En enkel löpstegsanalys gör att det är lättare än någonsin att hitta den perfekta löparskon. Så ta chansen att testa ditt löpsteg – helt utan kostnad – på ASICS Stockholm Marathon-expot i Westfield Mall of Scandinavia.
[ANNONS] De bästa löparskorna (för dig) kan göra löpträningen skönare, roligare och säkrare. Ett dåligt par kan däremot förstöra mycket av träningsglädjen – och i värsta fall leda till skador.
Under ASICS Stockholm Marathon-expo i Westfield Mall of Scandinavia (som pågår till och med fredag 8 oktober, klockan 10.00–21.00 alla dagar) har du nu chansen att göra en löpstegsanalys – helt gratis.
Löpstegsanalysen tar inte mer än 5–10 minuter att genomföra och kräver inte speciellt mycket löpning. Ingen risk för att man blir trött inför stundande maratonlopp med andra ord.
Under löpstegsanalysen tittar utbildad personal på hur dina fötter beter sig under belastning (kolla in filmen nedan när Runner’s Worlds chefredaktör Anders Szalkai gör löpstegsanalysen hos ASICS i Westfield Mall of Scandinavia).
Därför ska du göra en löpstegsanalys
Under löpstegsanalysen tittar man främst på pronationsrörelsen. Foten dämpar nämligen stöten från underlaget genom en diagonal rörelse under markkontakten som kallas för pronation. Det betyder att du landar på utsidan av hälen eller fotbladet, för att sedan rulla diagonalt över fotsulan till stortåleden inför ifrånskjutet.
Det här är en helt naturlig rörelse som är mer eller mindre markant hos olika löpare. Däremot kan en överdriven pronation, oftast orsakad av en överrörlig fot, leda till större belastning. I vissa fall kan det därför vara bra att begränsa fotens inåtrullning något, vilket man gör genom att bygga in extra stabilitet i form av hårdare mellansulematerial på skornas insidor.
Om dina gamla löparskor är tydligt slitna under stortåleden kan det vara en indikation på att du överpronerar, det vill säga att du rullar markant inåt i stödfasen. En löpanalys kan bekräfta detta och dessutom visa hur pass stor pronationsrörelse det handlar om, genom att ditt löpsteg filmas på ett löpband.
Efter löpstegsanalysen får du tips på vilka skor som kan passa dig ur ASICS suveräna sortiment. Därmed har du tagit ännu ett steg närmare den bästa löparskon för just dig.
Vill du också ha hjälp med att välja löparskor?
Har du inte chans att komma förbi mässan, men vill ändå uppdatera dig med en ny löparsko? Då kan nedanstående guide – tillsammans med ASICS Shoefinder – hjälpa dig att hitta rätt!
1. Börja med att ta reda på vilken sorts fotvalv du har
Låga fotvalv: Vanligt med stor rörlighet i både fotleden och mellanfotens alla småben. Behöver oftast stabila löparskor.
Medelhöga fotvalv: Trivs oftast bäst i skomodeller med en bra mix mellan stötdämpning och stabilitet.
Höga fotvalv: Betyder ofta fötter med begränsad rörlighet och dålig stötdämpningsförmåga. Mår oftast bäst av mjuka, stötabsorberande skomodeller.
2. Gå till ASICS Shoefinder
När du gör en löpstegsanalys hos någon av ASICS återförsäljare får du springa på ett löpband samtidigt som du filmas i slowmotion. Baserat på resultatet av löpstegsanalysen får du förslag på löparskor av butikspersonalen.
Om du föredrar att göra ditt val i lugn och ro hemma så kan du använda dig av webbverktyget ASICS Shoefinder. Genom att svara på fyra enkla frågor, bland annat vilken typ av fotvalv du har, så får du förslag på ASICS-modeller som passar dig och dina behov.
Sex andra faktorer att väga in i skovalet!
1. Din kroppsvikt Ju tyngre du är, desto större behov har du av stöd och stötdämpning och desto större krafter utsätts dina löparskor för. Titta efter skor med kraftigt uppbyggda mellansulor och förstärkta ovandelar.
