Blogg

Morgon till havs


Jag började morgonen med att paddla kanot med Renata Chlumska. Det är lite så jag jobbar, ska jag göra något ska det göras ordentligt och med de bästa. Nu satt hon inte i min kanot, utan i en bredvid, i min kanot satt nämligen Cecilia Saxner från Friskispressen – en av de där man blir riktigt glad av att träffa på pressträffar. Det hela var alltså inte bara en plötslig paddellust så här på tisdagsmorgonen, utan en pressträff med Ahkka, ett outdoormärke från Ellos, som gjort en kollektion tillsammans med Renata Chlumska.

Vi kunde inte ha fått ett bättre väder. Det kändes till och med riktigt varmt där vi satt i kanoterna i solen. Dessutom var det nästan kav lugnt. Och tyst! Vi var ju mitt i centrala Stockholm, men man hörde knappt en enda bil. Nästintill magiskt. Det var alltså inte särskilt strapatsrikt på vår lilla paddling. Eller jo förresten, det kom lite svall från en av skärgårdsbåtarna och jag fick en sticka i fingret när jag skulle klättra upp på bryggan igen när vi hade paddlat färdigt. Ni hör ju!

Renata verkade väldigt jordnära, vilket känns otippat med tanke på att hon livnär sig på mer eller mindre galna äventyr. Och hon hade dessutom gjort stora delar av sin kollektion i orange. Jag älskar orange! Däremot älskar jag inte outdoor-livet, så kollektionen var förutom färgen, inte så mycket för mig. Men om jag ska till fjällen eller så i vinter åker jag hellre dit i hennes snygga kläder än i något jag har i garderoben hemma.


Senaste numret av Runner’s World – i butik t.o.m 12 november!

  • Guide! 20 nya löparskor
  • Bygg dig stark! Styrketräningen som kan minska risken för skador
  • Fjällmaraton – den orubbliga löparfestivalen i Åre
  • Magiskt trailäventyr i Alperna
  • Var går gränsen för människans rekordjakt?
  • 5 superbra mellis för löpare – och mycket mer!
Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

I form i stugan


När man har en sommarstuga på en jättestor udde ut i Mälaren får man ibland träna på andra sätt än man är van. I helgen var det städ- hugg- och fixhelg. Vi avverkade träd, krattade, eldade och kånkade bräder från brädgården. Och jag älskar det! Nu högg jag inte så mycket med yxan som jag brukar – jag ville gärna hålla koll på min 4-åriga son som gärna drog omkring runt, och lite för nära, elden – men det blir ändå en hel del kroppsarbete på en sådan helg.

Men jag krönte naturligtvis helgen med ett pass som bästa coachen Jakob hade snickrat ihop – ett specifikt sommarstugepass där jag inte behövde något gym eller redskap. Däremot behövdes arbetshandskar eftersom det enda stället jag hittade att göra wallclimbs på var i grusgången och det gjorde skitont i händerna.

Och jag behöll handskarna på när jag skulle göra chins. Man vet aldrig vad som gömmer sig uppepå den där brädan man ska hålla sig i. Det kan ju vara spindlar, en skalbagge eller fan vet vad. Och när man har varit på brädgården och huggit med yxa har man tjänat in lite ”IIIIHHH en spindel”-pjosk.

I morse var det däremot gymdags igen. Det var en par-WOD med två AMRAPS (så många varv som möjligt) av 10 hantel-burpee-thrusters och 200 meter rodd och den andra var 15 tunga dips och 200 meter löpning. Om dipsen blev för tunga fick man skala ner lite i antal, och fick ta hjälp av lagkompisen som fick förnedringsputta upp en. Under genomgången brände min lagkamrat Rikard av 15 snabba dips. Sedan puttade han upp mig en gång och sa ”Nu orkar jag inte lyfta dig mer”. Det fick han göra ändå, latmasken.

Burpee thrusters och rodd var roligt och jobbigt. Den andra AMRAPen var jobbig, men inte rolig någonstans. Puttad i varenda dip och tungrumpe-springa 200 meter några gånger. Fy tusan! Det där med löpning, alltså. Näe. Höften kändes ok i alla fall.

I morgon är det löpningspaus på Nordic. Då blir det roligt i stället.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

50 000 löpare sprang för de som inte kan
Blogg

50 000 löpare sprang för de som inte kan


Drygt 1 000 svenska löpare kom till start i det unika välgörenhetsloppet där tillslut hela 50 000 pers skulle starta samtidigt i 34 parallella lopp på fem kontinenter. Bakom initiativet står välgörenhetsorganisationen Wings for Life som samlar in pengar till forskning kring ryggmärgsskador. 100 procent av startavgifterna och sponsorintäkter knutna till loppet kommer att finansiera lovande forskningsprojekt med målsättningen att skynda på jakten på ett botemedel mot ryggmärgsskador och förlamning.

