Runner's World
Veckans triathlet: Jens Dahlman

Veckans triathlet: Jens Dahlman

av

Namn: Jens Dahlman
Ålder: 34
Längd: 190cm
Vikt: 78-81kg
Klubb: Helsingfors Triathlon
Hemsida/blogg: www.jensdahlman.blogspot.com

Berätta lite om din idrottsbakgrund:
– Jag har alltid varit aktiv och som ung tränade jag taekwondo i tio år. 2006 provade jag att springa maraton, och det ledde senare till att jag började med triathlon 2007.

Hur kommer det sig att du började med triathlon?
– Efter att jag hade sprungit maraton ville jag ta mig an större utmaningar och därför anmälde jag mig till en olympisk distans i triathlon. Den tävlingen gick väldigt bra, och sedan dess har jag varit fast. Innan jag började med sporten hade jag förutfattade meningar om dem som gjorde Ironman, jag tyckte att de var spritt språngande galna! Nu, några år senare har jag själv gjort fyra stycken och efter nästa säsong blir det ännu fler…

Vilken distans satsar du på?
– Eftersom jag inte har någon bakgrund i simning, har jag ingen större framgång i draftlegal-tävlingar även om jag gillar den hårda intensiteten som korta distanser ger. Jag har bättre förutsättningar inom medeldistans och Ironman, så därför satsar jag mer på dessa.

Hur ser en träningsvecka ut för dig?
– Jag kör tio dagar som en träningsperiod i stället för en vecka. På grund av mina arbetstider är perioderna nästan alltid olika, men jag tränar ungefär fem cykelpass, fem-sju löppass, fyra-sex simpass och två styrkepass under dessa tio dagar.

Hur lägger du upp träningen över året?
– På vintern tränar jag mycket inomhus med måttlig intensitet. När vädret blir bättre på våren börjar jag cykla och springa ute, långt och med låg intensitet. Närmare tävlingssäsongen bygger jag på intensiteten, specifikt för de kommande tävlingarna som finns inplanerat. På hösten har jag en viloperiod.

Vilka är dina svagheter?
– Simningen är min svagaste disciplin, men nu har jag äntligen fått en simtränare så nu ska vi få ordning på den.

Vilka är dina styrkor?
– Löpningen. Min styrka är att jag, trots efter att jag har cyklat långt och med högt tempo, kan springa snabbt och hålla mitt eget tempo.

Hur ser din träningsfördelning ut mellan de olika grenarna?
– I genomsnitt är det 20 % simning, 50 % cykling, 25 % löpning och 5 % styrketräning, men fördelningen varierar lite under olika perioder. Just nu koncentrerar jag mig på simningen och cyklar nästan inte alls.

Vad är ditt stora mål nästa år?
– Att göra bra ifrån mig på Ironman-tävlingen i Hawaii.

Vad är dina tre bästa tips till nya triathleter?

  • Ha tålamod. Utvecklingen i uthållighetsidrott går sällan snabbt.
  • Vila tillräckligt. Det lönar sig inte att träna på sömnens bekostnad.
  • Kom ihåg att ha roligt!

Var tycker du det är bäst att träna?
– Kanske är det Mallorca som jag tycker mest om. Där finns allt: Berg, platta banor, stigar och varmt vatten. I Toscana finns också jättefina cykelvägar.

Hur många punkor innan du bryter?
– När jag tävlar har jag med en eller två punkasprayer men jag har aldrig någonsin behövt använda dem. Jag vet, jag har haft tur.

Värsta och bästa simning:
– Min absolut värsta simning var när jag gjorde min första Ironman i Frankfurt 2012. Jag startade i första linjen och blev totalt överkörd. Jag försökte koncentrera mig i några minuter på att bara klara mig utan att drunkna och tänkte att jag säkert skulle bryta. Men det gjorde jag inte. Jag kämpade igenom det och ungefär nio timmar och trettio minuter senare blev jag en Ironman.
Bästa simningen? Finns det? Jag kör alltid en catch-up efter simningen. Lyckligtvis är jag ganska bra på det!

Hur många timmar tränar du en vanlig vecka i april?
– Jag tränar bara tolv timmar i veckan i genomsnitt på grund av att jag har ett heltidsjobb och familj. Hälften av min träningstid är jag på min cykel och sen tar både löpning och simning ett par timmar också. En gång i veckan går jag även till gymmet för styrketräning.

Våtdräkt:
– Sailfish G-range

Cykel (huvudsaklig tävlingscykel):
-Felt DA Di2 2010 men jag kommer att byta inför nästa säsong. Jag diskuterar just nu med några sponsorer om att byta cykel och förhoppningsvis är detta klart inom ett par veckor.

