MEST LÄSTA
Camilla vann långdistans-EM
Blogg

Camilla vann långdistans-EM


Under de senaste helgerna har svenskarna visat god form under diverse triathlon-tävlingar i olika distanser. I helgen var det alltså dags igen när Camilla Lindholm imponerande tog hem vinsten i långdistans-EM i ett blåsigt och regnigt Weymouth. Camilla hade en fjärde plats när halva tävlingen gått och därefter började hon plocka placeringar. När hon kom in i T2 hade hon en delad andra plats, och ut på löpningen var hon riktigt stark och sprang alltså i mål som segrare på tiden 9.41.31, hela 12 minuter före tvåan.

Du vann långdistans-EM i Weymouth, mycket imponerande! Hur laddade du inför detta?
– Laddade och laddade – jag körde IM Kalmar för fyra veckor sedan och en halv IM distans i Köln en vecka innan :). Skämt åt sido så har jag försökt att verkligen sova bra, äta bra, inta de kosttillskott jag behöver samt få massage och de behandlingar mina muskler behöver.

Berätta lite om tävlingen in sin helhet!
– Tävlingen gick i Weymounth och bjöd på kyla, regn och blåst som tilltog allt mer ju längre tävlingen pågick. Simningen upplevde jag besvärlig och cyklingen var lite kuperad med dålig asfalt, lera och rätt mycket trafik på sina ställen. Dock hade jag en bra cykling och växlade som delad 2:a. Där fick jag veta att vi bara låg 2.30 minuter bakom ledaren och jag hade ganska snart sprungit om henne. För mig är det ovanligt att leda i en triathlon då jag alltid jagar men jag vet från min duathlonperiod att jag aldrig någonsin tappat en ledning så det var en trygghet. Löpningen var egentligen snabb och platt men den hårda vinden gjorde den tung i och med att vi sprang längs vattnet hela tiden. Ju längre vi var ute ju mer blåste det. Sista varvet var löjligt hårt. För er som vet hur motvinden på Fuerteventura kan vara som värst – tänk er lite till och utan medvind. Märklig upplevelse!

Vad kändes bäst/ mindre bra?
– Jag hade faktiskt häng på ett par fötter under första varvet av simningen men tog ett felbeslut att simma själv då jag tyckte hon navigerade dåligt – jag var sämre och tappade 2-3 minuter på det. Bäst var kanske cyklingen. Cyklade inte för hårt utan var smart och vilade där jag kunde – jag har sänkt sadeln 4 mm och det har gjort mig starkare.

Vad gör att du är så stark?
– Jag har tränat längre och inte varit skadad sedan min hjärnblödning 2012. Jag blev sjuk i sex veckor i våras men jag repade mig bra. Jag är noga med att serva min kropp och ge min kropp det den behöver. Jag är inte 30 år längre och måste vara noga med hur jag sover, äter och behandlar min kropp. Till min hjälp har jag min tränare, terapeuter, min familj och mina vänner. 

Vad hade du för förväntningar på tävlingen?
– Att vinna loppet.

Hur har din säsong varit?
– Den har varit en berg- och dalbana. Den började dåligt men har blivit bättre och bättre allt eftersom. Jag ville så gärna vinna i Kalmar men missade chansen på grund av några misstag. Men de senaste fyra veckorna hoppas jag blir trendsättare för resten av året…

Vad händer nu? Några planerade tävlingar?
– Först lite vila och sen får vi se men eventuellt en halv Ironman och en full Ironman till blir det. Just nu lutar det åt Turkiet 70.3 och Western Australia. Jag är anmäld till både Mallorca och Barcelona men jag tror inte det är aktuellt.

David Näsvik visade även han en fin form när han kom in på en fjärde plats på tiden 8:51:38.

Se resultaten från damer här.

Se resultat från herrar här.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Salming lanserar ny kombinerad löp- och gymkollektion
Blogg

Salming lanserar ny kombinerad löp- och gymkollektion


Salming utökar sitt sortiment inom löpning med den gyminspirerade kollektionen Run&Gym för både herr och dam. Kollektionen består av cirka 15 funktionella plagg som
passar såväl på gymmet som i löpspåret.

Träningsprofilerna och bloggarna Hanna Modig (vars favorit är Run Flow Tights) och Marcus ”Galdiator-Herkules” Olausson har valts som ansikten utåt för Run&Gym. Kollektionen finns att köpa i Salmings butiker eller på salming.com. 

