Informationsstressen: Så sållar du bäst i tekniken!
LÅT INTE INFORMATIONEN BEGRÄNSA DIG
Trots tillgången på avancerade teknologiska hjälpmedel som GPS-klockor och pulsmätare är det många topplöpare och coacher som föredrar att förlita sig på känslan och låta kroppen styra hur hårt passet blir.
I en tävling eller under ett hårt träningspass är det nämligen bara din kropp som fattar beslutet om du kan springa ännu fortare – oavsett vad din klocka säger. Så låt kroppen bestämma om det är en bra dag, eller inte.
ANVÄND GRUNDDATAN RÄTT
Låt inte tekniken ta över träningen, men stäm gärna av din träning med hjälp av den information du kan få med hjälp av teknologin. Leta i första hand efter mönster: Hur mycket långsammare blir ditt tempo dagen efter ett hårt träningspass? På vilket sätt förändras ditt steg mot slutet av ett långpass?
När du väl vet vad som är normalt för dig, kan du också identifiera förändringar som indikerar att någonting är fel – eller som visar att någonting har förbättrats. Grunddata hjälper dig också att få ett bättre perspektiv på vad du behöver jobba med, som hur du ska få till en bra blandning mellan lätt, medelhård och hård träning.
VÄLJ DINA STRIDER
I stället för att mäta varje löppass, fokusera på de pass där informationen verkligen är relevant. För många löpare är det knepigt att hitta rätt tempo för tröskelfart, det vill säga farten i övergången mellan lätt aerob löpning och hårda anaeroba intervaller. Försök att komma fram din till ungefärliga tröskelpuls genom att mäta den under ett antal tempopass under några månader.
Märker du att du har en tendens att gå på för hårt under löppass som är avsedda att vara lätta, använd en pulsmätare eller GPS för att hålla igen. Men när det gäller hårda intervallpass, lägg undan elektroniken och försök i stället själv känna in hur mycket kraft du lägger ner. (Du kan möjligen ta hjälp av ett vanligt tidtagningsur för att tajma intervallerna.)
KÄNN EFTER SJÄLV
Flera studier har visat att rapporter om den egna upplevelsen är den mest tillförlitliga indikatorn på om man är tillräckligt återhämtad från träningen. Subjektiv självrapportering har till och med visat sig vara bättre än objektiva mätmetoder, som hjärtfrekvens och blodprov, enligt en nyligen publicerad studie i The British Journal of Sports Medicine.
Skriv in i din löpardagbok hur du känner dig efter varje löppass. Det låter kanske inte särskilt avancerat men det här är faktiskt den viktigaste aspekten när det gäller att använda träningsdata – det viktiga är hur användbar informationen är, inte hur avancerad teknologin bakom den är!
Summa summarum: Bry dig bara om data som är relevanta för dig
– resten kan du med gott samvete strunta i.