Löparskor (förstaval tävlingsskor):
– Saucony Type A6. Precis som med cykeln ska jag sannolikt byta.

Idrottsliga meriter (tider, medaljer m.m.):

  • Bronsmedalj i finska mästerskap på medeldistans i somras.
  • Vinst i 70.3 Berlin 2013 M30-34
  • Andra plats i IM Kalmar 2013 M30-34
  • IM Hawaii 2013 på tiden 9 timmar och 30 minuter

Målsättning:
-Jag har redan biljetten till Kona för nästa år och där vill jag komma under nio timmar. På längre sikt är min dröm att bli amatör-världsmästare i Ironman.

Eva Nyström om tävlingen i Mallorca

Eva Nyström om tävlingen i Mallorca

av

– Roligt nog fick jag till en av mina bästa simningar utan våtdräkt någonsin under tävlingssammanhang, så det kändes väldigt bra. Det hjälpte mycket också att jag fick ett par fötter som jag kunde följa, vilket jag sällan har annars när jag simmar.

Både cykelbanan och löpningen var rätt så kuperad och hade en del svårare partier, men rytmen fanns där, och hon hämtade in några placeringar under bägge disciplinerna.

– Jag åt och drack bra och kände mig stark och stabil under hela cyklingen. Jag kom in till växlingsområdet tillsammans en tyska, växlade ifrån henne och sedan hade jag henne i hasorna de två första varven på löpningen. Hade ingen riktig koll på min egna placering men hade fått information om att jag låg femma. Efter drygt hälften av löpningen blev jag passerad av en danska som jag tyvärr inte kunde hänga på. Fokus för mig var att hålla min fart samt äta, dricka och svalka ner mig så mycket som möjligt eftersom det var över 30 grader varmt. När jag sedan efter ungefär 15 km ser att jag närmar mig en annan tyska, får jag blodad tand och passerar henne under sista varvet. I mål blev min placering en glad överraskning, då jag trodde att jag blev femma men väl i mål var jag fyra!

Fin säsong trots fotskada
Trots att hon har haft problem med en hälsena under förra året har årets tränings- och tävlingssäsong varit riktigt bra. De tre huvudmålen inför denna säsong var tempo-SM i cykel, VM i Duathlon och EM i medeldistans. Fokus har hon först och främst lagt på simning och cykling på grund av fotskadan. Tempo-SM i cykel som avgjordes i juni i år gick över förväntan och hon knep ett SM-silver efter att världscyklisten Emma Johansson tog guldet. Och i början av september vann hon VM-silver i långdistans i Duathlon.

– VM i Duathlon var säsongens största mål, och jag är jättenöjd över att ha med ett silver därifrån. Efter den tävlingen var det ett par veckors lugn träning innan jag körde på för fullt inför EM. Jag har varit riktigt taggad på att träna hela hösten!

Nu blir det en kort period av vila och lite ostrukturerad träning. Eva kommer eventuellt göra någon mer tävling i år, men hon har inte bestämt ännu om det blir av eller inte.

Här kan du se hela resultatlistan från tävlingen i Mallorca.

Läs Evas blogg här.

Evas bästa tips till nybörjare inom triathlon!

  • Ta de lugnt i början, öka inte på din träning för snabbt.
  • Om du vill tävla, och har en huvudtävling som du vill fokusera extra mycket på, försök då att tävla flera gånger innan för att testa på tävlingsmomentet, även om det inte är samma distans som ditt huvudmål.
  • Börja med den utrustning du har eller låna och ”köp” upp dig allteftersom du börjar träna mer och vet vad du vill ha/behöver.
Hawaii ur ett svenskt perspektiv

Hawaii ur ett svenskt perspektiv

av

Vad var det bästa med tävlingen? 
­- Platsen och vetskapen om vilken prestige den innehar. Man känner ett större ansvar gentemot sig själv och alla andra som hade gjort mycket för att vara i ens skor. 
Organisationen och de till antalet överdrivna volontärer skapar en känsla av att man är ett proffs. Fotografer, journalister och publik när man tränar är man inte bortskämd med.

Var det något du saknade? 
– Jag personligen saknade min familj som tyvärr inte kunde följa med. Det är svårt att förmedla och återberätta upplevelsen om man inte själv varit där. Saknade fungerande WiFi då dessa öar inte direkt leder världens IT-utveckling. 

