MEST LÄSTA
Jag är löpare: Fredrik Hallgren
Blogg

Jag är löpare: Fredrik Hallgren


Skådespelaren Fredrik Hallgren, 48, har vi bland annat sett som Sunes pappa i de senaste Sune-filmerna samt i tv-serien Bonusfamiljen. Nu är han bioaktuell som en av huvudrollerna i Mårten Klingbergs nya Vasaloppskomedi Ur spår. Här berättar Fredrik om sin relation till löpning.

”I många år sprang jag milen minst fyra gånger i veckan. Det är en sådan skön känsla att springa lite längre sträckor och komma in i andningen och hamna i ett flow, det blir ett slags meditativt tillstånd. Då känns det som att man kan springa hur långt och hur fort som helst. 

Men för fem år sedan började jag få problem med knäna. Första gången det gjorde rejält ont var efter att jag hade sprungit till Vinterviken och tagit en fika med min dåvarande fru. När jag skulle springa hem igen började det småregna och det gick uppför hela tiden och jag var kall. Efter en tredjedel av sträckan började jag får ont i ena knäet, men jag fortsatte ändå. 

Jag lider nämligen av en liten åkomma: om jag har påbörjat en löptur eller ett lopp kan jag inte sluta, hur ont det än gör. Det är nog också av den anledningen som jag ogillar att springa lopp. För mig är det allt eller inget, och fort ska det gå. Jag känner alltid att jag måste springa fortare än min förmåga och springa om alla, och det brukar inte sluta så bra …

Efter det fick jag fick problem med menisken, den hade flisats sönder och jag blev titthålsopererad. Efter ett tag började jag springa igen, men då började det andra knäet att göra ont. Då fick jag lov att cykla mer i stället.

Efter ett par år kände jag att jag saknade löpningen och förra sommaren bestämde jag mig för att ändra mitt löpsteg för då skulle kanske knäna palla, tänkte jag. Jag köpte ett par löparskor med tunn sula, ett par barfotaskor, och sedan dess jobbar jag på att få ett bättre och lättare löpsteg.

Jag landar nu på trampdynan. Det har varit framgångsrikt, knäna orkar om jag springer lite kortare sträckor, en tre och en halv kilometer så där. Springer jag längre än så börjar det göra ont. Men även om knäna fixar det, så är det ett helvete för vaderna, jag får ont på baksidan.

Det har varit en invänjningsprocess att lära om löptekniken. Jag har kollat på bilder på löpare som har bra löpsteg och försökt att härma dem. Efter en whiplashskada som jag drog på mig för några år sedan har jag generellt svårt att slappna av i skulderpartiet, vilket ju inte är så bra för hållningen. Men jag försöker tänka ’upp med bröstet’. Det hjälper, jag känner mig lättare då när jag springer. 

Det är något med höften också, jag har svårt att sträcka fram benet. Jag är explosivt lagd, jag tror att min kropp egentligen är byggd mer för snabba spurter. Och det är ju svårt att lära gamla hundar sitta.

Efter en envis knäskada bestämde sig Fredrik Hallgren för att ändra sin löpteknik. Det gav resultat! Foto: Mikael Gustavsen

Det bästa med löpningen är att det är så enkelt att ta sig ut, särskilt om man jämför med till exempel cykling där det krävs ett förarbete och ett efterarbete. Innan man tar sig ut på cykeln ska man kolla att däcktrycket och stötdämpningen är okej, och att skorna är rengjorda. Man måste ha särskilda byxor med vaddering och så. Och efteråt så ska man se till att utrustningen fortfarande är intakt.

När man springer behöver man bara dra på sig dojorna och ge sig ut och kuta. Det känns så fritt. Och så kan man snabbt bli trött. Man får upp pulsen direkt. Jag springer i fem minuters-fart. Min snabbaste mil har jag sprungit på 46 minuter. 

Jag är ensamstående pappa till tre barn och har dem varannan vecka. Då är det tidseffektivt att kunna löpträna. Jag ger mig ut 20–30 minuter åt gången, och får då upp puls och flås ordentligt. Mina barn hinner knappt blinka förrän jag kommer hem igen. 

