MEST LÄSTA
Världsrekord 48 timmar på löpband?
Blogg

Världsrekord 48 timmar på löpband?


Du har genomfört många äventyr – på vatten, i berg och på pilgrimsleder – hur kom du på att testa för världsrekord på löpband?
– En kollega till mig, Fredrik Olsson, ville springa 100 kilometer. Han undrade om jag tyckte det var bra mental träning att springa ett maraton på löpband. Jag svarade ”Självklart! Vilken kul idé! Jag hänger på!” Vi sprang och hade jätteroligt, dagen efter mejlade han med rubriken ”Vi har en bit att gå”. Det var en länk till alla världsrekord på löpband. Jag såg att det där 12-timmarsrekordet, det skulle jag kunna slå. Efter en del mental träning – jag hade aldrig tänkt på mig själv som världsrekordhållare – bestämde jag mig för att köra.

Den 7 februari 2013 satte jag nytt rekord på 12 timmar (107,49 km reds anm.), och det är en av de härligaste dagarna i mitt liv. Jag hade redan då spanat in om det fanns fler rekord jag skulle kunna ta. Blicken föll på 48-timmarsrekordet. Det är svårt att ta, det är ett bra rekord och jag har aldrig sprungit i 48 timmar. Men nu har jag bestämt mig för att försöka. Det värsta som kan hända är att jag misslyckas och det brukar komma bra lärdomar ur sånt också.

Från 12 till 48 timmar – vilka är dina största utmaningar?
– Sömnen. Jag har sprungit i 24 timmar och det är inga problem att hålla sig vaken då. Men vad händer efter första dygnet? Sen är det även det mentala. Hur känns det att ställa sig på löpbandet och veta, ”jaha, nu har jag 48 timmar kvar”? Det har jag ingen aning om. Och så är jag nervös för att jag fick en liten förkylning i fredags som tyvärr fortfarande sitter i med lite snor i näsan. Men pulsen är normal och huvudet och halsen mår bra så jag hoppas det går vägen.

Vilket tempo kommer du försöka hålla och hur mycket vila planerar du att ta?
– Jag startar i 6:15-6:30 tempo. Planen är att göra 8 km per timme, de första femton timmarna, sedan 7 km per timme i tolv timmar. Därefter 6 km per timme under resten av tiden med undantag för två sovpauser på vardera 30 minuter. I början är det lätt att göra 8 kilometer på en timme, då får jag en liten paus varje timme där jag vilar, vädrar fötterna och fyller på med energi. Ju längre tiden går desto långsammare kommer jag vara och då blir det färre pauser, eller pauser när jag känner att jag behöver det. Planen är att komma 321 kilometer. Det blir inget hastighetsrekord men förhoppningsvis ett längdrekord. För att sätta världsrekord behöver jag komma längre än 309,8 kilometer. 

Hur går kalibreringen av löpbandet till?
– Två kvalificerade domare mäter längden på själva löpbandet, jag springer 100 varv. Den mätta sträckan multipliceras med 100 och jämförs med vad displayen på löpbandet visar. Om det är en differens får man fram en korrektionsfaktor som displayens distans ska korrigeras med. Kaliberringen gjordes i måndags och det blev ingen kalibreringsfaktor.

Hur ser förberedelserna ut så här sista tiden innan det är dags?
– I dag sätter jag upp instruktioner till supportrar, kollar att kameror är inställda i rätta vinklar, tar lite bilder, ordnar mat till försöket, kommunicerar med media, med mera. Det är en massa småpyssel. Sen vill jag hem och ta det lugnt och vila så snart som möjligt för att bli av med det sista av förkylningen. Och sova länge i morgon, sedan dröjer det två dygn innan jag kommer sova igen.

Här följer du världsrekordsförsökets livesändning från Actic i Kista, med start kl 12.00 ons 5 november



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Enormous ass


Först en uppdatering om hälsenan: Den känns redan bättre. Inte alls lika stel på morgnarna och gör inte lika ont. Fortsätter jag bara med mina tåhävningar borde det hela vara borta inom kort. Jippii!

Men jag gör ju inte bara tåhävningar. Igår frivände vi så att svetten dröp och idag var det dags för ryck och utfall bakåt. (Det hade prehabspecialisten James Jowsey berättat för coach Jenny att man får ett ”enormous ass” av, så det är klart att vi skulle testa det. Vem vill inte ha ett enormous ass?)