Hur var det arrangerat? 
– Ironman organisationen satsar stenhårt på att fortsätta ha denna tävling som sin kronjuvel. Allt är amerikanskt överdrivet men det är rätt mäktigt faktiskt.
Många av de största märkena är här och försöker få ens uppmärksamhet genom give aways eller dylikt. Till exempel, hur många tävlingar erbjuder vätskestationer längs vägen 4-5 dagar innan tävlingsdagen, samt väskinlämning och liknande vid simningen?! Kalmar har rätt mycket att lära här om de vill vara mer attraktiva för dem som tar sig dit. 

Berätta mer om de tuffa förhållandena! 
– Konas cykling är relativt lätt om du är snabb och i absoluta tal kan trycka många watt. Är du lite långsammare, väger lite och på det en ovan cyklist är det nog en av världens tuffaste banor skulle jag säga.
Årets tävling hade starka vindar, och vindarna vänder beroende på när du är ute på banan. Det som kan tyckas vara mest orättvist är att den gynnar de snabbaste cyklisterna och missgynnar de som tar längst tid på sig. Den brutala medvind proffsen och jag till viss del fick, byts ut mot en motvind då det börjar blåsa från havet runt lunch. I samband med att vinden vänder skapas det dessutom krossvindar som får lättare cyklister bokstavligt talat att flyga av vägen. För en större cyklist som jag på 80 kilo är det en stadigare färd än för en tjej på 50 kilo. Tiderna på cykeln 2014 var 20-25 minuter långsammare i snitt än 2013. Något missvisande då det inte riktigt stämmer för dem som var ute tidigt medan det var nog ännu sämre tider för dem som normalt håller på i 6 timmar. Så många som 6% av startande i årets tävling bröt, vilket historiskt är en väldigt hög siffra.
Simningen var långsam men inte tuff. Motströmt på hemvägen vilket slog ca 6-9 minuter för en 60 minuters simmare på distansen. Löpningen var snabb eller snarare mindre långsam. Mulet och vindar gjorde partiet uppe på Queen K nästan löpbart. Löpningen innehåller några hundra meters höjdskillnad så hur proffsen lyckas med sub 2:50 är för mig helt sjukt.

Är du nöjd med din prestation? 
– Det gick över förväntan men nöjd är jag inte. Måste försöka hårdna mentalt och springa längre partier trots de smärtor och obehag det framkallar. Känns tråkigt att ha samma löphastighet som de som springer 3:05-3:10 men jag måste gå in i kontrollerna på grund av överhettning och kramper. Misstänker det är framförallt här det märks att jag tränar några hundra timmar mindre än de andra. Cyklingen är den del jag är mest nöjd över. Den fick jag till perfekt utifrån mina förutsättningar. 

Hade ni bra gemenskap i det svenska teamet?
– Många svenskar kände varandra sedan tidigare så vi höll självklart ihop bra. Alltid lugnande och roligt ha några bollplank som man kan överlägga sina tankar och idéer med.

Vill du tillbaka till Hawaii?
– Absolut, åker dit varje gång jag kvalar och känner att jag har chans att förbättra föregående års performance.

Läs mer om vistelsen i Hawaii på Mikael Nelkers blogg här.

Johan Kärner pausar i simningen och tar en espresso.

Målrakan på Alii Drive.

Lars Barekow och Laerke Lilleöre under ett tempopass vid vändpunkten Energy Lab.


Simbanan.

Utsikt från hotellet.

Fika med Marcus Hultgren.

Fin säsongsavslutning för Gabriel

Fin säsongsavslutning för Gabriel

av

Stort grattis till fjärde platsen, sista europacuptävlingen för säsongen! Hur känns det?
– Tack! Ja, det var min bästa placering internationellt hittills så jag är såklart jätteglad. Men det känns samtidigt lite surt att vara så pass nära en pallplats som jag ändå var. Men det får bli en bra motivation till vinterns träning, att se fram emot nästa säsong och sikta på en pallplats då. 

Hur var ditt upplägg och din taktik inför och under loppet?
– Taktiken var att försöka göra en så bra simning som möjligt och köra hårt på cyklingen i början för att vara säker på att hänga med i första klungan. Min tanke var att försöka köra taktiskt på cyklingen och hängde med både in och ut ur T2. Jag visste också att med en bra löpning fanns det en chans med en top 5 placering. 

Vad kändes bäst, och varför?
– Sista varvet på löpningen där jag plockade på täten och låg som närmast bara 2 sekunder bakom ledartrion. Cyklingen var jag också riktigt nöjd med och trots att det gick riktigt snabbt kändes det som jag kunde hänga med väldigt lätt.