Numera, när jag springer kort och fokuserar på hur jag ska trippa fram på tå, hamnar jag tyvärr inte i det där meditativa tillståndet som på den tiden när jag sprang långt. Nu får jag använda mig av en annan morot i stället: att dra ut i skogen. Där får jag tillbaka barnasinnet när jag parerar mellan rötter och stenar – det är lite som att leka cowboys och indianer som jagar varandra. Det är jävligt gött. 

Jag älskar att ta snabba beslut i skogen, att inte veta vad som ska komma, det passar mig som har ADHD, det blir som en vila för min hjärna som hela tiden är på och har svårt att koppla av. I skogen tvingas jag att fokusera på underlaget och terrängen, annars kan jag ju trilla. Det är så skönt att bara vara i nuet och inte behöva tänka på något annat. Efteråt, när jag har sprungit klart, känner jag att hjärnan har vaknat till. Den har syresatts och energin flödar.”



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Ny rapport: Intresset för trail har ökat under pandemin
Blogg

Ny rapport: Intresset för trail har ökat under pandemin


Intresset för bland annat hemmaträning och trailrunning har ökat under pandemin – det visar en ny sammanställning av användardata som Garmin har gjort.

Fitnessrapporten är en sammanställning av användardata från Garmins träningsplattform Connect, och visar vilka aktiviteter miljontals Garminanvändare har loggat under pandemins andra år (2021). Förutom ett ökat intresse för att träna hemma eller i naturen – bland annat i form av traillöpning – kan man även se att användarna av Garmins plattform har loggat fler aktiviteter under 2021 än någonsin tidigare. 

Bland annat visar statistiken för 2021 att träning inomhus ökade med cirka 20 procent under 2021 jämfört med 2020, där pilates och yoga var de mest populära aktiviteterna. Antalet genomförda och loggade aktiviteter utomhus ökade med cirka 10 procent – av dessa ökade bland annat andelen traillöpning med nästan 12 procent under 2021.

Den största regionala ökningen av loggade traillöpningspass under 2021 stod Sydamerika för med cirka 38 procent, följt av Västeuropa som hade en ökning på nästan 15 procent.

De tio aktiviteter som ökade mest under 2021 på Garmins träningsplattform Connect (jämfört med 2020):

  • Pilates: 108, 30 % 
  • Andningsövningar: 82,76 %
  • Gravel (cykling): 49,55 %
  • Yoga: 45,55 %
  • Vintersport: 39,16 %
  • Promenader: 37,13 %
  • Golf: 28,35 %
  • Simning: 22,48 %
  • Vandring:  19,57 % 
  • Trailrunning: 11,58 %



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Så tränar du bättre i vinter
Blogg

Så tränar du bättre i vinter


Visst kan väder och vind bjuda på utmaningar under vintern. Men med en balanserad plan för vinterträningen har du goda möjligheter att skapa den viktiga grunden för vårens träning. Här får du de fyra hörnstenarna: Öka träningsmängden, styrketräna, träna alternativt och träna upp dina svagheter.

I vår hektiska vardagstillvaro, där vi är vana vid att få snabba återkopplingar på det mesta vi gör, kan det som omväxling vara riktigt skönt att få hänge sig åt ett långsiktigt projekt. Att löpträna vintertid är definitivt ett sådant. Med tävlingssäsongen på behörigt avstånd kan du i lugn och ro ägna dig åt att bygga en gedigen grund för framtiden, samtidigt som du kan släppa lite på fixeringen vid att ständigt ha stenkoll på hur fort du löper.   

Vinterträning handlar egentligen om ”att träna för att orka träna”, det vill säga att förbättra uthållighet, styrka och hållfasthet i kroppen för att kunna klara av att tillgodogöra sig träningen under resten av året. I klartext betyder det att du under vintern bör fokusera din träning på att gradvis öka träningsmängden och samtidigt bygga upp en allsidig styrka i kroppen. Under vintermånaderna vänjer du kroppen vid att hantera en stegrad träningsbelastning, så att du långsiktigt kan öka din prestationsförmåga. 