2. Din löpteknik Landar du hårt? Då kanske du trivs bättre med en något mer robust uppbyggd mellansula för merparten av dina pass. Välj bara lättare skor för dina korta, snabba pass.
3. Ditt favoritunderlag Springer du mycket asfalt? Välj en sko med en slät yttersula, gärna med förstärkningar under häl och tå för ökad slitstyrka. Springer du på olika typer av underlag? Välj skor med lite grövre och greppigare material i yttersulan. Springer du mest i terräng? Kika på ett par utpräglade trailskor.
4. Din träningsbakgrund Är du nybörjare eller relativt otränad? Då behöver du lite extra hjälp i form av en välkonstruerad sko som ger dig det stöd och den dämpning som du behöver. Tränar du mycket löpning? Det kan vara klokt att ha fler än ett par löparskor att rotera mellan. Dels för att variera belastningen och minska risken för skador, dels för att du ska kunna välja de löparskor som passar bäst för olika typer av pass. Då får också mellansulorna en chans att återhämta sig mellan passen.
5. Din skadehistorik Löparskor kan inte bota överbelastningsskador – men vissa typer av överbelastningsskador kan påverkas av dina löparskor. Att till exempel gå från ett normalhögt häldropp (10–12 millimeter) till en mindre höjdskillnad mellan häl och tå kan belasta vader och hälsenor mer. Lyssna på kroppen!
6. Skornas passform Att skorna sitter bra på foten har förstås betydelse för hur sköna de kommer vara att springa i. Se till att du har gott om plats för tårna, och testa gärna dina skor sent på dagen då fötterna brukar vara som mest svullna (som de blir när du springer långt). Testa också gärna skorna med de funktionsstrumpor du föredrar att springa i.
Viktoria Aspling från ASICS med RW:s chefredaktör Anders Szalkai.
Det närmaste halvåret kommer många av oss att springa en hel del i mörker – och då är det förstås extra viktigt att man syns ordentligt. Här är våra bästa tips – presenterade i samarbete med Brooks Running!
Smidiga och trafiksäkra alternativ till att springa ute i mörkret under vinterhalvåret är förstås att springa på löpband eller att träna inomhus eller utomhus på en upplyst löparbana. Men har du inte möjlighet – eller lust – att göra det finns det några enkla knep för att göra mörkerlöpningen så säker som möjligt.
Börja med att fundera över om du har några upplysta gång- eller parkvägar, elljusspår eller dylikt i din närhet. De bästa mörkerrundorna kanske inte ens ligger i anslutning till ditt hem, utan nära jobbet eller barnens fritidsaktiviteter? Planera din mörkerlöpning så att du har några trafiksäkra och trygga valmöjligheter beroende på omständigheterna.
SE TILL ATT DU SYNS
Nästa steg är att se över din synlighet i trafiken. Har du inte redan det så är en reflexväst, gärna i en fluorescerande färg, som du bär ovanpå löparjackan en bra första investering och ett enkelt sätt att öka synligheten.
Det finns även gott om funktionskläder för höst- och vinterlöpning med insydda reflexer, liksom ytterjackor med reflekterande egenskaper. Tänk bara på att den här typen av reflexer tappar sin reflekterande förmåga över tid.
Att välja kläder i ljusa eller fluorescerande färger är ett annat sätt att öka din synlighet – och det behöver inte bara handla om jackan eller tajtsen.
Att välja kläder i ljusa eller fluorescerande färger är ett annat sätt att öka din synlighet – och det behöver inte bara handla om jackan eller tajtsen. En färgglad mössa eller ett par vantar i fluorescerande färg är ett smart komplement.
Reflexband är också bra och billiga alternativ. De är lätta att fästa runt armar och ben och syns från alla håll. Tänk på att fästa dem lågt så att de hamnar i billyktornas ljusflöde.
Vita och/eller röda LED-lampor som fästs på kläderna är ett annat sätt att enkelt höja synligheten. De kan fästas på kläderna och man kan ofta välja mellan fast eller blinkande sken.