Är det något som du känner att du kunnat göra bättre?
– Simningen gick inte riktigt så bra som jag hade trott och hoppats på innan loppet. Men det var ändå precis så jag kom med första i klungan när vi började cykla. Första varvet på löpningen var det ganska sega ben, det var där jag förmodligen tappade pallplatsen.

Hur ser vinterns träning ut?
– Det kommer bli lite mer fokus på löpningen under vintern, framförallt mer mängd. Förhoppningsvis blir det lite löptävlingar på 1500m/3000m efter jul. Jag kommer också fortsätta att simma ganska mycket, runt 7 pass i veckan. Cyklingen kommer inte ligga i fokus under vintern utan det kommer in lite mer under våren. 

Är du nöjd med årets triathlonsäsong?
– Ja, jag är jättenöjd! Det är riktigt kul att jag under året vunnit dubbla SM-guld, kommit på en 17:e plats på JVM, och nu en fjärde plats i Alanya som mina största framgångar denna säsong. Jag ser verkligen fram emot nästa års triathlonsäsong!

Tävlingen var en sprint; 750 m simning, cirka 2 mil cykling och 5 km löpning.

Gabriels blogg hittar du här. 

Bästa svenskar i Hawaii blev Åsa och Jonas

Bästa svenskar i Hawaii blev Åsa och Jonas

av

Sammanlagt kom 34 svenskar till start i VM i de olika klasserna. Åsa Lundström som kvalat in till damernas proffsklass slutade på en 17:e plats med tiden 9:36:22. Bästa svenska man blev Johan Kärner som startade i gruppen M25-29 och som fick sluttiden 9:27:59. Det gav honom en 15:e plats i den gruppen.

Tysken Sebastian Kienle vann för sin första Ironman World Championship-titel på tiden 8:14:18. Mirinda Carfrae, från Australien försvarade sin VM-titel från förra året och tog sitt tredje VM-guld på tiden 9:00.55. Hon lyckades även slå sitt gamla maraton banrekord från förra året med den fina tiden tiden 02:50:26, 12 sekunder snabbare än i fjol.

Herrarnas race-rapport
Först upp ur vattnet var Andy Potts (USA) med tiden 50:56, med Jan Frodeno (GER) som var endast en sekund efter Potts. Tätt därefter kom Igor Amorelli (BRA), Marko Albert (EST) förra årets VM-segrare Frederik Van Lierde (BEL), Tim O’Donnell (USA), Daniel Halksworth (GBR), Ben Hoffman (USA) och Pete Jacobs (AUS) som utgjorde främre delen av den första klungan inför cyklingen. Så många som 24 herrar kom upp ur vattnet inom 53 sekunder.

På cykeln behöll den främre gruppen täten de första milen. Tyvärr fick Frodeno punktering tidigt, vilket gav Starykowicz (USA) chansen att ta över ledningen och jobbade då till sig en lucka som han tyvärr inte lyckades hålla, utan föll tillbaka i gruppen rätt så snabbt. Kienle och den tyska landsmannen Maik Twelsiek drog så småningom ifrån och skapade en lucka från övriga i den främre gruppen.
Kienles slutttid på cyklingen, 04:20:46 gav honom ett försprång på 3:15 minuter från Twelsiek, 4:54 minuter från Marino Vanhoenacker (BEL) och drygt 8 minuter på Van Lierde och Hoffman i T2 inför stundande löpning.

Kienle hade ett stadigt grepp om första plats redan från första början av löpnigen. Hans löpning var stabil hela vägen och han lyckades hålla undan och vinna VM-guldet före tvåan Ben Hoffman med över fem minuters marginal.
Imponerade gjorde också Frodeno med trots en punktering på cykeln och ett straff på fyra minuter på grund av draghjälp, lyckades han knipa VM-bronset.

Damernas race-rapport
Amanda Stevens (USA) som är en riktigt stark simmare, var först upp ur vattnet med tiden 54:25, tätt följd av Jodie Swallow (GBR) och Meredith Kessler (USA). Därefter kom tjejerna upp ur vattnet i mindre grupper.

Rachel Joyce (GBR), Caroline Steffen (SUI) och Daniela Ryf (SUI) var två minuter efter täten när det var dags för cyklingen. Carfrae var rätt långt efter i simningen, då hon simmade på dryga timmen och var nästan sex minuter efter täten när hon skulle börja cykla. Den främre trion i cykelklungan bestod av Swallow, Kessler och Ellis följt av nästa grupp som bestod av Joyce, Ryf, Steffen och Blatchford (AUS) som låg knappt två minuter efter. Allt eftersom vinden tilltog i styrka, använde Ryf sin cykelstyrka och lyckades trots vindbyar att dra ifrån övriga i klungan.

