Blog

Hur gammal är du – egentligen?

Hur gammal är du – egentligen?


Tanken med den nya uppdateringen, som innehåller flera nyheter, är att ge löparen fler och bättre verktyg för att anpassa träningen efter den personliga träningsnivån. Resultatet, enligt Tomtom, är att din träningsklocka också fungerar som en personlig tränare – den ska ge dig återkoppling på det du gör och du ska lättare förstå på vilket sätt det också förbättrar din form. Tomtom kallar funktionerna för Fitness age, Fitness points och Personalized workouts.

Fitness age uppskattar din ”fysiska” ålder baserat på din personliga träningsnivå, baserat på användarens VO2 max (den maximala mängd syre en individ kan tillgodogöra sig per minut) ålder och kön. Fitness points ska ge återkoppling på din träning genom ett belöningssystem i form av poäng, där syftet på sikt är att sänka din ”Fitness age” och leva ett mer hälsosamt liv.

Funktionen Personalised workouts ska vägleda dig i din träning, och anpassar sig enligt Tomtom efter din form och dina träningsmål. Funktionen ger också användaren tillgång till 50 olika löp- och cykelpass direkt i klockan, där intensitet och längd på passet automatiskt anpassas till den individuella användarens träningsnivå. Uppdateringen blir tillgänglig för de flesta versioner av Tomtoms träningsklockor Runner, Spark och Adventurer.

Så ska du träna för att bli snabbare på milen

Så ska du träna för att bli snabbare på milen


Om du vill greja milen på 60 minuter kan det räcka med 2-3 pass i veckan innehållande distanspass på 10-12 kilometer, intervallträning i form av ”tusingar” (t ex 4 x 1 000 meter) och backträning.

Om du däremot har som mål att klara milen under 40 minuter så krävs det betydligt mer träning. För att lyckas med detta behöver man oftast genomföra minst fyra till fem pass i veckan.

Distanspassen bör ligga på 12-18 kilometer i 4.30-5.00-minutersfart, och tempot på tusenmetersintervallerna ska vara kring 3.40-3.45 minuter per kilometer.

Vad gäller backträningen föreslår LG att du springer 10 x 1 minut uppför i din milfart, med joggvila nerför backen.

Tröskelpassen kan till exempel bestå av 3 x 10 minuter i 4.10-tempo, med två minuter joggvila mellan intervallerna. Så vill du få snabba fötter på milen – spring mycket!

Och du, våga testa 10 000 meter på bana – det är tufft men roligt. Och du slipper fundera över om banan var för kort eller inte!

Läs mer: 10 tips – så klarar du milen på bästa sätt!

Så ska Ida Nilsson speeda upp till Lidingöloppet

Så ska Ida Nilsson speeda upp till Lidingöloppet


För den kvinnliga eliten har fokus på Lidingöloppet handlat om 10- och 15-kilometersdistanserna. Men de senaste åren har 30-kilometersdistansen blivit allt viktigare även för kvinnorna. I samband med årets lopp får kvinnorna därför tävla om samma prispengar som herreliten även på den klassiska 3-milen: 30 000 till vinnaren. Dessutom är prispengarna kvar i både Rosa Bandet-loppet och på damernas 15-kilometer.

På damsidan ser 3-milen ut att bli ett riktigt spännande lopp. Fjolårssegrarinnan Maria Larsson från Örgryte har haft en riktigt bra säsong, och har aviserat att hon siktar mot toppen även i år. Maria får konkurrens av bland annat Spårvägens maratonmästare Mikaela Larsson och Högbys ultrastjärna Ida Nilsson. Ida har haft en fantastisk säsong och har rutin från Lidingöloppet – hon var tvåa på 3-milen för två år sedan. Frågan är bara om hon kan få fart på ”ultrabenen” för att utmana om segern? Vi stämmer av med vår bloggare Ida inför Lidingöloppet.

Hur är läget inför Lidingöloppet?
– Det är bra, men jag behöver göra några snabbare pass nu i slutfasen. Jag har precis avslutat en filminspelning med Salomon i Norge under en vecka, där det blev mycket långsam löpning fram och tillbaka för att ta olika sekvenser till filmen; kanske ingen riktigt vettig träning. Men grunden är ju bra.

