Blog

Löptävling mot övervikt

Löptävling mot övervikt


Detta med anledning av en ny rapport från Socialförvaltningen som visar att restaurangbranschen inte tar sitt ansvar när det gäller att hålla nere antalet kalorier i restaurangmaten.

– Vi vill ge de ansvariga en ekonomisk tankeställare, säger Vågval, det är en fara mot folkhälsan att servera feta såser i en tid då alltfler lider av övervikt, och därför har vi bestämt oss för att introducera löpartävlingen ”Springnota”.

– Under en vecka uppmanar vi alla restaurangbesökare att springa från notan så fort tillfälle ges. Den löpare som sprungit ifrån den största notan under första veckan i maj kommer att belönas med sin egen vikt i havregryn. Havregryn ser vi inom Viktväktarna som själva sinnebilden för det goda livsvalet. Och i de fall någon löpare fångats in av restaurangpersonal, så kommer vi att stå för notan, avslutar Bengt Vågval.  

 Intervju: Kenneth Gysing

Testa Musses bästa pass

Testa Musses bästa pass


Tidigare i veckan tog RW en pratstund med ”Musse” om sportdryck, och samtidigt passade vi på att fråga vilket hans bästa och roligaste pass är i de träningsprogram han gjort tillsammans med Hanna Karlsson riktat mot Göteborgsvarvet. Musse är en av Sveriges bästa löpare genom tiderna. Han innehar det svenska rekordet på 3000 meter hinder, och om vi ser till dom stora svenska lopp har han vunnit både Göteborgsvarvet och Lidingöloppet. 

Det pass Musse väljer att puffa för är ett kombinationspass där man kombinerar intervaller på ”flacken” med backlöpning. Just den kombinationen återkommer i hans och Hannas Varvetprogram, och tidslängderna på både backarna och intervallerna kan variera beroende på när i programmet passet kommer. I den period vi är nu, ingången till våren, blir Musses konkreta pass 60 sekunders backar kombinerat med 5 minuters långintervall i tröskelfart.

Vill du testa på passet funderar du vart du kan genomföra passet i din omgivning. Utgå från att du gärna hittar en lite längre backe som rymmer runt 1 minuts löpning uppför. Så backen kan vara allt från lite över 100 meter upp till 300 meter beroende på din fartkapacitet, och inte brantare än att du klarar springa i bra fart uppför under en hel minut.

Backen ska helst ligga i anslutning till en flack sträcka där du kan få in intervalldelen utan att behöva springa kuperat och utan att du behöver ”förflytta” dig annat än med intervall-löpningen. Du får givetvis vara flexibel utifrån vad din omgivning erbjuder, och anpassa backens längd utifrån vad du har att tillgå, samma gäller intervalldelen.

Efter en bra uppvärmning som inkluderar jogg, rörlighet och någon pulshöjande kort löpning uppför nedersta delen i backen med gångvila ner är du redo starta passet. Passet inleds med 3 x 1 minut backe uppför, med bra fart i motlutet där du tillåter dig springa så du blir trött men inte helt slut. Vila någon sekund vid din vändning i backen efter runt 1 minut och jogga nerför backen som vila. Du kan gå raskt någon del av backen nerför om det behövs för att du ska återhämta dig. När du kommer ner startar du direkt nästa backlöpning uppför. Efter din tredje backe uppför tar du dig ner som tidigare för backen och laddar samtidigt för att ge dig iväg omgående när du kommer ner på en lång intervall. För nu ska du springa 5 minuter på flacken i din ”lätta” intervallfart. Ta med dig backens löptekniktriggande effekt in i intervallen och anpassa farten så du orkar hålla en jämn fart i hela 5 minuter intervallen. Musse anger att det ska vara mer åt tröskelintervall än riktigt tuff intervall. Så hitta en fart som ligger precis mellan bekvämt och lite obekvämt tufft. Springer du med en kompis ska du klara säga några ord på intervallen men inte så lugnt att du kan småprata, då kör du för lätt.

På din 5 minuters intervall ska då åter hämna vid backens nedersta motlut. Så om du inte har någon runda precis vid backen som du vet tar runt 5 minuter, springer du 2,5 minuter åt ett håll och vänder sedan tillbaks mot backen. Eller så kör du ett kortare varv nedanför din backe där du jobbar ihop 5 minuter.