Här syns skillnaden i synlighet mellan personer med och utan reflex
.
SE TILL ATT DU SER – OCH HÖR
Det är naturligtvis inte bara du som behöver synas i mörkret utan det gäller även att ha koll på omgivningen. I städer finns ofta gatulyktor och i många motionsspår sitter det belysning som hjälper dig att undvika snedsteg. Men det kan ju vara mörkt på sina ställen på väg till motionsspåret, och då kan en pannlampa vara till bra hjälp. En pannlampa är ju dessutom ytterligare ett sätt för dig att synas bättre på.
Ska du vara ute länge och i obanad terräng så ställer det förstås högre krav på batterikapacitet och ljusflöde, men mindre och enklare pannlampor räcker långt för de flesta löpare som springer i varierande och tätortsnära miljöer. Välj en pannlampa som sitter skönt, har låg vikt och vars ljusstyrka och flöde räcker för dina behov.
När du springer i mörker behöver du inte bara synas och se bra – du behöver även höra bra. För precis som att du inte syns lika bra för andra trafikanter, ser inte du heller dem lika bra. Använd därför även ditt hörselsinne så att du får en förvarning om annalkande trafik i form av bilar, cyklister eller andra löpare. För att du ska kunna ha koll på din omgivning är det därför klokt att skippa hörlurarna på mörkerlöpningen.
Kläder i fluorescerande färger ökar din synlighet – både när det är ljust och när det är mörkt. Har du möjlighet så välj även löparskor med reflexdetaljer.
FEM TIPS SOM GÖR ATT DU SYNS ÄNNU BÄTTRE:
Välj ljusa kläder!
Svarta kläder reflekterar ljus dåligt och gör att du blir svårare att upptäcka. Välj därför med fördel ljusa kläder, gärna med inslag av fluorescerande färger och reflekterande material.
Bär reflexer!
Bär du reflexer så blir du synlig på ungefär 125 meters avstånd för en bilist som kör med halvljus. Utan reflexer krymper avståndet snabbt ner till 20–30 meter. Om du möter en bilist som kör med helljus är du synlig på 450 respektive 150 meters avstånd, beroende på om du bär reflexer eller inte.
Fördela reflexerna!
Med reflexer placerade på olika ställen på kroppen ökar du dina chanser att synas, eftersom ljuset kan träffa dig på olika ställen. Måste du prioritera så placera reflexerna på nedre halvan av kroppen, i höjd med bilarnas strålkastare. Tänk också på att reflexer på rörliga delar av din kropp, till exempel runt fotleder och handleder, gör att du syns ännu bättre. Toppa med en reflexmössa!
Byt reflexer ofta!
Reflexer är färskvaror och tappar sin reflekterande förmåga över tid, och det gäller särskilt reflexer som sitter på kläder som tvättas. Reflexer håller inte längre än ett par år, så byt dem ofta.
Skaffa en lampa – eller flera!
En pannlampa gör att du ser bättre – men bidrar också till att du syns. Vissa pannlampor har röda varselljus på baksidan av pannbandet. Har du inte det så finns det smidiga små LED-lampor att fästa på kläderna som ytterligare bidrar till att höja din synlighet – och säkerhet – i trafiken.
Tänk på din säkerhet Att springa i mörker ställer inte bara krav på din synlighet, det kan vara klokt att tänka lite extra på säkerheten också. Ta till exempel med din mobil så att du kan navigera (om du springer vilse) eller ringa någon om du behöver hjälp. Att springa med någon annan är också något som ökar tryggheten – och löpglädjen!
Brooks Running kollektion – för ökad synlighet!
Brooks Run Visible Collection innehåller en komplett serie löparkläder som ökar din synlighet. Både färgerna och det reflekterande materialet 3M Scotchlite Carbon Black Stretch – placerat i kritiska rörelsezoner – ger extra bra synlighet när man springer. Tanken med det är också att bilisterna enkelt ska se att det är en löpare de möter. Därför är reflexdetaljerna främst koncentrerade till de områden på kroppen som rör sig under löpning: axlar, armbågar, knän, höfter och fotleder.
