MEST LÄSTA
4 coola exempel som visar hur mycket starkare du är om du tror på dig själv!
Blogg

4 coola exempel som visar hur mycket starkare du är om du tror på dig själv!


Hjärnan är bra på att luras, vilket magiker och ficktjuvar vetat länge. Vi tror gärna att vi ser världen som den är, men det vi upplever är alltid hjärnans tolkning av verkligheten. Detta faktum ger upphov till fenomen som placeboeffekten. Röda piller gör oss lugna och vanligt koksalt lindrar smärta. Placeboeffekten gör att ett plus ett blir tre: placebo visar på tankens kraft.

Inom idrotten talar man alltmer om det mentala, men ofta ses det mentala som separerat från kroppen trots att det mentala är precis lika mycket en del av kroppen som en muskel, som i sin tur är hjärnans verktyg.

Synsättet att det mentala är åtskilt från kroppen har dominerat länge, så även inom idrotten. Den gängse förställningen är att muskelkraften tar slut när musklerna säger ifrån. Men muskler kontrolleras av hjärnan. När musklerna känns trötta är det hjärnan som är trött. Tröttheten är en upplevelse som skapas i hjärnan så att vi kan väga vår ansträngning mot de vinster som ansträngningen ger, och om vi inte upplever ansträngningen värd kampen så ger vi upp. Allt hänger på hur motiverade vi är och om vi tror att vi har en chans att klara vår målsättningen.

Läs mer: Så vänjer du dig vid löpningens smärta

I ett experiment lät man några cyklister cykla för allt vad de orkade. Sedan programmerade forskarna en avatar som cyklade lika snabbt som respektive cyklist. Därefter lät man cyklisterna tävla mot sin avatar – sitt alter ego som de såg på en skärm framför sig. Cyklisterna trampade för allt vad de var värda även denna gång, men kunde inte cykla fortare än vid det tidigare tillfället.

Men så programmerade forskarna i hemlighet om avataren så att den cyklade två procent snabbare. Nästa gång cyklisterna tävlade mot sin avatar cyklade de i samma tempo som avatarens – och överträffade därmed sitt maxvärde med två procent. De var alltså två procent snabbare än den tidigare fastställda maximala prestationsförmågan, eftersom de trodde att avatarens prestation motsvarade deras maximala prestationsförmåga.

I en studie från 2009 fick fotbollsspelare i uppgift att cykla sig utmattade vid tre tillfällen. Framför sig hade de en stor klocka, men vad de inte visste var att klockan vid det första tillfället visade rätt tid, vid det andra tillfället tio procent långsammare tid och vid det sista tillfället tio procent snabbare tid.

Det visade sig att testdeltagarna orkade cykla 18 procent längre tid när klockan gick långsammare jämfört med när klockan gick rätt.
Maxprestationen är knuten till hjärnan och styrs av mentala faktorer som motivation och förväntningar. Det är en orsak till att man presterar så mycket bättre på tävling jämfört med träning. Under en tävling anstränger man sig mer eftersom motivationen är högre.

I boken Mitt livs lopp berättar Gunder Hägg att hans pappa Nils mätte ut en slinga på 1 500 meter i skogen och sedan klockade Gunder med en väckarklocka. Gunders första lopp på stigen klockades till 4,50 minuter, vilket gav honom ett enormt självförtroende. Senare erkände Nils att tiden egentligen var en minut sämre. Men för att inte Gunder skulle tappa intresset för löpningen drog Nils av en minut. Det var så det började. Pappa Nils sunda förnuft gav Gunder motivation att sikta mot stjärnorna.

Resten är historia. Hårda pass i sumpmyrar och ett allt starkare självförtroende gav Gunder 15 världsrekord, varav ett – en engelsk mil – stod sig i nio år. Gunders rekord på milen upplevdes till slut av konkurrenterna som en mur. Läkare sa att det var farligt att springa fortare och det krävdes en mental murbräcka i form av Roger Bannister för att slå sig igenom denna ”mur”.

När Bannister 1954 klarade drömmilen så började även andra tro att det var möjligt och inom tre år hade ytterligare 17 löpare sprungit den engelska milen snabbare än Gunder. De sprang inte fortare som en följd av nya träningsmetoder, utan som en följd av att deras egen uppfattning om vad som var möjligt hade förändrats.

Fler fascinerande faktainlägg om kroppen och träning hittar du på Hjärnfysikbloggen!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

De 5 vanligaste löparskadorna – så undviker du dem, och så kommer du tillbaka igen
Blogg

De 5 vanligaste löparskadorna – så undviker du dem, och så kommer du tillbaka igen


LÖPARKNÄ/ILLIOTIBIALBANDSYMDROM

Aktiv rehab: Bredda ditt löpsteg med några centimeter för att minska friktionen mellan IT-bandet och lårbenet.

