Blog

Svenska framgångar i Swiss Alpine Marathon

Svenska framgångar i Swiss Alpine Marathon


Swiss Alpine Marathon erbjuder flera distansen, så det finns något för alla vilket gör att många kan uppleva den härliga omgivningen och alpnaturen runt Davos. Men förutom att många motionärer söker sig till loppet för utmaningen och naturupplevelsen finns det fina svenska traditioner på elitsidan. Under 8 år i rad, 2007-2014, vann ultrastjärna Jonas Buud den långa 78 km distansen. Just 78 km distansen anses nog som huvuddistansen för eliten och det var här Runner´s Worlds bloggare och världslöparstjärna inom gebitet Högbys Ida Nilsson vann årets upplaga. Hon sprang 78 km sträckan, där man tar sig både uppför och nerför 2600 höjdmeter, på 7 timmar och 5 minuter. Med den insatsen var Ida otroliga 65 minuter före tvåan i loppet. Ida berättade att hon gick ut fort, och fick sota lite för det på slutet, men sett till tiden och avståndet till konkurrenterna var det inget som märktes. Ida blev den andra svenska vinnaren på distansen på damsidan, då Lena Gavelin vann 2009.

Idas seger var dock inte den enda segern i 2017 års Swiss Alpine Marathon, utan på damsidan blev det även segerpokal till Mimmi Kotka som vann 47 km sträckan på 4:31 och här var Runner´s Worlds löpskolningsexpert Petra Kindlund trea lite drygt kvarten efter Mimmi.


Även en svensk herre fick kliva överst på prispallen, och det var Turebergs Napoleon Solomon som körde ett träningspass på 23 km distansen inför VM i friidrott i London där han runt en vecka efter loppet i Swiss ska representera på 3000 meter hinder. Napoleon hade strax över 1,5 timme i löptid och var drygt 5 minuter före tvåan.


Men det var alltså inte bara delar ur svenska eliten som var på plats, utan ett riktigt stort gäng svenskar sprang och fick uppleva både utmaningen och omgivningarna som dom olika distanserna i loppet erbjuder. (Springtime Travel har en resa till loppet om du är nyfiken att testa på ett kommande år)

Flyt över krönet. Mindre än 2 månader till Lidingöloppet!

Flyt över krönet. Mindre än 2 månader till Lidingöloppet!


Det som gör Lidingöloppet unikt är dess utmanande och vackra banprofil på mestadels fina stigar i skogsterräng ute på Lidingö. För löparna gäller det att hitta flytet och rytmen i de återkommande backarna, och uthållighet som räcker hela distansen. I Saucony’s och Runner’s Worlds löparcommunity ”Run Your World: Lidingö” får alla som hänger med tips på enskilda pass och en helhet enda fram till loppet. Två av veckans pass får du här, och vill du hänga på helheten klickar du in på länken i slutet av artikeln så får du veckomejlet på söndagarna inför varje ny träningsvecka.

Backpasset där vi flyter över krönet

Värm upp med lugn jogg på 10-15 minuter. (snabblöpare kan bygga ut med lite volym så man får in 4-5 km uppvärmning)
Uppvärmningslöpningen tar dig till en backe som den här veckan gärna får vara lite brantare och inte alltför lång. Det räcker att det tar mellan 20-40 sekunder uppför när du springer på uppför i din snabba fart uppför. Backen ska gärna följas av lite plan löpning eller svagt utför ”efter krönet”.

Stanna till och som vanligt när vi ska köra fart kör du lite rörlighet i några minuter. Om du vill kan du lägga på 3 lätta ”löpskolningsövningar” i uppvärmningen. Kör i nedersta motlutet på din backe och uppåt 10-15 meter. Löpskolningen värmer upp samtidigt som det ger viss styrka och rörlighet du kan ha nytta av i din löpning. Starkare vader/lår, höftböjare; och bra hållningsträning. Vi startar upp med 3 övningar;

1. Låg skipping/tripping. (Mjuka fötter, blicken upp och bra hållning)
2. Höga knälyft, lagom högt och även här bra hållning.
3. Hälkick, med bra frekvens. Vi kör varje övning 2 gånger.
(På Instagram sidan @RunYourWorldLidingö hittar du övningarna)

Efter detta (eller innan om du inte vill köra löpskolning) är det sen backe ”över krönet” som gäller. Tanken är att du ska springa 10-15 backar i din relativt tuff fart uppfört, men när du kommer till krönet ska du inte stanna av utan du ska fortsätta 20-30 meter till, så du jobbar på att hitta rytmen i övergången från din uppförsbacke till den plana löpningen.

Har du inte backe i din omgivning som passar in så du kan ”flyta vidare”; Ja då får du stanna på ”toppen”. Har du bara längre backar kan du starta en bit upp i backen på varje löpning så du når krönet inom tidsramen och kan flyta vidare trots tröttheten backen gett.
På det här backpasset kör vi inga ”smygande backar” utan det är träning och du får och ska göra av med energi och höja pulsen! Ha ett så bra steg du kan med knälyft och låt armarna hjälpa löpningen uppför. Vila några sekunder efter att du flutit ut efter uppförslöpningen, vänd sedan runt och jogga nerför backen. Ju snabbare ditt tidsmål är ju bättre fart kan du ha nerför; men nerförslöpningen ska vara ”vilande” så du orkar ha bra fart uppför.
Behöver du kan du gå delar av backen nerför för att få den vila som behövs.
Ta även 5-10 sekunders stående vila när du kommit ner innan du startar nästa backe.