Trimma cirkulationsapparaten

Det handlar främst om att trimma cirkulationsapparaten (hjärtats förmåga att förse arbetande muskler med syre och musklernas kapacitet att förvalta syret till muskelarbete på ett optimalt sätt). I förlängningen medför detta nämligen snabbare återhämtning mellan träningspassen, vilket i sin tur betyder att du efterhand klarar av att träna både oftare och hårdare. Du skapar helt enkelt grundförutsättningarna för att din löpkapacitet ska kunna förbättras.

Parallellt bör du också använda vintermånaderna till att öka kroppens hållfasthet.

Parallellt bör du också använda vintermånaderna till att öka kroppens hållfasthet. Det gör du dels genom att lägga in allmän styrketräning för hela kroppen, dels genom att regelbundet genomföra speciellt utformade skadeförebyggande övningar för dina svaga punkter.

Effektiv vinterträning kan liknas vid en bilservice, som går ut på att göra bilens motor mer bränsleeffektiv och samtidigt förstärka chassit, så att bilen blir mer slitagetålig. På så sätt kan bilen längre fram klara av att du ”trampar gasen i botten” och kör den i allt högre hastigheter.

Även om löpningens träningsmetoder genom åren har modifierats en del har det alltid funnits en tanke om att först skapa en stabil grund genom att öka träningsvolymen, för att därefter skifta mot att löpa så fort som möjligt. Men först i början av 1960-talet skapades en tydlig träningsfilosofi, där stor träningsvolym fick högsta prioritet. Men för att orka löpa mycket måste löptempot hållas relativt måttligt, vilket inte nog kan understrykas.

Öka successivt

Vintermånaderna används bäst till att successivt öka träningsmängden och samtidigt lägga mindre vikt på löptempot i de enskilda träningspassen. Sätt upp ett mål för vilken veckomängd som du ska kunna klara av att avverka i slutet av februari och ge dig själv gott om tid att nå dit. Sikta på att öka din träningsmängd med cirka 10 procent från månad till månad från november till februari genom att successivt öka längden både på de medellånga distanspassen och dina långpass. Eftersom underlaget kan varierar högst avsevärt under vintermånaderna kan du med fördel mäta och registrera din träningsmängd i löptid istället för antal kilometer.

Ett varningens finger för alla som regelbundet tränar i grupp. Här finns alltid en risk att någon eller några i gruppen tenderar att trissa upp tempot och förvandla träningspassen till oönskade kraftmätningar istället för kontrollerade distanspass. Lär dig att motstå frestelsen att gå med i ett oplanerat alltför högt tempo, vilket får konsekvenser för din återhämtning inför nästa träningspass och därmed i sin tur påverkar din långsiktiga plan negativt.

1. Öka träningsmängden

Ofta säger man att ”mer inte alltid är bättre”, men att löpa längre är faktiskt det mest påtagliga sättet att progressivt öka träningsbelastningen. Just under vintern har du möjlighet att skruva ned löptempot och istället inrikta dig på att förlänga träningspassen för att förbättra din uthållighet. 

Det betyder inte att all träning ska genomföras i ett och samma tempo med ett evigt kilometersamlande som enda målsättning. Variera kort och långt och lägg då och då också in vissa avsnitt med högre löptempo.

Träningsformen fartlek, där långsam och snabb löpning blandas i ett oregelbundet mönster, är ett utmärkt sätt att bibehålla löpteknik och fartkänsla också under vintern. Men håll tempoavsnitten relativt korta, så att inte mjölksyrakoncentrationen i musklerna blir så hög att återhämtningen mellan träningspassen påverkas negativt.

2. Stärk kroppen

De flesta löpare förstår vikten av att komplettera sin löpträning med ett allsidigt styrkeprogram. Men ofta skyller man på tidsbrist när den här typen av träning ändå inte blir av på en regelbunden basis. Vintermånaderna är den bästa tiden att skapa nya träningsrutiner, där du bör ge styrkeövningarna lite extra omtanke.

