Svenska maratonmedaljer i Paris
Blogg

Svenska maratonmedaljer i Paris


Carolina Wikström representerade Sverige i det varma maratonloppet och sprang i mål på 2:34:20 som bästa nordbo.

Hastighetsrekord av Hassan, i alla fall i olympiska sammanhang. Det nya olympiska rekordet lyder på 2:22:55 och innebar ännu mer metall att baxa hem till Nederländerna, denna gång i form av den ädlaste som går att få i ett OS.

Det blev faktiskt även svenska medaljer i maratonloppet i Paris, men inte till Carolina Wikström eller Suldan Hassan. De fick nöja sig med att bli bästa nordbor i sina respektive klasser. Medaljerna kom istället mellan herrarnas och damernas maratonlopp i den tävling som startade sent på lördagskvällen och som gick under namnet Marathon Por Tous.

Nytt för årets 0lympiad var alltså tävlingen för ”vanliga” motionärer som via en serie utmaningar kunde kämpa om en startplats i detta unika maratonlopp.

En av de löpare som deltog i Marathon Por Tous har vi tidigare berättat om här på RW Sweden: Sofia Gottberg Norén.  Sofia hade som målsättning att springa 50 långlopp (minst maratondistans) före sin 50-årsdag. En uppgift hon lyckades med när hon sprintade in på Stockholm Stadion den 1 juni i år.

Men… Sofia har naturligtvis inga som helst planer på att varva ner. Och när hon blev en av de lyckliga vinnarna av en startplats till ”OS-maran” i Paris så sattes naturligtvis kursen mot den franska huvudstaden.

I Marathon Por Tous (Marathon för alla) fanns plats för 20 024 deltagare, löpare som i olika startgrupper från och med 21:00 på lördagskvällen gav sig  iväg på den tuffa olympiska banan.

Sofia Gottberg Norén hade en plats i den fjärde vågen och rusade iväg en halvtimme senare. Det här innebar naturligtvis att det blev en lång natt för Sofia och de andra löparna.

– Jag sprang i mål på 4:11:38, berättar Sofia efter tävlingen.

Med mattematikens hjälp kan vi därmed räkna ut att hon passerade mållinjen ungefär tjugo minuter i två på natten.

Kunde du sova någonting efter denna otroliga upplevelse?

– Absolut, sova är något jag är riktigt bra på! Det tog en stund att ta sig tillbaka till hotellet, så jag somnade nog strax före 3.

Förhoppningsvis är det här något som kommande OS-arrangör tänker upprepa. Och varför inte trycka in samtliga löpare i samma tävling som elitlöparna? Bevisligen fungerar det i alla andra maratonlopp på jorden som exempelvis Chicago Marathon, tävlingen där fjolårets segrare Sifan Hassan bevisligan sprang i samma startfält som nästan 50 000 motionärer.

Det här konceptet borde därmed inte vara ett mission impossible. Tom Cruise som smet iväg med OS-flaggan från avslutningsceremonin kanske kan tipsa kommande arrangör..?

Sofia Gottberg Norén med belöningen för 42,2 km löpning på natten i den franska huvudstaden.

Tom Cruise snor åt sig flaggan från avslutningsceremonin på Stade de France och beger sig i riktning mot nästa OS-anhalt: Los Angeles.

Suldan Hassan  sprang i mål på 2:11:21 i Paris och blev därmed bäste nordbo.

Sifan Hassan, segraren i damernas maratonlopp, och Eunice Chebichii Chumba (tionde plats) framför slottet Versailles i Paris.

Tamirat Tola rusar mot seger i OS-maran i Paris. Precis som Sifan Hassan på nytt olympiskt rekord. Tola noterades för 2:06:26.

Kinzang Lhamo från Bhutan möttes av ett öronbedövande jubel när hon kom in på upploppet av OS-maran i Paris. Tiden, strax under fyra timmar, räckte naturligtvis inte till en framskjuten placering, men på något vis blev hon ändå en av dagens stora vinnare.

I mitten av klungan syns Hellen Obiri som sprang så bra att det räckte till att kvittera ut en bronsmedalj efteråt.