Efter sista backen vilar du lite och sedan är det nedvarvnings-jogg på minst 5 minuter (snabblöpare kan fylla på igen med lite volym och ta 4-5 km nedjogg) och givetvis lite rörlighet allmänt för kroppen och med bra fokus på vader, höftböjare, rumpa och framsida/baksida lår.

Förslag på antal backar utifrån tidsmål:

  • Tidsmål snabbare än 2.00 och 2.15:
    • 12-15 backar och helst strax över 30-35 sekunder i uppförslöpning + 30 meter utflyt efter ”krönet”.
  • Tidsmål på 2.30 och 2.45
    • 12 backar på 25-30 sekunder i uppförslöpningen + 25-30 meter utflyt efter ”krönet”.
  • Tidsmål på 3.00, 3.15, 3.30 och klara loppet
    • 10 backar på 20-30 sekunder i uppförslöpningen + 20 meter utflyt efter ”krönet”.

 

Tröskelpass med 5 minuters uppdelning

Inled med en kort uppvärmning i din lugna distansfart. Låt uppvärmningen ta dig till din inspirerande intervallsträcka eller en runda där du har inspiration att springa lite snabbare. Sträckan får GÄRNA innehålla någon ”snäll” kupering. Utgå från vad du har att tillgå i din omgivning. Inled som alltid med en uppvärmande jogg i din lugna fart 10-20 min, stanna till och kör lite effektiv rörlighet och en pulshöjande koordination.
Sen blir det tröskellöpning vilket du nu vet innebär snabb men kontrollerad fart i din löpning. Precis mellan bekväm och lite tuff fart!
Det här tröskelpasset kör vi med 5 minuters uppdelning, så efter varje 5 minuter bryter du av med vilan som anges för ”din nivå”. Allt från lugn löpning till gång/stående vila.

Om du nu har en lite kupering som kommer på din tröskel-sträcka, kortar nu ner steget uppför och försöker anpassa farten så du inte drar på dig ”mjölksyra”, utan nu blir konsten att trots kuperingen kunna flyta på i just ”tröskel”. I utförslöpningen flyter du på lite snabbare, men även där med kontroll. Ha fokus på ditt flyt mellan skiftningarna på intervallsträckan.

Spring första ”5 minuters” med marginal till din bekvämt ansträngande nivå och så du får till ett bra pass som inte sliter redan från start. Efter tröskel-intervallerna tar du en lugn nedjogg på minst 5 minuter och stretcha ut löpmusklerna. 

  • Tidsmål snabbare än 2.00 på 3 milen:
    8 x 5 min. Vila 30-45 sekunders lugn löpning, så lugn att den ger dig den återhämtning du behöver. Runt 3.50 min/km (Total tröskeltid ca 40 min)
  • Tidsmål på 2.15 på 3 milen:
    8 x 5 min. Vila 30-45 sekunders lugn löpning, så lugn att den ger dig den återhämtning du behöver. Runt 4.10 min/km (Total tröskeltid ca 40 min)
  • Tidsmål på 2.30 på 3 milen:
    7 x 5 min. Vila 45-60 sekunders lugn löpning, så lugn att den ger dig den återhämtning du behöver. Runt 4.35 min/km (Total tröskeltid ca 35 min)

  • Tidsmål på 2.45 på 3 milen:
    7 x 5 min. Vila 45-60 sekunders gång kombinerat med riktigt lugn jogg. Du anpassar så du fysiskt och mentalt känner dig redo springa på igen. Runt 5.00-5.10 min/km (Total tröskeltid ca 35 min)

  • Tidsmål på 3.00 på 3 milen:
    6 x 5 min. Vila 60 sekunders gång kombinerat med riktigt lugn jogg. Du anpassar så du fysiskt och mentalt känner dig redo springa på igen. Runt 5.30 min/km (Total tröskeltid ca 30 min)
  • Tidsmål på 3.15 på 3 milen:
    6 x 5 min. Vila 60 sekunders gång kombinerat med riktigt lugn jogg. Du anpassar så du fysiskt och mentalt känner dig redo springa på igen. Runt 5.50 min/km (Total tröskeltid ca 30 min)
  • Tidsmål på 3:30, och inget tidsmål på 3 milen:
    6 x 5 min. Vila 60 sekunders gång/stående vila. Du anpassar så du fysiskt och mentalt känner dig redo springa på igen. Runt 6.20 min/km (Total tröskeltid ca 30 min)

Kör du på puls kan ditt snitt på tröskelintervallerna ligga på runt 85% av ditt max. På första intervallerna kommer du kanske upp i 85% på slutet av intervallerna, men sen på sista intervallerna kan du våga gå upp till 90% om allt känns bra!

