Blog

Det kan hända alla, även elitlöpare: Löpträningen flyter fantastiskt och trots den hårda träningen har du krafter kvar att lägga in en högre växel. Men så plötsligt blir resultaten allt sämre. I värsta fall kan kroppen bli helt utbränd; att kliva ur sängen kan kännas lika ansträngande som intervallträning.

Orsaken? För lite tid för vila, vilket gör att kroppen inte hinner återhämta sig från träningens påfrestningar. Utan tillräcklig återhämtning blir du varken snabbare eller mer uthållig, bara tröttare och svagare.

Kroppsvikt
Du har oavsiktligt gått ner i vikt. En två-procentig viktnedgång från en dag till en annan kan vara ett tecken på att du druckit för lite före eller efter gårdagens träningspass. Även en liten vätskeförlust påverkar både den fysiska och mentala prestationsförmågan, så se till att du dricker 1,5 till två liter om dagen. Om du tränar i varma förhållanden kan du behöva lägga till lite extra, men utan att överdriva ditt vätskeintag och därmed riskera att laka ur kroppen på det livsviktiga mineraler, bland annat natrium.

Vilopuls
Du har plötsligt högre vilopuls. Ta regelbundet din vilopuls på morgonen innan du kliver ur sängen för att ha koll på vilket värde som är normalt för dig. En förhöjd vilopuls kan vara tecken på att du har en infektion i kroppen, men också på stress. I det senare fallet förbereder sig kroppen på kamp eller flykt genom att utlösa hormoner som bland annat ökar hjärtfrekvensen så att hjärtat kan pumpa ut mer syresatt blod till musklerna och hjärnan, precis som det gör när vi springer. Men kroppen känner ingen skillnad på psykisk eller fysisk stress. Därför kräver ett ansträngande löppass i kombination med en stressig arbetsdag eller livssituation extra vila för att kroppen ska kunna återhämta sig.

Sömn
Du sover dåligt och/eller för lite. God och tillräcklig sömn ökar produktionen av tillväxthormoner som behövs för att kroppen ska kunna bygga nya muskelfibrer efter träningen. Dålig sömn flera nätter i följd försämrar inte bara reaktions- och prestationsförmågan utan även immunförsvaret och den kognitiva förmågan. Träning ger bättre sömn, men om du har sömnproblem bör du undvika att träna på kvällen. Det kan få kroppen och hjärnan att gå upp i varv. Försök istället att få till ett träningspass på morgonen, lunchen eller eftermiddagen.

Vätskebalans
Din urin är mörkgul. Urinen kan få en mörkare färg om du äter vitamintillskott eller vissa råvaror som till exempel morötter och rödbetor, men en starkt gulfärgad urin kan också vara tecken på uttorkning. Ju mörkare färg på urinen, desto större vätskebrist. Väteskebalansen tar lite tid att återställa så häv inte i dig för mycket vatten på en gång med risk för att urlaka kroppen på natrium, vilket kan orsaka hyponatremi, ett livshotande tillstånd. Ge dig heller inte ut på ett löppass om du misstänker att du har vätskebrist.

Energinivå
Du känner dig omotiverat trött. Om du känner dig omotiverat trött och tung i kroppen är det något som inte stämmer. Många löpare förtränger tröttheten och försöker istället springa bort den i hopp om att den envisa träningen i motgång ska göra dem starkare. Löpning kan visserligen i viss utsträckning motverka mental trötthet, men om kroppen säger ifrån kommer det inte att fungera. Undersökningar har visat att den som är trött i knoppen också blir trött i kroppen. Lyssna på kroppen, vila och träna lätt. Öka träningsdosen eller intensiteten vartefter du känner dig starkare.

Humör
Du är irriterad, nedstämd eller ångestfylld. När kroppen och hjärnan stressas av för mycket träning eller andra orsaker överproducerar kroppen stresshormoner, bland andra kortisol, adrenalin och dopamin, vilka påverkar både den psykiska och fysiska hälsan negativt. Träna lätt, vila och försök hitta strategier att gå ner i varv. Öka träningsdosen försiktigt vartefter du blir piggare och starkare.