Ständigt leende Dakotah Lindwurm sprang i mål på placeringen 12 med tiden  2:26:44.

Camilla Richardsson från Finland kom på plats 65 i maratonloppet i Paris med tiden 2:38:02. Till höger syns Tereza Hrochova från Tjeckien som kom på plats 26 med tiden 2:30:00.

Belgaren Abdi till vänster lade vantarna på silverpengen placeringen före Kipruto.

Sondre Moen till vänster var 18 sekunder långsammare än Suldan Hassan och fick nöja sig med att bli näst bäste skandinav.

Sondre Moen blev bäste norrman före landsmannen Mezngi.

Damernas prispall i maratonloppet i Paris: Assefa, Hassan och Obiri. Hassans tredje medalj under OS i Paris!


Senaste numret av Runner’s World!

  • Kom i form! Så tränar du för ett långlopp
  • Sarah Lahti – den svenska stjärnan går från klarhet till klarhet
  • Forskning: Därför blir löpare äldre och friskare
  • 39 tips för ett bättre 2026
  • Guide! 13 nya löparklockor
  • Varför ska du göra rehab – egentligen?
Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Isabellah Andersson tillbaka på Stockholms gator
Blogg

Isabellah Andersson tillbaka på Stockholms gator


På sin resa genom den svenska huvudstaden passerar löparna det kungliga slottet vid tre tillfällen. En därmed mycket passande miljö för Isabellah Andersson, drottningen av Stockholm Marathon. I år gör Isabellah en efterlängtad comeback i startfältet.

Alla Swifties får säga vad de vill, men nog är väl ändå Stockholm Marathon årets stora begivenhet? Tävlingen som förkortar vintrarna för många nordbor eftersom vi tvingas plocka fram träningskalendern redan när kvicksilvret är på den nedre halvan av termometern.

I år är det ett rekordstort startfält i tävlingen och faktum är att deltagare nummer 23 000 registrerade sig klockan 12:47 dagen före tävlingen. Loppet är därmed helt utsålt och bekräftar därmed det enorma intresset för långdistanslöpning i Sverige.

Bland alla de som ger sig iväg i dag syns inte minst folkkära Isabellah Andersson, en löpare som har tagit emot segerkransen vid sju tillfällen inne på Stockholm Stadion.

Efter att ha gått igenom en knäoperation för ett år sedan är det nu alltså äntligen dags för comeback.

Vad är det bästa med Stockholm Marathon?

– När vi pratar om löpning så är det Stockholm Marathon som har gjort den jag är i dag. Jag älskar Stockholm och jag är så glad att jag är tillbaka!

Isabellah Andersson, Hanna Lindholm och Carolina Wikström.

Isabellah strör beröm över arrangören som hon säger tar hand om henne på allra bäst sätt. Och det syns verkligen på henne hur hon trivs inne på Stockholm Stadion. En arena där hon vann redan i sin debut 2008 och prenumererade på titeln ända fram till 2015. Året senare kom hon tvåa i tävlingen och när hon sprang loppet senaste gången, 2018, så kom hon på fjärde plats.

Det är alltså sex år sedan Isabellah senast nålade på sig nummerlappen i Stockholm.

När Isabellah får frågan om vilken del av tävlingen som hon tycker allra bäst om så kommer svaret blixtsnabbt utan minsta tvekan:

– Hela loppet. Jag älskar publiken och älskar att få höra den ropa Isabella!

Den sjufaldiga segraren i Stockholm Marathon berättar med inlevelse hur hon njuter av att springa loppet och att hela tiden mötas av ovationer från både kända och okända människor.

– Det är ren glädje!

Kan du beskriva känslan när du har kommit in i Stockholm Stadion i ledning?

– Det känns underbart, man får rysningar.

Carolina Wikström och Isabellah Andersson.

Hur ser du på dina chanser i årets tävling?

– I år har jag ingenting att förlora, jag är bara så tacksam att vara här och att jag har kunnat träna skadefri de senaste månaderna. Jag ska göra mitt bästa.

Isabellah har inför tävlingen laddat upp med träning i Kenya och bör därmed vara acklimatiserad till den värme som punktmarkerar Stockholm under maratonhelgen.