Fem lätta övningar som ger dig starka ben

Fem lätta övningar som ger dig starka ben


Du älskar att löpa. Och eftersom du har valt en sport som du kan utöva i frisk luft och vacker natur, och vars förberedelse bara består i att du drar på dig några funktionsplagg och ett par löparskor, så har du ingen lust att gå på gym för att göra styrkeövningar.

Men om du vill kunna springa resten av livet så bör du även styrketräna några gånger i veckan. Löpning kan skapa obalans i muskulaturen och dessutom förstärka problem som du redan har. Svaga vader kan till exempel sätta stor press på hälsenorna och bryta ner de fibrer som bygger upp senorna. Instabila höft- och bålmuskler försämrar rörelseförmågan och överlastar skenbenen, vilket kan leda till benhinneinflammationer och stressfrakturer.

Gör därför de här övningarna två gånger i veckan – eller dagligen om du har eller har haft problem med benhinnorna, vaderna och/eller hälsenorna.

1. UTFALLSTEGSVÄXLING
Ta ett steg framåt med höger fot och sänk kroppen tills ditt vänstra skenben befinner sig parallellt med golvet och knäet nästan nuddar golvet. Gör ett explosivt upphopp då du byter ben luften så att du istället landar med vänster fot framför dig. Ett vänster- och högerutfall räknas tillsammans som en repetition. Gör tre set med 15 repetitioner.

2. TÅHÄVNINGAR MED RAKA KNÄN
Fatta en hantel i höger hand och ställ dig på en step up-bräda. Placera vänster fot bakom höger vrist och balansera på den högra fotens främre del. Gör en tåhävning utan att böja knäet och stanna i högläge en stund; sänk sedan hälen. Gör tre set med 15 repetitioner på varje fot.

3. TÅHÄVNINGAR MED BÖJT KNÄ
Följ instruktionerna för tåhävningarna med rakt knä, men böj knäet på det ben som du balanserar med. Håll knäet böjt samtidigt som du gör tåhävningarna. Gör tre set med 15 repetitioner på varje fot.

4. EXCENTRISKA TÅHÄVNINGAR
Stå på en step up-bräda med hälarna hängande nedanför brädans kant. Gör en tåhävning och sänk sedan hälarna mycket sakta tillbaka ner under step up-brädans kant. Gör tre set med 15 repetitioner.

5. BONDENS TÅGÅNG
Fatta en tung hantel i varje hand och gå sedan på tå i 60 sekunder. Om du kan gå längre än i 60 sekunder ska du använda tyngre vikter. Gör tre set. 

LÄS MER
Vädra vaderna – men undvik sträckningar
Styrka på stående fot – 4 övningar som tränar upp din bålstyrka
Starka knän! 3 övningar som bygger din löpstyrka

Så här gör du långpassen mer effektiva

Så här gör du långpassen mer effektiva


Oavsett om du springer två maratonlopp eller ett par, tre 10-kilometerslopp om året, så är du en långdistanslöpare. Som sådan kan du kanske skippa ett tempopass i veckan och ändå klara din målsättning på tävling.

Det du däremot inte bör slarva med är veckans långpass – i alla fall inte om du siktar på en mara eller halvmara. Minst en gång i veckan bör du springa ett löppass som är längre än dina vanliga distanspass (som främst fungerar upprätthållande av den löpform du redan har).

Skälen till att springa ett längre långdistanspass i veckan tål att upprepas: Långa löpturer ökar kroppens förmåga att bränna fett och att spara på glykogenet i musklerna så att du orkar springa länge utan att bli trött, något som kommer väl till pass i långdistansloppen.

Långdistanspassen förbättrar också kroppens förmåga att transportera syre och näring till dina hårt arbetande muskler. Om du är nybörjare räcker det att försiktigt och tålmodigt öka distansen på ett av veckans pass och om du satsar på att springa tio-kilometerstävlingar, halvmaraton eller maraton bör du, vartefter du blir starkare, se till att få till ett ordentligt långpass varje vecka.

Här följer tre varianter av långdistanspass som ger bra effekt på din prestationsförmåga.

Lugnt långdistanspass
Långa, långsamma löppass rekommenderades för nybörjare redan på 70-talet och det är fortfarande den bästa löpträningen för såväl nybörjare som regelbundet skadedrabbade eller nyligen rehabiliterade löpare.

Att springa lugnt men långt förbättrar din uthållighetskapacitet. Att inte springa långpassen för snabbt är dessutom hemligheten bakom en skadefri löparsäsong.

Spring så här
För att undvika överträning med förkylning, dålig form och överbelastningsskador som följd bör man öka tiden istället för distansen på sina långpass. En rimlig ökning är 10-15 minuter på ett av långpassen varannan vecka.

Inled det förlängda löppasset med att värma upp i en fart som är cirka 90 sekunder långsammare per kilometer än din planerade tävlingsfart. Håll det tempot i 20 minuter. Öka sedan farten till cirka 30 sekunder långsammare per kilometer än din tävlingsfart resterande tid av passet, eller håll ett tempo strax under detta – om du känner dig trött. Varannan vecka drar du istället ner tiden på ditt långpass med 25-50 procent.

