Materialet i mellansulan på asics Metaspeed-serie heter FF Blast Turbo och har gjort succé bland löparna. Därför använder asics ännu mer av FF Blast Turbo-skummet i de nya Metaspeed-skorna Edge+ och Sky+.
[ANNONS från #asicsrunning] Arbetet med den andra generationens Metaspeed-skor startade i början av 2021, och det stod tidigt klart att en viktig del av skornas kvaliteter handlar om plastskummet i mellansulan: FF Blast Turbo. Det är ett unikt skummaterial som både ska ge dig ett bättre frånskjut och möjligheten att förlänga ditt steg, baserat på vilken löpteknik du har.
I de nya Metaspeed-skorna Edge+ och Sky+ har FF Blast Turbo-skummet dessutom blivit lättare och studsigare än vad det var i den första generationen Metaspeed-skor från asics.
Shuhei Takemura på asics är projektledare för utvecklingen av Metaspeed-konceptet:
– När vi skulle göra skon fokuserade vi på hur vi skulle få löparen att förlänga sina steg. En viktig del i det är skummet i mellansulan, och vi har därför lagt in mer skum i skorna för att kunna göra dem ännu studsigare.
Shuhei Takemura med Metaspeed Sky+ FOTO: Olof Silvander
I Metaspeed Sky+ har asics lagt in fyra procent mer skum i mellansulan jämfört med den föregående modellen, och i Edge+ är det hela 16 procent mer skum än tidigare.
– Vi har även tänkt mer på placeringen av FF Blast Turbo-materialet. Till skillnad från de andra skorna i Metaspeed- serien har vi i Edge+ och Sky+ valt att lägga in mer skum i tån, eftersom det ger varje löpare en större chans att få ut sitt steg – samtidigt som man sparar mer energi, förklarar Shuhei Takemura.
Det här är Metaspeed Edge+ och Sky+
Metaspeed Sky+ och Metaspeed Edge+ är asics nya tävlingsskor, utvecklade efter vilken typ av löpare du är. Båda är konstruerade för att förlänga löpsteget – men har olika uppbyggnad beroende på om du redan har ett långt löpsteg eller om du springer med ett kortare steg och en högre stegfrekvens.
Metaspeed Sky+ förlänger steget hos dig som är en stridelöpare (en person med långt löpsteg). Med hjälp av det energigivande skummet FF Blast Turbo och en kolfiberplatta som är placerad för att ge tillbaka så mycket studs som möjligt sparas mer energi, samtidigt som tempot bibehålls.
Metaspeed Edge+ är främst tillverkad för kadenslöpare (löpare med korta steg men högre stegfrekvens). Med hjälp av FF Blast Turbo-skummet i mellansulan och placeringen av kolfiberplattan ger skon kadenslöparen möjligheten att förlänga sitt steg, samtidigt som man lättare kan kontrollera farten.
Båda modellerna är framtagna i tätt samarbete med löpare som Eilish McClogan, Storbritannien, Julien Wanders, Schweiz och Mohammed Katir, Spanien. Resultatet är två nya ”superskor”, som enligt forskarna vid Asics Institute of Sport ger två procent bättre löpekonomi (jämfört med Asics tidigare tävlingskor).
Asics Metaspeed Sky+ och Metaspeed Edge+ finns tillgängliga från den 14:e juni 2022.
Under lördagens adidas Stockholm Marathon hände det som är en mardröm för en lopparrangör – tätlöparna sprang fel. Men precis som vid en liknande, om än inte lika långvarig felspringning i New York Marathon 1994, slutade det hela lyckligt. Segrare i loppet blev trots allt den för dagen bästa löparen: Felix Kirwa.
Runt 14 000 löpare var anmälda till 2022 års upplaga av adidas Stockholm Marathon, som verkligen blev den folkfest alla maratonlöpare längtat efter – det fina försommarvädret hade lockat ut storpubliken.