Modellen bär Run Flow Tights och Run Racerback Top (Foto: Robert Elmengård, Superstudio)

Marcus Olausson i Run Hexagon Hood och Run Pant (Foto: Robert Elmengård, Superstudio) 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Storseger för svenska herrlaget i Finnkampen
Blogg

Storseger för svenska herrlaget i Finnkampen


I helgen avgjordes Finnkampen och precis som väntat blev det en storseger för de svenska männen som redan på lördagen låg 59 poäng före finländarna. Finländarna tog igen en del under söndagen men när tävlingarna var över stod det 231-179 till Sverige på resultattavlan.

De svenska damerna låg under med tio poäng efter lördagen, en marginal som sedan ökade under söndagens sista grenar. Finskorna vann till slut med 213,5-193,5. 

RESULTATEN TOPP 3 I FINNKAMPENS LÖPGRENAR

LÖRDAG

Herrar

100 meter
1. Sulayman Bah (SWE), 10.41
2. Tom Kling-Baptiste (SWE), 10.45
3. Samuli Samuelsson (FIN), 10.55

400 meter
1. Joel Groth (SWE), 47.45
2. Axel Bergrahm (SWE), 47.85
3. Felix Francois (SWE), 48.27

1500 meter
1. Kalle Berglund (SWE), 3:48.98
2. Staffan Ek (SWE), 3:49.07
3. Johan Walldén (SWE), 3:49.15

10 000 meter
1. Mikael Ekvall (SWE), 29:31.59
2. Jarkko Järvenpää (FIN), 29:35.37
3. Arttu Vattulainen (FIN), 29:51.36

3000 meter hinder
1. Daniel Lundgren (SWE), 8:46.34
2. Topi Raitanen (FIN), 8:52.75
3. Emil Blomberg (SWE), 9:00.80

4 x 100 meter
1. Sverige: 39.81
Austin Hamilton
Sulayman Bah
Tom Kling-Baptiste 
Alexander Brorsson 

2. Finland: 40.36
Elmo Lakka 
Roope Saarinen 
Samuli Samuelsson 
Hannu Hämäläinen 

Damer

100 meter
1 Hanna-Maari Latvala (FIN), 11.72
2 Elin Östlund (SWE), 11.83
3 Daniella Busk (SWE), 11.85

400 meter
1. Hilla Uusimäki (FIN), 54.67
2. Elise Malmberg (SWE), 54.71
3. Lisa Duffy (SWE), 54.89

800 meter
1. Lovisa Lindh (SWE), 2:05.19
2. Karin Storbacka (FIN), 2:06.59
3. Anna Silvander (SWE), 2:06.72

5000 meter
1. Charlotta Fougberg (SWE), 15:59.33 PB
2. Klara Bodinson (SWE), 16:05.49 PB
3. Johanna Peiponen (FIN), 16:08.06 PB

4 x 100 meter
1. Sverige: 45.59
Gladys Bamane
Isabelle Eurenius
Daniella Busk
Elin Östlund 

2. Finland: 66.30
Milja Thureson 
Hanna-Mari Latvala 
Anniina Kortetmaa
Jasmine Showlah

SÖNDAG

Herrar

200 meter
1. Tom Kling-Baptiste (SWE), 20.92
2. Johan Wissman (SWE), 21.02
3. Samuli Samuelsson (FIN), 21.09

800 meter
1. Andreas Almgren (SWE), 1:51.53
2. Karim Mohammadi (SWE), 1:52.19
3. Ville Lampinen (FIN), 1:52.62

5000 meter
1. Olle Walleräng (SWE), 13:57.50 
2. Daniel Lundgren (SWE), 14:02.93
3. Ilari Piipponen (FIN), 14:13.65 

4 x 400 meter
1. Sverige: 3:10.18
Axel Bergrahm 
Johan Wissman 
Felix Francois 
Dennis Forsman 

2. Finland: 3:17.62
Christoffer Envall
Roope Saarinen
Filiph Johansson
Jani Koskela 

Damer

200 meter
1. Hanna-Maari Latvala (FIN), 23.86
2. Milja Thureson (FIN), 24.16 
3. Frida Persson (SWE), 24.32

1500 meter
1. Abeba Aregawi (SWE), 4:13.62
2. Karin Storbacka (FIN), 4:15.85 SB
3. Heidi Eriksson (FIN), 4:16.47 SB

10 000 meter 
1. Johanna Peiponen (FIN), 32:51.04 
2. Laura Markovaara (FIN), 34:46.63 
3. Cecilia Norrbom (SWE), 35:04.12 