Vad blir dina formgivande pass inför Lidingö?
– Nu ska jag springa platt, kanske en 20-kilometersrunda där jag skiftar fart varannan kilometer: distanstempo en kilometer och sedan tuffare fart på nästa. Det hoppas jag ska trigga igång farten.

De flesta som ska köra Lidingöloppet vill ju träna backar, men du ska köra platt. Vad innebär platt för dig?
– Jag har inte så många flacka löpsträckor i min omgivning där jag bor i Norge. Det är Inte direkt den terräng som är på Lidingöloppet. Så för mig är Lidingöloppet platt. Jag har gjort några pass där jag tänkt springa platt, så man kan springa på lite fortare. Men så blev det inte: På 25 kilometer fick jag 1 200 höjdmeter. Men nu har jag hittat en sträcka som jag kan springa på lite mer på. Den är inte helt flack men ändå platt jämfört med där jag brukar springa, så den passar bättre in i min Lidingöloppsträning.

Förutom 20-kilometersrundan med fartvariation, kommer du köra några andra fartpass?
– Jag åker till Göteborg med runt en vecka kvar till Lidingö, och där hoppas jag hitta sällskap på något fartpass. Vilket pass det blir beror på vilket sällskap jag hittar, men det handlar om att springa förhållandevis fort. De lopp jag kört har ju inte handlat om någon snabb fart, så nu gäller det att hitta ner till farter under fyra minuter per kilometer.

Gör du någon speciell laddning när det gäller energi och kost inför Lidingöloppet? Tävlingen handlar ju om en förhållandevis kort arbetstid jämfört med de ultratraillopp du brukar springa?
–Nej, jag kör bara på som vanligt. På loppet kan det bli någon gel eller så, men i övrigt behöver jag inte ladda extra med energi.

Vad har du för målsättning på Lidingö?
– Jag skulle vilja springa under två timmar igen, vilket jag gjorde för två år sedan. Det känns inte som att jag ska vara så mycket sämre nu, även om jag inte haft någon fartfokus. Så under två timmar är mitt främsta mål, sen vet jag inte riktigt hur startfältet ut. Men självklart vill jag placera mig så bra som möjligt.

Du har rutin från Lidingöloppet, men vad ska man som motionär tänka på för att fixa det?
– Det gäller att tänka på att den sista milen blir den tuffaste utifrån att man redan sprungit 20 kilometer. Det gäller att man sparar sina krafter, så jag tycker att man ska vara lite återhållsam i början och inte dras med i för höga farter – vilket är lätt hänt. Har man sparat sig lite går det att tjäna väldigt mycket just sista milen.

Runner´s World ser med spänning fram mot TCS Lidingöloppet och önskar Ida stort lycka till!

Så ska Mikael Ekvall hitta segerformen till Lidingöloppet

Så ska Mikael Ekvall hitta segerformen till Lidingöloppet


I somras sprang Strömstads Mikael ”Micke” Ekvall maratonsträckan på VM i London, och nästa stora mål efter VM-maran är Lidingöloppets klassiska tremilsdistans. Vi stämde av läget med Micke med lite drygt en vecka kvar till loppet och fick lite tips kring hur formtoppningsträningen kan se ut.

Vad är det som lockar med Lidingöloppets tremil?
– Jag sprang Lidingöloppet flera gånger när jag var yngre och det är både historiskt och klassiskt, så det är klart att det lockar och ska bli kul att springa tremilen för första gången.

 Har du koll på bansträckningen?
– Ja, hyfsat tycker jag. Jag har både sprungit 15 km och milloppet som ju går på tremilsbanan. Så dom delarna har jag koll på. Men jag har dålig koll på hur känslan kommer vara när man går ut på sista milen med 20 km i benen. Men det känns ändå rätt så lugnt tycker jag.

Har du kört någon specifik Lidingöloppsträning?
– Ja, jag har medvetet kört väldigt backigt både på distans och långpass. Sen har jag till exempel kört 3 x 5 km uppe i Rudalen i Göteborg där det är bra med backar. Så jag har helt klart anpassat träningen mot Lidingöloppet.

Tänker du rent löptekniskt på något när du springer uppför och utför?
– Jag tänker inte direkt, men regelbunden löpning i kupering gör att man lär sig springa effektivt och tekniskt i där. Så den optimala löptekniken i kupering sitter inte direkt, utan det krävs att man tränar kuperat. Då tror jag man slipar tekniken utan att man direkt behöver tänka på hur man springer, så är det i alla fall för mig.