Hela kollektionen är vattenavvisande utan att göra avkall på bra av ventilation. Självklart har plaggen även smarta och praktiska detaljer som till exempel ficka för mobilen på tights och shorts.
Det var sex dagar som skapade en väldigt speciell stämning, både på plats och bland alla dem som följde på håll. Viadal Ultra, Sveriges första sexdagarstävling sedan 2009, avslutades för en dryg vecka sedan. Det blev flera åldersrekord, gränser som flyttats fram och ett arrangemang som blev en stor succé.
Har man som undertecknad varit inne i det som kom att kallas för Viadalbubblan är det svårt att sammanfatta det som skedde i ord. En sexdagarstävling innehåller så många olika dimensioner och handlar om så mycket mer än bara resultat och tävling.
På Lotta och Peter Thörns gård Viadal utanför Förslöv har det skapats en bana på 676,5 meter. De har byggt om grisstall till sovplatser för löpare (och samlingssal vid andra evenemang) och under månader av arbete anlagt en anläggning som specialanpassats för ultralöpning. En sådan arena på privat mark är världsunik.
Tillsammans med Jan-Erik Ramström var Lotta Thörn tävlingsledare för den officiella premiären, Viadal Ultra Six Days.
– En stor fördel är att vi kan anpassa allt efter våra egna behov. Vi fick till exempel lite väl mycket blåst in i tidtagningstältet under årets sexdagars så nästa år satsar vi på att ha byggt ett litet tidtagningsshus som kan inrymma all teknik och bli tävlingsledarnas administrativa bas. Med en egen anläggning och eget tidtagningssystem finns det egentligen inga direkta gränser för hur många och vilken typ av lopp vi kan anordna och vi kan hela tiden utveckla och förbättra när vi ser behov av det, berättar Lotta Thörn, som har utemiljön som nästa stora projekt.
Lotta ser också fram emot att vara värd för löparläger. Men den här gången fanns 35 sexdagarslöpare med support och funktionärer på plats. Att 33 eller 34 av deltagarna var svenskar (Diana Kämpe har både svenskt och danskt medborgarskap), varav 26 stycken gjorde debut på sexdagars, är också häpnadsväckande.
Ett knappt 20-tal av dem hade var sitt bås inne i löparladan, ett 10-tal tältade och 7 deltagare hade gjort det bekvämt för sig genom husbil eller husvagn. Omkring en tredjedel hade egen support under hela eller delar av veckan, medan de övriga själva fick ställa väckarklockan och hålla koll på sitt energiintag.
Att det inte skulle gå nöd varken på löparna eller support stod klart tidigt, då det funktionärsteam som bestod av frivilliga såg till att det både serverades frukost, lunch, middag och däremellan både hembakt bröd och annat gott, beroende på vad mage och humör ville ha. Dessutom tejpades ömma vader, deltagare hyllades med hattar vid olika passeringar och banan hölls ren från löv.
– Varenda funktionär bidrog på sitt unika sätt för att skapa en fantastisk tävling. Vårt mål var att löparna skulle kunna fokusera på sin löpning och känna sig omhändertagna, och det tror jag vi lyckades med! säger Lotta Thörn.
Världsrekordförsök av Johnny Hällneby
Men hur gick det då? I en sexdagarstävling finns det ett stort antal “tävlingar”, både enskilda löpare som försöker uppnå sina mål och kamper mot rekord och mellan löpare. De som följde tävlingen analyserade vilka sovstrategier som i slutänden skulle löna sig bäst i förhållande till löp- och gångtempo.
Den allra tuffaste ambitionen hade den manlige svenske rekordhållaren Johnny Hällneby, han ville springa längre än någon annan människa tidigare har gjort under sex dygn. Att slå världsrekord skulle innebära i genomsnitt 173 km per dygn. Första dygnet avverkade han över 20 mil och efter att ha tagit den enda planerade längre sömnen under den andra natten var allt enligt plan även med 351 km efter 48 timmar.