Bansträckning i det svenska loppet gick från Kalmar över till Öland och löparna skulle springa tills de blev ikappkörda av den rörliga mållinjen. Mållinjen, en specialutrustad bil, lämnade startlinjen 30 minuter efter löparna och under den inledande timmen höll den rullande mållinjen hastigheten 15 km/timmen, för att sen öka hastigheten varje timme enligt ett förutbestämt schema.

Den svenska herrklassen vanns till slut av Thomas Pechhacker som lyckades springa 50,5 kilometer innan den jagande mållinjen hann ifatt honom. Bäst i damklassen var Maria Lundgren som sprang 45,2 kilometer.

– Jag hade som mål att springa en mara på tre timmar. När det gick bra hade jag marginal att fortsätta. När jag dessutom såg hur ledaren längre fram slutade springa och började gå så fick jag nya krafter. Att vinna hade jag verkligen inte väntat mig när jag startade idag, sade Thomas Pechhacker efter att ha tagit emot publikens hyllningar i Kalmar.

Direkt efter Ölandsbron drog ”Musse” upp tempot ytterligare och sprang enkelt ifrån det övriga fältet. Men vid cirka 22 kilometer och cirka 1 timme och 24 minuter valde maratonstjärnan att avsluta loppet för att inte äventyra rehabiliteringen av en tidigare skada och sitt fokus på sommarens EM-satsning.

– Det här var kul! Det är det längsta jag har sprungit på länge. Det kändes ganska bra faktiskt. Jag började lugnt och kunde öka sen precis som jag hade tänkt. Visst kunde jag känna av baksidan av låret, men det var ingen fara, kommenterade Mustafa ”Musse” Mohamed.

– Jag hade en plan att hänga med Musse över bron och det gick. Men det var tufft. Framför allt var det benen som tog slut – även om jag kände mig bra rent syreupptagningsmässigt, sade Marcus Hellner efter 19 kilometers löpning.

Ungefär samtidigt började den första omgången motionärer att hinnas ikapp på Ölandsbron. Sammantaget höll den generella svenska formen hög internationell klass. Vid två mil var fortfarande över halva startfältet kvar i loppet, samtidigt som drygt 60 procent av löparna globalt hade passerats av mållinjen.

De båda sportstjärnornas frånfälle gav triatleten Johan Nordström chansen att ta över ledningen. Bara ett par kilometer bakom och i samma tempo skuggade bästa dam i klungan med de bästa herrarna: Maria Lundgren, tävlandes för Växjö IF.

32 km in i loppet vid vätskekontrollen i Mörbylånga valde även Johan Nordström att avsluta loppet trots en övertygande ledning. Bara ett par minuter senare passerade en annan triatlet, Peter Jönsson från Karlshamn, och tog över ledningen.

Samtidigt behöll Maria Lundgren ett fortsatt starkt grepp om täten bland de kvinnliga deltagarna. En ledning som hon behöll hela vägen fram till målgång. Maria placerade sig därmed på åttonde plats i världen bland damerna. Bäst av alla damer i den globala sammaställningen var norskan Elise Selvikvåg Molvik som sprang 54,8 kilometer.

Vid 47 km tvingades Peter Jönsson plötsligt att ge upp. Bakomliggande Thomas Pechhacker, från Österrike men boende i Stockholm, hade krafter kvar att fortsätta. Han tog över som ny ledare samtidigt som den rullande mållinjen började knappa in bakifrån. Pechhacker lyckades hålla i ledningen de sista kilometerna och kunde stolt avsluta ett historiskt lopp om 50,5 km. Pechhacker avverkade sträckan på 3 timmar och 46 minuter och placerade sig därmed på plats 20 i världen.


Den svenska vinnaren Thomas Pechhacker


Antal kommentarer: 4


sofia

Vilket otroligt roligt upplägg på loppet. Men säg mig varför är det inget fotografi på den kvinliga vinnaren?


Annica

Hur långt kom den nationella segrarinnan, det står bara hur långt den globala segrarinnan kom.


Nina Nyström

Annica – Det står högre upp i artikeln: Bäst i damklassen var Maria Lundgren som sprang 45,2 kilometer.