I herrtäten gick det riktigt fort, trots att värmen var lite tryckande för löparna. De första fem femkilometersavsnitten var oerhört snabba: 14:54-15:01-15:22-15:03-15:07 löd tiderna upp till 25 kilometer. Men när ledartrion, med Kenyas Felix Kirwa i täten, kom över till Södermalm nere på Stadsgårdsleden sprang de fel – och stor förvirring uppstod.
David Fridell, vd på Marathongruppen som arrangerar loppet – har ni fått fram exakt vad som hände och vad det var som gick fel? – Ja, nu har vi en bra uppfattning om vad som hände. Det första felet sker långt innan man på tv-bilderna kan se flaggvakter som viftar osäkert. Banan går på Stadsgårdsleden och man ska via en gång- och cykeltunnel borta vid Londonviadukten först ta sig under leden, för att sedan springa tillbaka mot och sedan uppför Folkungagatan. Där kan inte tätbilarna köra, utan de ska ta sig ut på vägen och invänta tätlöparna när de rundat via tunneln och kommer tillbaka till Folkungagatan. Tanken är att tätmotorcyklisterna som ligger framför ledarbilen ska backa ner och lägga sig mellan löparna och tätbilarna för att guida löparna rätt genom tunneln. Men tätmotorcyklisterna kommer inte in mellan tätbilen och löparna, kanske för att bilen ligger för tight eller genom en kommunikationssmiss.
– Allt går snabbt, men flaggvakterna hinner ändå vara tydliga i sin visning. Så när löparna ser tätbilen svänga upp på Folkungagatan och följer efter den står det en vakt där som ropar att de inte ska upp där, utan först måste ner och runda vid Londonviadukten. Det här gör att löparna kommer ner på Stadsgårdsledens vägbana i stället för cykelbanan, och springer bort mot Danvikstullsbron. När löparna väl vänder tillbaka visas de inte direkt upp på Folkungagatan utan visas vidare till den cykel- och gångväg som de skulle tagit från början. Så förutom osäkerheten och tappad fart tappar de så klart tid också. – Det är såklart enormt olyckligt det som sker, löparna var verkligen på väg mot superbra tider och banrekord. De tappar så klart både kraft och koncentration, men det var förstås bra att det trots allt blev just de felspringande löparna som ändå kom först i resultatlistan. Vi tog ett snabbt beslut om att vi skulle dela ut banrekordbonusen på 5.000 dollar ändå, så det känns som att det blev så rättvist det kunde bli utifrån den olyckliga händelsen.
Hur ska ni förhindra att detta sker igen? – Vi vet att det är en kritisk punkt på banan, och vi behöver uppdatera instruktionerna hur man ska agera när täten kommer till den här typen av områden. Att täcka upp ännu mer med senior kompetens, det är en lärdom vi tar med oss, säger David Fridell.
Felix Kirwa (KEN) vann trots att han sprang fel på starka 02:11:08
Om vi tittar på 25-30 km mellantiden syns tydligt att tätlöparna tappat mycket i fart. Från att stadigt legat ner mot 15 minuter på varje 5 km ”split”, går den 5 km sträckan på 17:42. Så även om detta är den tuffaste delen på banan kan man uppskatta tidstappet med längre löpning och inbromsningar till runt 2 minuter. Även om banrekordet från 2019 på 2.10.10 kvarstår fick herrloppet den värdiga vinnaren i Kenyas Felix Kirwa som med 2:11:08, trots felspringning, visar att det går att springa på riktigt snabba tider i Stockholm. Någon vi förhoppningsvis kan se fram mot 2023.
Magnus Rabe vann Jernbruket Backyard Ultra och belönades med en silverbiljett till ännu ett internationellt mästerskap, satellit-VM i backyard ultra. Bill Öster och Emir Halalkic kompletterar den starka truppen till EM i 24-timmarslöpning. Och flera ultralöpare gjorde starka insatser i Stockholm Marathon.
Sju herrar och två damer uttagna till EM i 24-timmars
Under tisdagen offentliggjordes den slutgiltiga uttagningen till EM i 24-timmarslöpning i Verona 17-18 september. Två nya namn kompletterade de redan uttagna, Bill Öster och Emir Halalkic.