Hur ser din slutformel ut för att komma i din bästa form om lite drygt en vecka?
– Det mesta i träningsväg är gjort, men jag kommer köra 10 km i Fredsloppet på söndag med sex dagar kvar till Lidingö. Det blir ett riktigt bra fartpass, och jag kommer inte direkt hålla igen där. Sen kommer jag även köra ett lite längre pass på 90 minuter tisdagen innan loppet. Det blir det sista lite tuffare. I övrigt handlar det bara om att hålla i gång kroppen och löpkänslan under sista veckan.

Tror du att ett tävlingslopp med en vecka kvar, och ett lite längre pass tidigt i tävlingsveckan, kan vara bra som uppladdning även för motionslöparna som ska springa Lidingöloppet?
– Jag tror inte man ska kopiera det rakt av, utan det beror givetvis på vilken träningsgrund och vilka tidsambitioner man har. Men om man tränat bra tror jag man kan ha nytta av ett tuffare lopp eller träning med sammanhängande löpning med runt en vecka kvar till loppet. Det längre distanspasset i veckan kan vara bara för de löpare som är vana springa mycket, men för motionären gäller det nog mer att inte jaga träning. Helt enkelt bara hålla i gång löpningen och känslan med kortare och lugna pass sista veckan.

Runner´s World återkommer närmare loppet med Mickes uppladdning, taktik och målbild i TCS Lidingöloppet.

Första pallplatsen för Sara Svensk

Första pallplatsen för Sara Svensk


Ironman-VM 70.3, Chattanooga, USA.

Favorittippade Javier Gomez och Daniella Ryf vann prestigefyllda VM på Ironman 70.3 i Chatanooga, USA. Detta event flyttar varje år runt bland de sex kontinenterna. Nästa år går det i Port Elisabeth, Sydafrika, på samma bana som man kör de afrikanska mästerskapen i April. Man kör dock alltid fem veckor före Kona så att deltagarna hinner återhämta sig då flertalet kör ”dubbeln”. Denna bana var tuff av flera anledningar. Ström simning, 1 000 höjdmeter på cykeln och strax under 300 höjdmeter på löpningen. Addera värmen på det …

Den största överraskningen på herrsidan var före detta ITU-triatleten Ben Kanute som låg etta fram till kilometer 10 på löpningen då han passerades av den snabbfotade Gomez. Ben kom sedan tvåa. Sebastian Kienle som sannolikt var sliten och nertränad inför Kona kom femma. 70.3-specialisterna Tim Don och Sam Appleton kom trea respektive fyra. Förra årets vinnare Tim Reed kom långt ner i fältet då han nyligen varit sjuk. Det är ett tydligt mönster nu med f.d. ITU-killar och -tjejer som dyker upp på halvdistansen och dominerar de prestigefyllda loppen. Full Ironmandistans är ett helt annat djur och där är det än så länge en större mix när det kommer till världstoppens bakgrund.

Daniella Ryf vann en överlägsen seger på nästan sju minuter då förra årets segrare och hot Holly Lawrence bröt en bit in på cyklingen. “I just didn’t have it. I’m exhausted and I didn’t have the fight today. My legs felt dead. That’s racing. It’s been a long season.” sade Lawrence. Ryf vann på otroliga 4:11:59h. Emma Pallant kom tvåa följt av Laura Philip på 4:18:36 resp 4:19:40h. 


Svenska Age-Groups

Det var relativt många svenska Age Groups som hade tagit över sig till Chattanooga. 34 svenskar tog sig i mål och vi hade några topp 20-placeringar. Intresset för detta race jämfört med Kona går inte jämföra. När folk går över lik för en Konabiljett får Ironman nästan övertala motionärer att köpa sina 70.3 slots. De har helt enkelt inte lyckats skapa samma magi och habegär över tävla detta race. Självklart är det också så att det är svårt att motivera långa resor för att ”bara” tävla på medeldistans och folk prioriterar helt enkelt utefter var de bor.

Ironman Ruegen 70.3, Tyskland

I söndags avgjordes Ironman Ruegen 70.3. Vi hade sett fram emot en duell mellan snabbfotade Patrik Lange från Tyskland och vår egen Patrik Nilsson. Tyvärr hade Patrik känning i en vad som gjorde att han avstod tävlingen för att inte riskera sin prestation på Hawaii om några veckor. Lange tog därför en övertygande seger där han ledde från start till mål och vann på 03:43:46.

