Kalmar
Är snart färdig med förberedelserna inför Kalmar. Har senaste veckorna skött träningen riktigt bra tycker jag. Har fått till mina nyckelpass efter bästa förmåga samt även lyssnat på kroppen och unnat mig en hel del vila. Kontinuitet är allt! Har senaste året tränat på riktigt bra och förutom en del olyckliga uppehåll så har jag gjort de förberedelser som är nödvändiga. Nu gäller det att toppa formen och verkligen mentalt bli redo också. Som tur är känns distanserna 30% kortare på tävling än under träning……i alla fall för mig.
Jag har egentligen inga exakta tidsmål som jag kommer köra efter i Kalmar. Tänker enbart köra på känsla och puls. Kommer inte ens ha med en klocka som visar hastighet på löpningen. Inbillar mig att det kommer gå tillräckligt fort ändå samt att riskerna för att spränga sig minimeras. Allt för många stirrar blint på klockan under tävlingen och försöker ta igen förlorad tid. Något som jag anser vara omöjligt för en motionär. Yttre omständigheter påverkar resultatet mycket mer än vad man tror. Om det t.ex blåser kraftigt eller är blir väldigt varmt så förändras spelplanen radikalt. Då gäller det att man har har en vettig strategi annat än den teoretiska man har gjort hemma i soffan.
MEN, om jag ska få gissa vilket sluttid jag kommer att få givet att det är vindstilla, lätt molningt, +18 grader i luften och jag är frisk som en nötkärna så är det runt 9:20-9:30h.
Simningen borde under såna förutsättningar hamna runt 1:05, cyklingen 4:55-5:00 och löpningen 3:10-3:15. Som sagt, detta är teoritiska tider som jag borde kunna leverera under perfekta förhållanden.
Hörde att det var 5 slots i min Age-Group (30-34) till Hawaii i Kalmar. Med tanke på att många svenskar som är snabbare än mig redan har kvalat in samt kör Norseman i helgen så finns det en teoretisk chans att man skulle kunna ta en sådan plats. Inbillar mig inget men hör jag under löpningen att jag ligger bra till så kommer det definitivt ge extra bränsle.
Har under hela våren haft problem med cyklandet pga en obekväm sadel. Likadant var det på förra cykeln. Efter ca 45-60 minuter i tempoställning så gör det förbannat ont och blir så jävla obekvämt att jag måste flytta runt. Otroligt störande och det förstör min rytm såväl som humöret. Har tack vare Lars Rosencrantz nu fått en sån där ISM Prologue sadel hemlevererad. Tänkte skruva på den och testa den på dagens pass. Om jag kan cykla bekvämt så kommer det gå väldigt mycket fortare. Aero är det sista jag bryr mig om just nu….
Fick desutom två väldigt goda nyheter i veckan.
1.) Har fått chansen att springa NYC Marathon den 4:e November.
2.) Jag & Henrik Törn kommer åter igen köra Ö till Ö i september. Efter förra årets snöpliga slut då vi sprang fel och tappade vår 10:e plats känns det kul att få revanschera sig.
Kanske inte optimalt med dessa race under en period då kroppen borde vila men jag har aldrig riktigt lyssnat på såna förnuftiga råd utan får man såna här gyllene chanser så tar man dem!
Som Marcus Hultgren alltid brukar säga ”en marathon kan man altid springa”..
Mike