Hon säger själv att hon är i samma form som när hon senast sprang loppet 2018. Isabellah är därmed en av de svenska favoriterna i tävlingen. Räcker det till och med till för en seger?

– Jag säger så här, alla som går i mål är en vinnare!

Kloka visdomsord av den mycket sympatiska Isabellah Andersson som nog kan räkna med att höra åskådare ropa hennes namn även i år.

Isabellah Andersson och Mustafa ”Musse” Mohamed, två folkkära långdistansare.
Svenska favoriterna i Stockholm Marathon. Från vänster: Isabellah Andersson, Hanna Lindholm, Carolina Wikström, Samuel Tsegay, Jesper Lundberg och Archie Casteel.


Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Maratonprofilen: Annette springer VM för fjärde gången
Blogg

Maratonprofilen: Annette springer VM för fjärde gången


Hon har sprungit maraton i veteran-VM tre gånger. I höst är det återigen dags för Annette Nilsson Springare från Gällivare att packa resväskan. Eftersom mästerskapet avgörs i samband med Sydney Marathon innebär detta dessutom att Annette kan bli en av de allra första löparna med sju ”marathon majors”.

Det är i samband med en mellanlandning på flygplatsen i Köpenhamn som Annette Nilsson Springare från Gällivare berättar om sin passion för löpning och resor. En kärlek som har fått henne att gång på gång lämna hemmet i Gällivare för att ge sig iväg till olika maratondestinationer världen över.

Men eftersom Annette Nilsson Springare är bosatt i norra Lappland så får hon alltid addera två dagar till sina maratonäventyr. En klar kontrast till de flesta andra löpare som bekvämt kan ta flygbussen eller tåget fram och tillbaka till Arlanda eller Kastrup.

Förutom utresan så förlorar nämligen Annette även en dag i samband med hemresan eftersom hon tvingas vänta en hel dag på sitt kvällsflyg. Exakt så är fallet just denna gång när hon landar på Arlanda efter sin avslutade maratonutflykt till Boston Marathon.

Annette Nilsson Springare med medaljen från årets Boston Marathon.

– Jag har bokat ett hotell på Arlanda i dag så att jag kan duscha och gå och lägga mig innan planet går i kväll. Klart man kan bli lite avundsjuk när man landar och ser de andra medresenärerna ta flygbussen hem medan jag blir kvar på flygplatsen.

Annette är dock van vid det här förfarandet och har accepterat att det är priset som får betalas för att bo långt från Sveriges största flygplats. Hennes breda leende avslöjar dessutom att det absolut är värt det.

– Jag älskar det här! Det är otroligt boostande att få vara med likasinnade och fly verkligheten för några dagar. Det är helt fantastiskt!

Hur många löparresor brukar du genomföra varje år?

– Sådana här långa resor blir det kanske två av, men jag springer nog totalt kanske 2–4 maror varje år.

Annette berättar att hon börjar känna igen allt fler som hon har träffat tidigare i samband med löparresor, men att det alltid tillkommer nya ansikten. Hon säger att man hänger en del med varandra under resorna och att man har lite kontakt efteråt via sociala media.

– Hon jag delade rum med i Tokyo förra året träffade jag faktiskt vid startbussarna under årets Boston Marathon. Vi åkte samma buss ut till starten. Det är ett privilegium att få vara med om det här!

Några av Annettes reskamrater i samband med årets Boston Marathon. Annette ses som tredje person från vänster längst upp i bilden.

När Annette i början av resan hämtade ut sin väska från bagagebandet på Logan Airport i Boston så var den ganska rejält tilltagen trots att det endast handlade om en veckoslutsresa. Vädret kan visserligen variera på den amerikanska östkusten under april, så det krävs kläder för alla möjliga väder under Boston Marathon. Men kanske det även rymdes något annat i resväskan?

– Jag åker alltid med en påse Pågens kanelgifflar!

Annette avslöjar att hon dessutom alltid tar med sig smågodis som hon laddar upp med inför tävlingarna.

– Det är blandat smågodis. Man vet inte exakt vad man vill ha före loppet, så man måste blanda, förklarar Annette.