Styrketräning för löpare är ingen raketforskning. Den bör helt enkelt bestå av ett antal basövningar inriktade på att stärka core-muskulaturen (buk- och ryggmuskulatur), vilken i hög grad påverkar kroppshållning och löpteknik. Lägg gärna in ett par övningar för armar och ben också, för att göra styrkepasset komplett.

Bäst effekt får du om du genomför minst två separata träningspass per vecka, men styrkeövningarna kan också genomföras som en avslutning på ett lättare distanspass, om tiden är knapp. Det finns många effektiva styrkeövningar, där endast den egna kroppen används som belastning. Men vill du få mer variation i träningen kan du använda hjälpmedel såsom medicin- och pilatesboll, gummiexpander, kettlebells eller hantlar. Eftersom det under vintern handlar om att öka kroppens hållfasthet och uthållighetsstyrka bör belastningen vara anpassad så att varje övning kan genomföras med 10–20 repetitioner i 2–3 set.          

3. Stärk svaga punkter

Nästan alla löpare har något problemområde, som ofta stör träningen på ett eller annat sätt. Det kan vara en muskulär obalans, en gammal skada eller ett löptekniskt problem som sätter käppar i hjulet för den planerade träningen. Vintern är då bästa tiden för att sätta in motåtgärder mot dessa våra svaga punkter.

Handlar det om svagheter eller begränsad rörlighet i en viss kroppsdel kan det vara lämpligt att sätta samman ett övningsprogram med specifik inriktning på problemområdet. Programmet kan genomföras dagligen vid en viss tidpunkt, exempelvis före sänggåendet. Ofta räcker det med 5–6 riktade övningar som tar cirka 10 minuter att genomföra i 2–3 set.

Är problemet av löpteknisk art lägger du in lämpliga löpskolningsövningar under uppvärmningsdelen av ett löppass.    

4. Träna alternativt

Under en lång vinter är det viktigt att ha en viss flexibilitet inbyggd i din träningsplan. Vädret kan ofta vara nyckfullt och innebära att du måste justera träningen med kort varsel. Dessutom kan det rent mentalt ge en motivationskick att då och då byta ut ett löppass mot en alternativ träningsform.

Längdskidåkning är en utomordentlig uthållighetsträning eftersom så stora muskelgrupper engageras, men även inomhuscykling, simning och gymmets olika konditionsmaskiner är bra reservalternativ.

Löpband är naturligtvis så nära utomhuslöpning du kan komma och kan självfallet inte enbart fungera som ett tillfälligt alternativt träningspass för utebliven utomhusträning utan kan faktiskt planeras in som ett regelbundet återkommande inslag i din ordinarie träningsplan. Välj då att genomföra någon typ av intervallträning, eftersom längre distanspass på bandet kan bli väldigt enformigt.

Cirkulationsapparaten märker egentligen ingen skillnad på vilken typ av uthållighetsträning du ägnar dig åt. Det viktiga är att ansträngningsnivån är så pass hög att hjärtat får arbeta tillräckligt intensivt. Var därför förberedd på att utnyttja alternativ uthållighetsträning på ett optimalt sätt, antingen som reservpass när vädret är extra tjurigt eller när du har skadekänningar eller som ett återkommande inslag för att helt enkelt få variation i träningen under en lång vintersäsong.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Träna med RW-podden – häng med på Camp Järvsös löparhelger!
Blogg

Träna med RW-podden – häng med på Camp Järvsös löparhelger!


Slipa löparformen inför hösten och häng med Runner’s World på ett riktigt träningsläger! Anders Szalkai, L-G Skoog och Peppe Lindholm från RW-podden sätter ihop ett träningsläger för alla som tycker om att springa oavsett nivå och målsättningar – vi fyller allas behov.

Den 29 sep till 2 okt slipar vi formen tillsammans med er läsare på Camp Järvsö Hotell i Hälsingland – tre timmar nordväst om Stockholm. På plats kommer bland andra Runner’s Worlds chefredaktör Anders Szalkai och RWs coach och RW-poddare LG Skoog att leda allt från morgonjoggar till hårda intervallpass och vackra långpass. Dessutom blir det styrketräning, rörlighetsträning, yoga, föreläsningar, liveinspelning av RW-podden och mycket mer. 