Motverka återfall: Sidoplankor stärker utsidan av höften vilket hjälper vid ITBS.

Akta dig för: Backar. När du springer uppför är knät böjt en längre stund, vilket ökar IT-bandets spänning över utsidan av låret. Undvik också att springa för mycket åt samma håll på löparbanan. Byt håll ibland.

STRÄCKNING I HAMSTRINGS

Aktiv rehab: Övningar som plankor och bryggor stärker svaga sätesmuskler och höfter, något som ofta är orsaken till att man sträcker sig i baksidan av låren. Du kan också köra smidighetsövningar och lätta löpdrillar för att förbättra återhämtningen.

Motverka återfall: Ligg i en halvbrygga, alltså med skuldrorna i golvet och höfterna lyfta. Vandra sedan ut med fötterna så att benen blir allt rakare. Ju rakare ben, desto tyngre blir övningen. Det här skapar spänning i hamstrings (lårens baksidesmuskler) samtidigt som de förlängs, vilket stärker musklerna i en rörelse som liknar löprörelsen.

Akta dig för: Sprinter. Spring inte i för höga hastigheter tills skadan är helt läkt. Det är nämligen vanligast att man skadar baksidan på låret när muskeln sträcks ut hastigt – som under en sprint.

BENHINNEINFLAMMATION

Aktiv rehab: Öka din stegfrekvens med mellan fem och tio procent. Räkna stegen per minut, och räkna sedan ut hur mycket du måste öka. Sedan kan du leta efter låtar med  till exempel 180 BPM  på Spotify, för att få hjälp med din nya stegfrekvens.

Det kan också hjälpa att cykla motionscykel med samma kadens som din stegfrekvens för att jobba in den. Cykla då gärna inomhus för att undvika störningsmoment som trafik.

Motverka återfall: Det är framför allt löpare som landar tungt på hälen som riskerar att drabbas av benhinneinflammation. Att öka stegtakten kommer automatiskt att korta ner ditt steg.

Akta dig för: Om du går tillbaka till löpningen för snabbt är risken stor att skadan bara kommer tillbaka. När du börjar springa ordentligt igen, spring en dag och kör sedan annan, kompletterande träning i två dagar innan nästa löppass.

PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM
(PFSS)

Aktiv rehab: Ökad höft- och bålstyrka är viktigt för att göra sig kvitt knäproblem. Kör följande övningar tre gånger i veckan (tio repetitioner per övning, tre set): Stående benlyft åt sidan med gummiband. Rotera sedan benet inåt och utåt för att stärka höftstyrkan vid inåt- och utåtrotation.

Motverka återfall: Gå baklänges upp för backar eller sätt ett löpband på fem graders lutning (håll i handtagen och undvik att trippa). Det här isolerar de muskler som håller knäskålen på plats. För även om det är viktigt att höfternas funktion förbättras för att knäproblemen ska bli bättre, visar forskning också att starka lårmuskler behövs för att slippa just den här skadan.

Akta dig för: Så länge du har ont ska du inte springa nedför backar. När du springer nedför ökar stressen på knäleden vilket kan försämra läkningen.

PLANTARFASCIIT

Aktiv rehab: Använd ilägg i skorna när du springer. Det är ett sätt att snabba på läkningen. När smärtan har försvunnit kan du ta ur iläggen. Använd en massagerulle (foamroller) för att mjuka upp vadmuskeln och hälsenan innan du går ut och springer. Rulla också den onda foten över en frusen vattenflaska under en minut, fyra till sex gånger om dagen för att minska svullnaden.

Motverka återfall: Stärk vadmusklerna som hjälper till att hålla uppe vävnaden under foten. Gör vanliga tåhävningar (tre set med tjugo repetitioner i varje) fyra dagar i veckan efter att du har varit ute och sprungit. Men gör dem inte innan passet, det ökar stressen på bindväven under foten.

Akta dig för: Gå inte omkring barfota, det gör att bindväven under foten bara blir ännu mer irriterad. Välja också fotriktiga skor framför flip-flops eller högklackat.

Läs också: Löpares vanligaste skador: Löparknä

Läs också: Löpares vanligaste skador: Hälsporre

Läs också: Löpares vanligaste skador: Baksida lår



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

5 myter om löparskor du inte ska gå på!
Blogg

5 myter om löparskor du inte ska gå på!