Fjärde gången gillt

I höst ska hon springa sitt fjärde veteran-VM i maraton. Hon har därmed varit med på alla världsmästerskap sedan grenen kom med på programmet för veteran-VM. Tävlingarna går i samband med ordinarie maratonlopp i någon storstad.

– Jag har sprungit VM båda gångerna i London och i fjol sprang jag när det gick i Chicago.

Årets veteran-VM arrangeras i samband med Sydney Marathon, ett lopp som aspirerar på att bli den sjunde deltävlingen i World Marathon Majors. För att bli en fullvärdig medlem i denna exklusiva skara så krävs dock att arrangören prickar av 102 punkter på en speciell checklista två år i rad.

Eftersom Sydney Marathon checkade av dessa kriterier i samband med fjolåret så ser det därmed ljust ut för tävlingen som bara behöver upprepa det i år igen. I så fall blir loppet officiell medlem i World Marathon Majors från och med år 2025.

Boston Marathon 2019. Här har Annette kommit fram till tuffa Newton Hills under andra halvan av loppet.

Alla deltagare i årets veteran-VM i Sydney har emellertid en extra förmån eftersom de får tillgodoräkna sig denna tävling som en major i efterhand om den klarar kriterierna i år. Annette Nilsson Springare har därmed chansen att bli en av de allra första maratonlöparna att lyckas genomföra sju majors.

Ditt största minne från alla din långresor?

– Island! Det är klart att det är Island, säger Annette och skrattar åt det galna minnet från 2019.

Det var i samband med en mellanlandning på Reykjavik på väg till Boston Marathon som helvetet brakade loss på vulkanön. Stormar attackerade Island från alla möjliga håll och de flygplan som landade blev kvar där. Inga flyg kunde lyfta och alla avgångar blev inställda. I stället för uppladdning i Boston så blev det istället två nätter i Reykjavik eftersom infernot fortsatte gäcka ön även påföljande dag.

– Det var hemskt, men den grupp som jag reste med blev väldigt tight och vi hade ganska mycket kontakt efteråt, säger Annette om den omskakande händelsen.

Via ombokade platser på ett annat flygplan två dagar senare hade vädret blivit marginellt bättre så att hon till sist kunde lyfta mot USA. Men i stället för direktflyg till Boston så gick färden till New York och därefter med buss mot slutmålet.

– Jag var inne på mitt hotellrum klockan 22.00 på söndag kväll och starten var nästa morgon. Det var helt snurrigt! Det är nog både det bästa och värsta minnet.

Stockholm i mitt hjärta

Ett annat minne som Annette gärna delar med sig av är från fjolårets Stockholm Marathon, ett lopp som faktiskt sammanföll med hennes 50-årsdag. På läktaren fanns både hennes familj och vänner som kunde heja fram Annette inne på Stockholms Stadion, en händelse som även uppmärksammades av loppets speaker.

– Det var fantastiskt och så himla roligt att få springa just det loppet på den dagen. Det är inte alla löpare som får springa Stockholm maraton på sin 50-årsdag. Kändes lite som ödet att dessa två händelser sammanföll just det året.

Vilken är din favoritmara?

– Favoritmaraton är svårt att välja bara ett, jag älskar att få vara med om de stora världsloppen med den stämning som råder. Men jag uppskattar även Höstrusket Marathon där man springer varv efter varv, ofta själv och i stort sett bara påhejad av de fantastiska funktionärerna.

Spontant tycker Annette Nilsson Springare att Lissabon Marathon är ett av de allra vackraste och hon berömmer även Tromsö Marathon för den vackra målgången mitt i natten med midnattssol.

– Det har varit jätteroligt att tänka på allt jag fått vara med om. Jag känner mig tacksam för allt, inte minst alla fantastiska människor jag har mött, säger Annette.

Och på lördag har ni möjlighet att heja fram henne i Stockholm Marathon. Det är lätt att känna igen Annette Nilsson Springare – hon är löparen med det bredaste leendet.

Annette Nilsson Springare tillsammans med sambon Daniel Karvonen som också har testat på det där med maraton.


Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

München 1972 – långtifrån knapert med svenska medaljer
Blogg

München 1972 – långtifrån knapert med svenska medaljer


Foto: Simhallen i Olympiska parken i München, en plats där en viss svensk sjuttonåring tog hem guld och silver i simhopp. (Ej personen på bilden!)