Men vi fick svenskt på pallen ändå nere i Ruegen. Sara Svensk tog sin första internationella pallplacering med en fin tredjeplats efter haft dagens snabbaste löptid bland damproffsen och kom i mål på 04:25:59. Vann loppet bland damerna gjorde Anja Beranek från Tyskland på 04:16:37. Sara kommer bli spännande att följa framgent då hon har en hög löpkapacitet, en talang som är svår träna upp jämfört med cyklingen.


Herrar:
1. Patrick Lange TYS 03:43:46
2. Franz Loeschke TYS 03:49:48
3. Lukasz Kalaszczynki POL 03:51:08

Damer:
1. Anja Beranek TYS 04:16:37
2. Daniela Sammler TYS 04:19:41
3. Sara Svensk SVE 04:25:59

Ironman Wales

I helgen så avgjordes även Ironman Wales som körs på en riktigt tuff bana. Vann loppet gjorde Cameron Wurf från Australien som fortsätter visa fin form efter andraplatsen i Kalmar. Det var Wurfs snabba cykling som gjorde att han kunde hålla ifrån en jagandes Philip Graves från Storbritannien. Tredjeplatsen gick till Christian Kramer från Tyskland. På damsidan så var det tyvärr endast fyra proffs som kom till start, samtliga från Storbritannien. Lucy Gossage tog en överlägsen seger före Parys Edwards följt av Kate Comber.

Från Sverige hade vi fem stycken age groups som tog sig i mål.

Spring – och bromsa in åldrandet

Spring – och bromsa in åldrandet


Vårt samhälle kräver knappast att vi använder våra kroppar för att överleva – åtminstone inte i någon högre grad. Människokroppen är emellertid designad för rörelse. Uteblir den får det förödande konsekvenser för vår hälsa. Hela vår existens bygger på att vi belastar såväl våra syretransporterande organ som rörelseapparaten riktigt ordentligt, för att vi ska kunna upprätthålla en rimlig fysisk kapacitet och kunna leva i samklang med vår kropp.

I västvärlden finns i dag närmast obegränsad tillgång på mat – dessutom ofta med extremt högt energiinnehåll. Samtidigt rör vi oss allt mindre i det dagliga livet. I den moderna, högteknologiska världen blir därför – paradoxalt nog – någon typ av adderad fysisk träning närmast en nödvändighet. Motverkar du inte själv den fysiskt passiva tillvaron genom att träna, kommer du att få kämpa mot övervikt och en kropp som fungerar allt sämre ju äldre du blir.

Långt ifrån vår maxkapacitet

Vi har alla en teoretisk, genetiskt programmerad prestationsförmåga. Från födseln ökar denna fysiska kapacitet tämligen brant, för att maximeras mellan tjugo och trettio års ålder. Hur nära vi kommer vårt genetiska tak beror på hur väl vi förvaltar våra förutsättningar. Blir vi inte hårt satsande elitidrottare kommer vi generellt att ligga ganska långt från vår teoretiska maxkapacitet, och redan efter att vi passerat trettio år hamnar vi oundvik-ligen i en nedåtgående trend. Men om vi fortsätter att träna genom hela livet kommer avståndet mellan vår teoretiska maxkapacitet och vår faktiska fysiska förmåga att stadigt minska. I figuren nedan visar den blå kurvan vår teoretiska – genetiskt begränsade – utveckling över tid. Den röda linjen illustrerar i stället vad som händer om en individ fortsätter att träna regelbundet livet ut.   

                         

Vi kan naturligtvis inte helt eliminera åldrandets effekt på vår fysiska förmåga. Men försämringen kan i hög grad motverkas genom att vi rör på oss mer än vad vår blotta överlevnad generellt kräver. Hur vår träning utformas, och hur ofta och intensivt vi tränar – det är i hög grad ett individuellt val. Livet sätter ju inte sällan spår i våra kroppar allteftersom åren går, och fysiska skavanker kan förstås begränsa omfattningen och intensiteten i vår träning. Men med ett öppet sinne och viss fantasi går det oftast att modifiera sin träning eller välja nya träningsformer, så att man ändå kan hålla i gång kroppen långt upp i åren. Som åldrande löpare är det därför en smart strategi att fokusera mindre på hur långt, hur länge och hur fort vi springer. I stället bör vi sträva efter att utforma träningen så allsidigt, inspirerande och lustfyllt som möjligt. Visst är träning ansträngande – och det måste den vara för att ge effekt. Det betyder å andra sidan inte att den måste vara enformig och mentalt slitsam. Rörelseglädje är ett centralt begrepp i all typ av träning – oavsett hur gamla vi är.