– Det kändes magiskt. Jag var skitnöjd. Det gick väldigt bra i två och ett halvt dygn. Vi låg helt enligt plan när ovädret kom, säger Johnny Hällneby om de första två dygnen.
För på onsdagen började det blåsa alltmer och framåt kvällen började också regnet att falla samtidigt som blåsten bara tilltog. Men ska man slå världsrekord finns det nästan inga marginaler. Och när midnatt närmade sig den tredje natten började det stå klart att världsrekordet skulle glida Johnny ur händerna.
– Jag blev oerhört stressad av ovädret. Det tar energi att springa i storm och regn. Och slösa på energi hade jag inte haft råd med för att slå världsrekord. Så jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Och i det så kom ett illamående också. Då blev det för många variabler för mig att hantera, funderar Johnny.
Supporten Ellen Karnerud och Martin Lundström ställde då först om till att öka på Johnnys eget svenska rekord och nå över 90 mil. Men en lätt feber inför den fjärde natten gjorde att de istället fick hantera den genom ännu mer vila. Och sedan såg vi en helt annan Johnny på banan, som också fick tid att prata och skämta, samtidigt som han genom att hela tiden vara i rörelse såg till att ingen annan kunde komma i fatt.
Johnny vann i alla fall tävlingen till slut, även om 737,464 km var något helt annat än han hade räknat med.
Starka damer
Innan vi kommer in på mer om herrarna ska vi gå in på damerna. Efter att ett par snabbt öppnande herrar började falla tillbaka under det andra dygnet var det ett tag varannan man, varannan kvinna på topp tio.
Efter 48 timmar var Sara Lindström totaltvåa och Lisa Amundsson totaltrea, med Pernilla Otto på femteplatsen efter en förhållandevis lugn öppning. Lisa var i det skedet faktiskt före den passering som tyskan Silke Gielen hade när hon bara någon vecka tidigare hade slagit världsrekord i D60-klassen med 718,36 km.
Halvvägs låg Sara fortfarande 15 km före Kristina Palténs passering när hon slog svenskt rekord och även Pernilla hade då en teoretisk chans, även om Kristina kom någon kilometer längre under andra halvan än den första.
Diana Kämpe avslutade till slut när två dygn återstod. Då var Sara Lindström endast ett varv före Pernilla Otto och där bakom hade 25-åriga Leonora Johnsson just gått upp på tredje plats och passerat 36 år äldre Lisa Amundsson. Lisa hade inte kunnat springa efter det andra dygnet då hon hade kommit att luta alltmer och därmed fått problem med ryggen som gav sig tillkänna om hon sprang.
Lisa Amundsson
– Efteråt hade jag inte ens ont i benen. Det har aldrig hänt tidigare, men beror nog på att jag inte kunde springa så mycket som jag ville. 582,6 km utan träningsvärk är starka ben, säger Lisa, som har siktet inställt på världsrekordet nästa år istället.
I toppen var det nu Sara och Pernilla som växlade på de två första placeringarna. Även om det svenska rekordet verkade allt svårare att uppnå för de båda sexdagarsdebutanterna såg många fram emot en spännande avslutning.
– Jag är egentligen inte van att tävla mot någon annan, så det var stunder när vi höll på som jag kände att det här är nog inte min grej. Både hon och jag, tror jag, höll på med något litet spel, att man gick ut när den andre sov och tog några varv och så där, berättar Pernilla efter målgången.
På lördagsmorgonen, med bara 18 timmar kvar av tävlingen, höll det inte längre för Sara Lindström. Hon hade inte klarat att sova något under natten och hade frossa som gjorde att hon skakade. En ambulans kom och tog henne till sjukhus för prover och observation och stämningen blev dämpad bland både löpare och dem runtomkring.
– Jag fick problem med andningen och kunde inte andas och började efter det att skaka. Men jag hade min egen plan och samlade kilometer som jag planerade per dygn och hade ingen koll på Pernillas sovtider, det bara blev så, berättar Sara Lindström.