Jenny var den som först kallade oss för OBS-klassen, så hon är liksom OBS-klassens mamma, och även om hon nog blir lite trött på oss när vi pratar lite för mycket, lyssnar lite för lite och tjafsar i överkant, så tror jag också att hon längtar lite extra till måndagmorgnar när hon får gå upp klockan 05 för att mysa med oss. I går la hon nämligen upp den här bilden på Facebook och skrev att det ”äntligen var måndag igen”. Och bilden visar ganska bra hur det brukar vara före klassen: någon (Zach) sitter i en squat, någon (Javad) rullar en pinne under foten, någon (Rikard) är dryg mot någon (i det här fallet mig – han kallade mig för Trolldegsstjärt) och får stå och skämmas med dålig hållning. Lika delar galenskap och träning. Precis som jag vill ha det.

Nu är det lite vila när jag inväntar att få ett enormous ass!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

5 steg: Tänk dig snabbare!
Blogg

5 steg: Tänk dig snabbare!


1. Börja visualisera 
Visualisera dig själv i första person – ungefär som att du är kameran. Ranka sedan bilderna av dig själv från 1-10, där 1 är suddig och 10 knivskarp. Målet är att göra dem skarpare och skarpare.

2. Ta hjälp av alla sinnen  
Aktivera dina andra sinnen när du skapar dina bilder, så att du också föreställer dig vad du kommer att höra, känna, lukta och smaka.

3. Öka upp och gör dig redo
Öka gradvis tiden du har bilden i huvudet. Många har svårt att föreställa sig ens 30 sekunder, men med träning kan man visualisera hela loppet eller passet för sitt inre.

4. Ta med dig bilderna ut
Använd bilderna under din uppvärmning. Fråga dig själv vad ditt mål för dagen är – och visualisera sedan det som krävs för att uppnå det. Metoden är också användbar under vilan vid intervallträning.

5. Från minus till plus i spåret
Använd bilderna för att återuppleva negativa situationer. Föreställ dig de sista 500 meterna i ett lopp som inte gick enligt din plan – men föreställ dig nu att ditt steg blir bättre, din andning lättare och att du hanterar tröttheten bättre. Fokusera på dessa tre bitar nästa gång du upplever samma sak.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Emma tipsar om hur du tränar i vinter
Blogg

Emma tipsar om hur du tränar i vinter


Vad tycker du är viktigast att tänka på gällande försäsongsträningen för att bygga upp kroppen rätt inför kommande triathlonsäsong?
– Inom många idrotter finns det under försäsongen/ uppbyggnadsperioden möjlighet att ägna sig åt lite mer alternativa träningsformer för att få till en hög volym av träning utan att riskera att skada sig. Triathlon är ju redan en komplex sport i sig och blir varierad genom att du tränar på tre helt olika moment. Löpningen är den del som sliter mest och som lättare ger förslitningsskador om du inte är noga med uppbyggnaden. Jag tycker därför det är viktigt att lägga ner tid på vissa styrkeövningar i gymmet, eller löpstyrka och löpskolning som kan utföras hemma eller utomhus. Det är också viktigt, beroende på nivå och hur van du är med triathlonträningen, att ha tålamod och inte gå från noll till hundra i alla moment.

Säsongen har precis slutat. Ska man vila nu ett tag från träningen eller köra på som vanligt?
– Du kan med fördel vila ett tag ifrån träningen nu. Beroende på hur lång och intensiv tävlingsperioden har varit kan den vilan se olika ut. Vissa personer kräver heltidsvila i ett par till fyra veckor, medan andra endast kräver en veckas heltidsvila och kan sedan smyga igång med lugna alternativa träningspass. Här finns det möjlighet att prova på nya idrotter också för att hålla igång, men ändå få ett mentalt break från det totala fokus som krävts under tävlingssäsongen.

Vad tycker du är viktigast för en triathlet att tänka på kring sin vardagsträning?
– Eftersom du som triathlet ska bli bra i tre grenar blir det lätt många träningstimmar och därmed svårare att få ihop vardagspusslet och det är även svårt att bli expert i alla grenar. Fundera över hur många träningstimmar du kan avsätta i veckan samt vilka distanser du ska tävla i. Är det sprintdistanser eller en ironman? Lägg sedan upp träningen därefter.
Det viktigaste är att du får till en rutin och kontinuitet kring din träning. Gör ett träningsschema och försök att följa det, då vet du vad du ska träna och när. Vissa pass kanske du kan få till genom cykelpendling/löpning till och/eller hem från jobbet för att spara tid.