Kör du vändpunkts upplägget, blir det enkelt att stämma av att du orka hålla samma fart hela din 5 minuters intervall. Har du lagt upp det rätt så och vänder efter halva tiden bör du hamna precis vid backen igen när du är klar.
När du är tillbaks vid backen efter intervalldelen får du din första riktiga vila, för nu får du stå eller gå runt i 2 minuter innan det är dags för en runda till. För efter 2 minuters vila startar du med 3 backar till och sen direkt på det en till 5 minuters intervall. 2 omgångar av backe och två omgångar av 5 minuters intervallerna räcker riktigt bra, så du kan avrunda här med lugn nedvarvning och lite stretch och ta med dig att du jobbat suveränt med din fart, kondition, löpstyrka och löpteknik.

Är du van vid mycket löpning och siktar mot snabba tider kan du mycket väl upprepa serien både en och två gånger till, det avgör du själv!

Kör du passet, ja då lovar Musse att du kommer utveckla just din löpning.


Musse har tillsammans med Hanna Karlsson

Sätta personbästa på milen i år? Så här gör du!

Sätta personbästa på milen i år? Så här gör du!


Den distans som flest av er läsare vill sätta nytt personligt rekord på i år är milen. Det är förstås ingen lätt uppgift – att springa en mil fort är krävande på många sätt. Men om du byter ut något eller några av dina träningspass mot de här nyckelpassen är chansen större att du klarar av ditt mål.

Träningsupplägget handlar om att varannan vecka lägga in ett nyckelpass som bygger upp din fart på allt längre sträckor. Målet är att du ungefär tio till fjorton dagar före ditt lopp ska klara att springa 3 x 3 200 meter i din planerade tävlingsfart. Klarar du det så klarar du att springa din mil på nytt personligt rekord. Det är inte lätt, det kommer att göra ont – men det är möjligt. Så här lägger du upp träningen:
 

Börja kort
Första steget är att åtta veckor före loppet lägga in ett nyckelpass på 6 x 1 600 meter i din planerade tävlingsfart, med joggvila i 3-4 minuter mellan varje intervall. Klarar du det kommer du att klara ditt mål – men räkna med att det kommer att vara rejält jobbigt. Se också till att verkligen hålla din tävlingsfart, så att du inte springer intervallerna för fort.

Dubbla en intervall
Sex veckor före start byter du ut två av 1 600-meters-intervallerna mot en dubbelt så lång intervall: 3 200 meter i din planerade tävlingsfart. Joggvila i 5 minuter och spring sedan 4 x 1 600 meter med 3-4 minuter vila mellan repetitionerna. Totalt blir det här passet, i likhet med det första, 9 600 meter i tävlingsfart.

Öka längden
Nästa steg är att fyra veckor före start springa 2 x 3 200 meter följt av 2 x 1 600 meter, med samma upplägg som tidigare. Det vill säga med 5 minuter vila mellan de långa intervallerna och 3 minuter mellan de korta. Klarar du inte att hålla din planerade tävlingsfart under de båda långa intervallerna får du nog justera din målsättning på milen.

Nu gäller det!
Efter att ha kört de här tuffa passen varannan vecka är det 10-14 dagar före loppet dags att knyta ihop säcken, med 3 x 3 200 meter i din planerade fart med 5 minuter vila mellan repetitionerna. Ladda för det här passet som inför en tävling, och värm upp ordentligt. Klarar du att genomföra det här passet, totalt 9 600 meter i din planerade tävlingsfart, så kommer du att klara att sätta nytt personligt rekord på 10 000 meter också. Lycka till!

Läs mer:

10 tips – så klarar du milen på bästa sätt

5 tuffa pass som förbereder dig för vårens snabba tävlingar

Musse om den nya superdrycken

Musse om den nya superdrycken


Göteborgsbaserade företaget Maurten har i nära samarbete med Chalmers tagit fram sportdrycken som finns i förpackningarna 320 eller 160. Siffror utgår hur många kalorier man får i sig på en halv liter utblandad dryck. I 320 är det dubbelt så mycket energi jämfört med de flesta andra sportdrycker på marknaden.

Det unika med drycken är, enligt Maurten, att magen trots den höga halten av socker klarar att ta upp och distribuera drycken till de arbetande musklerna. Normalt sett ger höga koncentrationer av socker en långsam magtömning och många får magproblem. Maurtens lösning är delvis hemlig, men går ut på den höga koncentrationen av socker i form av maltodextrin och fruktos ”kapslas in” när den når magsäcken i någon som kallas hydrogel. Hydrogelen är gjord av kostfibrerna Alginat som man tar från cellväggarna i brunalger och Pektin som bland annat finns i äpple. ”In kapslingen” gör att kolhydraterna sedan lämnar magen i en jämn transport ut i tarmen och vidare med blodet till de arbetande musklerna.

Maurten har knutit till sig flera av världen bästa löpare vilket har gjort att drycken fått uppmärksamhet internationellt. Även i Sverige använder flera av de absolut bästa löparna drycken och en som finns med i marknadsföringen är Mustafa ”Musse” Mohamed. RW stämde av med ”Musse”.