Sara blev kvar på sjukhuset för observation till måndag eftermiddag, även om inga prover visade något särskilt avvikande sett till att hon kom från en sexdagarstävling.
– Överansträngning kanske, jag ville för mycket. Mitt pannben är min bästa och värsta tillgång, funderar Sara några dagar efteråt.
När positiva besked från sjukhuset nådde löparna vände stämningen återigen tillbaka till en förväntan inför det avslutande dygnet. Damsegern var aldrig längre hotad och Pernilla Ottos slutresultat på 671,202 km är det bästa debutresultatet någonsin av en svensk kvinna på sexdagars.
Pernilla Otto
– Jag har haft väldigt svårt att ta in det. Det är väl första tävlingen jag vinner, säger Pernilla Otto direkt efter tävlingen och ger en liten bild av hur hon upplevde delar av de sex dygnen.
– Jag har varit så förvirrad. Ibland har jag inte känt igen var jag är någonstans. Så jag har fått stanna upp och kolla att jag sprang åt rätt håll. Det har varit lite utomjordiskt nästan.
Pernilla Otto belönades med 3 000 kronor och en tavla av en lokal konstnär med löpare på Viadal som motiv som nu får pryda väggen där hemma.
Fascinerande med sexdagars är också den stora spännvidden i ålder. Leonora Johnsson är ännu inte fyllda 26 och är över 50 år yngre än den äldsta deltagare, Ann-Sofie Sundholm. Men sin ålder till trots la Leonora upp loppet på ett sätt som gjorde att hon hela tiden avancerade i resultatlistan, med långa sovpauser men högt tempo när hon var i rörelse. Hon slutade tvåa i damklassen på 615,994 km.
Med gott om krafter kvar i benen, men utan att kunna använda dem till att springa, slutade Lisa Amundsson alltså sexa på 582,609 km, vilket ändå är nia i världen i D60 genom alla tider och numera sexa bland alla kvinnor genom tiderna i Sverige.
Leonoras mor Regina Johnsson hade en liknande sovtaktik som dottern och avancerade upp till fjärde plats med 543,123, en dryg kilometer längre än vad Sara Lindström stannade på innan hon fick lämna. Sexa blev Anna-Maria Trollsfjord på 522,441 km.
Varvrekord och pingvinstänger
Åter då till herrklassen. Youssef Alkhous firade sin 30-årsdag på tisdagen och med sitt höga löptempo låg han då fortfarande bra till. När först en hälsena oroväckande mycket började likna en tidigare skada och kompensationen sedan gjorde att knät i det andra benet smärtade alltmer kände han att han inte vågade fortsätta, annat än några promenadvarv då och då.
Likväl tog han fram de snabba benen när han på lördagen slog varvrekord i ett tempo motsvarande 3:10 min/km och sprang senare även ett varv baklänges. Resten av tiden hejade han på de övriga och bidrog med sin positiva attityd till den goda stämningen. Målet att komma in i ultrafamiljen lyckades han således väl med.
Emir Halalkic fick problem under det andra dygnet och kunde inte längre ta sig fram i den hastighet han önskade. Liksom för Johnny fick både hans tävling och Emir själv två olika ansikten, då den inledningsvis oerhört fokuserade Kvillelöparen visade en både underhållande och eftertänksam sida när resultatet inte längre var viktigt.
Istället var det Tommy Carlsson som alltmer framstod som den som skulle kunna nå längst bakom Johnny. När Tommy passerade 545 km och därmed satte distansrekord belönade han sig med en efterlängtad pingvinstång, något som han därefter intog en av varje mil.
Tommy Carlsson FOTO: Jënnia Jalonen/Pace on Earth
Pingvinstängerna gav uppenbarligen en bra boost. Han som sprungit längst av alla svenskar i ultratävlingar 2018, 2019 och 2020 var den ende, utöver Johnny Hällneby, att nå över 700 km. Med 707,394 km tog han en solklar andraplats och reste hem utan särskilt många pingvinstänger kvar till nästa utmaning, TEC 200 miles i mitten av oktober.