David vann men missade planet

David vann men missade planet


David Nilsson gav tidigare i veckan råd kring uppladdningen inför Stockholm Halvmarathon här på Runner´s World och för egen del räckte uppladdningen till en klar seger. Med runt fyra km kvar kom ett motlut där David passade på att rycka ifrån sina konkurrenter. Segermarginalen landade till slut på 40 sekunder. Två blev Eskilstunas Abraham Adhanom.

David berättade efter loppet att löpning varit lite kantig inledningsvis, men han var nöjd med känslan på slutet. Målet var en seger och även om tiden i år var nästan fyra minuter snabbare än när David vann loppet 2015 jagade han inga tider i år. Fokus låg på att vinna loppet utan att ta ut allt. De sparade krafterna var tänkt att användas i ett 10 km-lopp i Hamburg redan dagen efter segerloppet i Stockholm.

Så efter prisutdelningen skyndade David i väg mot Arlanda, men på grund av tekniskt fel på Arlanda express kom tåget fram en timme senare än planerat och David missade Hamburgresan. David var dock inte alltför nedslagen för det missade loppet, utan sa att det kommer flera andra lopp i höst och dagen i Stockholm ändå gett så bra utdelning.

På damsidan var till slut förhandsfavoriten Camilla Rickardsson överlägsen vinnare. Personbästat från fjolårets Stockholm Halvmarathon putsades med över två minuter, och segermarginalen ner till tvåan Johanna Bäcklund från Runacademy blev till slut 4 minuter och 2 sekunder. Camilla sprang nyligen Finnkampen för Finland och har sin inriktning på 3 000 meter hinder. Men i framtiden kan Camilla mycket väl tänka sig en satsning mot längre gatlopp så det är mycket möjligt vi får se henne i flera av de stora svenska loppen.

Under större delen av loppet var det perfekta förhållanden med runt 15 grader och mestadels mulet och inte alltför stark vind. Men lite drygt två timmar efter första start började regnet falla vilket gjorde loppet tuffare för de som startade i de senare startgrupperna och inte riktigt sprang så snabbt som eliten. Många personbästa blev det dock ändå, även om banförändringen vid Slussen innebar en ny riktigt tuff stigning upp till Hornsgatan. Den förändringen gjorde nog årets banprofil till den tuffaste hittills i halvmarans historia.

Det tre bästa i herrklassen:
David Nilsson, Högby IF, 1:06:54
Abraham Adhanom, Eskilstuna Friidrott, 1:07:34
Tesfaldet Negash, Brännans FF, 1:07:53

De tre bästa i damklassen:
Camilla Richardsson, Finland, 01:15:34
Johanna Bäcklund, Runacademy IF, 01:19:36
Åsa Lundin, Vallentuna FK, 1:22:08

 

Boosta dig själv – och spring snabbare än någonsin!

Boosta dig själv – och spring snabbare än någonsin!


Om du halvvägs in i ett femkilometerslopp känner dig tryggt förvissad om att kunna hålla tempot ända fram till mållinjen – då har du gjort något fel. Rent mentalt är ett femkilometerslopp tillräckligt kort för att du ska kunna löpa det i en fart bortom din bekvämlighetszon. Jagar du ett nytt personligt rekord i ett femkilometerslopp ska du springa så hårt att du verkligen tvivlar på att du ska orka ända fram till mållinjen.

I en sådan fart blir lusten att sakta ner – eller att bryta loppet – i det närmaste oemotståndlig. Det bästa sättet att stå emot den impulsen är att förklara för dig själv att du faktiskt inte alls behöver sakta ner – eller lägga ner. Sådan här positiv, motiverande självpeppning är något idrottspsykologer har använt sig av i decennier när de coachat elitlöpare. Under senare år har forskare också gjort nya framsteg när det gäller att visa hur effektiv metoden faktiskt är för idrottare inom alla typer av uthållighetssporter. Det här är vad du behöver veta för att motstå lusten att sänka farten eller bryta nästa lopp – och i stället ge dig själv en motivationsboost.