Nu vet vi att du har ett samarbete med Maurten men tänkte ändå fråga vad du tycker om den nya drycken?
– Jag fick prova drycken på ett tidigt stadie i utvecklingen och jag tycker den funkar väldigt bra, inte bara som energi under långa lopp och pass utan även för återhämtning.

Hur menar du att den påverkar din återhämtning positivt?
– För mig är det en fördel att jag får i mig så mycket energi på mängden vätska. Det gör det enkelt att direkt efter, men även under pass få i sig energi. Under passen är det framförallt på de längre träningspass jag använder drycken, men sen direkt efter dom tuffa passet tycker jag det känns positivt att få i mig ny energi snabbt.

Känner du av att det är mer energi per enhet än i de flesta andra sportdrycker, och hur känns det i magen med så mycket socker?
– Magen känns bra. Jag har inte fått några problem, och jag tycker inte det känns tungt eller så. Sen upplever jag det som att jag direkt efter passen inte har samma behov som tidigare att få i mig annan energi. Det tycker jag är bra om jag behöver transporter mig hem efter ett pass och inte kan få i mig annan energi direkt.

Här rör det sig om rena kolhydrater, och många pratar om att man behöver protein främst direkt efter passen, hur ser du på det?
– För mig är det viktigast att återställa energibalansen direkt, protein och fett kan jag få i mig senare. Så just i det kritiska läget direkt efter passen tycker jag det är viktigt att få i mig energi direkt. Nu kan jag till och med få i mig viss del av energin innan jag startar nedjoggen, vilket jag upplever som positivt.

Har du varit med i utvecklingen av drycken.
– Ja, redan för ett år sedan fick jag testa. I början testade jag gelen men sen har det mer och mer blivit drycken som varit i fokus. Så jag har fått tycka till om allt från smak till konsistens.

Ni är ju många svenskar och även världslöpare som använder drycken nu, har du hjälp till att nå ut till dom andra löparna?
– Ja, givetvis har jag påverkat lite bland de svenska löparna. Får man något man tycker är bra och funkar vill man tipsa andra. Så det verkar positivt.

Om vi lämnar drycken, hur är din form inför stundande säsong?
– Ja, det har varit lite upp och ner hittills i år. Jag hade en riktigt bra träningsperiod i Sydafrika under januari. Sen när jag kom hem hade jag en period med ett strulande knä, men det släppte så jag kom igång igen. Men just nu är det en fot som jag haft några dagar. Så det hoppas jag inte blir långvarigt.

Vad gör du när det strular, blir det mycket alternativ träning?

– Ja, det har givetvis berott på hur det känts. Jag vill inte förlänga läk processen genom alternativ träning. Har jag känt att det belastat känningen har jag vilat och bara fokuserat på rehabstyrka.

Annars, vad har du för mål i år?
– Jag åker till Flagstaff om någon dag, och kommer träna där i 5 veckor. Om allt går som det ska springer jag nog ett 10000 meters lopp där borta. Sen när jag kommer hem är Varvet det stora målet under våren. Sen fortsätter jag förmodligen med lite kortare lopp under sommaren och en mara till hösten.

RW Tackar för intervjun och önskar Musse lycka till och vi kommer framöver testa den nya drycken.


Isabellah Andersson är precis som Musse med i Maurten’s marknadsföring


Etiopiske stjärnlöparen Kenenisa Bekele är en av världslöparna som använder Maurten

Rekordsnabbt av David Nilsson

Rekordsnabbt av David Nilsson


I höstas imponerade Högbys David Nilsson med sin 3:e plats i Lidingöloppet. Sen följde en höst och vintersäsong där David varvat flera fina resultat med perioder där småskador och sjukdomar stört träning och tävling. Men i holländska Venlo visade David att han trots allt är bättre än någonsin. Tiden 1:03:34 tar honom in på en 8:e plats på genomtiderna bästalistan i Sverige. Runners World stämde av med David efter loppet.

Grattis David till din suveräna halvmaratontid. Kan du berätta om dina ambitioner med loppet och hur loppet gestaltade sig?
– Målbilden var ungefär den tiden jag kom in på. Jag hoppades att min form skulle räcka till en halvminut snabbare tid än mitt personbästa som jag satte just i Venlo för två år sedan. Nu blev det ”pers” med 37 sekunder.
– Det var lite problematiskt innan loppet att veta vilken taktik jag skulle ha för att nå tidensmålet. Min rumskamrat, dansken Abdi Hakin Ulad, skulle ha en hare som skulle hålla 2:55 fart. (2:55 min/km i fart) Det lät lite för snabbt, samtidigt visste jag att Abdi kanske inte var i sin absolut bästa form. Sen var det lite tunt med löpare runt den tid jag siktade på så jag var orolig för att bli själv. Men jag chansade på att det skulle bli någon bra klunga i det tempo jag siktade på som alltså var runt 3:00 fart, så jag startade i det tempot. Men efter 1 km insåg jag att det skulle bli för långsamt att ligga där. Så då bestämde jag mig för att gå ikapp Abdi och den klungan han låg med. – Så på andra kilometern höll jag nog runt 2.50 för att komma ikapp, men även om den kilometern tog lite var det rätt beslut. Vi hade 14:45 vid 5 km och sen runt 30 blankt på milen mellan 5-15 km.