När bytet till löpningen skedde hade Ryf en ledning på 2:01 minuter från Joyce, 3:29 från Ellis och 5:48 från Swallow. Långt efter täten, 14:32 minuter efter låg Carfrae inför stundande löpning. Värt att nämna i detta läge är att Carfrae hade Ironmans maraton banrekord från 2013 på 02:50:38.

Ryf hade fortfarande fem minuters ledning och försprång till Carfrae efter hälften av löpningen. Trots det lyckades Crafrae passera Ryf på Queen K som är på vägen tillbaka till Kona. Crafrae höll hela vägen in till mål och slog sitt tidigare IM maraton banrekord med 12 sekunder och tog därmed sin tredje VM-titel! Hon är den fjärde kvinnan i historien att vinna tre stycken VM-titlar i Ironman.
Ryf slutade på en andra plats och Joyce knep bronsplatsen.

Resultatlistan för samtliga klasser hittar ni här.

Resultat proffsklasserna:

Herrar

1. Sebastian Kienle (GER) 8:14:18
2. Ben Hoffman (USA) 8:19:23
3. Jan Frodeno (GER) 8:20:32
4. Andy Potts (USA) 8:21:38
5. Cyril Viennot (FRA) 8:22:19
6. Nils Frommhold (GER) 8:22:29
7. Tim Van Berkel (AUS) 8:23:26
8. Frederik Van Lierde (BEL) 8:24:11
9. Bart Aernouts (BEL) 8:28:28
10. Romain Guillaume (FRA) 8:30:15

Damer

1. Mirinda Carfrae (AUS) 9:00:55
2. Daniela Ryf (SUI) 9:02:57
3. Rachel Joyce (GBR) 9:04:23
4. Jodie Swallow (GBR) 9:10:19
5. Caroline Steffen (SUI) 9:12:43
6. Julia Gajer (GER) 9:16:58
7. Liz Lyles (USA) 9:18:11
8. Gina Crawford (NZL) 9:19:21
9. Mary Beth Ellis (USA) 9:20:46
10. Liz Blatchford (AUS) 9:23:34

Stark Camilla Lindholm visade storform i Barcelona

Stark Camilla Lindholm visade storform i Barcelona

av

Stort grattis till en fin prestation i Ironmantävlingen Barcelona, vilket race du gjort! Berätta kort om tävlingen.
– Tack! Vädret och förhållandena upp till tävlingen var perfekta, havet lugnt och cykelbanan galet snabb och platt. Men lagom till start drog ett oväder in som fick hela havet att storma, vilket gjorde simningen svårnavigerad. Ut på cyklingen lyckades jag tappa mina flaskor med energi och salt. Detta i kombination med glesa vätskestationer på både cykel och löpning fick ödestigna konsekvenser då jag fick en extremt tung löpning. Ett tag trodde jag inte att jag skulle lyckas ta mig i mål.

Hur planerade du tävlingstaktiken?
– Planen var att hålla mig tätt intill Lena Holmgren på simningen så att jag skulle kunna simma rakt, vilket jag har svårt för. Just denna dag hade tyvärr även hon svårt att navigera så det blev mindre lyckat. Annars har cykelformen känts väldigt bra, och planen i den grenen var att hålla den watt jag tränat på, vilket var betydligt högre än den jag hade i Kalmar. Och det lyckades jag med.
Målet med denna tävling var att slå personligt rekord, och när jag kom av cykeln trodde jag att det skulle kunna bli nytt svenskt Ironman-rekord om jag lyckades springa på under 3 tim och 6 min, vilket jag gjort förr. Men så blev det tyvärr inte denna dag.

Vad var tuffast?
– Löpningen, helt klart. Det var fruktansvärt att springa tom på energi- och saltbrist. Dessutom var det 3 km mellan varje vätskestation så det blev svårt att komma ikapp med energiintaget. 

04:43:04 på cykeln, andra bästa tiden av samtliga tjejer på tävlingen. Berätta, vad gör dig så stark på cykeln?
– Det beror på många saker kombinerat. För det första var banan extremt snabb så jag förstod att ett personligt cykelrekord var möjligt och troligt. Sen förekom mycket drafting som jag hanterade bra genom att ligga många meter bakom de stora grupper som bildades. Dock ger ju detta en draftingeffekt i alla fall, å andra sidan lyckades jag köra förbi ett par av dessa gigantiska grupper vilket kostade mycket energi.
En annan sak vi jobbat på inför den här säsongen är att vi finputsat min sittställning, vilket bidrog en del. Alldeles innan den här tävlingen passade jag också på att byta kedja, vilket gav en riktigt bra effekt för mig. Träningsmässigt har jag cyklat mycket varierat – allt ifrån maxfart till lätt distans och mycket styrka på cykeln.