Dagens soundtrack: Jump – Van Halen

Varje anständig olympiastad ska naturligtvis även ha en olympiapark. I München är den som en bal på slottet, en fantastisk plats att rasta sina fötter på. Snudd på att skorna faktiskt är självgående på grund av alla vackra miljöer i parken.

Önskar man backintervaller så finns naturligtvis även den möjligheten. Lämnar man Spridion-Louis-Ring som löper runt Olympiastadion och istället ger sig in i den södra delen av den väldiga anläggningen så hittar man nästan omgående serpentinvägar som leder upp till en skaplig kulle med en oförskämt vacker vy över Olympiaparken.

Från toppen av denna ”alptopp” får man den bästa vyn över anläggningarna i parken inklusive den vackra Olympiastadion. Där syns naturligtivs även simhallen, Ulrika Knapes gamla arbetsplats från sommaren 1972 då hon blott 17 år gammal lade vantarna på både ett guld och silver.

Sexton olympiska medaljer totalt för den svenska truppen, ett allt utom knapert facit alltså. Den svenska guldreserven bör ha slagit all-time-high när den blågula olympiska truppen kom tillbaka till Sverige.

Allt var dock långt ifrån frid och fröjd sommaren 1972. I Olympiabyn, i nära anslutning till alla arenor, skedde det tragiska gisslandramat 5 september 1972. En händelse som skakade världen och vars upplösning skedde på den militära flygplatsen Fürstenfeldbruck strax nordväst om München.

När gisslandramat var över hade elva israeler dödats (inklusive två som dödades i olympiabyn), en tysk polisman samt fem av de åtta gisslantagarna.

I den olympiska parken finns numera minnesmonument med anledningen av händelsen och där kan man via tv-bilder följa hela händelseutvecklingen. Trots starka protester fortsatte tävlingarna, men med den olympiska fanan på halv stång.

Foto: Olympiaturm, tornet som sticker upp mitt i den olympiska parken.

Foto: Nymphenburg-Biedersteiner Kanal rinner igenom Olympiaparken i München och bildar den något större Olympiasee.

Foto: Jag hoppas verkligen att Nymphenburg-Biedersteiner Kanal dyker upp i Melodikrysset i framtiden, helst på vågrätt 2 i vinkel med lodrätt 9, that’s the dream!

Foto: Olympia-Schwimmhalle, Ulrika Knapes gamla arbetsplats från sommaren 1972. När jobbet var över släpade hon med sig ett guld och ett silver hem till Sverige.

Foto: Olympiastadion, en bedårande skönhet mitt i München.

Foto: Minnesmonumentet för gisslandramat den 5 september 1972.

Foto: Rullande tv-bilder visar hela händelseförloppet från gisslandramat 1972.

Foto: På väggen i minnesmonumentet visas en presentation av de medlemmar i den israeliska OS-truppen som dödades under gisslandramat.

Foto: Olympiabyn från 1972. I en av de lägre byggnaderna till vänster skedde gisslandramat.

Foto: Connollystraße 31 i den forna Olympiabyn, platsen där gisslandramat utspelades 1972.

Foto: Connollystraße 31.

Foto: Totalt dog elva personer i den israeliska OS-truppen, en tysk polis, samt fem av de åtta gisslantagarna.

Foto: Den olympiska parken är omåttligt populär och byggnaderna verkar användas flitigt, liksom alla härliga cykel- och löpvägar i området.

Foto: Jimmy Connors..?

Foto: Olympiaparken, München.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sofia springer OS-maran i Paris
Blogg

Sofia springer OS-maran i Paris


Hon fick upp ögonen för långdistanslöpning ganska sent i livet. Men nu ska Sofia Gottberg Norén göra det som andra löpare bara drömmer om – springa OS-maran!

– Jag har väl aldrig varit intresserad av löpning och det är jag väl inte nu heller, säger vår maratonprofil.

Trots det något ”svala” intresset för löpning så har Sofia Gottberg Norén ändå genomfört 49 långlopp på bara lite drygt ett decennium. Till denna imponerande samling ingår även krävande ultralopp som exempelvis Ultravasan och Comrades.