Hur var din känsla när du väl låg i den gruppen ni blev i 3-farten?
– Känslan var att det kunde gått lite snabbare faktiskt, även om jag drog på mig lite syra när jag sprang i kapp hittade jag in bra i det tempot. Men sen ungefär vid 15 km, splittrades det upp lite och då ökade dansken lite för markant i fart. Så från där fick jag köra själv och då blev det 3.05 fart, men där var det också en del motvind. Så jämfört med när jag gjorde min bästa tid var det här ett klart bättre lopp. För två år sedan var vi mycket mer folk som hängde ihop längre och kunde hjälpas åt. Nu fick jag jobba en tuff bit själv.

Ett riktigt bra kvitto på din form med andra ord. Hur ser planen ut nu?
– Jag har helt klart tankarna på att hitta en mara om ungefär en månad och där försöka springa under VM kvalgränsen på 2.17. Det känns lagom med en månad för mig att inrikta mot en mara.

Vad är det du vill få in i den ”maratonperiod” som nu kommer?
– Jag vill få in minst två långa tröskelpass på upp till en timme, och sen två bra långpass. Ett av långpassen vill jag helst vara ute i tänkt maratontid, så att jag jobbar på i 2 timmar och 20 minuter och att det då ger runt 35 km och det andra runt 3 mil.

Du är känd för att tävla mycket, kommer du frångå det nu när du går in i din maratonträning?
– Ja, jag ska släppa det mer än vad jag brukar, samtidigt tycker jag det känns rätt för mig med någon tävling. Så redan om 1 vecka kör jag ett millopp här i Holland och det blir kul att stämma av vad jag kan göra.

Återhämtningen nu, hur gör du får att snabbt gå vidare in i ny träning?
– Jag flyger hem redan ikväll, så det blir bra att vakna upp hemma på måndag. Sen tror jag det viktiga är att jag släpper det här loppet direkt mentalt och fokuserar framåt. Det var ett misstag jag gjorde i höstas efter Lidingö där jag behöll känslan efter det loppet för länge och inte då fokuserade mentalt på de andra loppen jag hade som kom efter Lidingö. Så nu tar jag det lugnt några dagar och fokuserar på att dra igång maratonträning och uppladdning.

Runners World tackar David för pratstunden och ser fram mot VM kval-maran senare i vår.


David Nilsson efter loppet i Venlo med dansken Abdi Hakin Ulad. David slutade på en 12:e plats, 4 sekunder bakom dansken. De 9 första placeringarna togs av Kenyaner och vinnande Meshack Sang hade 1:00:19. Även i damklassen dominerade Kenya och vinnare blev Naom Jebet på 1:10:03.
FOTO: Dave Klink

 

Helgens stora händelse i Stockholm – Tunnel Run!

Helgens stora händelse i Stockholm – Tunnel Run!


7,6 km löpning från Nya Karolinska sjukhuset och upp ovan jord igen vid Medborgarplatsen på Söder. Snabba kilometrar i början, och rejäla stigningar mot slutet. 33 000 löpare totalt, de sista kommer in först i kväll. Snabbaste löpare hittills är Jonas Leandersson, som avverkade de 7,6 km på 23:24. Längre rapport följer i Runner World no 5, där RW´s löpande reporter Kenneth Gysing berättar om sin tunnelupplevelse.


Legenden Susanne Lanefelt ordnade uppvärmningen


Avmätt utvik av morgontrött reporter

Tävlingen avgjord: Grattis till nya hybridcykeln, Sandra!

Tävlingen avgjord: Grattis till nya hybridcykeln, Sandra!


Frågan vi bad er läsare svara på var på vilken plats Velo & Oxygen öppnar sin första butik i Sverige den 31 mars. Det rätta svaret är förstås Sickla köpkvarter i Stockholm. En av alla som skickade in rätt svar heter Sandra Johansson, som nu får glädjen att trampa på en helt ny Crescent Zetta.

Grattis säger vi – och hoppas det blir många sköna mil i sadeln!