27-årige blekingen Bill Öster, som tävlar för Karlshamns SK, gjorde sin första egentliga ultratävling när han vann det första svenska mästerskapet i 24-timmarslöpning i ett hett Skövde i juli förra året, på 222,482 km. Han hade dock tidigare slagit FKT, Fastest Known Time, på både Blekingeleden och Skåneleden SL1 (båda sedermera slagna).
Bill Öster från Viadal. FOTO: Henrik Roos
I september tog Bill en plats i Team Sweden i satellit-VM i backyard ultra som går i oktober. På SM i 24-timmars i april detta året låg han tvåa halvvägs, men kraschade och klev av efter 19 mil. Han tog dock den sista chansen att ta en EM-plats genom att under Kristi Himmelsfärdshelgen springa 247 km på ett blåsigt Viadal utanför Förslöv i Skåne.
Emir Halalkic, tävlandes för IF Kville i Göteborg, var trea i riksmästerskapet 2020, då han för första gången nådde över 230 km. Efter att ha återkommit efter en skada tog han brons även på SM. Men både Viadal 6-dagars och 24-timmars i landslagsdräkt på PRT i december blev besvikelser för Emir. I mars begav han sig till Sittard i Nederländerna och med det nya personbästat 243,7 km trodde nog många att EM-platsern var klar. Men efter de högklassiga resultaten på SM behövde han visa ännu mer för landslagsledningen och anmälde sig till en tävling i Danmark samma helg som Viadal.
Emir öppnade stenhårt och hade efter 6 timmar fortfarande ett snittempo på 5 minuter per kilometer, vilket hade innebut ett slutresultat på närmare 290 km. Under natten möttes han dock av väggen, men han tog sig tillbaka för att avsluta sista timmen i 6-minuterstempo och tog sig precis över 230 km ännu en gång. Det var tillräckligt för att övertyga landslagsledningen i form av Annika Nilrud (lagledare för 24-timmarslandslaget) och Lotta Thörn (övergripande landslagslansvarig).
Sverige skickar därmed sju herrar till EM. Sex av dem måste namnges för att ingå i det lag där de tre bästa resultaten räknas in i lagtävlingen. Den sjunde tävlar därmed enbart individuellt.
Nämnas bör att ett normalt självskrivet namn som Elov Olsson (263,7 km 2020) väljer att enbart springa VM på 100 km. Och Branislav Pavic, som överskred den indikativa landslagsränsen på 235 km som fyra på SM, får inte heller plats i det högklassiga svenska herrlaget.
Inga ytterligare damer togs ut och Sverige har därmed inte något lag i lagtävlingen. SM-guldmedaljören 2021 och SM-tvåan 2022, Elin Hartelius, och SM-bronsmedaljören 2022, Louise Kjellson, är de båda som springer i Sveriges färger i september.
Uttagna blev därmed inte Therese Fredriksson eller Jessica Svärd. Therese sprang 222,558 km inomhus i finländska Espoo i februari 2020 och vann PRT senast i december (före Hartelius och Kjellson), bara 2,67 km från den indikativa gräns som landslagsledningen hade satt upp (ett resultat som hade placerat henne som 25:e europé i VM 2019). Såväl inför SM och Viadal Ultra blev hon sjuk och kunde därför inte visa något färskare resultat.
Jessica Svärd var uttagen till VM i 24-timmars förra året, en tävling som blev inställd. Hon blev riksmästare i Skövde sommaren 2020 på 223,8 km, hennes hittills enda 24-timmarstävling (utöver en avbruten i Danmark förra hösten). Jessica, som var SM-tvåa på 100 km förra året, hoppas istället på en plats till VM-laget på 100 km.
Inte heller Maria Jansson finns med i laget. Förutom EM 2018 har hon deltagit i samtliga internationella mästerskap i 24-timmars mellan 2012 och 2019, med EM-guld och svenskt rekord både 2015 och 2016.