Stegringspass
I stegringspasset börjar du i ett lugnt tempo och ökar farten successivt, vilket hjälper dig att pressa dig till att hålla eller öka farten i ett lopp, även när du blivit rejält trött. Stegringspasset förbättrar också din uthållighetsförmåga och bryter monotonin genom att tvinga dig att hålla koll på ditt tempo.

Ett maratonlopp kräver tålmodighet och kroppskännedom, och stegringspassen tränar just de förmågorna. Rutinerade maraton- och halvmaratonlöpare som testat sina gränser klarar utan problem denna typ av träningspass, men nybörjaren bör vara försiktig. Att springa fortare och fortare ökar pressen både fysiskt och mentalt på ett sätt som en nybörjare inte är redo för.

Spring så här
Inled löppasset med en kilometerfart som är knappt 90 sekunder långsammare per kilometer än din planerade tävlingsfart. Öka sedan din kilometerfart med runt 10 sekunder var tredje kilometer så att du avslutar löppasset i din planerade tävlingsfart, eller något snabbare. Alterna veckans stegringspass med långa, långsamma löppass.

Generalrepetitionspass
Att springa några kilometer i tävlingsfart i slutet av ett långpass gagnar alla löpare, men har särskilt stort värde för dem som siktar på en specifik sluttid i loppet. Det bästa sättet att lära sig att hålla sin planerade tävlingsfart är att träna i den. Generalrepetitionspassen tränar dig att hålla farten i slutet av loppet, när benen är som tröttast.

Spring så här
Inled ditt långpass i ett lugnt distanstempo. Fem till åtta kilometer från träningspassets mållinje ökar du farten tills du når din planerade tävlingsfart, vilken du håller ända till löppassets slut. Varva sedan ner i lugnt distanstempo.

Den totala längden på generalrepetitionspassen bör vara 13-19 kilometer för nybörjare på maratondistansen, och 24-32 kilometer för rutinerade maratonlöpare. Gör ett flertal generalrepetitionspass under den sista tredjedelen av din träningsperiod inför maratonloppet.

Michael Nyqvist, 1960–2017

Michael Nyqvist, 1960–2017


44, skådespelare.

Jag var dålig på allt. Judo, aikido, volleyboll, fotboll. Började träna löpning redan som tonåring, för att bli bättre på det jag var dålig på. Har sysslat med yoga också. Fast det är väl ingen sport?

Sprang mest efter skolan. Terränglöpning. Kom på att man blev pigg av löpning också. Man orkade plugga bättre.

Har tävlat en gång. I skolan. Kom tvåa i ett terränglopp på 2,5 kilometer. Anders Blomqvist, han som vann Vasaloppet, vann den gången också. Han var hysteriskt snabb. Men, som sagt, tvåa var jag. I och för sig var vi kanske bara tre i loppet. Löpningen har alltid funnits där. Springer ungefär fyra gånger i veckan. Brukar bli åtta kilometer åt gången. Hinner sällan ut till Hellas (fritidsområde utanför Stockholm), där jag trivs bäst. Blir mest på Söder och runt Årstaviken. När jag är ute på landet kan jag toppa ibland och gå upp till en och en halv, två mil.

Springer aldrig på tid. Springer oftast med texter i skallen. Repeterar under löpningen. Lär mig andningen i texten. Har texterna lagrade på mp3-spelare, och så har jag diktafon. Kör med alla knep.

Teaterpjäs jag springer bäst till? Skulle vara Den inbillade sjuke, då. Ha ha.

Prövade lite fartlekar i somras, som jag läst om i Runners World. Det var skitkul. Men det går inte när man repeterar. Då skulle jag springa ifrån texten.

Ja, jag prenumererar på Runners World. Smygköpte den ett par år. Du vet, ”ett paket tuggummi och så tidningen där borta, tack”. Man rullade ihop den, smög hem och läste. Men nu har jag kommit ut ur garderoben. Nu vågar jag säga: jag är löpare. Det är enormt skönt att läsa om de där galningarna som springer dag och natt. Då känner jag att det här kan jag hålla på med ohämmat.

Det är ju rätt ensamt när jag är ute och textlöper. När jag läser Runners tänker jag att det finns kompisar där ute. Kul att läsa om alla olika träningsprogram, hur man lägger upp det. Den inspirerar.

Löpningen är central för mig. Det är något ursprungligt över löpning, ren stenåldersglädje, tror jag. Varje gång jag är ute får jag den där känslan, vad glad jag är att jag är frisk.

Hade tänkt springa maran ett år. Det började med att vi var tre killar, Figge Norling (skådespelare), Hasse Lindqvist (Blossom Taintons man) och jag. Hasse har sprungit massor av maror, han har inspirerat mig mycket. Han pratade så mycket om maraton, så jag tänkte, vad f-n, nu ska jag göra det. Men jag tänkte att om jag lubbar kommer folk stå där och glo. Då kom Figge på att vi skulle springa i Odense. Där kunde man få vara helt anonym. Bättre spy i Odense än på Odengatan, tyckte jag. Men sedan så, det var under en av de sista föreställningarna av pjäsen Terrorism på Dramaten, jag spelade en idiotisk och otroligt närsynt brandchef som satt på golvet med korslagda ben i en yogaställning, då kommer nittofem kilo Torkel Pettersson (i en annan roll) och råkar sätta sig på ena knät. När jag skulle gå av scenen, kändes det som om underbenet satt löst. Trodde det var menisken, gick och röntgade, men det var ledbandet. Ungefär samtidigt upptäckte Figge att det inte gick något maratonlopp i Odense. Så det blev inget.