Läs mer om tävlingen här – och håll utkik på sajten efter fler tävlingar framöver.

Så klarar du utförsbackarna i Stockholm Tunnel Run

Så klarar du utförsbackarna i Stockholm Tunnel Run


Den verkliga hjärtekrossaren i Boston Marathon är inte den berömda stigningen efter 34 kilometer. Det är den långa utförslöpan i starten av loppet som lockar många löpare att springa alldeles för fort, vilket kan bli en katastrof för benen längre fram i loppet.

Problemet existerar även om utförslöpan inte är särskilt lång. En studie visar att skadan på musklerna från ett kort och snabbt lopp utför på fem kilometer motsvarar de som drabbar ultralöpare i bergen som sprungit upp mot 300 kilometer. I båda situationerna kräver utförslöpningen excentriska muskelsammandragningar när du bromsar för varje steg, samtidigt som löpningen tvingar lår och vader att sträcka ut. De resulterande skadorna på muskelfibrerna saktar eventuellt ner dig och kan leda till en förlamande ömhet. För att komma till rätta med de här skadorna har forskare utformat några olika taktiker – som kommer väl till pass på Stockholm Tunnel Runs backiga 7,6 kilometer.

ÖKA KADENSEN

Genom att ta små, korta steg kan man minska belastningen vid varje fotisättning. En studie under en utförslöpning på 45 minuter visar att om man ökar antalet steg per minut med åtta procent mot det normala – då minskar förlusten av styrka. Men det finns löpare som automatiskt kortar ned steget när de springer utför, i deras fall blir ytterligare en minskning av steglängden ineffektiv. För att komma underfund med vad som fungerar bäst för dig, experimentera med olika steglängder och tempon när du springer i nedförsbackar under träning. Och försök hitta ett steg där du känner att benen kommer att hålla.

VARIERA ISÄTTNINGEN AV FOTEN

Det har debatterats flitigt om vilken del av foten som ska träffa marken först. Det finns viss bevisföring som visar att om man landar på hälen under utförslöpning så ger det mindre trötthet jämfört med att landa på mellan- eller framfoten (på grund av vinkeln på knät vid markkontakten). Rent praktiskt kan du försöka att variera isättningen av foten så att du inte alltid landar i samma position, vilket gör att tyngden delas mellan olika muskelgrupper. Detta kan vara svårt att genomföra på jämt underlag, men däremot är det lättare i ojämna trail- och terrängspår.

TRÄNA UTFÖRSLÖPNING

Har man en gång upplevt smärtan i muskler som har skadats av excentriska sammandragningar efter utförslöpning vill man inte vara med om det igen. Öm kan man bli oavsett hur man förbereder sig – men på rätt sätt kan smärtan släppa efter någon dag i stället för att hänga kvar i tio veckor. Det är därför som många löpare med sikte på att springa Boston Marathon år efter år tränar en hel del utförslöpning. Målet är att springa så pass mycket utför att man känner sig öm dagen efter, fast inte värre än att man kan fortsätta träna.

Försök att lägga upp utförsträningen så att den motsvarar vad som väntar i ett kommande lopp med många utförslöpor – som höjdmeter, fallhöjd och intensitet. Om du förbereder dig för ett traillopp med många upp- och nerförsbackar, träna då fartlek i kuperad terräng och försök att hålla ett så högt tempo som möjligt i utförslöporna, utan att riskera säkerheten.

Lugnare fart ger rekordstart för VM-klar Ekvall

Lugnare fart ger rekordstart för VM-klar Ekvall


Mikael Ekvall slog igenom som maratonlöpare hösten 2015, då han sprang på snabbaste svenska tiden på 25 år. Tiden 2.12.07 var ynka 7 sekunder över den av SOK uppsatta gränsen till OS maran, och Micke riktade sin träning mot Rio-OS. Någon OS start blev det inte utan SOK ville sett fler resultat, så träningen fick riktas om mot Berlin Marathon. Där spände Micke bågen mot det svenska rekordet, men höll inte riktigt hela vägen. Ekvall kom ändå i mål på den snabbaste tiden någon svensk gjort i Berlin Marathon. Tiden 2.13.16 var klart under svenska VM gränsen och nu tränar Ekvall för fullt mot London-VM i augusti 2017. Träningen har stämts av med lopp på träningsläger i Australien och ”hemma” i Göteborg på Skatås 8:an där han satte nytt banrekord.

Du har startat 2017 riktigt bra, med snabbare lopp än någonsin både borta i Australien och på ”Skatås 8:an” i Göteborg. Är du i rekordform redan?
– Det känns bra, även om just dom här tävlingarna inte är dom viktigaste är det alltid ett bra tecken att man springer snabbare än tidigare år. Så det känner jag mig nöjd med.