Varför Järvsö undrar du? Vi ringde upp platschefen Peppe Lindholm, andra halvan av RW-podden och själv Järvsöbo, för att be honom besvara den frågan. 

Peppe Lindholm, löpcoach och ena halvan av RW-podden, utlovar fin löpning på Camp Järvsö under Runner’s Worlds löparhelg.

– Järvsö har faktiskt en lång friidrottshistoria, och just löpningen är väldigt lättillgänglig här. På Camp Järvsö finns trailspår, grusvägar, asfalt och fantastiska skogsstigar att springa på – vi kan erbjuda all slags löpning helt enkelt, säger Peppe.

Har du några personliga favoriter?

– Det finns många. Det har varit väldigt roligt att ta fram våra egna slingor. Nu har vi ett 2,5 kilometer långt spår direkt utanför dörren, och flera andra perfekta intervallslingor på vår outdoor-arena. Men ska jag bara lyfta en favorit så är det nog löpningen via 13 olika fäbodvallar. Det är en fin upplevelse för både lungor och själ.

Vad gör man när man inte är ute och springer?

– På Camp Järvsö Hotell har vi en uppsjö av aktiviteter! Fiske, alla bollsporter du kan komma på, enklare klättring, paddla kanot eller SUP, teknikbana för cykel, pilbågsbana, boule med mera. Dessutom har vi både gymnastiksal, yogastudio, ett fullt utrustat gym – och en egen restaurang med vidunderlig utsikt över sjön. 

Det låter ju väldigt härligt…

– Ja, själva hänget och atmosfären är hela grejen. Vi andas och lever löpning här ­– men du kan också testa på saker du kanske aldrig har provat förr. Välkomna att upptäcka det under löparhelgen i maj.

Fakta Camp Järvsö löparhelg / När: 29 sep-2 okt (välj på 2 eller 3 nätter) Ledare: Anders Szalkai, L-G Skoog och Peppe Lindholm
LÄS MER OCH BOKA 29 SEP-2 OKT HÄR!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Fyra mål att ta sikte på inför 2023
Blogg

Fyra mål att ta sikte på inför 2023


Att ha ett mål i sikte hjälper dig både att hålla motivationen uppe och att nå din sanna potential – förutsatt att det mål du sätter upp ligger inom rimliga gränser för din förmåga och ambition. Är du för ambitiös riskerar du i stället att bli frustrerad och att drabbas av överträning och skador. Är du nybörjare eller om du löper två till tre gånger i veckan – då kan något av följande mål göra dig till en starkare och mer självsäker löpare.

Mål: Att bli mer uthållig
Långpass ökar din uthållighetförmåga och gör att de kortare löppassen känns lättare. Se till att varannan helg sakta ner på ditt vanliga långpasstempo med en minut per kilometer, och spring i stället 2–3 kilometer extra. Och på långpassen helgerna däremellan: Korta ner långpassen till halva distansen.

Mål: Spring din första tävling
En kommande tävling ger mening åt varje träningspass. Förbered dig genom att gradvis öka längden på ditt långpass tills du känner att du utan problem skulle klara tävlingsdistansen. Har du möjlighet, pröva att springa en bit av tävlingsbanan, särskilt någon av de tuffare bansträckorna.

Mål: Komma igång med löpträningen
Har du haft ett längre uppehåll eller vill du bara komma igång med löpning som träningsform? Börja med promenader, och lägg sedan till ett par ”gå springa gå-sekvenser”, där du går en minut och springer en minut och går en minut igen. Fortsätt med det tills du kommit upp i 20–30 minuter. Avsluta alltid med 10 minuter lugn promenad. De dagar du inte springer, promenera upp emot 60 minuter.

Mål: Att löpa kontinuerligt under en månad
Planera fyra träningspass för varje vecka. Spring exempelvis 30–45 minuter på tisdag och torsdag, löp lite längre på lördagen, och lite kortare på söndagen. Du behöver inte få dåligt samvete om du missar ett träningspass. Se bara till att inte missa nästa.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*