Kunde inte springa med det där knät. Började gå stavgång, som jag förstår är jättenyttigt. Men jag kände mig bara jättedum. Tänkte jag borde ha bettskena och hjälm också. Alla dessa kommentarer: – Jaharu, var har du skidorna då?, – Nä, jag kan inte stava till skidor, försökte man. Men man kände sig ändå jävligt löjlig. Till slut kunde jag i alla fall springa igen.

Nu bryr jag mig inte om lopp. Det är inre löpning för mig. Det är allt från att springa ifrån fettångest till att komma tillbaka i skallen. Återupplivning.

Reser mycket. Har spelat in film i Norge, Naboer. Och i Danmark. Och en finsk film, i Ystad. Jag och Maria Lundqvist spelar svenska föräldrar till ett finskt krigsbarn. Den bästa av mödrar, heter den. Har blivit Finlands bidrag till Oscarsnominering.

Har alltid joggingskorna med mig när jag reser. Det är nyttigt, men läskigt också. Jag springer ofta bort mig de första dagarna på ett nytt ställe. Det gjorde jag i Ystad också. När jag gick fram och frågade folk sa dom:
– Men det är ju du som gjorde Såsom i himmelen! -Ja, jag vet, sa jag, men ursäkta, var faen är jag någonstans.

Löpning är bra för mitt psyke. Jag brukar lubba några timmar innan jag ska in på scenen. Kroppen är mitt instrument. Och man vill ju polera lutan också. Men när man kommer upp i min ålder spelar det ingen roll vad man gör, man ser ju likadan ut ändå. Så nu handlar det mer om att hålla ihop kroppen, byta ledningar, se till att allting funkar.

Introbild: Fotograf Thron Ullberg/ Norstedts förlag
Bild i text: Pressens Bild

Isabellah står över VM, berättar om vägen tillbaks

Isabellah står över VM, berättar om vägen tillbaks


I mitten av juli tog dock Isabellah beslutet att det inte blir någon VM start i år, då hon inte hunnit komma till den form hon anser sig vilja ha för att springa i London-VM. Träningen har dock gått bra, men kroppen behöver mer tid för att komma i form för mästerskap. Runner´s World stämde av med Isabellah hur träningen går och hur hon ser på framtiden.

Hallå Isabellah, som jag förstod har du beslutat att avstå årets VM dit du varit uttagen att springa maraton. Hur är läget?
– Läget är jättebra, vi är kvar i Kenya två veckor till och jag tränar på, men någon VM form har jag inte än.

Hur har du trappat upp träningen efter att du födde Lennox?
– Jag började jogga typ i maj, men det var ingen direkt träning i början. Bara att vänja in kroppen lite vid löpningens belastning igen. Sen har det gått uppåt, men det jag saknar är farten. Tiderna när jag springer fortare över längre sträckor har inte kommit ner till den nivå jag hade hoppats, samtidigt visste vi att chansen att hinna komma i form redan till VM var ganska liten. Det är många saker som spelat in, men en stor del är att jag inte fått tillräckligt med sömn för att kunna träna hårdare. Jag älskar att springa två gånger varje dag, men det har jag inte orkat. Men det jag sprungit har fungerat bra.

Känns det som du får mer stabil sömn nu när Lennox blivit lite äldre?
– Ja, det blir lite bättre. Det är säkert många mammor som upplever samma sak. De första 3 månaderna är svåra om tarmarna inte riktigt funkar för barnet. Då blir det mycket skrik och det behövs närhet och då blir det naturligt att det blir svårare få den sömn som behövs för elitträning. Men nu blir det hela tiden bättre, och nu är jag bara uppe runt tre gånger varje natt.

Skönt att det blir bättre med sömnen. Om vi bortser från sömnen har kroppen funkat bra rent fysiskt under upptrappningen av träningen?
– Ja, det är bara att jag inte kommit till mina planerade två pass om dagen, och dom riktigt långa långpassen har jag inte kommit till än. Jag hade gått upp ganska mycket i vikt under graviditeten och det har också påverkat mycket. Jag har inte stressat det, men har tappat vikten jätte bra och gått ner runt 15 kilo nu. Men har 6-7 kilo kvar till den vikt jag brukar ligga på när jag tävla. Det känns givetvis också när jag springer och för VM start skulle jag vilja vara nere i tävlingsvikt. När jag var gravid åt jag vad som helst som jag var sugen på, men nu är jag liter noggrannare, men mest kommer nedgången av den ökade träning.