Ser träning ut som tidigare och eller har du ändrat något som gjort att du startar året så bra?
– Jag kör lite annorlunda. Jag hade lite skadekänning i höstas, vilket har medfört att jag hittills under vintern kört två kvalitativa pass i veckan jämfört med ofta tre tidigare. Så intensiteten har varit lite mindre än tidigare år. Jag kommer öka upp så det blir tre fartpass varannan vecka nu från slutet av mars.

Så trots mindre intensitet i träningen har du klarat prestera bättre på de tävlingar du kört jämfört med tidigare?
– Ja, det verkar som det funkar bättre för mig med lite lägre intensitet och något högre volym. Samtidigt ska jag ju öka upp intensiteten något nu.

När du nu ökar upp intensiteten, kommer du minska volymen då?
– Jag kommer ligga på samma nivå i volym, den förändringen jag redan gjort och kommer hålla kvar vid nu när jag går upp på tre kvalitativa pass vissa veckor är att jag verkligen tar det lugnt på tröskelpassen. Tidigare tänkte jag lite för mycket på farten. Jag har helt enkelt velat springa lite för fort just på tröskelpassen, men nu bryr jag mig inte om farten längre utan utgår från att pulsen ligger rätt.

När du kör dina tröskelpass kör du då helt pulsstyrt, eller använder du som många andra elitlöpare en laktat-mätare också?
– Ja, jag har köpt mig en laktatmätare som jag kollar av med på vissa pass. Men oftast styr jag bara med pulsmätare. Tidigare har jag legat på runt 4,2 i millimol laktat på tröskelpassen och nu försöker jag lägga intensiteten så jag ligger på runt 3,5 till 3,8. Så jag ”safe-ar” lite mer nu. (Generellt brukar man utgå från att laktattröskel-gränsen ligger på värdet runt 4,0 millimol men det är en individuell gräns)

Nu när du utgår från pulsen, blir det då att farten skiftar lite från ett tröskelpass till ett annat?
– Nej, under vintern nu har det nästan varit exakt samma fart från gång till gång. Nästan på sekunden samma snittfart. Men jag har inte kollat av farten under tröskelpassen, utan bara haft tiden och pulsen uppe på klocka. Sen har jag stämt av farten efter och det har faktiskt blivit den samma på alla passen.

Hur kör du dina tröskelpass, rakt av eller med någon uppdelning?
– Under januari körde jag 10 km rakt av, med lång uppvärmning innan på 9 km. Så totalt bra volym där. Sen i februari har tröskelpassen varit 42 minuter. Det låter kanske lite konstigt med just 42 minuter, men upplägget där har varit att jag först inlett med 7 minuter på 5 slag under min tröskelpuls, sen 7 minuter på min tröskelpuls så upprepar jag detta till jag kommer till 42 minuter.

Intressant upplägg på tröskelpasset. Är din träning nu helt inriktad mot VM i London i augusti, eller hur ser upplägget ut?
– Först är mitt mål att springa bra på 10 000 meter i Stanford under våren och sen blir det Varvet här hemma. När jag sen går in i de tio sista veckorna innan VM kommer jag mer uttalat träna mot VM. Jag har kört det upplägget tidigare och det funkar bra för mig. Jag tränar så mycket annars också, runt 17-19 mil i veckan, så jag behöver inte ha fokus på maran någon längre period. Jag har två-timmars långpass varje vecka och oftast även något pass på 90 minuter, så det gör det enkelt att under maratonperioden gå upp på några längre långpass och något mer mängd vissa veckor.

Då är det 10 000-meters loppet som kommer upp först. Vad har du för ambition där?
– Främst att sätta personbästa. Jag gjorde 28.31 för två år sedan, men i fjol lyckades jag inte förbättra det. Så det är mitt mål i år att springa snabbare.

Runners World önskar Micke lycka till och kommer följa honom under året.

Rekord i debut av Sarah Lahti

Rekord i debut av Sarah Lahti


Sarah gick under drömgränsen 70 minuter efter att haft följande tider på 5 km avsnitten i loppet; 17:00 – 16:28 – 16:19 – 16:32. Nu lyder det nya svenska rekordet på 1.09.59. Tidigare rekordhållaren Isabellah Andersson har noterat strax över 1.10 på halvmaratonsträckan. En fantastisk debut av Sarah som gav en meriterande 6:e plats i loppet. Utifrån att det var nollgradigt vid starten finns det säkert ännu mer att plocka i framtiden för Sarah.
Herrklassen vanns av Etiopiens Feyisa Lilesa på 1.00.04, och damklassen vanns av USA´s Molly Huddle på 1.08.19.
Vill du läsa mer om Sarah träffade Runners World henne under fjolåret.