När började du springa långdistans?

– Det var inför Berlin Marathon 2013 när jag var 38 år gammal.

Sofia berättar skämtsamt att hennes make Anders Norén förmodligen hade en åldersskris vid den här tidpunkten eftersom han ville springa Berlin Marathon, och då anmälde sig även hon till tävlingen. Men det blev en mycket tuff upplevelse eftersom hon fick så mycket annat att tänka på inför loppet.

– Jag var helt otränad. Anders bröt lårbenshalsen innan Berlin så jag var tvungen att sköta all logistik hemma med att ta hand om småbarn och en skadad man.

Sofia lyckades ta sig runt den tyska huvudstaden, men sedan var väl ändå löparkarriären över? Icke. När maken var återställd från benbrottet så anmälde sig paret till det populära maratonloppet mellan Nice och Cannes på franska rivieran. Därefter har det blivit några maror varje år.

Sofia Gottberg Norén fick en ny hobby att bita i när hon hade fyllt 38 år, långdistanslöpning. Här med medaljen från Venedig Marathon.

I början handlade det mest om internationella lopp som exempelvis New York Marathon, tävlingar som ”tvingade” henne att hålla igång med löpningen även under det kalla vinterhalvåret.

– Bokar jag in ett lopp så måste jag hålla igång med träningen, förklarar Sofia.

Av den anledningen är maratonsamlingen ständigt växande. I dagsläget har hon sprungit långlopp i ungefär 20 länder inklusive vissa mer exotiska platser som Isle of Man och Lesotho.

Sofia Gottberg Norén och maken Anders Norén på plats i Lesotho för att springa ett långlopp på hög höjd.

Hur kommer det sig att du sprang långdistans i Lesotho?

– Anders hade anmält sig till ett lopp i Indien och ville först testa ett lopp på hög höjd och fann då en tävling i Lesotho.

Sofia berättade att hon naturligtvis följde med till det lilla kungadömet i södra Afrika, men i stället för att sitta i lodgen och vänta så anmälde även hon sig till den 50 kilometer långa tävlingen. Ett lopp som med facit i hand gav henne en helt galen solbränna trots att himlen var täckt av moln.

– Jag hade till och med brännmärken efter hålen från klockans armband, berättar Sofia och skrattar åt minnet.

Ultraloppet i Lesotho råkade infalla med makarnas bröllopsdag, något som faktiskt har skett fler gånger. Förutom i Lesotho har långdistansparet firat bröllopsdag två gånger under New York Marathon och en gång i samband med en mara i Malaga.

Sofia Gottberg Norén och maken Anders har firat flera bröllopsdagar i samband med långlopp, bland annat här i Malaga.

– Maratonlopp är en bra ursäkt för att dra iväg någonstans, säger Sofia apropå att bröllopsdagarna allt som oftast råkar infalla med löpaktiviteter.

50 innan 50

När kalenderbladet visade 2016 så bestämde sig Sofia för att genomföra det projekt som hon nu befinner sig på upploppet för: 50 genomförda långlopp innan hon har hunnit fylla 50 år.

– Jag hade just då sprungit 7–8 maror, så det kändes som en piece of cake.

Ultravasan 90 km, en av alla utmaningar som Sofia har genomfört under jakten på 50 maror innan 50-årsdagen.

Sofia hade emellertid inte räknat med att världen snart skulle stängas ner på grund av pandemin. Det blev därmed helt plötsligt väldigt bråttom när det återigen blev möjligt att resa runt i världen och tävla.

Under våren 2023 sprang hon sitt 35:e långlopp, en ultra i Slovenien. Men hon hade alltså fortfarande 15 långlopp kvar som skulle genomföras före hennes 50-årsdag som infaller i slutet av juli i år.

– Jag fick ihop elva maror från mars till december i fjol och i år har jag kört en gång i månaden, förklarar Sofia.