Vilka löpträningspass har funkat bäst nu när du trappat upp träningen?
– När jag springer korta intervaller tycker jag det funkar riktigt bra. Jag springer i bra fart 30 sekunder och vilar sedan 15 sekunder och upprepar det upp till 50 gånger. Den typen av träning har känts bra och då har jag klarat hålla bra fart. På längre intervaller har jag inte orkat hålla farten, även om det sakta blir bättre där också. På 1 km intervaller klarar jag under 4 minuters fart nu, men ska jag hålla det längre än 1 km tappar jag för mycket i fart. Samtidigt utvecklas jag lite hela tiden, så det är ganska ok.

Hur ser du på den närliggande framtiden när det gäller din löpning?
– Min tanke är att jag ska tävla ganska mycket när jag kommer hem till Sverige som ett led i träningen. Inte tänka på resultaten, utan se det som bra träning i augusti och september. Det blir på lite olika kortare lopp, och sen får vi se hur utvecklingen går om det kanske kan bli en höstmara. Men jag tycker det är kul att springa till exempel Tjejmilen, sen får jag se var jag hamnar när det är tävling. Det blir oavsett bra tempopass, och resultaten är inte så viktigt den här sommaren och hösten.


Runner´s World tackar för Skype- intervjun och ser fram mot att följa Isabellah´s comeback

Här kan du läsa intervjun med Isabellah efter att Lennox kommit till världen.

Så löptränar du smartast på semestern!

Så löptränar du smartast på semestern!


Att få in vettig träning i vardagen med jobb, familj och annat kräver givetvis planering och karaktär. Det är ett evigt pusslande med lunchträning, morgonpass och kvällspass för att den övriga familjen inte ska känna sig åsidosatt. Men under semestern finns det betydligt bättre utrymme för flexibilitet i planeringen av träningspassen.

Mitt eget favoritupplägg brukar vara att träna tidigt på morgonen. Jag brukar ofta springa i 50-60 minuter före frukosten, innan övriga familjen har vaknat och kommit igång.  Börjar man dagen så tidigt kan man ändå äta frukost tillsammans och läsa tidningen i lugn och ro. Samtidigt har man hela dagen kvar till övriga aktiviteter.

Om man dessutom känner sig pigg så finns ju möjlighet till ett kort intervallpass före middagen. Då kan det räcka med 15 x 1 minut med 30 sekunders joggvila mellan löpsekvenserna. Med 10 minuter uppvärmning och 5 minuter nerjogg tar det knappt 40 minuter.

En annan variant är att springa till dagens utflyktsmål. Om du och familjen ska göra en utflykt till ortens badplats så skickar du ombyteskläder med familjen och springer dit själv. Det är en skön känsla att komma fram svettig och trött. Sedan hoppar du i sjön och tvättar av dig. Och är din partner löpare så kanske hen vill springa hem. Nackdelen med det är att man kan vara lite seg efter en dag med pastasallad, mjukglass och sol.

Semestern kan ju också vara en chans till återhämtning då du tar 3-4 vilodagar, eller kanske tränar varannan dag. Om du slitit hårt med grundträning under hela vintern och våren så är det ändå läge att köra lite kortare, hårdare pass. Då kommer du att få tid både till återhämtning och semesteraktiviteter. Dessutom kanske du till och med kan få en prestationsförbättring.

Ett tredje alternativ är en fjälltur eller en vandringssemester. Det blir en upplevelse, som ger en massa fettförbränning och bra möjligheter att lägga in roliga löpträningspass efter, eller i samband med, varje dagsetapp. Eller varför inte springa en led med lätt packning?

När vi har semestrat i en större stad använder jag morgonjoggen som en rekognoseringstur. Jag springer och kollar var museet ligger eller var affären som säljer märkeskläder finns. Då kan jag agera guide och vägvisare för mitt övriga sällskap under dagen.

Favoritupplägg nummer fem är att förlägga semesterresan till en ort där det finns ett roligt 10-kilometerslopp. Då kan jag träna lite på banan under några dagar innan loppet och sedan springa tävlingen, ha grillmiddag och en vilodag dagen efter tävlingen. Dessutom finns det möjligheter till andra träningsformer än löpning under semestern. Varför inte en lång cykeltur där du får se nya omgivningar eller simma i öppet vatten? Varför inte styrketräna med din egen kropp som vikt – i en park där solen ger en jämn och fin solbränna?

Vilket semesterupplägg du än väljer så kommer ledigheten garanterat ge tillräcklig återhämtning utan att du behöver totalvila i fyra veckor. Du som testat någon Training Camp-vecka i Portugal eller Turkiet vet att man med lätthet kan träna varje dag – och ändå ha massor av tid över för återhämtning.

Trevlig sommar!

 

Läs mer: Vill du bli snabbare under semestern? Testa våra bästa sommarpass

6 styrkeövningar som håller dina knän friska och starka

6 styrkeövningar som håller dina knän friska och starka


Starka lårmuskler hjälper till att stabilisera dina knän och en stark höft, rumpa och core ser till att du inte ”tappar” höften och knät faller inåt. Gör de här övningarna två gånger i veckan så kommer knäna – och resten av din kropp – hålla sig starka och friska.