1. ANPASSA ANSTRÄNGNINGEN

För varje steg under ett femkilometerslopp beslutar du om du ska öka eller minska farten. Det gör du baserat på hur ansträngningen upplevs, jämfört med hur du förväntar dig att det ska kännas. Känslan av ansträngning är influerad av signaler från kroppen som anger hur trötta musklerna är, men beror också på hur din hjärna tolkar signalerna. Grubblar duöver hur jobbigt det är så gör det bara situationen värre – det känns bättre om du i stället fokuserar på hur bra du springer. Det är själva essensen av att peppa sig själv.

För tre år sedan gjordes en studie på cyklister, som ombads hålla ett visst tempo under en specifik tidsrymd. De upplevde ansträngningen som mindre jobbig när de tränats i att peppa sig själva, trots att de höll samma tempo under lika lång tid. I en annan studie, där cyklister fick cykla en mil på tid, upplevdes ansträngningen lika jobbig som tidigare – men med hjälp av motiverande självpeppning lyckades de hålla ett högre tempo.

2. FÖRDELA PEPPEN RÄTT

Studier på självpeppning som metod har visat att det kan ge fördelar i många olika sammanhang. En brittisk forskningsrapport visar att självpepp förbättrade prestationerna under ett tufft ultramaraton på 100 kilometer. Och en kanadensisk studie visar att cyklister presterar bättre i 35-gradig värme med självpepp som specifikt handlar om att klara av varmt väder.

För relativt korta, intensiva tävlingar som femkilometerslopp, har forskarna kommit fram till att de största fördelarna med självpepp uppnås under andra halvan av loppet, då smärtan (och de negativa tankarna) slår till.

3. TRÄNA UPP PEPPEN

Första steget är att planera din inre monolog, något som inte är lätt att genomföra mitt under en tävling. Som boxaren Mike Tyson sa: ”Alla har en plan – tills man får ett slag i ansiktet.” Du måste träna på att peppa dig själv så att det kommer naturligt även i jobbiga tävlingssituationer.

Sätt dig ner efter en tävling eller ett hårt träningspass och försök att samla ihop de negativa tankar som for genom huvudet under det. Om du tänkte ”aj aj, jag gick ut för hårt” så försök att ersätta det med någonting positivt i stället – som ”det här är vad jag har tränat för”.

Pröva att använda positiva ord och fraser under träning, och gör upp en lista med de som verkar passa dig bäst under olika delar av en tävling.

Öva sedan på dem om och om igen. Negativa tankar kommer nämligen alltid att dyka upp.

Men när de gör det, lägg dem åt sidan och byt ut dem mot de positiva och peppande tankar som du har tränat på – och som motiverar dig.

Så gör våra bästa elitlöpare

På frågan vad som skulle få medeldistanslöparen Andreas Kramer att avbryta ett träningspass, svarar han:

– Ingenting egentligen. Det skulle bara hända om jag känner av en skada eller känner mig sjuk, alltså något som är negativt för min fortsatta träning.

Annars bryter jag aldrig ett pass, säger Andreas som tävlar för Sävedalens AIK. Andreas erkänner att han har dagar då han inte är så peppad på att genomföra sina inplanerade träningspass, som till exempel när regnet öser ner.

– Men det är bara att köra dem, för det krävs om jag ska bli bra på löpning. Man får tänka efter vad man vill med sin träning.

Läs om Andreas Kramers och de andra VM-löparnas specialpass inför mästerskapet.

Oslagbart mässerbjudande på halvmaran – passa på!

Oslagbart mässerbjudande på halvmaran – passa på!


Det som ingår i vårt unika mässerbjudande när du tecknar en prenumeration på 10 nummer av Runner’s World för 499 kronor:

1. Värdecheck, 500 kr på löparskor, på Löplabbet.

2. Din nya kompletta guide till löpning

3. Martina Haags bok Heja, heja!

4. Springtimebuff

5. Runner’s Worlds beprövade vaselin

6. Alarm-armband

Fyll en talong på plats i montern och betala direkt med Swish! 