Vad ska du göra nu?
– Återhämta mig, vila och äta det jag vill! i helgen ska jag också gå en utbildning som jag velat länge. 

Fler planerade tävlingar?
– Beroende på hur återhämtningen går så planerar jag ytterligare en tävling. Vilken är idag oklart, men jag får återkomma med det. Kroppen börjar längta efter säsongsvila men blir det en tävling till så blir den rätt snart då jag ska gifta mig i slutet av november.

Har du några tips du kan dela med dig av om man vill göra sin första Ironman? 

  • Sätt inga tidsmål eller placeringsmål för din första tävling utan gör den till en lustfylld tillställning
  • Träna om möjligt open water-simning
  • Testa inget nytt under tävlingen som till exempel kläder, utrustning, energiintag eller energimängd. Träna som du ska tävla den sista tiden innan
  • Ta det lugnt, de flesta bryter för att de kör för hårt eller inte kan hantera/planera sitt energiintag
  • Underskatta inte vikten av salt. Kissar du ofta, ät mer salt. Har du inte kissat på 12 mil, drick mer
  • Kom i tid till tävlingsområdet, ta dig tid att lära känna ditt växlingsområde och provkör gärna banan innan tävlingen om det går
  • Undvik en sista megaträning. Bättre komma lite undertränad än lite övertränad
  • Ha kul och påminn dig själv om varför du gör detta!
Så laddar Magnus Bäckstedt inför Ironman på lördag

Så laddar Magnus Bäckstedt inför Ironman på lördag

av

Hur har din uppladdning sett ut under året och under den senaste tiden? 
– Jag har gjort några tävlingar som jag har med mig i bagaget; Lanzarote IM, Vansbro Triathlon och London Olympic plus. I övrigt har det varit mycket träning för min del den senaste tiden, framförallt med fokus på löpningen. Får jag bara till det på dagen ska det kunna gå fort. 

Du är tidigare proffscyklist och din starkaste gren är cykel. Hur tänker du kring de andra grenarna? Har du något upplägg på hur du ska tackla dem? 
– Givetvis är det min starkaste gren, så mycket upplägg vet jag inte om det blir. Simningen är bara att köra på så hårt jag kan, går allt bra där ska jag komma under timmen i alla fall. Löpningen ska jag försöka hålla tempot på ca 3 timmar och 10 minuter och se hur det går. Förhoppningsvis håller det tempot om allt går som det ska, men vill det sig illa kan jag också ligga med nosen i gruset på vägkanten med 10 km kvar. Som jag ser det finns det ingen anledning att gå i mål och inte ha fått ut allt. Det skulle svida rätt rejält. Kort och gott, full gas i alla grenarna.

Vad är din största utmaning under loppet? 
– Jag tror det kommer vara att inte gå ut för hårt på löpningen.

Hur äter du innan och under tävling? 
– Jag äter normalt dagen innan, kolhydratuppladdning fungerar inte för mig, jag känner mig bara seg då. En rejäl laddning med gröt på morgonen innan loppet och sen så kör jag med att “ät så mycket som möjligt under de första 140 km på hojen”, för att efter det trappa ner på fast föda en aning under de sista 40 km så jag inte har fullt med mat i magen när jag ska börja springa.

Vad ser du mest fram emot under tävlingen? 
– Jag ser fram emot allt, det är ju en jäkla erfarenhet att vara här knappt två år efter att jag beslutade mig för att börja med IM triathlon. Det ska bli skitskoj!

Hur fort kommer du köra på hojen? Blir det banrekord?
– Troligen inte, jag är här för att köra Triathlon, inte cykeltävling. Stämmer allt så kan det gå fort, men det är inte det viktiga.

Proffset Åsa Lundström på plats i Hawaii

Proffset Åsa Lundström på plats i Hawaii

av

Åsa Lundström har varit på plats i Kailua-Kona i drygt en vecka, och uppladdningen inför Ironmantävlingen i Hawaii som arrangeras om mindre än en vecka är igång för fullt. Hon har både hunnit med att testa på tävlingsbanan och även fått till kvalitetspass under dagarna hon spenderat i Hawaii. Men nedtrappningen har börjat, och nu har hon full fokus på tävlingen och återhämtning.
– Jag har känt mig en aning sliten, men nu börjar jag återhämta mig snabbt känner jag. Jag är extremt peppad på det här och vill bara ut och tävla!