5 trailpass som gör dig till en snabbare landsvägslöpare

5 trailpass som gör dig till en snabbare landsvägslöpare


1. Långpass
Syfte: Att utveckla och upprätthålla syreupptagningsförmågan
Typ av terräng: Platt, kuperad och/eller bergig

Precis som långpass för maratonträning ska dessa löpas långsamt. Försök att hålla en jämn puls och fokusera inte på hur långt du springer, utan snarare den tid du är ute. Kom ihåg att ju mer kuperad terrängen är desto längre återhämtning behöver du.

2. Progressiva långpass
Syfte: Att bygga uthållighet som räcker ända in i mål
Typ av terräng: Platt till måttligt kuperad

Efter uppvärmning, löp lätt under den första halvan av ditt pass. Öka sedan till din maratonfart under den resterande delen av passet. Börja med kortare långpass (60-90 minuter) för att bygga upp din syreupptagningsförmåga, öka sedan långsamt till längre pass (90 minuter till tre timmar).

3. Korta branta backar
Syfte: Att utveckla explosiviteten i musklerna
Typ av terräng: Korta, branta backar

Efter uppvärmning, attackera korta uppförsbackar i intervaller på 15 till 25 sekunder, hoppa över rötter och stenar och använd dina armar för att ta dig fram. Jogga under vilan, som ska vara lika lång som intervallen. Upprepa 6-8 gånger på samma sträcka eller lägg in intervallerna under en löprunda.

4. Korta intervaller
Syfte: Att hantera mjölksyra bättre och utveckla styrka och löphastighet
Typ av terräng: Måttligt kuperad

Löp 30-50 minuter fartlek med många korta, snabba fartökningar på 45-90 sekunder där du låter terrängen styra farten och längden. (Den här övningen är jämförbar med pass som 12 x 200 meter eller 10 x 400 meter på bana.) Fokusera på din löpteknik – det är inte lika viktigt att vara snabb som att springa kraftfullt men avslappnat. Joggvila mellan varje backe. Avsluta med några få 50 meter långa fartökningar och olika typer av löpskolningsövningar på platt mark.

5. Yasso 800
Syfte: Att utveckla löpekonomin och mjölksyretålighet
Typ av terräng: Platt till måttligt kuperad

Efter uppvärmning, löp en intervall på en tid i minuter och sekunder som motsvarar den tid du skulle klara att springa ett maraton på i timmar och minuter. Om du till exempel är i form för att springa ett maraton på 3.30 så springer du intervallen i 3 minuter och 30 sekunder. Spring dessa intervaller i en hastighet som motsvarar ditt tävlingstempo på fem kilometer (vilket motsvarar en intervall-längd på cirka 800 meter). Vila lika lång tid som du springer och upprepa mellan 6-10 gånger.

Om terrängen är väldigt varierad så spring dessa fram och tillbaka på samma sträcka. Det viktiga är inte att springa exakt 800 meter, nyckeln är ansträngningsnivån, inte distansen eller farten. Långsamma löpare kommer att löpa dessa på en något längre tid, men snabba löpare kommer springa hårdare utifrån deras tävlingsfart på fem kilometer.

LÄS MER: 4 träningsupplägg som gör dig till en snabbare traillöpare

Här är upplägget som maxar effekten av din backträning!

Här är upplägget som maxar effekten av din backträning!


När den moderna långdistanslöpningens fader, Arthur Lydiard, presenterade sitt träningskoncept för omvärlden för drygt femtio år sedan var backträning en viktig komponent. Lydiard ansåg den så viktig att han faktiskt gav backträningen en alldeles egen träningsperiod. Tanken bakom upplägget var att backträningen skulle ge Lydiards adepter specifik styrketräning och därmed skapa bättre förutsättningar inför den krävande tempoträningen som följde.

I Lydiards ursprungliga träningsprogram avsatte han 4–6 veckor till speciell backträning, då hans löpare tränade markant mindre långdistans än under vinterns grundträningsperiod – men istället tre backpass per vecka.

Eftersom tre backpass per vecka utsätter benen för extremt tuffa belastningar har Lydiards ursprungsprogram numera modifierats; idag brukar man begränsa antalet backträningstillfällen till två per vecka.

Läs också: 7 backpass du borde testa

Även om backträningen ger omfattande och viktig träningsstimulans för hjärtat, lungorna och därmed blodcirkulationen så är backträningens huvudsyfte att ge benmusklerna en löpspecifik styrketräning. Det åstadkoms tack vare backens lutning som tvingar benen att jobba avsevärt hårdare för att driva kroppen framåt än när du springer i distansfart på flacka sträckor.