3000 meter
1. Klara Bodinson (SWE), 9:50.37
2. Charlotta Fougberg (SWE), 9:52.94
3. Camilla Richardsson (FIN), 10:02.61

4 x 400 meter
1. Finland: 3:42.54
Kirsi Pekkanen
Anniina Laitinen 
Eveliina Määttänen 
Hilla Uusimäki 

Sverige: Diskvalificerade 
Lisa Duffy
Josefin Magnusson 
Matilda Hellqvist 
Lovisa Lindh 

SAMTLIGA RESULTAT FRÅN FINNKAMPEN



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sverige presterade i topp på VM i 100 km
Blogg

Sverige presterade i topp på VM i 100 km


Efter tre individuella VM-silver slog Jonas Buud till med ett efterlängtat guld på VM i 100 kilometer i holländska Winschoten på lördagen, 13 minuter före tvåan Asier Cuevas från Spanien. Hans vinnartid på 6:22:44 (snittfart på 3:49 minuter per kilometer!) är dessutom nytt nordiskt rekord och seger i EM som avgjordes samtidigt. 

Sveriges herrar vann även lagtävlingen där Jonas Buud, Fritjof Fagerlund (6:42:51) och Henrik Jannborg (6.54.05) ingick i vinnande laget.

På damsidan satte Kajsa Berg svenskt och nordiskt rekord med tiden 7:20:48, ett resultat som gav henne både VM-silver och EM-guld. Tillsammans med Stina Nilsson (7:38:15) och Frida Södermark (7:52:05) blev det även VM silver i lagtävlingen.

Stort grattis till våra grymma ultralöpare!

Topp 3 Herrar

1. Jonas Buud (Sverige), 6:22:44
2. Asier Cuevas (Spanien), 6:35:49
3. Giorgio Calcaterra (Italien), 6:36:49

Övriga resultat Sverige

6. Fritjof Fagerlund, 6:42:51
13. Henrik Jannborg, 6:54:05
62. Linus Holmsäter, 7:32:42
81. Patrik Verme, 7:48:55

Topp 3 Damer

1. Camille Herron (USA), 7:08:35
2: Kajsa Berg (Sverige), 7:20:48
3: Marija Vrajica (Kroatien), 7:27:11

Övriga resultat Sverige

7. Stina Svensson, 7:38:15
12. Frida Södermark, 7:52:05
Sophia Sundberg, DNF

Här hittar du samtliga resultat från VM


Antal kommentarer: 1


Agneta Lönn

Grymt Sverige!!!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

DN Stockholm Halvmarathon – Race Report


Gårdagens lopp gick inte riktigt som planerat. Men struntsamma. Igår var det kul att springa. Älskar Stockholm Halvmarathon. Ända sen debuten 2010 har det vart ett favoritlopp och trots att jag inte lyckades hålla i trenden att persa så blev det en bra dag med löpning och trevligt umgänge. Sluttiden blev 1.25. Fyra minuter sämre jämfört med Kungsholmen runt i våras. Det känns som om Ultravasan fortfarande spökar så här 3 veckor senare. Samma känsla som i söndags på Umemilen. Tunga ben direkt från start och inget tryck i steget. Gav det i alla fall en chans men drog ner på farten rejält strax efter Norr Mälarstrand när jag kände att kroppen inte svarade och hade en ganska behaglig resa in i mål. 

I fredags var vi ett förväntansfullt liten gäng löpare som lämnade Svallet och började resan ner mot Stockholm. Stämningen i bilen var på topp som alltid inför lopp. Nervositet blandat med förväntningar. Jag hoppade av i Solna och påbörjade uppladdningen med pizza och öl som sig bör. Kvällen blev sen tidigt, slocknade vid 21-tiden och fick välbehövligt med sömn efter en lång och kaotisk arbetsvecka. Vaknde rejält utvilad med en bra känsla i kroppen. Lite öm i vaderna och rumpan men så har det vart ända sen målgången i Mora så det var inget nytt. Vid 11-tiden dök Nicklas och Jenny från Västerås upp och efter en tidig pastalunch så var det bara till att vänta in starten.

Noggrann studie av den nya bansträckningen

Ombyte, lite nervositet och höga förväntningar

Vid 14-tiden begav vi oss mot Kungsan. Som vanligt mycket folk som trängdes med sina kexchoklad påsar på tuben. Vädret kändes lite lömskt. Varmt men ganska blåsigt och ett regn som verkade hänga i luften. I Kungsan trängdes löpare om vartannat tillsammans med doften av liniment. En härlig syn och doft. Det gick nästan att ta på förväntningarna som hängde i luften. Slängde av mig överdragskläderna och efter den obligatoriska groupie-bilden så var det dags att värma upp.