Cyklingen har varit Åsas starkaste disciplin genom åren hon har tävlat i triathlon. Men nu har även löpningen kommit starkt på sistone.
– Eftersom min starkaste gren alltid varit cyklingen kan det komma väl till pass här om det blir blåsigt på tävlingsdagen. Men just nu känner jag faktiskt att löpningen är det som jag ser mest fram emot och det är även i den disciplinen som jag också har utvecklats mest i år.

Hur ser då uppladdningen ut för ett proffs?
Åsa har spenderat juli och augusti hemma i Sverige där kombinerad basträning har varvats med social verksamhet. Detta har varit väldigt viktigt för henne efter en längre tid med resor, läger och tävlingar.
– Efter sommarmånaderna hemma i Sverige spenderade jag tre veckor hos Pontus Lindberg på Mallorca tillsammans med min tränare Jens Lunekilde. Vi fokuserade mycket då på kvalitetsträning. Efter dessa veckor var jag hem tre dagar för att sedan åka hit till Hawaii och börja förberedelserna inför tävlingen.

Många av världens bästa triathleter finns med i startfältet i årets Ironman World Championship i Hawaii.
– Visst är det lite skrämmande, men samtidigt är det en bra värdemätare för mig. Jag vet inte vad jag kan prestera under dessa extrema förhållanden. Men jag ser det mest som ett introduktionsår där jag ska lära så mycket som möjligt. Förhoppningen är att jag ska kunna tävla utan att låta värmen sänka mig totalt.

Vem vinner? 
– Ju mer man pratar med alla proffs här, desto mer inser man att det är väldigt öppet i bägge klasserna. Vissa förhandsfavoriter har inte alls haft en optimal uppladdning, och vissa ”underdogs” verkar starka och kunna tåla omständigheterna här.

På lördag avgörs det. Vill du läsa mer och följa Åsa i hennes förberedelser kan du följa hennes blogg här.

Ta del av startlistan i årets Ironman World Championship i Hawaii här.

Patrik Nilsson om segern i Malaysia

Patrik Nilsson om segern i Malaysia

av

Hur känns det så här dagarna efter segern?
– Det har varit några tuffa dagar efter loppet. Om det var något i vattnet under simningen, vätska/saltbrist, värmen eller utmattningen efter loppet som påverkade mig kan man diskutera, men det var först tre dagar efter loppet jag började komma tillbaka till levande form. Nu börjar det dock kännas riktigt bra och äntligen börjar man få lite perspektiv på loppet… Jag är riktigt nöjd och kan inte tänka mig en bättre dag även om det var ett lopp med mekaniska problem och riktigt obehaglig löpning bitvis. Nu ska jag försöka komma igång med träningen lite lugnt och verkligen försöka njuta av segern!

Hur har du förberett dig inför denna tävling?
– Förberedelserna har varit som vanligt ungefär… Eftersom jag bytte tränare efter SM i Motala har träningen inför loppet i och för sig varit annorlunda, men inget konstigt egentligen. Problemet var att få in tillräckligt bra träning mellan Kalmar och Malaysia, samtidigt som återhämtningen och toppningen fortfarande måste funka. Men kort sagt har det varit några cykelpass på trainer inomhus för att träna lite på värmen, bastu och att dricka mycket dagarna innan loppet. En annan del av förberedelserna var att försöka ha en plan för att hålla temperaturen nere… Varmt skulle det bli, men på något sätt måste du ha en plan för att hålla temperaturen nere.

Du har börjat utveckla ett mer ”offensivt tävlingsbeteende” enligt din före detta tränare. Berätta gärna lite mer om detta.
– Det kan säkert stämma, men inget jag har gjort medvetet. Problemet på många lopp tidigare har varit att jag fått kramp, och då inte kunna ha något ”tävlingsbeteende” alls eftersom jag brutit. Men nu när jag kunnat fullfölja har jag egentligen inte kört särskilt offensivt egentligen utan försökt köra smart och utnyttja mina styrkor… Tittar man på loppet i lördags är inte min analys att det var särskilt offensivt. Farten var hög och jämn, ”rycken” som jag gjorde kom i backar där motståndarna snarare tappade än att jag körde hårt. Men självklart kan det ses som ett ”offensivt beteende” när man cyklar ifrån killar som är riktigt duktiga cyklister och sedan bryter i värmen…