Roger Kjellsson kom trea med 647,777 km, Peter Bengtsson fyra på 613,995 km och Emir Halalkic kom ändå till slut över 600 km och stannade på 603,528 km.
Bertil Palmqvist hänger på Johnny Hällneby
Utöver alla personliga rekord och distansrekord slogs även i herrklassen ett par svenska åldersrekord. Bertil Palmqvist fyller 75 i november och tävlar enligt svenska riktlinjer i M75, men enligt internationella i M70. Bertil nådde 408,739 km och slog därmed Sveriges i särklass meste sexdagarslöpare, K-G Nyström, och satte nordiskt rekord i M75. Bertil slog med passeringen 155,605 också K-G:s tidigare svenska åldersrekord i M75 på 48-timmars.
Samtliga svenska rekord under Viadal Ultra
Åldersrekord på 100 miles är ej medräknade, då dessa inte alltid noteras under längre lopp.
48-timmars D50: Pernilla Otto, 261,823 km 48-timmars D60: Lisa Amundsson, 267,911 km 48-timmars M75: Bertil Palmqvist, 155,605 km 6-dagars D60: Lisa Amundsson, 582,609 km 6-dagars D75: Ann-Sofie Sundholm, 163,099 km 6-dagars M75: Bertil Palmqvist, 408,739 km
Förhandstippade Samuel Russom från Eritrea, som tävlar för Hässelby SK, tog hem segern i TCS Lidingöloppets herrklass på 1:36:56 efter en supersnabb avslutning. Bland damerna tog banrekordhållaren Sylvia Medugu som tävlar för Kenya hem segern på 1:55:03.
Årets TCS Lidingöloppet klassiska tremil bjöd in till riktigt bra löpväder. Starten gick redan klockan 09.15, och Högbys David Nilsson som tidigare gjort flera starka insatser på tremilen, låg i täten inledningsvis. Han föll sedan tillbaka något men blev till sist ändå bästa svenska löpare på 5:e plats med 1:40:05.
I stället var det Hässelbys Samuel Russom och Hälles Samuel Tsegay, som båda har Eritrea som nationstillhörighet, som tillsammans med Oskar Kibet från Uganda och Oscar Niyonzima från Burundi som bildade tätklungan. Tsegay var den som fick släppa först, och även Russom hade svårt att hänga med och släppte.
Men Russom vaknade till och kom igen oerhört starkt på slutet. Då sprang han inte bara ikapp täten, utan flöt ifrån till en i slutändan överlägsen seger på mycket fina 1:36:56. Tvåa blev Kibet på 1:38:20 och trea kom Niyonzima på 1:38:41.
Vinnare i Lidingöloppets 30 km: Sylvia Medugu, Kenya.
Sylvia Medugu från Kenya, men boende i Danmark, var storfavorit på damsidan. Hennes på förhand kanske största utmanare var Hälles Samrawit Mengsteab. Och det var just Samrawit, som var debutant på tremilen, som tog täten.
Men redan innan milpasseringen hade Sylvia Medugu gått om, men avståndet mellan dessa topplöpare var dock inte så stort. Mot slutet gick dock Samrawit nästintill in i väggen och tvingades börja gå med runt 2 km kvar. Hon kom dock i gång igen men blev passerad av Hässelbys Linnea Sennström på slutet, som därmed tog en meriterande andraplats.
Åt Medugu fanns däremot inget att göra, som i och med segern tog sin tredje tremilstitel. Tiden blev fina 1:55:03, vilket gav en segermarginal på nästan 3 minuter.
DAMER 30 km 1. 1:55:03 Sylvia Medugu, Kenya 2. 1:57:52 Linnéa Sennström, Hässelby SK 3. 1:58:13 Samrawit Mengsteab, Hälle IF
I samarbete med Brooks och Runners’ Store bjöd Runner’s World in till ett intervallpass på anrika Stockholms Stadion. Det blev ett inspirerande pass med mycket löpglädje – helt enligt Brooks slogan RUN HAPPY. Testa det du med – vi visar dig hur du gör!
