Lättare, snabbare och friskare löpare – med ett enda enkelt knep!
Många börjar springa för att hantera vardagspressen och stressen. Det är ett klokt beslut, efter en löptur känner de flesta sig redo att ta nya tag på jobbet, i tvättstugan, med barnen och allt övrigt som dygnets vakna timmar ska räcka till; endorfinerna som frigörs under löpturen löser det mesta.
Men att bara associera löpningen till ett inre motstånd, vardagsstress och frustration är inte direkt motiverande. Att passa på att lägga in ett löppass när du är glad och hyfsat pigg ger dig extra energi i träningen; det brukar bli ett bra löppass, vilket i sin tur ökar motivationen inför nästa. Peppa dig själv. Du kanske är trött och stressad, men inte desto mindre stark, envis och målmedveten som ger dig ut och springer. Tillåt dig vara extra nöjd med dig själv.
Gladlynthet är inte ett personlighetsdrag, inte heller ett tillstånd kopplat enbart till dagsformen. Gladlynthet, eller åtminstone ett lättsamt sinne, är ett tillstånd som du kan träna upp, enligt Christine Carter, sociolog och författare till flera träningsböcker.
GLADA LÖPARE SKADAR SIG MER SÄLLAN
Kroppen reagerar vanligen på stress med att spänna sig, vilket ökar risken för träningsskador. Om du tvärtom känner dig glad eller till freds minskas stressens effekter, vilket i sin tur gör dig mindre skadebenägen.
GLADA LÖPARE SPRINGER SNABBARE
En studie publicerad i European Journal of Applied Physiology visar att löpare som under ett lopp fick beröm gjorde bättre ifrån sig än de som inte fick beröm. Klappa dig själv på axeln, även när benen känns tunga. Du springer! Om du ger mindre plats åt negativa och mer åt positiva tankar känner du dig inte bara gladare, du får också lättare att koncentrera dig på löpningen.
GLADA LÖPARE HAR HÖGRE SMÄRTTRÖSKEL
Mer gladlynta människor har högre halter av signalsubstansen dopamin i blodet. Genom att stimulera hjärnans belöningssystem gör dopaminet dig mindre känslig för smärta och ansträngning, och då blir det lättare att springa.
GLADA LÖPARE ÄR FRISKARE
Människor som är lite lättare till sinnet blir inte lika ofta sjuka som mer tungsinta personer. Och om de blir sjuka återhämtar de sig ofta snabbare.