Läs mer om Stockholm Halvmarathon och se kartan över startområdet, målområdet och expot här.

Mästerligt mässerbjudande på Lidingöloppet – passa på!

Mästerligt mässerbjudande på Lidingöloppet – passa på!


Det som ingår i vårt unika mässerbjudande när du tecknar en prenumeration på 10 nummer av Runner’s World för 499 kronor:

1. Värdecheck, 500 kr på löparskor, på Löplabbet.

2. Tränings-t-shirt från Saucony.

3. Din nya kompletta guide till löpning

4. Martina Haags bok Heja, heja!

5. Springtimebuff

6. Runner’s Worlds beprövade vaselin

7. Alarm-armband

Fyll en talong på plats i montern och betala direkt med Swish! 

Läs mer om Lidingöloppet och mässan här.

Ont i knät – vad ska man göra?

Ont i knät – vad ska man göra?


Knäproblem kan bland annat bero på att du har för högt eller för lågt fotvalv, att du är ko- eller hjulbent, eller att du vrider foten överdrivet inåt eller utåt när den träffar marken i löpsteget. Att springa i fel skor, och i för många och långa nedförsbackar, kan också vara en förklaring.

”Löparknä” är ett känt fenomen för de flesta som springer mycket. Löparknä yttrar sig på olika sätt, men ger i de flesta fall smärta på utsidan av knäet. Ibland sprider sig smärtan uppåt höften. Det beror på en irritation i det så kallade IT-bandet (Iliotibialbandet), som går på utsidan av knäet över ett benutskott på utsidan av knäleden. Åkomman beror på överbelastning i form av för många löpmil eller för mycket nedförslöpning. Även längdåkare (främst i fristil) och cyklister kan drabbas av löparknä.

För att bli av med besvären rekommenderas stretching, alternativ träning, som belastar andra muskler än löpningen gör, och eventuellt smärtstillande tabletter i en vecka. En del upplever också att man kan lindra besvären genom att massera utsidan av låret med en brödkavel. Smärtan ska helt ha försvunnit innan det är dags att återuppta löpträningen.
Andra problem kan uppstå om knäskålen ligger fel, eller på grund av för mycket broskbildning.

Smärta i knäet kan också bero på artros, en sjukdom som bryter ner brosket i en eller flera leder. Misstänker du att du har artros bör du uppsöka läkarvård för att få sjukgymnastik, antiinflammatorisk medicin och eventuellt kortison. Överviktiga personer löper större risk att drabbas av artros. Allmänna råd för att undvika knäproblem är att undvika asfaltslöpning i största möjliga utsträckning, samt att ta det lugnt i nerförsbackarna.

Styrkeövningar är också en utmärkt preventiv åtgärd för att stärka musklerna som stöttar knäet och på så sätt minska belastningen på själva knäet. Det finns mängder med bra övningar man kan göra hemma i vardagsrummet.

FÖRSTA HJÄLPEN

När varje löppass är en pina för knäna är det definitivt dags för ett löpuppehåll även om det inte gör ont mellan löppassen. Uppsök en ortoped som kan undersöka dig noggrant. Ett knä kan vara skadat på många olika sett, och man ska aldrig underskatta problemen.

Under tiden du väntar på din läkartid kan du göra följande:

  • Kyl knäet och området runt omkring knäet med is flera gånger dagligen.
  • Sträva efter att hålla benet i högläge så ofta du har möjlighet.
  • Pröva eventuellt en kur med ett antiinflammatoriska värktabletter under en veckas tid.
  • Undvik löpning och kör istället alternativ träning som till exempel cykling, vattenlöpning med våtväst och simning (dock ej bröstsim). Alla träningsformer som inte medför smärta i knäet är bra alternativ.
  • När smärtan avtar, börja försiktigt med styrkeövningar som stärker knäna och dess närliggande muskler. Att öka styrkan i muskulaturen runt knäna minskar risken för att drabbas av nya knäproblem.
  • Försök inte att träna ikapp missad löpträning när knäskadan är rehabiliterad. Blanda löpning med gång de första veckorna.
  • Stegra fart och träningsvolym försiktigt när  du börjar löpträna på nytt. Vänta med tävlingar och löpturer i kuperad terräng tills du känner att du blivit riktigt stark i knäna.
  • Fortsätt med förebyggande styrkeövningar.