Annica

Tack!
Shit vad duktig hon är!! Kan ni inte göra en intervju med henne eller en artikel om henne?



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Följ Wings for Life World Run live här!

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Visuellt Challenge Fuerte


Halva Ironmans är det nya svarta för mig. Även om kroppen inte är som hos en nyfödd Thomsongasell känner jag mig relativt fräsch i musklerna och motivationen är på topp. Försöker följa Björns återhämtningsschema så gott det går även om det tar emot. Största skälet är för jag känner mig stel & öm där min skada härjade. Nog ingen fara utan bara gnälliga mjukdelar då de inte är vana att köra så hårt & långt ännu. Nog lika bra vara på den säkra sidan.

Kommande två månader har jag inga tävlingar inplanerade vilket känns tomt. Kan bli en spontanare i Duathloncupen alt löptävling men i dagsläget inte aktuellt. Fokus nu blir istället 6-8 veckor av kontinuerlig träning, helst utan avbrott. Vill få löpningen på plats samt träna bort obehaget som uppstår när jag klivit av cykeln och börjat springa…

Här kommer några bilder från loppet:









Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Ledarkrönika: Dags att spola belöningen?
Blogg

Ledarkrönika: Dags att spola belöningen?


Har du ett uttalat prestationsmål med din löpträning? Då vill du säkert också optimera din kost och återhämtning för att träningseffekten ska bli så bra som möjligt. Är du elitidrottare eller elitmotionär väljer du kanske därför bort onödiga kalorier och alkohol i stor utsträckning. Det är ett pris som många som tränar för att bli bättre kan tänka sig att betala under en period.

Är du däremot en av dem som löptränar för att kunna unna dig lite av livets goda – att till exempel äta och dricka det du vill? Eller ser du just det som belöningen för det hårda arbetet du lägger ner – gärna en öl, men först en mil? Då är du inte ensam.

Många löpare är som människor i allmänhet i det avseendet – bara lite mer vältränade. Och de flesta dricker alkohol lite då och då – kanske på helgen, på en fest eller i samband med en godare måltid. Det är inget fel i det, så länge du har ett sunt förhållningssätt till ditt drickande.

Att alkohol, som är en så socialt accepterad och omhuldad drog, i många avseenden är negativ för den träningseffekt du eftersträvar är säkert ingen nyhet. Men visste du att det också finns vanföreställningar om alkohol i kombination med träning, och att vissa av alkoholens negativa effekter till och med kan upphävas genom att just träna? Det visar en svensk sammanställning av forskning kring ämnet träning och alkohol.

Själv har jag valt bort att dricka alkohol under arbetsveckan, då jag också tränar som mest. På helgen dricker jag gärna ett glas vin eller två till maten, och ibland mer – men inte om jag ska träna eller springa något lopp. Jag vet att jag presterar sämre, och ju äldre jag blir desto tyngre blir det dagen efter. Det är inte värt det helt enkelt.

i RW nr 5 kan du läsa om vad forskningen säger om alkoholbruk i kombination med löpning. Du möter också en satsande löpare som valt att springa från sitt alkoholberoende. Du kanske inte kommer spola kröken – men det är intressant läsning som kanske får dig att se på nästa ”belöning” med nya ögon.

Till sist. I sin krönika framställer Sofia Hedström löpning som en klassfråga. Det är ett eko av kultursociologen Bourdieus tes om socialt kapital – att valet av idrott och motionsform är ett högst medvetet sätt att positionera sig i ett socialt sammanhang.

Jag tror att det ligger något i Sofias reflektion. Löpning framställs i media (ja, vi är medskyldiga) som det nya heta. Och många inom media är frälsta löpare – och medelklass. Det är klart att det har betydelse för hur löpning framställs, liksom vem som kan och vill identifiera sig som löpare. Att löpning som fenomen växer, det vet vi – men har löpning också blivit en klassfråga? Berätta gärna för oss vad du tror!


Antal kommentarer: 2


Ulrika

Sofia Hedström är grym!:D


Jennie Bennermalm

Idéen att löpning är enkelt, bara snöra på sig skorna och ge sig iväg, och billigt, känns inte helt med sanningen överensstämmande. Nya skor, gärna två par för utomhusträningen, kanske ett par dubbade för vintern och ett par för inomhusbruk….kompressionstights, överdragskläder, pulsklocka…..och på det alla dyra anmälningsavgifter till loppen man vill springa…kan bli hur dyrt som helst, iallafall om man hela tiden tycker sig behöva nya prylar;-)



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*