SM-vinnaren Anna Carlsson har tackat nej, då hon siktar på UTMB i slutet av augusti.
Jernbruket Backyard Ultra
Den 15 oktober går starten för det andra satellit-VM i backyard ultra. I minst ett 40-tal länder kommer parallella tävlingar att pågå, med 15 medlemmar i varje lag. Varje tävling avslutas som i en vanlig backyard ultra när bara en person återstår. Då räknas alla deltagares samtliga antal varv för att få nationsresultatet.
Det finns två sätt att få en av de 15 platserna i det som kallas för Team Sweden. Fem silverbiljetter, direktplatser, delas ut till vinnarna i de fem tävlingar som har getts denna status. Bill Öster, Jonas Johansson och Mai Bui hade på detta sätt redan före helgen tagit en plats i laget den vägen. Vinnaren i Jernbruket Backyard Ultra tog den fjärde och den sista silverbiljetten delas ut till vinnaren i Bunketorp Backyard Ultra, som går precis innan deadline för kvalificering, 13 augusti.
De övriga tio platserna i Team Sweden erbjuds till dem som har sprungit flest antal varv i en backyard ultratävling mellan 16 augusti 2020 och 15 augusti 2022. I skrivande stund krävs minst 37 varv för att få en VM-plats den vägen, om alla som erbjuds plats tackar ja.
I fredags kväll kl. 18 gick starten för den tredje upplagan av Jernbruket Backyard Ultra i Floda, den fjärde av fem silvertickettävlingar. 93 löpare stod på startlinjen och 83 av dessa höll på minst till klockan ett på natten och klarade därmed ultradistans. Detta trots starttiden och en relativt tuff bana, med omkring 100 höjdmeter och flera trappor på dagbanan och 80 höjdmeter på nattbanan.
Madeleine Lundell blev med 20 varv den av kvinnorna som nådde längst. 13 män nådde dock ännu längre, 11 av dessa klarade 24 varv eller längre. När det var dags för det 27:e varvet klockan 21 på lördagskvällen stod fyra tappra löpare kvar. Och när fjolårstvåan Rasmus Stenemo och fjolårsfyran David Strodel gav upp efter 30 varv var det de båda giganterna och förhandsfavoriterna Branislav Pavic och Magnus Rabe som kunde se fram emot en natt tillsammans.
Magnus Rabe. FOTO: Jernbruket
På det 37:e varvet började en högerfot bråka för Branislav Pavic, som valde att tacka för sig efter att ha genomfört 40 varv. Magnus Rabe kunde alltså defilera hem en silverbiljett genom att vara ensam om att genomföra det 41:a varvet. Rabe är uttagen till EM i 24-timmars 17-18 september och har nu alltså också en direktplats till satellit-VM i backyard ultra bara fyra veckor senare.
För Pavic’ del ska det mycket till för att sex löpare, som inte redan har gjort det eller vunnit VM-plats genom silverbiljett, ska springa fler än 40 varv före 15 augusti. En plats i Team Sweden är därmed högst sannolik även för honom. Trots att han som fyra på SM överskred den indikativa landslagsgränsen för EM i 24-timmars blev Pavic inte uttagen till det högklassiga svenska herrlaget till det mästerskapet.
Det finns maratonlöpare som gör gästspel i någon ultratävling och så finns det ultralöpare som någon gång ibland gör kortare lopp som marathon. I den senare kategorin kan nämnas flera som gjorde framstående resultat i det varma Stockholm Marathon.
Elov Olsson, bland annat trefaldig SM-vinnare på 100 km, slog sitt andra personliga rekord för året genom att bli 20:e (12:a i SM) på 2:31:01. En minut bakom kom Niklas Sjöblom in på 2:32:08. Niklas är med sina 50 backyardvarv självskriven i Team Sweden i satellit-VM i backyard ultra och var 2018 global trea i Wings for Life (70,1 km).