Hur kan jag träna i ett skadeförebyggande syfte?
– Triathlon har den fördelen att du inte behöver träna alla moment varje dag och därför blir träningen mer alternativ och därav skadeförebyggande. Du bör också se till att bygga upp en bra grundstyrka under försäsongsträningen med exempelvis mycket bålstyrka och löpteknik.

Hur tycker du man ska periodisera sin träning över året, när, var och hur ska man fokusera mer på de olika disciplinerna?
– Eftersom vi har fenomenet vinter här i Sverige så blir det en naturlig periodisering av mer inomhusträning på vintern och mer utomhusträning på sommaren. På vintern simmar du alltså fler pass i bassäng och framåt våren/sommaren kan du köra mer tävlingsspecifikt i öppet vatten. I bassäng har du också lättare att slipa på tekniska detaljer då du kan ta hjälp av en kompis/tränare som lättare kan se hur du rör dig i vattnet och ge tips (och kanske även filma dig). Jag tycker att alla grenar ska tränas året runt, men vintern ger lite mer utrymme att slipa på detaljer, då du inte behöver sätta några hastighetsrekord utan mer fokusera på att bygga en bra grund. Cykla och springa kan du fortfarande göra utomhus, men beroende på väder och vind blir vissa pass både kortare och effektivare av att köras inomhus. Går du till ett träningscenter erbjuds ofta bra spinningpass och vill du göra dessa mer triathlonspecifika kan du ”varva ner” på löpband och på så vis förbereda kroppen på att springa efter cyklingen. Du kan alltså generellt sett tänka att du under hösten/vintern ska förbereda kroppen för både hårdare träning och tävling. För att under våren göra träningen mer tävlingsspecifik och då träna under mer tävlingslika former.

Hur gör man bäst för att undvika överträning? Triathlon består ju trots allt av tre olika discipliner som man måste hinna träna inom.
– Jag tror att planering är nyckeln i det fallet. Att först fundera ut hur mycket tid du har att avsätta till träning och sedan planera träningen efter det. Vissa veckor kan du lägga in ett pass extra för att med flit ”överträna” och utmana kroppen. Sker det allt för ofta att du tränar extra utöver ditt planerade träningsschema och du bara blir trött eller att kroppen inte svarar på den träningen så är det kanske läge att träna lite mindre. Lär dig att lyssna på kroppens signaler och se framförallt till att få en balans mellan träning, vila/sömn och kost.

Vad tycker du är lagom mängd träning för en motionärstriathlet? Vilka pass ska man prioritera, respektive hoppa över? Hur lär man sig den avvägningen?
– Vad som är en ”lagom mängd träning” för just dig beror dels på om det är kortdistans eller långdistans du vill satsa på. Även hur ditt liv ser ut i övrigt med jobb, familj och andra fritidsintressen. Kan du avsätta en timme om dagen till träning (med eventuellt en vilodag i veckan) är du redan där uppe i 6-7 timmar i veckan, vilket kan vara en bra utgångspunkt. För att lära dig vilka pass du bör prioritera eller hoppa över behöver du lära känna din kropp och hur den svarar på en viss typ av träning. Har du ett träningsschema där du utför samma pass varje vecka och dag, gör det inget om du någon gång skulle missa en dags träning. Sker det däremot kontinuerligt och du ständigt missar samma typ av pass, kommer du heller inte att utveckla dig där. De flesta pass går att korta ner och göra effektivare hellre än att utesluta dem helt.

Hur bör jag tänka kring styrketräning?
– Eftersom triathlon är en så pass komplex sport, tränar du olika muskelgrupper bara genom att utföra de olika grenarna. Det kan tidsmässigt också vara problematiskt att lägga allt för många timmar i gymmet. Dock tycker jag att det alltid är bra att komplettera med skadeförebyggande styrketräning, såsom tidigare nämnt löpskolning/-och styrka. Även bålövningar, då alla rörelser vi gör utgår från bålen, och med en starkare bål ligger du bättre i vattnet då du simmar, du får en bättre hållning vid löpning och du undviker ryggproblem vid cykling. Bålstyrka är enkelt att göra hemma och du kan få till ett effektivt pass som inte behöver ta mer tid än 15 min. Lägger du in det efter exempelvis varje löppass får du det till en rutin.

