Bonkat på Stadion
Börjar förstå hur riktiga människor har det som inte har en evig sporthypnotisering.
Vad som positivt är så har man mer energi än tidigare för att göra ”roliga” ärenden/nyttor i hemmet. Man kommer iväg oftare till soptippen, rensar ur garderoben 3 år försent, ringer nödvändiga samtal för att boka upp barnen på diverse sportaktiviteter och framtida skolgång etc. I takt med att göra listan betas av och antalet rödmarkerade rader försvinner så ökar aptiten för att börja leva sitt normala liv igen. Älskar rutiner, är extremt hemmakär och har svårt för att sluta med mina vanor. Minnet av min militärtjänst är att det var en fantastisk period. Äta, sova, träna och göra det man blev tillsagd är en mycket behaglig tillvaro i min mening. Verkliga livet utanför är alldeles för komplicerat och tittar man på statistiken över hur folk mår fysiskt och psykiskt så verkar det som om bara 20-30% klarar av det utan att må dåligt halva tiden.
Gjorde en genomgång i veckan över min fysiska status rent rörlighetsmässigt & muskulärt med min vän Magnus Hagström som är guru på detta område. Det var väl inte ett lysande resultat över hela linjen men heller inte nattsvart.
Positivt var att jag kan börja träna med ganska tunga vikter omgående. Negativt var att de svagheter jag har är sannolikt anledningen till de småskador och hinder jag har upplevt under föregående säsong.
Har mycket jobb framför mig för att balansera upp de svagare partierna och en hel del obehaglig träningsvärk framför mig. Ska även försöka köra en del uppräthållande styrka senare under brinnande säsong men det blir nog efter genomförda löp eller cykelpass mest för att inte tappa det jag har byggt upp. I den perfekta världen tränar man ju strukturerat minst två timmar styrka i veckan året runt. I den riktiga världen existerar inte den tiden och man får försöka kompromissa bäst man kan. Prioritet om man bara har x timmar i veckan är ju att hinna springa, cykla & simma. Det andra är sekundärt och får klämmas in om möjligt. Som jag har skrivit tidigare så är det nog fortfarande bättre att träna sig snabb än försöka hitta fysiskt perfektion via rödbetsjuice, idiotiska dieter, yoga & barfotapromenader. Säkert magiskt bra att äta rötter och dricka avkok på björkaska men oklart om det får mig att springa tusingar under 3:15 min/km?!
Har gjort en annan förbättring inför kommande säsong. Bad min tränare Björn att sätta ihop ett realistsiskt schema för en idealvecka som skulle passa någon som mig. Hans instruktion var att inte ta för mycket hänsyn för min vardag utan skriva vilken typ av pass han skulle vilja se mig göra på specifik dag. Självklart ha i beaktande att jag jobbar och att det är vinter ute. Detta resulterade i något som skiljer sig för den oinvigde ganska lite från föregånde år men det var några förändringar som kan vara det som får mig att bryta igenom till nästa platå. Är övertygad om att jag nu har funnit den perfekta balansen för mig. Håller dock detaljerna för mig själv tillsvidare. Lyckligtvis var det inte fler eller längre pass…men gissar att de kommer bli desto tuffare.
Fick betala för min frustration igår när jag hakade på och körde 12×400 meter med fallande vila. Första vilan var hela 2:30 mins, sen kortades den ner med 15 sekunder efter varje avklarad fyrahundring. Första tog 64 sekunder och kändes allt annat än bra. ”Du kommer säkert in i det” tänkte jag och sprang den andra på 66 seks. Den femte gick på 74 sekunder och då kändes det som om en sprungit över ett aktivt minfält i vaderna samt inandats senapsgas i lungorna. Fanns inga andra alternativ än att bryta. Ganska skönt faktiskt att kunna göra det med gott samvete & beskåda resten av gruppen som slet som djur för att undvika total kollaps.
Se folk man känner träna sig till illamående har en mycket upplyftande effekt på mitt humör. Detta gör säkert mig till en psykopat men det är okej. De flesta man känner är regelrätt sjuka i huvudet på något plan, inget fel med det.
Kul helg om man gillar sport i Stockholm, speciellt för cykelintresserade. Sweden Bike Expo i Kista lör-sön, Cyklocross SM Stora Skuggan samt Tömilen i Lill Jansskogen på lördag.
Tack för mig
Nelker