Syremättnad
Dina syrenivåer har dippat. Den normala andelen syremättat blod i de röda blodkropparna
är 95 procent förutsatt att du befinner dig på havsnivå (eller på hög höjd, men har hunnit acklimatisera dig till den tunna luften.) Det här ämnet är relativt nytt inom idrottsvetenskapen och kräver mer forskning, men det verkar finnas ett samband mellan låg syrehalt i de röda blodkropparna och ett ökat behov av återhämtning. En omotiverad försämrad syreupptagningsförmåga kan bero på många olika orsaker. Om du blir mer andfådd än normalt när du tränar kan du kolla syrehalten med en enkel aparat hos läkaren.

Smärta
Du har träningsvärk eller en överbelastningsskada. Oavsett om du har ont till följd av överansträngda muskler eller har drabbats av en träningsrelaterad skada så behöver din kropp använda en stor mängd energi till att reparera och återhämta sig. Det innebär att du tålmodigt måste vila från löpträningen. Är du skadad bör du ägna dig åt stärkande rehabiliteringsövningar. Alternativ träning (till exempel cykling och simning), som inte sliter lika hårt på de muskler som du använder främst i löpträning är ett bra sätt att bibehålla konditionen och styrkan.

Prestationsförmåga
Du presterar plötsligt sämre på träning. Om du kände dig fräsch och stark under gårdagens löppass värderar du det förmodligen som ett bra pass. Om du istället kände dig trött och tung räknar du det förmodligen som ett av dina sämre. Flera dåliga eller jobbiga löppass i rad betyder att kroppen behöver mer tid för återhämtning och att du bör lägga in flera vilodagar i din träningsrutin.

Hälsa
Du är sjuk. Vilken sjukdom som helst, men även kvinnors mensperiod, ökar behovet av återhämtning för att kroppen ska kunna återställa immunförsvaret, vilket tar lite tid. Det innebär att man har mindre kraft och energi till att träna. Att träna med feber eller halsont kan leda till hjärtmuskelinflammation, vilket är direkt livsfarligt.

Umeå, april 2013. Västerbottenkuriren publicerar en arg insändare. Det verkar som om några personer roar sig med att bajsa i motionsspåren i Gammliaskogen, som ligger mitt i staden. ”Det som göms i snö kommer upp i tö”, lyder rubriken. ”Inte bara hundbajset tinar upp nu i vår, även människobajset. I Gammliaskogen sätter sig skidåkare lite överallt, toapapper har de med sig i fickan.” Skribenten upplever det respektlöst och ohygieniskt. Varför kan inte folk bajsa när de är hemma?

Frågan kan tyckas logisk, men skogsbajsandet är oundvikligt. Det handlar om att inte ha
något val. Emma* är en av dem som har stenkoll på nödlandningsplatser i Umeå.

– Jag minns en gång när situationen blev ohållbar och jag var tvungen att gå i skogen. Problemet är att skogen ligger i stan och på plats inser jag att en skola i närheten har orientering. Barn kommer från alla håll. Jag är så nödig att jag måste gå några meter och stanna om vartannat. Det var bara några hundra meter hem, men det tog trekvart. Folk dör av skratt när de hör det, men det var inte kul just då, berättar Emma.

För fyra år sedan sprang hon Lidingöloppet för första gången och efter det blev hon mer fokuserad på löpningen. Men ju bättre löpare hon blev, desto mer magproblem fick hon och sedan hon började löpträna har hon inte haft en ”bajsfri” säsong.

– Våren var extrem. Jag sprang knappt en enda runda utan att behöva sätta mig. Det var likadant förra våren: när jag ökade löpträningen kom magproblemen. Sedan är det som om kroppen vänjer sig, så i slutet av säsongen fungerar det ganska bra, säger hon.

