i min/km än på 2-minutersintervallen. I exemplet med 50-minuterslöparen blir då målbilden på 1-minutersintervallen 4.35–4.50 min/km.

Tänk på det här!

Mycket farter här, men ha med dig att det går oerhört bra att köra detta pass på känsla. Spring dig helt enkelt trött. Tvåminuters-intervallerna går något långsammare än enminutersintervallerna, och joggvilan går så snabbt att du hinner återhämta dig lite innan enminutersintervallen!

Ha som mål att du får till en tydlig växling i fart mellan intervall och löpvila och att du efter löpvilan orkar och vågar springa på bra. Viktigt att också påpeka att vi alltså har sex serier att jobba på … så starta ”lagom” och jobba dig in i passet med harmoni.

Välj gärna en plats där du kan springa en runda, men du kan även använda en intervallsträcka och springa fram och tillbaka. Då kör du 2 minuter åt ena hållet, vänder direkt och startar 1 minuts löpvila tillbaka. Avsluta med 1-minutsintervallen i samma riktning, tillbaka till start. Då kan du sedan gå lite under serievilan så att du har samma startpunkt hela tiden på varje serie.

Nedjogg:
Efter intervallserierna kör du nedjogg ungefär lika långt som uppjoggen. Lugn fin fart och därefter lite stretch!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*