Hon ligger därmed på rätt kurs för att kunna genomföra sitt 50:e långlopp i samband med årets Stockholm Marathon, en tävling som dessutom betyder lite extra för henne eftersom hennes pappa brukade springa tävlingen. En glad prick som aldrig lyckades infria drömmen om att springa under tre timmar, men i stället stolt kunde berätta att hans pers var två timmar och sextiosju minuter…

– Det är en speciell känsla att springa in genom porten till Stockholms Stadion. Det känns som att pappa finns med mig då trots att han har lämnat oss, säger Sofia.

Sofia Gottberg Norén tillsammans med sin pappa som också sprang Stockholm Marathon.

Vilken är din absoluta favoritmara?

– Ska man bara springa en mara i livet så är det New York Marathon. Det går inte att slå den där känslan när man korsar bron över till Manhattan. 

Hon sprang Ultravasan 45 kilometer 2015 och fick då smak på längre distanser. När hon senare även sprang Ultravasan 90 kilometer så intervjuades hon halvvägs in i tävlingen i Evertsberg. Jublande glad och på bredaste dalmål berättade hon för publiken att hon från och med nu satte distansrekord för varje meter av tävlingen.

– Jag var inne i ett sådant härligt flow, berättar Sofia.

Comrades Marathon i Sydafrika, en tävling som Sofia har genomfört två gånger, både när loppet har gått uppför och nedför.

Och fler ultramaror har det naturligtvis blivit. Sofia har bland annat sprungit det klassiska sydafrikanska loppet Comrades vid två tillfällen, både ”uppför” och ”nedför” (den cirka 86 kilometer långa bansträckningen går åt olika håll vartannat år, vilket innebär att målet antingen ligger högre eller lägre än starten, reds. anm.). Dessutom har hon sprungit Two Ocean Marathon utanför Kapstaden, liksom ett 100 miles lopp i Skåne (cirka 161 kilometer).

Tio fingrar i luften, en för varje genomförd mil som Sofia precis har sprungit i denna tävling, en 100-miler i Skåne.

Kan du verkligen sluta med löpning nu när du är halvvägs till 100 långlopp?

– Jag kommer inte sluta om jag inte blir skadad, men det blir inte ett i månaden. Och 50 lopp är ju egentligen inget att ha, man ser ju många som springer omkring med 100-tröjor på tävlingarna.

Det blir därmed förmodligen fler långlopp för Sofia. Hon lämnar framförallt dörren på vid gavel för att genomföra 60 maror innan hon fyller 60. Men först och främst ska hon genomföra det som många bara drömmer om, OS-maran i Paris.

– Jag letade på nätet efter lopp förra året och då snubblade jag över den här utmaningen att springa OS-maran i Paris, säger Sofia.

Maratonloppen under OS kommer att avgöras den 10 augusti (män) och 11 augusti (kvinnor). Men klockan 21.00 på kvällen den 10 augusti, alltså mellan de båda maratonloppen, får cirka 20 000 motionärer chansen att springa OS-banan i form av ett motionsarrangemang. För första gången någonsin är det alltså möjligt för den breda massan att springa maratonbanan under OS – och naturligtvis är det hård konkurrens om de attraktiva startplatserna.

Blir det bättre väder under årets Stockholm Marathon för Sofia Gottberg Norén och alla andra på startlinjen?

För att ha chansen att vinna en startplats krävs att man har genomfört ett antal utmaningar som registreras via en speciell app och det var där Sofia lyckades bli en av deltagarna. Men det var väldigt nära att hon gick miste om det här unika tillfället eftersom hon hade missat att läsa det glada mejlet från arrangören. Lyckligtvis fick hon en påminnelse.

– Jag fick ett mejl där det stod att jag hade 48 timmar på mig att anmäla mig till loppet. Först trodde jag att det var ett skämt, men nu är jag anmäld! Det känns helt overkligt, väldigt coolt!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Tre OS-arenor på 36 timmar: Antwerpen, Amsterdam och Berlin
Blogg

Tre OS-arenor på 36 timmar: Antwerpen, Amsterdam och Berlin


Foto: Frukostjoggen dagen innan Berlin Marathon, en härlig aktivitet som avslutas inne i Berlins olympiastadion anno 1936.