Joggade bort mot Skeppsholmen, motvinden var rätt påtaglig, körde några stegringslopp och sen tillbaka till starten. Ville positionera mig bra. Tidigare år har jag alltid vart sen in i startgruppen och fått trängas och sick sacka första kilometern. Min enda kritik mot Sthlm Halvmarathon är att startgrupp A är alldeles för stor, eller snarare alldeles för ojämn. 1.18 löpare blandas med 1.40 löpare och eftersom den första kilometern är smal och trång brukar det kunnas utbytas en hel del svordomar och hårda ord. Men i år var jag tidigt ute och hamnade längst fram, stötte på Staffan Dahlgren framme vid repet och småpratade lite med honom innan det var dags att springa iväg. Planen var att försöka gå för PB men bestämde mig också för att dra ner på farten direkt om jag kände att det inte var möjligt.

Det var ett lyckat drag att ställa sig långt fram, till skillnad mot tidigare år så flöt första kilometern på oförskämt bra utan trängsel. Hamnade tidigt bakom 1.20 ballongerna och försökte flyta med bakom dom. Kände att det var alldeles för jobbigt men bet mig fast ändå dumt nog. I tunneln klockade jag första kilometern på 3.37 och kände redan här att benen inte svarade. Ute på Vasagatan fick jag slita rejält och då hade det inte ens gått 3km. När man sen svängde höger på Torsgatan så insåg jag att det här inte skulle gå. Drog ner på farten och försökte hitta en bra känsla istället. Upplevde den nya bansträckningen inne i Vasastan och ute på Kungsholmen som rejält mycket jobbigare än den gamla, kombinationen tunga ben, motvind och motlut gjorde det riktigt tungsprunget. Passerade milpasseringen på 39.39 och fick en liten boost av att jag kanske skulle kunna klara av att hålla 4min-fart ändå. På Norr Mälarstrand blåste det rejält motvind men höll farten, passerade riksdagen, kom ut på Skeppsbron där det blåste ännu mer och på väg upp till Slussen insåg jag att även 4-fart var för jobbigt och tog beslutet att dra ner rejält på tempot. Väl ute på Söder Mälarstrand la jag mig i 4.20-fart som kändes behagligt, passerades av massa löpare vilket var mentalt jobbigt men höll fast vid planen och lät mig inte dras med. Dom sista 4-5km brukar alltid vara den jobbigaste biten av banan, dels Tantolunden men även stigningen uppför St.Pauls gatan men i och med att jag dragit ner på farten var det aldrig riktigt jobbigt, tuffade på i min egen takt och tog det lugnt. På väg nerför Slussen tänkte jag att jag skulle försöka trycka på lite för att få till en bra avslutning, ökade farten till 3.40 och sprang om en hel del trötta löpare som passerat mig tidigare. Spurtade in i mål och kände mig trots allt ganska nöjd. Inte med tiden utan med beslutet att inte försöka trycka på när benen ändå inte svarade.

Blev kvar ett tag i målfållan, stod och surrade lite med Gabriel, Staffan och Robert från jogg, strax efter kom ytterligare två jogg:are i mål, Magnus från Övik och Robert E som också verkade ha haft en tung dag. Hälsade på folk till höger och vänster och fick också lite beröm för bloggen från olika håll som värmde i den kalla luften. Hämtade ut överdragskläderna och begav mig mot tuben hem till Solna där jag väntade in dom andra. Brorsan sprang in på 1.26 efter ett längre skadeuppehåll, Karro på nytt PB 1.54, Nicklas fixade sub1.40 planenligt och Jenny fick tyvärr bryta efter att ha stukat foten. Inte riktigt lika glada miner som för ett år sen när vi alla persade rejält men trots allt en bra dag på jobbet och såklart värt att fira med god mat och öl.

Kroppen känns som sagt fortfarande trött och seg och det måste vara Ultravasan som inte riktigt släppt greppet än. Trots att jag kan springa på rätt bra så saknas det där riktiga trycket i steget och förmågan att pressa sig, benen känns som tegelstenar. Det är bara å hoppas att det lossnar lagom till Berlin Marathon om två veckor. Kanske är det lite mer vila som behövs. Den som lever får se.

/Hörs


Antal kommentarer: 1


Anders Larvia

Tack, som det känns nu var det ett smart val att inte gå på för fullt, benen känns okej så det är bara å hoppas att sviterna från Ultravasan hinner släppa till Berlin.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*