1. Den ”bästa löparskon”
”Vilken är det bästa löparskon i år?” är en inte helt ovanlig fråga vi får. Jo, det vore ju kanon om man kunde utse en som funkar för allt och alla.

Men så enkelt är det ju inte. Det finns en hel radda faktorer som spelar in. Löpstil, löpsteg, fötter, underlag….  Det som är den perfekta skon för din granne eller din löparkompis, kanske är helt fel för dig. När vi på Runner’s World väljer ut en sko till exempelvis ”Redaktörens val” betyder det helt enkelt att den funkar bra för det den är designad för och har fått höga betyg av många testare. En skoguide kan hjälpa dig att sondera den stora terrängen och ge en fingervisning om vilka skor som passar dig, men i slutändan handlar det ändå om den personliga upplevesen.

2. Alla Nikes är uppbyggda på samma sätt (eller Brooks, Adidas, New Balances…)
Hur många har hört någon säga ”Jag springer bara i XXXX skor….?)

Ett märke berättar egentligen väldigt lite om en sko eftersom i princip varje tillverkare har ett skostall som innfattar alltifrån minimalistiska skor till riktigt välbyggda pjäser, och de skiljer sig stort i både passform och prestanda.

Men visst finns det likheter skorna emellan – lästen brukar vara samma, så om du hittar ett märke som passar din fotbredd, dina vrister osv så är sannolikheten stor att andra skor från samma tillverkare kommer att passa dig också. Men – det kan skilja sig om skorna är helt olika varandra, och glöm inte heller att när märkena ändrar sin design så kan även lästen ändras.

3. En sko är som ett recept.
Du går den rätta vägen och tar dig till en proffsig affär som hjälper dig att prova ut skor genom att undersöka dina fötter och analysera ditt löpsteg. Sen går du därifrån och har fått veta att du pronerar och har lite svaga anklar. Så nu tror du att det är så du springer – resten av ditt liv. Men nej, så behöver det inte vara.

Visst finns det en del genetiska förutsättingar som påverkar ditt löpsteg, men mycket ändras över tid. Faktorer som din vikt, din muskelstyrka, rörlighet, balans, din kadens, löpeffektivitet och fart kan ändra mycket på relativt kort tid. Gör det därför till en vana att test dig med jämna mellanrum. Dessutom finns det faktiskt inte bara en sanning om hur du springer. Olika säljare, sjukgymnaster och löpare kan se, analysera och lägga vikt vid olika saker, utan att någon av dem behöver vara felaktiga.

4. Monogami är en dygd
När det gäller kärlekslivet, kan monogami hålla dig från trubbel. Men när det kommer till skor kan det faktiiskt vara tvärtom. Efter att ha testat dig genom ett gäng olika modeller och gått på några nitar, så hittar du tillslut något som känns riktigt bra. Så de väljer du nästan varje runda. Och när de ska bytas ut köper du nya i samma modell. Är du riktigt fast köper du till och med ett par extra och har på lager – för tänk om de inte skulle gå att få tag på mer!!
Men forskning har visat att det är bra att byta skor med jämna mellanrum. Olika skor påverkar ditt löpsteg lite annorlunda och stärker nya muskler. Variationen gör dig sammantaget både starkare, snabbare och mindre skadebenägen.

5. Skorna kan göra dig snabbare.
Den äldsta och envisaste myten av dem alla. Hittar du bara rätt typ av skor så kommer dina tider att kapas på ett magiskt vis. Visst kan en sko få dig att känna dig snabbare – men de riktiga framstegen kommer från dina muskler, ditt hjärta och dina lungor. Så det enda sättet en sko kan göra dig snabbare är genom slitning.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Myter om styrketräning för löpare – del 3
Blogg

Myter om styrketräning för löpare – del 3


Styrketräning ger stela och ömma muskler.

Många löpare klagar på att de får träningsvärk när de tränar styrka och att det påverkar löpträningen negativt. Men det är oftast ett övergående problem. Medan kroppen är van att hantera den belastning som långa löppass innebär, så belastar styrketräningen musklerna och lederna på ett nytt och ovant sätt. Ganska snart vänjer sig kroppen även vid styrketräningens belastning och efterhand lär du dig att dosera löpträningen och styrketräningen så att de istället samverkar – så att du blir en bättre och tåligare löpare.

Om du efter en inledande period fortfarande upplever att du blir stel och öm efter dina styrketräningspass går du sannolikt för snabbt fram. Antingen har du ökat belastningen i de enskilda övningarna för snabbt, eller så har du inte lyckats balansera styrketräningen mot din löpträning. Kroppen har helt enkelt inte fått tid till tillräcklig återhämtning.