Knäböjshopp

Sträck armarna framför dig och sätt dig bakåt. Explodera upp så högt du kan och landa mjukt. Skjut direkt upp igen. Arbeta kontrollerat och glöm inte bort en bra hållning även när du blir trött. Gör 4×15 reps.

Utfall med varannan ben framåt.

Gör 3×15 (när du klivit fram med båda benen har du gjort en rep).

Låga sidoutfall

Lägg över kroppsvikten på höger sida och sjunk ner i ett sidoutfall med god hållning. Våga böja ordentligt i knät och se till att jobba bakåt med rumpan. Utan att ställa dig upp helt rakt – skrifta över vikten till andra sidan. Alternera fram och tillbaka tills du gjort 15 reps på varje sida. Gör tre set.

Mountainclimbers

Ställ dig i armhävningsposition. Dra in höger knä under dig, sparka sedan kontrollerat bak igen. Byt ben och fortsätt att alternera så fort du kan med bibehållen teknik. Gör 3×15 (när du dragit fram båda benen har du gjort en rep).

Bandpromenad

Trä ett gummiband strax över knäna och hitta ett startläge där bandet alltid är lite spänt. Kliv 20 steg åt vänster, sedan tillbaka. Gör 3 omgångar.

Omvända höftlyft på boll

Ligg på en träningsboll (eller bänk) med vikten framåt. Håll benen raka och lyft höft och ben tills de är parallella med resten av kroppen. Knip till rejält med rumpan och ta en kort paus högst upp. Sänk ned sakta och upprepa. Gör 3×15.

Davids träning mot VM

Davids träning mot VM


Högby löparen är känd för att tävla mycket, och även om alla lopp inte har tävlingsfokus har David under våren och sommaren visat på både rekordsnabbhet och fin uthållighet. Runt 30 tävlingar har det redan blivit i år, och efter maran i Hamburg har David snittat runt en tävling i veckan. Personbästa tiden på 3000 meter har sänkts till 8.04, ett 10 000 meters lopp har avverkats på fina 29.12 och med 4 veckor kvar till VM maran i London tog David ”långpass-seger” på Mora Trail´s 45 km sträcka.
Runner´s World stämde av med David hur han ser på tävlandet och det kommande VM loppet som avgörs den 6 augusti.

Du körde nyligen 45 km distansen på Mora Trail. Hur såg du på det loppet i din VM träning?
– Det var ett spontant inslag i VM träningen. Jag hade planerat springa Strömstadmilen och i samband med det kanske träna lite med Mikael Ekvall (Sveriges andra manliga maratonlöpare som är uttagen till VM). Men när Ekvall inte skulle springa loppet tyckte jag resan skulle bli lite väl lång, så då ändrade jag mina planer. Jag har fått in två halvmaror rätt nyligen, men inget riktigt långt så då tyckte jag ett ordentligt långpass kunde passa in. – Sen blev det kanske lite väl lång tid med 3 timmar och 50 minuter, men det var i lugn fart så det blev nog rätt bra VM träning. (David höll runt 5 minuter per kilometer i 45 km terräng)

Din syster Ida Nilsson är världsstjärna nu inom ultra trail och bergslöpning, är det något du själv skulle kunna tänka dig satsa på senare i din löparkarriär?
– Det är svårt att veta nu, men som det känns just nu kommer fortsätta hålla mig till millopp, halvmaror och maraton. Några lopp på kanske lite längre tid än maraton, men det som Ida kör nu vet jag inte riktigt om det passar mig som löpare.

Du har tävlat väldigt flitigt efter Hamburg Marathon, kan du berätta om hur du ser på alla tävlingarna?
– Efter Hamburg ville jag få upp farten och jag tycker det funkar bättre med träningstävlingar än intervaller. Så det var syftet i början efter Hamburg. Sen började jag komma i bättre och bättre form igen, och då sökte jag mig till tävlingar med tuffare motstånd och sen gick jag över till banlopp. Jag nådde inte riktigt alla tider jag ville nå, en förkylning störde lite, men 3000 meters tiden var ok.

Hur ser träningen ut mellan alla dina tävlingar?
– Det blir mest bara joggar mellan tävlingarna, så tävlingarna blir mina fartpass. Det upplägget funkar bra för mig.

Hur ser VM planen ut träningsmässigt de nästa 4 veckor som återstår?
– Jag kör Viktoria loppet på Öland på lördag med runt 3 veckor kvar till VM. Sen åker jag på ett värmeläger i Spanien. Upplägget där har jag inte riktigt bestämt än. Kanske gör jag en Roadtrip och flyttar jag runt från ställe till ställe för att få inspiration i nya miljöer. Eller så stannar jag och tränar på något ställe jag trivs på. Några långpass blir det i värmen, men sista dagarna innan jag åker till London kommer jag vara i Stockholm. Jag åker till VM på tisdag eller torsdag innan VM loppet. Jag vill få in ett sista kvalitetspass på onsdagen under tävlingsveckan så antingen vill jag köra det hemma innan avfärd eller på plats i London.