Dagens Soundtrack: Summer in Berlin – Alphaville

Tre OS-arenor på lite knappt trettiosex timmar, kanske inget man gör på cykel såvida man inte heter Pogačar och käkar trettiomilare till frukost. Eller? Tja, en googling säger att det är 836 km mellan Olympiaarenorna i Antwerpen, Amsterdam och Berlin, så det är nog fullt möjligt för de som är sugna på utmaningen.

Jag har cyklat mellan arenorna tidigare, men den här gången valde jag kollektiva transportmedel. Och löpardojjor. Efter ett något udda och mycket roligt uppdrag i Liege i form av Beerlovers Marathon (återkommer till denna!) så styrdes kursen mot norra planhalvan av Belgien. Incheckning på ett vandrarhem och en löprunda fram och tillbaka till den där bortglömda arenan i utkanten av den belgiska diamantmetropolen.

Det går inte att beskylla den gamla olympiaarenan i Antwerpen för att vara en skönhet. Även med förbundna ögon så anar man nog att det här byggnadsverket endast utgör en parantes inom arkitekturen. En klar kontrast till de centrala delarna av Antwerpen som är rena smörgåsbordet av skönhet.

Placeringen av arenan kan dessutom diskuteras. Exakt vilka psykedeliska droger experimenterade arrangören med när de bestämde sig för att trycka in anläggningen ”bakom häcken” på några smågator i utkanten av Antwerpen?

Å andra sidan har olympiska arenor alltid en viss charm, så även Olympisch Stadion. Dessutom får man naturligtvis ha i åtanke att första världskriget precis hade avslutats, så det var imponerande att de ens överhuvudtaget lyckades spika ihop en arena på denna korta tid.

Arenorna i Amsterdam och Berlin är däremot riktiga näthinneorgasmer, något som alla maratonlöpare känner till. Starten och målet för Amsterdam Marathon är som bekant inne i Olympiastadion. Alla som springer Berlin Marathon har dessutom möjlighet att frukostjogga dagen innan loppet och bjuds då på den klassiska avslutningen på frukostfemman inne i olympiastadion.

I skrivande stund har jag checkat in på ett annat vandrarhem och bor endast en toppad järnsjua från en annan välkänd olympiaarena.

Om mitt samvete lyckas övertala mina slitna ben så blir det en joggingtur runt den olympiska parken under förmiddagen. Stay tuned som man säger i Svenstavik!

Antwerpens olympiastadion, en något malplacerad anläggning i stadens utkant.

I samband med olympiaden i Antwerpen debuterade den välkända olympiska flaggan med de fem ringarna. Vilka färger och i vilken ordning dyker de upp på flaggan?

Antwerpens olympiaarena, kanske inte ett av arkitekturens underverk…

Antwerpen, en av Europas fagraste städer.

Stade Maurice Dufresne i Liege, den belgiska ”svenskklubben” Standard Lieges hemmaplan. Vilka kända svenskar lirade här? Däribland en blivande förbundskapten…

Olympiastadion i Amsterdam, arenan som användes under OS 1928. Under dessa spel var det premiär för ett numera klassiskt moment under OS, vilket?

Bilden till vänster är från en olympisk cykeltur 2015/16 som startades vid Panathinaikostadion i Aten och avslutades vid OS-arenan Maracanã i Rio de Janeiro. Bilden till höger: Amsterdam Marathon 2013.

Johan Cruijff ArenA i Amsterdam, eller är det en plöjning?

Sista matchen för säsongen är färdigspelad och numera pågår intensiva förberedelser för andra aktiviteter inne i den väldiga arenan. Där ska bland andra AC/DC, Taylor Swift och Pink uppträda. Dock varken Engmans Kapell eller Perssons Pack, men det är bara en tidsfråga.

Berlins olympiastadion, så här ska en OS-arena se ut! Kan det vara den allra vackraste OS-arenan?

I samband med Berlin Marathon genomförs en frukostjogg som avslutas inne på olympiastadion, bara det en anledning att springa Berlin Marathon. Till vänster, hockeyarenan som användes under OS 1936 och alltså inte där VM pågår just nu.

Vi tar Berlins olympiastadion från två vinklar till…

Så… nu är jag nöjd.

Avslutningsvis, borde det inte vara krav på särskrivning på nederländska trafikskyltar?



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*