Styrketräning kan ge skador.

En del löpare och tränare undviker styrketräning för att de anser att det ökar risken för skador. Naturligtvis ger styrketräning en extra belastning på leder, muskler och stödjande vävnad. Men anledningen till att man blir skadad är främst att man utför styrkeövningarna tekniskt slarvigt – ibland rent av felaktigt – eller att man ökar belastningen för snabbt.

När du påbörjar ett styrkeprogram är det viktigt att först fokusera på att utföra övningarna tekniskt rätt. Börja med enkla basövningar, låg belastning och relativt många upprepningar. Belastningsökningen får sedan aldrig ske på bekostnad av det tekniska utförandet. Syftet med styrketräning för löpare är förbättrad löpstyrka, löpteknik och minskad risk för överbelastningsskador – inte en ökad muskelvolym.

Läs också: Löpning och styrketräning – vi slår hål på myterna en gång för alla!

Läs också: Myterna om löpning och styrketräning del 2



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Allt det här får du i team ASICS FrontRunner – ansök nu!
Blogg

Allt det här får du i team ASICS FrontRunner – ansök nu!


ASICS FrontRunner är ett samarbete med Runner’s World där vi kommer att skapa ett community och team med totalt 25 personer under det första året. De som blir medlemmar i teamet kommer att få testa de senaste produkterna från ASICS, ta del av unika löparupplevelser under hela 2017 och dela sina erfarenheter under en helt ny sajt kopplad till Runnersworld.se.

Redan klara medlemmar i teamet är triathlonstjärnan Lisa Nordén, ultrakungen Jonas Buud och Finnkampssegraren David Nilsson tillsammans med PT:n Sanna Hed och community managern Thomas Pickelner. 

Vi söker 20 personer – så här ansöker du:

Vi söker dig som är en hängiven löpare som lever och andas löpning, är social, aktiv och vill vara ambassadör för ASICS här i Sverige. Alla sorters löpare passar i ASICS FontRunner: ultralöpare, triathleter, swimrun-utövare och motionärer! Hur snabbt man springer är mindre viktigt – alla nivåer är välkomna att söka.

Nu är ansökan öppen på ASICS.com/frontrunner. Där hittar du också all info du behöver om ASICS FrontRunner. Så missa inte chansen att bli en del av den här unika upplevelsen – ansök redan idag!

 


Antal kommentarer: 3


Anette Lundberg

Åh så roligt!!! Åh, så för mig!!!


Andreas Löfstrand

Vore drömmen att få ta del av detta med ambitionen och visionerna man har som ultra-bergslöpare.


Jose Campos Martinez

Hej. Jag heter José Campos Martinez. Motionslöpare på 41 år. Har större delen av mitt liv varit aktiv idrottare. Dock har motion på fritiden under många år blivit bort prioriterat. Sedan hösten 2015 så har jag dock börjat motionera på allvar med fasta och tydligare mål. Gick under denna period även igenom en separation. Som brukligt är så passade jag då på att genomföra en del ändringar i min vardag som i långa loppet har gynnat min livskvalité. Jag jobbar till vardags med matlagning. Det är ett yrke där man sliter på kropp, knopp och själ. Endorfinerna man stöter på under en bra middagsservice kan bara jämföras med endorfiner boosten från ett löparpass. Tyvärr så får kosthållningen alltid lida när man jobbar i en stressig oförlåtande krogmiljö. Detta blev en nyckelpunkt i hur jag bättrat mitt liv till vardags. Jag springer ungefär 5 dagar i veckan. Mellan 11-13 mil i månaden. Jag började prenumerera på RW I somras då jag kände att jag behövde få svar på många frågor. Jag känner mig rätt nöjd med det faktum att jag klarade 2016 näst intill skadefri, förutom ngn sträckning här och där. Men även där så kunde jag snabbt härleda skadan till slarv med uppvärmningen eller slarv med stretch. Sedan dess så stressar jag inte eller slarvar med den dagliga träninsrutinen. Jag är en teamplayer, men pushar mig helst igenom ett pass själv om jag kan välja. Väderlek hindrar mig aldrig från att ta mig ut…. älskar dessutom att springa på natten när det är lugnare i närförorten till Stockholm där jag bor. Jag har hela tiden fasta uppsatta mål som siktar in mig på. Nuvarande målen satte jag under december och ser fram emot att nå dessa under året. Vet inte riktigt exakt vad jag ansöker mig till Asics frontrunner… men om jag inte kommer med så kommer löpningen fortfarande att vara underbart.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*