Tiden 08:41:53 är fantastisk. Vilket av momenten kändes bäst respektive tyngst? Hur kändes loppet som helhet?
– Loppet kändes ganska bra rakt igenom… Löpningen var riktigt jobbig, men det var främst för värmen och det var nog den jobbigaste delen. Dock hade jag ju möjligheten att ta det ganska lugnt och inte behöva stressa på löpningen, så där var det egentligen sista varvet som blev riktigt tufft och då främst för värmen. Det enda problemet jag stötte på var egentligen på cykeln där kedjan hoppade i början på varv 2 och böjde hela kedjan… Jag försökte få tag på en mekaniker på motorcykel, men när det inte gick fick jag springa med cykeln över två backar för att få den hjälp jag behövde. Då löste sig det problemet ganska fort och jag kunde fortsätta efter några minuter även om adrenalinet var på topp, vilket kanske var positivt för fortsättningen. 

Hur ser närmsta tiden ut för dig nu? Vad tar du dig an härnäst?
– Förhoppningsvis blir det ett träningsläger i Phuket med Frank (tränaren red. anm), hans fru och några av hans adepter. Då blir det förmodligen Challenge Phuket i samma veva, men efter det får vi se! Tanken är att komma iväg på en längre resa i vinter igen, men då måste ekonomin ligga lite mer på plus… 

Något som du vill tillägga?
– Egentligen inte. Ett riktigt häftigt lopp och otrolig ö att utforska om någon har möjlighet att tävla eller åka hit på cykelsemester! Kan jag gott rekommendera :).

Top 10 för Wangel och Holmertz

Top 10 för Wangel och Holmertz

av

Efter ovädret tidigare tidigare i veckan med regn och blåst hade det bedarrat till regn som låg i luften och rejäla dyningar på simbanan. Snabbsimmande Linnéa kom igång bra och var bland dom första upp ur vattnet. Hon låg med i förstaklungan på cyklingen hela tiden och ut på löpningen var hon i en grupp av 12 tjejer. Där höll hon ihop och kom i mål som 10:a på tiden 2:07:28, drygt fyra minuter efter vinnande Sarah Deuble från Australien. 

Per Wangel var med i slutet av huvudgruppen upp ur vattnet. På cyklingen höll han sig väl framme i förstaklungan. Ut på löpningen var Per med i en stor grupp på ca 30 killar där han avancerade upp i fältet. Det blev en spurtstrid mellan Per, Taylor Cecil och Cameron Golsmid där Per kom 8:a, tre sekunder efter Cecil och fyra sekunder före Goldsmid. Per gick i mål på tiden 1:50:46, endast 77 sekunder efter Peter Kerr, Australien, som vann tävlingen. 

Starka insatser av Per och Linnéa. Klicka på länkarna för att läsa damernas resultatlista samt herrarnas resultatlista.   

Dokumentären om Jonas Colting / Del 2
Ultraman 2011: Dag 3, DNF

Ultraman 2011: Dag 3, DNF

av

– Jag gjorde vad jag kunde under dag tre men redan under dag två hade jag använt precis alla mina resurser för att övervinna de problem som jag upplevde, främst med smärta i vänsterbenet. Under löpningen så var det uppenbart att även om jag fortfarande ledde tävlingen så var det både ohållbart och medicinskt oförsvarbart att fortsätta. Jag hade helt enkelt för ont och kunde inte springa normalt”

– Jag ska göra en magnetröntgen på måndag och den senaste undersökningen visar på en förkalkning av ett område kring hamstringsfästet och det skapar stelhet och smärta i muskeln, eventuellt med påverkan av nerver i området. Jag har jobbat med denna skada i över ett år och för det mesta har det känts hanterbart men under den sista veckan så blev det sämre. Varför vet jag inte.”

– Det är frustrerande och en besvikelse att inte kunna fullfölja och att inte ta chansen att vinna den här tävlingen en tredje gång, speciellt som mina förberedelser gått så bra. Men jag gjorde mitt bästa både inför och under loppet och det är allt jag kan begära. Man kan aldrig ta något för givet som idrottsman eller i livet. Inget är garanterat. Man kan bara försöka och hoppas att det håller. Tyvärr gjorde det inte det i helgen.

Runner's World

Följ oss

Kontakta oss

Samarbeta med oss

Runner’s World

Gustavslundsvägen 151E
167 51 Bromma
08-545 535 30
info@runnersworld.se

Bli prenumerant
Logga in
Få vårt nyhetsbrev

Sök på test.runnersworld.se