Emma har idrottat hela livet, men varken skidåkning, squash eller mountainbike har påverkat hennes mage på samma sätt. Den allra första gången hon upptäckte magproblemen var när hon fick göra ett nödstopp under en sextonkilometersrunda med sin pappa.

– Det här är ju inget man pratar om i första taget, men nu när jag har pratat mer med andra löpare inser jag att magstrul är rätt vanligt.

Emma är långt ifrån ensam om att dradddas av löparmage. Symptomen varierar från person till person, från smärtor under eller efter löpturen, kräkningar, sängliggande eller akut diarré under passet. Som exempel fick fyra av fem som sprang Belfast City Marathon 1986 någon form av magproblem i samband med loppet. Frågan är varför.

Vill du läsa hela den här artikeln?

Det här är början av en artikel från Runner’s World nummer 10 2013. Du kan läsa hela artikeln och tidningen digitalt genom följande:

1. Löpning stärker muskler och skelett – denna kombination ger en stark, hållbar kropp och är dessutom den bästa medicinen för att förebygga celluliter.

2. En måttlig mängd träning stärker immunförsvaret genom att öka effektiviteten i vårt skyddande enzymsystem.

3. De som springer regelbundet stabiliserar sin insulinutsöndring, vilket minskar risken för diabetes typ 2. Med ett stabilt blodsocker avtar också omotiverade hungerskänslor.

4. Träning gör att kroppssammansättningen förändras. Andelen muskler ökar och andelen fett minskar, vilket gör att den basala metabolismen (ämnesomsättningen under vila) ökar. Detta leder till minskad risk för övervikt.

5. Löpning förbättrar fettprofilen i blodet. Det goda HDL-kolesterolet ökar med upp till 30 procent och nivån av triglycerider är oförändrad.

6. Måttlig löpträning sätter igång kroppens system som förhindrar broskskador.

7. Att springa i det aeroba intervallet – det vill säga utan att bli alltför andfådd – är det optimala sättet att förse hjärnan med syre. Det är en av anledningarna till att löpare är bra på att fokusera och lösa problem. Fysisk aktivitet stimulerar också neurogenesis, alltså bildandet av nya hjärnceller. På så sätt bromsar man hjärnans åldrande.

8. Tillsammans med curry, grönt te och sex är löpning ett utmärkt sätt att förebygga Alzheimers sjukdom.

9. Den ökade utsöndringen av noradrenalin, dopamin och serotonin gör att löpare är mindre disponibla för humörsvängningar.

10. Löpning minskar utsöndringen av adrenalin och kortisol, vilket håller stresshormonerna i schack. Dessutom ökar kroppens egen produktion av antistresshormoner i binjuren.

11. Tränar man tidigt på kvällen sover man bättre. När man sover efter ett löppass repareras defekta celler snabbare och immunförsvaret stärks i en högre takt än hos de som inte tränat.

12. Lungfunktionen förbättras när man springer. Det beror bland annat på att de små blodkärlen (kapillärerna) runt lungblåsorna ökar då syreförbrukningen förhöjs. Löpare har generellt sätt betydligt bättre lungkapacitet än otränade individer.

13. Uthållighetsförmågan förbättras främst genom att träna hjärtmuskeln att bättre förse musklerna med syre. Man kan också förbättra sin kondition genom att öka kapillärtätheten. Följaktligen har konditionsidrottare lägre vilopuls eftersom de kan syresätta musklerna med lika mycket kraft fast med mindre ansträngning.

14. Aerob träning sänker det systoliska blodtrycket med 2,6 mmHg och det diastoliska med 1,8 mmHg. I vissa fall kan dessa siffror vara hela fem till tio gånger högre hos de som inte motionerar.

15. Måttlig uthållighetsträning stimulerar könshormonproduktionen, vilket kan ge ett mer aktivt sexliv.