Hur ska man tänka om tiden är knapp inför en tävling. Vad bör vara fokus?
– Känner du inte att träningen fallit ut som du önskat och att tävlingen närmar sig med stormsteg är det ingen bra idé att börja hetsträna veckan innan tävling. Fokusera istället på den träningen du faktiskt har gjort och vad som är dina styrkor. Lägg inte om träningen, utan håll dig till din ursprungliga plan. Förbered dig så gott du kan genom att se över dina material, vad du behöver ta med dig och om du behöver support av någon kompis. På tävlingsdagen fokuserar du bara på din egen insats och håller dig till ett tempo du känner att du behärskar. Du kan bara påverka hur du själv presterar under dagen, låt dig inte stressas av andra.

Kan du ge ett tips på hur ett kort, bra och effektivt träningsschema kan se ut, där alla discipliner inklusive styrketräning och rörlighetsträning finns med?
– Vi utgår från att det är grundträning under vintern. Då kan ett schema se exempelvis ut så här:

Måndag (fm): 30min bålstyrka + aktiv rörlighet

Måndag (em): Löpning: 40min fartlek + 20min löpskolning

Tisdag: 60min simning. 200m i
nsimning + 10x25m teknikövningar + 20-30x50m crawl + 100m avsimning.

Onsdag: 60min cykel. 10min högkadensträning (30s högkadens, 1.30min aktiv vila) + 4x8min (2min vila) tröskel + 10min nedvarvning

Torsdag: 30min styrketräning med fria vikter + 30min löpning (jogg)

Fredag: 60min simning, 200m insimning + 8x25m benspark + 8x25m teknikövningar + 5x100m crawl (vila 15s) + 5x50m crawl (vila 15s) + 5x25m crawl (vila 15s) + nedvarvning

Lördag: 180min cykel, distansfart.

Söndag: Vila 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Del 3 | Så gör du comeback i spåret!
Blogg

Del 3 | Så gör du comeback i spåret!


Bygg en grundstark kropp medan du springer
Styrketräning hjälper kroppen att klara större mängder löpträning – om du lägger upp träningen rätt och skräddarsyr den för att stärka din kropp för just löpning.  
– Nyckeln är att kunna överföra styrkan du bygger, i till exempel sätet och coremusklerna, till löpningen, säger Collen Brough, fysioterapeut på the NYU Langone Medical Center. 
– När du gör sittande eller liggande övningar, komplettera med övningarna som simulerar löpningens rörelsemönster. Det är ett sätt att förbättra koordination, tajming och kroppens uppbyggnad så att du inte skadar dig igen.

3 effektiva löpstyrkeövningar 
Gör följande övningar under de två första kilometerna av dina rundor. Upprepa igen (till exempel) halvvägs, varje gång du känner dig extra trött och när du kommer till en backe. 

– Det är lätt att tappa löptekniken när vi ökar upp distansen eller farten på våra rundor. De här övningarna ett bra sätt att korrigera det, säger Collen Brough.

1. Höftdriv
När foten landar i marken, spänn rumpan och tänk att du ska driva löpningen framåt med hjälp av sätesmusklerna och kraft från höften. Fortsätt i cirka 20 meter. 

2. Framåtlutning 
Det är vanligt att löpsteget blir för långt så att hälen tar i marken långt framför kroppens tyngdpunkt. Det ökar belastningen på fot, fotled och knän vilket kan leda till skador. För att korrigera detta medan du springer, luta dig lätt framåt med rak kropp hela vägen från fotlederna, håll bröstet högt och försök att landa med foten längre in under kroppen. Välj ut en lampa, träd eller liknande cirka 20 meter fram och gör övningen hela vägen fram till det valda objektet. En annan variant är att göra övningen i till exempel två minuter i taget under jämna mellanrum. 

3. Stegfrekvens
Att öka stegfrekvensen/kadensen verkar kunna korta ner på steglängden vilket minskar belastningen på kroppen vid fotisättningen. Öka frekvensen genom att öka upp farten eller använd en metronom-app istället för musik under cirka 20 meter. 

DEL 1: Vad händer i kroppen när du slutar springa? 
DEL 2: Så tar du första löpstegen tillbaka + hur du ökar upp mängden igen

NÄSTA – OCH SISTA – DELEN: Så håller du igång träningen lång tid framöver  



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*