Vid förra VM i Peking 2015 avancerade du hela tiden under loppet och kom under tuffa förhållanden 36:a med tiden 2.31? Om du jämför nu och då, hur ligger du till och har du redan börjat fundera runt taktik i VM loppet?
– Jag kommer vara i bättre form nu än 2015. Jag hoppas på en klart bättre tid nu och att jag har som mål att slå alla som jag gjort bättre tid än och förhoppningsvis slår jag även några löpare med bättre personbästa än mig. Oftast öppnar många lite för fort i mästerskapsloppen, så min plan är nog att gå ut kontrollerat och förhoppningsvis plocka efterhand.

Runner´s World tackar för intervjun och återkommer med fler intervjuer inför VM med våra svenska löpare som kommer tävla i London.

FOTO: Deca Text & Bild

Spring din bästa halvmara någonsin!

Spring din bästa halvmara någonsin!


Det är skillnad på pass och pass
Gör skillnad på dina hårda pass och dina återhämtningspass. Många löpare kör alldeles för hårt på sina lugna träningsdagar, vilket är kontraproduktivt – man tröttar bara ut sig inför de pass då man verkligen behöver orka ta i.

Lyssna på din kropp
Ju mer och ju hårdare du tränar, desto fler signaler kommer du att få från din kropp. Lyssna på dem och lär dig att skilja på bra och dålig smärta under träning. Bra smärta är till exempel det obehag det innebär att lämna sin komfortzon och springa nära sin tröskelnivå. Dålig smärta är den smärta som kommer av att du ligger på gränsen för att skada dig. Det här är en del av träningsprocessen – att lära sig tolka kroppens signaler för att undvika skador men också för att mentalt klara av att springa hårt i en tävlingssituation.

Känn på farten
Om du vill springa fort behöver du alltså inte bara träna din kropp, du måste också vänja dig vid det obehag som följer med ett högre tempo. Ett sätt att göra det är att progressivt öka farten under ett träningspass, tills du springer i ett tempo som är något högre än den fart du siktar på att hålla under loppet.
Så gör du: Efter minst sex veckors träning kan du testa att ersätta ett tempo-pass med ett progressivt pass på 10-13 kilometer. Spring den första delen i en fart som du höjer med cirka 10 sekunder per kilometer, och de sista tre kilometerna i en fart som är cirka 7 sekunder snabbare per kilometer än din planerade tävlingsfart på halvmaran. Är din tävlingsfart på halvmaran 5.00 min/kilometer så börjar du alltså ett tio kilometer långt pass i 6.00-fart och avslutar det i ungefär 4.40-fart.

Öka farten
Det är inte de korta intervallpassen som kommer att göra skillnad under din halvmara, men de kan göra mycket för din löpkapacitet om du adderar dem till din uthållighetsträning. Sprintträning på sträckor så korta som 50 meter kan ge både din löpstyrka och löpekonomi en extra boost.
Så gör du: En eller två gånger i veckan kan du lägga in några korta fartökningar, så kallade koordinationslopp, efter ett lätt distanspass. Kör 5 x 100 meter på en jämn och platt sträcka där du stadigt accelererar upp till en fart strax under din maxfart. Fokusera på att löpa med avslappnade axlar och ansikte; vila gör du genom att gå tillbaka till startpunkten.

LÄS MER:

Så känns det att springa en halvmara – i emojis!

Coachens bästa tips för tröskelpass och långa intervaller

Spring tillsammans – och sätt nytt personbästa!

3 sätt att springa riktigt bra långpass

Åkeson möter världsstjärnan Lovisa Lindh

Åkeson möter världsstjärnan Lovisa Lindh


För att fira rekordet bjuder vi här alla läsare på Claes möte med vår svenska löparstjärna. Redan 2016 fick Lovisa sitt internationella genombrott, när hon knep EM bronset i Amsterdam och sedan sprang fantastiskt i sin första OS start och sånär nådde finalen. Läs det fina och inspirerande reportaget som fanns med i Runner´s World nr 9 2016.

Till reportaget

Foto: Luca Mara

Favoritsegrar på SM 100 km

Favoritsegrar på SM 100 km


Både André och Fridas berättade i intervjuerna här på Runner´s World inför loppet att det var segern i loppet som var målet. Inledningsvis låg båda löparna i täten, men blev tidigt utmanade av Ymers Linus Wirén och Björnstorps Petra Skiöld. Både utmanarna gick loss och vid 30 km ledde Linus med ca 1,5 minuter före André och Petra hade ryckt åt sig en ledning på ca 2 minuters före Frida. Men de regerande mästarna hade allt under kontroll och disponerade krafterna perfekt, och tog till slut klara segrar. André ”snittade” 4.20 min/km och vinnartiden blev 7:13:50. Linus tog silvret på 7:47:05. Frida jobbade på och hade snabbare segrartid än 2016 och höll nu varje mil på runt 47 minuter och nådde målet på 7:58:37. Petras silvertid blev 8:13:25. Bronsmedaljörer blev Jennifer Honek från Linnea på damsidan och Mattias Gärdsback från Hemlingby på herrsidan.

Bilder och korta uppdateringar från loppet hittar du på RW´s Instagramsida och på vår Facebook sida.

Alla resultaten hittar du här

Foto: Nilrud