Under Brooks Run Happy-träning på Stockholms Stadion fick deltagarna chansen att testa flera av det amerikanska skomärket Brooks nya modeller. Företaget har en över hundra år lång historia och är i dag faktiskt världens största skomärke för löpare – och är på stark frammarsch i Sverige.
En anledning till framgångarna, förutom den suveräna löpkänslan i deras mycket funktionella löparskor, är filosofin som kallas för ”Run Happy”. Den handlar om att alla kan hitta glädjen i löpningen och att man ska springa för att det är kul.
Fartfyllt, kul men också utmanande intervallpass
Passet som de deltagande löparna bjöds på hade komponerats av Runner’s Worlds chefredaktör Anders Szalkai. För att alla skulle kunna träna på rätt nivå fanns det flera olika fartgrupper att välja mellan.
Innan intervallpasset startade blev det lugn, uppvärmande löpning följt av både rörlighet och löpskolning med både löpstyrka och spänstinslag.
Sedan var det dags för intervaller. Löparna utmanades att springa en kombination av både längre och kortare intervaller, där totalt fyra intervallserier genomfördes.
Serie 1: 5 minuter långintervall + 4 x 30 sekunder kortintervall Serie 2: 4 minuter långintervall + 4 x 30 sekunder kortintervall Serie 3: 3 minuter långintervall + 4 x 30 sekunder kortintervall Serie 4: 2 minuter långintervall + 4 x 30 sekunder kortintervall
Vilan mellan intervallerna var kort, bara 30 sekunder stående vila, men innan varje ny serie fick löparna en välbehövlig seriepaus på runt 1 minut.
Totalt gav passet 22 minuters intervalltid för alla grupper. Fartmålet för de olika grupperna utgick från den milfart man klarar att hålla över sin snabbaste mil.
I serie 1 utgick 5-minutersintervallen från en fart cirka 10–15 sekunder långsammare (i minuter per kilometer) än ens snabbaste milfart. Sedan höjdes farten med runt 10–15 sekunder (räknat i minuter per kilometer) på alla efterföljande långa intervaller – som blev en minut kortare för varje ny serie. På 4 x 30-sekundersintervallerna, som alltså ingick alla fyra serier, fanns inget fartmål. För dessa var det var och ens snabbaste ”kontrollerade” fart över 30 sekunder som gällde. Däremot fanns det ett annat mål: att man tydligt skulle klara av att växla till ett mer aktivt steg och en högre fart än på den långa inledande intervallen i varje serie.
Eftersom Run Happy-inspirationen var hög gick det nog klart snabbare för alla än vad vi hade satt upp som mål – deltagarna bjöd verkligen på härlig energi men också snabba farter.
Efter intervallerna blev det nedvarvning med lugn löpning på löparbanan och slutligen lite stretch.
Kvällens vinnarna av Brooks löparskor
Kvällen avslutades med att vi tävlade ut två par löparskor från Brooks till två av de många deltagarna. Flera av Brooks suveräna skomodeller hittar du hos Runners´ Store. Här nedanför kan du läsa om Brooks storsäljare Ghost 14 – en distanssko som passar väldigt många löpare.
Ghost 14 – i ”Run Visible” design för extra synlighet i mörker
Möt Ghost 14 – den första koldioxidneutrala löparskon från Brooks
Ghost 14 är en neutral mängdträningssko som passar perfekt till både distanslöpning och långpass. Skon ger en mjuk känsla i landningen oavsett fotisättning och ger en härlig känsla i frånskjutsfasen.
Den här nya versionen av Ghost är också Brooks första helt koldioxidneutrala löparsko. Den milstolpen har man bland annat uppnått genom att ovandelen består av minst 30 procent återvunnet material, mängden överblivet material vid tillverkningen har minskats och att man klimatkompenserar genom att investera i utsläppsrätter.
Lagom till den mörka årstiden kommer Ghost 14 även i en ”Run Visible” design, där reflex detaljer på skon görs att man syns bättre i mörker.