Här kan det göra ont:

1. QUADRICEPSSENAN
MÖJLIG ORSAK: Inflammation i den främre senan av låret. Små sprickor i senan kan ge upphov till smärtorna.

2. KNÄSKÅLEN
MÖJLIG ORSAK: ”Patellofemoral knäsmärta”, vilket innebär en djup, stramande smärta som kan bero på en allvarlig broskskada.

3. KNÄSKÅLSSENAN
MÖJLIG ORSAK: Inflammation i knäskålssenan (patellarsenan) är det man till vardags kallar ”hopparknä”. Skadan drabbar ofta idrottare som överansträngt knäna och smärtan sitter precis under knäskålen.

4. ILIOTIBIALBANDET
MÖJLIG ORSAK: Inflammation i den långa senan som löper från höften och ner på utsidan av knäet.

5. LEDBROSK
MÖJLIG ORSAK: Artros. Ledbrosket i knäna bryts ner, vilket ger upphov till smärtsamma inflammationer.

6. INUTI KNÄET
MÖJLIGA ORSAKER: Inflammation i strukturer där ledvätskan produceras, alternativt brosksprickor.

Favoriten ger sina bästa tips inför Stockholm Halvmarathon

Favoriten ger sina bästa tips inför Stockholm Halvmarathon


David som sprang VM på maraton i London i somras har återhämtat sig fort efter det och vann bland annat nyligen Midnattsloppet i Stockholm. Efter 10 000 meter på Finnkampen i helgen är nästa mål Stockholm Halvmarathon på lördag.

Hur tränar du sista veckan för att optimera formen till lördag och vad är dina bästa tips till alla motionslöpare som ska springa?
– Är man van vid kvalitetspass tycker jag man kan lägga in ett sista fartpass på tisdagen eller onsdagen innan loppet. Har man inte kört fartträning tidigare ska man dock inte ge sig på det nu, utan då handlar det mer om att bara jogga för att skapa lite känsla.

– Jag planerar köra mitt pass med rejäl överfart jämfört med mitt halvmara tempo på onsdagen. Troligen blir det 20 x 300 meter i 2.50 min/km i fart, där jag har runt 1 minuts joggvila mellan varje intervall. Jag springer i bra fart men inte som fort att jag ansamlar någon mjölksyra. Översatt i tid till någon motionär som vill köra detta passet blir runt 50-55 sekunder per intervall och 10 intervaller räcker långt.

Har man inte kört så mycket fart, men har en bra grund kan ett sista fartpass innan loppet på lördag även vara lätt tröskel, där man helt enkelt springer i sin planerade halvmaratonfart 10-20 minuter. Man får utgå lite från vad man gillar som löpare.

Efter onsdagens fartpass, hur gör du då fram till loppet med löpträningen?
–  Jag har både VM och nu nyligen Finnkampen i kroppen, så det gäller bara att underhålla och bli pigg i kroppen. Så lugna distanspass eller vila tycker jag är bäst fram till loppet efter fartpasset.

Du vann ju loppet 2015, vad säger du om banan och är det något man ska tänka på där?
– Det finns två rejäla stigningar och framförallt den vid runt 17 km kommer i ett tufft läge av loppet. Så det man kan tänka på är att vara medveten om att stigningen kommer. Är man mentalt förberedd kommer man fixa backen lättare. Men sen är det också bra om man har en överskottsbuffert med kraft när man kommer dit. Det tror jag man tjänar på jämfört med att ha sprungit på för tufft tidigare. Har man gått för hårt kan man tappa riktigt mycket tid på just den biten och sen in mot mål.

Några andra tips som du kan ge utifrån när du vann?
– Jag tyckte det var bra publik på flera stråk, framförallt på Söder och sen på slutet i Gamla Stan. Så givetvis ska man utnyttja publiken för den kan verkligen hjälpa till så avslutningen på loppet blir riktigt bra

Vad har du själv för målsättning på lördagens lopp?
– Min målsättning är att ta min andra vinst och springa ett par minuter fortare än när jag vann 2015. (David vann på 1.10.41) Sen vet man aldrig hur dagsformen är och om det blir ett fartlopp eller mer taktiskt framme i täten. Men jag kommer försöka vinna loppet.

Runner´s World önskar David lycka till på lördag och återkommer i veckan med fler tips inför lördagens lopp.

FOTO: Deca Text & Bild