Gbg Trappathon: Tusen steg mot Göteborgshimlen
Gbg Trappathon går av stapeln i centrala Göteborg lördagen den 7 oktober. Loppet hålls i år för andra gången och alla ettusen trappsteg är uppför – vilket gör den 12 kilometer långa banan en utmaning över det vanliga. Loppet har start och mål i Slottskogen och arrangeras av Linnéstadens löparsällskap. Vi ställde några frågor till Alexander Abrahamsen som är en av dem som organiserar tävlingen.
Hur kom ni på idén till loppet?
– Det finns så otroligt många evenemang i dag, så för att överhuvudtaget kunna väcka någons intresse så krävs det att evenemanget har något som sticker ut från mängden. Att bara säga: ”Hej, kom till Göteborg och spring 1 mil” funkar liksom inte, det är dödsdömt. Så vi gick och funderade på vad man kunde göra för att sticka ut, och det var då som tanken på 1 000 trappsteg föddes. Sen så verkar det som att folk bara blir ”galnare och galnare”, det räcker inte längre med att kunna säga att du har cyklat 30 mil. Utan du ska också kunna säga att du har åkt nio mil skidor, simmat tre kilometer och sprungit fyra mil terränglöpning under samma år. Och att springa uppför 1 000 trappsteg låter ju helt galet, så idén ligger förhoppningsvis rätt i tiden.
Är Göteborg en bra stad för ett sånt här lopp – och i så fall varför?
– Göteborg är nog inte bara en bra stad för ett sånt här lopp, det är nog den bästa och kanske den enda staden i världen som kan arrangera ett sådant här lopp. Enbart i de centrala delarna av Göteborg finns det över 60 trappor, och frågan är om det finns någon annan stad med så mycket trappor och så långa trappor i centrum av staden. Självklart finns det många städer i världen som är kuperade, och som också har trappor. Men att konstruera en bana som innehåller 1 000 trappsteg, där varje trappa endast springs en gång, och där samtliga trappsteg springs uppförs, och där banan inte är alltför lång, är en enorm utmaning för en bandesigner. Och därför är nog också Göteborg den enda staden i världen som kan arrangera ett sånt här lopp. Sen att många av trapporna är oerhört vackra och ståtliga gör ju inte saken sämre.
Vilken är den tuffaste delen av banan, tycker ni och löparna?
Alla som har sprungit Gbg Trappathon är nog överens om att den avslutande trappan upp till Skansen kronan är den absolut tuffaste delen. När man står och tittar upp för trappan, känns det som att trappan aldrig tar slut. Och när man springer uppför trappan så brukar kroppen vilja lägga av efter 100 trappsteg, och då har man ändå 100 trappsteg kvar.
Om man är en vanlig motionär som vill ställa upp i höst – hur ska man träna för att komma så förberedd som möjligt? Är det något speciellt man ska tänka på?
– Det är framförallt två saker som kan vara bra att tänka på:
Tips nummer ett: Lär känna din kropp! De flesta motionärer har ganska så bra koll på sin kropp och vet exempelvis att de kan springa 5 kilometer på plan mark och hålla ett tempo på 5 min/km. Men väldigt få vet nog vilket tempo de klarar av att hålla i en trappa. Ska du ta 1 steg i taget eller ska du ta 2 steg i taget? Ska du springa explosivt? Hur ska du portionera dina krafter? Att klara av en trappa är en sak, men när du väl kommit upp för trappan så får man inte glömma att loppet fortsätter och det gäller att ha krafter kvar. Så försök att hitta en lång trappa (gärna med +100 trappsteg) där du bor och testa att springa uppför några gånger. Hur känns det? Försök att hitta ditt eget tempo så att du känner att du har gott om krafter kvar när du kommit uppför trappan.
Tips nr 2. Lär dig besegra dina inre demoner! När du springer uppför trapporna kommer du vara oerhört frestad av att sluta springa och börja gå uppför i stället. Och har du väl börjat att gå i stället för att springa, så är det oerhört svårt att komma i gång med löpningen igen. De första 20-30 trappstegen är alltid lätta, men när du börjar passera runt 50 trappsteg så kommer en liten djävul att sätta sig på din högra axel och tala om för dig hur ont det gör i hela kroppen och hur idiotiskt det är att springa uppför trappor. Och du kommer vara oerhört frestad att anta djävulens erbjudande om att få gå i utbyte mot en sämre sluttid. Men det är då som det gäller att knäppa bort den lilla djävulen på axeln och bita ihop. Detta är förstås alltid lättare sagt än gjort, och man ska komma ihåg att allt rationellt vetande i hjärnan plus jordens gravitation gör dig ständigt påmind om att det du håller på med är fel. Så att lära sig att handskas med den mentala utmaningen i loppet, är något som vi rekommenderar alla att jobba med.
Alexander Abrahamsen är en av personerna bakom Gbg Trappathon.
Antal kommentarer: 1
PerBlomkvist
Verkar kul!