Då engageras fler muskelfibrer, framförallt de så kallade snabba muskelfibrerna, samtidigt som benmusklerna måste arbeta hårt både excentriskt (under förlängning) och koncentriskt (under sammandragning) när du försöker övervinna uppförsbackens motstånd. Backträning är därför den mest optimala styrketräningen för löpare.

Men för att få ut bästa möjliga träningseffekt är det viktigt att du jobbar intensivt med hela kroppen. Fokusera därför på markanta knälyft, aktiv fotisättning och en markerad armpendling. Hela rörelsemönstret ska vara klart mer kraftfullt än vid vanlig distanslöpning. Försök också att springa med studsande steg, det vill säga att du utnyttjar den elasticitet som finns lagrad i dina senor och muskler.

Här handlar det alltså inte om att löpa ekonomiskt, utan tvärtom att maximera kraften i rörelsen. Genom att aktivera fler muskelfibrer får du en minst sagt påtaglig effekt på benstyrkan, vilket i sin tur gör att kraften i ditt löpsteg ökar. I slutändan innebär det inte bara att du blir en snabbare löpare utan också starkare; du får bättre hållfasthet i senor, muskler, ligament och broskvävnad – och därmed en viktig skadeförebyggande effekt.

För att backträningen ska ge bästa möjliga löpspecifika styrketräning bör backen ha en ganska markant lutning – men inte vara alltför lång. Om det tar dig mer än cirka 25 sekunder att forcera backen kommer det sannolikt resultera i att mjölksyraansamlingen i musklerna blir för hög, vilket gör att träningseffekten inte blir riktigt den avsedda.

Istället för att träna specifik löpstyrka hamnar du i ett tillstånd av anaerob spjälkningsträning, vilket innebär att musklerna stumnar alltmer under passets gång och därmed inte kan utveckla sin fulla kraft. Längre backavsnitt kan förstås vara på sin plats längre fram i träningsplaneringen, men i den förberedande fasen – innan du ska börja öka din tempoträning – bör fokus ligga just på styrkemomentet.

En optimal backe är cirka 60 meter lång och följs av ett flackt parti på 20–30 meter, där du kan springa avspänt efter backforceringen. Se till att återhämta dig ordentligt med cirka tre minuter gång- eller joggvila mellan backforceringarna.

Börja backträningsperioden med 6 upprepningar per pass och öka sedan antalet successivt tills du klarar 12 repetitioner. Du kan också dela in träningen i flera set, exempelvis 3 x 4 eller 2 x 6 repetitioner med en väl tilltagen återhämtningsjogg eller gångvila mellan seten.

Undvik om möjligt underlag som asfalt och betong, eftersom den aktiva fotisättningen och det studsande rörelsemönstret ger stor belastning på fot- och knäleder. Ett fast grusunderlag eller torrt, kortklippt gräs ger bra fäste och lagom mycket eftergift, vilket gör att backträningen kan genomföras på ett både effektivt och säkert sätt.

För att få omväxling och ökad inspiration kan det vara bra att utforma veckans andra backpass på ett något annorlunda sätt än det hårt strukturerade backpasset i exemplet ovan. Ett exempel är ett 30 minuter långt fartlekspass i kuperad terräng, där du löper ett eller flera varv på en slinga med ett antal lämpliga uppförsbackar.

Forcera motluten på samma sätt som i det första backpasset, det vill säga med stor kraftinsats och ett studsande löpsteg, för att sedan hämta andan med lugn löpning på de flacka avsnitten och i utförsbackarna.

Träningseffekten blir ungefär densamma som när du springer backintervaller upp och ner för en bestämd backe, men ett fartlekspass brukar kännas mer lekfullt och avspänt – och därmed mindre mentalt påfrestande. Tänk på att hålla backavsnitten till ungefär samma längd som i det första backpasset, och se till att återhämta dig ordentligt mellan uppförsbackarna.

Extra viktigt vid backträning är förstås uppvärmningen. Bägge passen ovan kräver att kroppen är ordentligt uppvärmd så att du inte riskerar att dra på dig en sträckning eller annan typ av löparskada. Därför ska du alltid inleda backpassen med minst 15 minuter lugn löpning. Undvik däremot statisk stretching före backträningen så att musklerna och senorna inte förlorar den naturliga stramhet som krävs för ett spänstigt, studsande löpsteg i uppförsbackarna. 

Efter genomförd backträning kan du med fördel lägga in ytterligare några styrketräningsövningar för övriga delar av kroppen, till exempel armhävningar, och några dynamiska bålövningar som ryggresningar och diagonal sträckning av motstående arm/ben, stående på alla fyra. Avsluta sedan hela passet med cirka tio minuter lugn, återhämtande jogg.