Andra ultralöpare bland topp 50 att nämna: Fredrik Eriksson (vinnare Ultravasan45 2019, 7:a i Ultravasan90 2021 och DNF på SM i ultratrail), 2:33:47, Mattias Wellermark (SM-trea på 100 km, bäste svensk på PRT 100 km), 2:36:55 och Björn Morén (tvåa i Borås 6-timmars, 9:a i Fjällmaraton 100K, 1:a Tjörnarparen 50 miles 2018 bland mycket annat), 2:40:34.
På damsidan måste SM-fyran Åsa Wiklund nämnas, även om hon ännu inte gjort tävlingar över 50 km. Hon vann Fjällmaraton Bydalsfjällen och var tvåa i Åre Fjällmaraton och sprang nu på 2:47:34. Ebba Sigfridson (femma i Ultravasan90 2019) blev SM-10:a på 2:52:48.
Och Sofia Smedman (SM-vinnare på 100 km 2021, tvåfaldig vinnare Kullamannen 100 miles bland mycket annat) visade att hon är på gång efter skadebekymmer och tuff återhämtning efter PRT genom att slå personligt rekord med 2:59:15. Sofia hoppas att få se sitt namn i VM-laget på 100 km när den slutgiltiga uttagningen offentliggörs 27 juni.
Ytterligare fem mindre ultratävlingar anordnades i Sverige den gångna helgen. Fredrik Larsson fullföljde för andra gången 10 varv (106 km och 6 000 höjdmeter) i den av IF Kville arrangerade The Alpaca Race i Göteborg. Med tiden 17:59 slog han också sitt tidigare banrekord med nästan 5,5 timmar. Halva distansen vanns av Philip King på 8:21 och Mervi Heiskanen, som med tiden 9:03 var 50 minuter snabbare än förra året.
I skogarna vid Garphyttan utanför Örebro hade Rickard Ahlberg skapat en tävling som han själv kallade för den svenska motsvarigheten till the Barkley Marathons, Skogs-Ultra Storstenshöjden. Ingen av de tre anmälda till 100 milesdistansen kom till start. Martin Westlund och Johan Elvermåhr delade segern på 50 miles på 24 timmar och 30 minuter.
Backar var det även i den sjätte upplagan av Lunds OK:s 6-timmarstävling S:t Hans Extreme Ultra, om än mer lättsprunget underlag. Tävlingen går på Sankt Hans backar i Lund, som var en av Lunds kommuns största avfallsplatser fram till slutet av 1960-talet. I det numera populära aktivitetsområdet kom Marie Lennerhagen och Hannes Dahlberg längst. För Marie blev det andra raka segern, återigen på 52 560 meter (endast hela varv mäts). För Hannes var det första ultratävlingen utöver Gerilla Backyard och segerdistansen blev 56 940 meter.
Den plattaste tävlingen för helgen var Möckeln Runt Ultramarathon, arrangerad av Elmhults SC. Fyra nationer var representerade bland de sju löparna, där danske Benjamin Holst Kjeldsen var snabbast. 4:35 tog det för Kjeldsen på den 52 km långa banan.
Runner’s Worlds chefredaktör Anders Szalkai har räknar ner mot 2022 års adidas Stockholm Marathon – och nu är det dags att summera hur det gick. [Presenteras i samarbete med adidas]
Ja, självklart hade jag hoppats på en riktigt positiv racerapport efter årets adidas Stockholm Marathon. Men ibland går det inte så bra som man vill. Jag ska dock inte vara alltför negativ, för jag kom i alla fall i mål och med det min 75:e fullföljda mara – och dessutom fick jag uppleva en fantastisk maratonstämning ute på stan utan skador och skavank efteråt.
Det var med förväntan jag ställde mig på startlinjen på Lidingövägen utan för Stockholms Stadion tillsammans med upp mot 14.000 löpare. Fint väder, och kroppen kändes bättre än på länge, även om det fanns visst tvivel på min verkliga kapacitet gällande fart.
FOTO: Micke Sjöblom
Starten gick och jag försökte verkligen inte ”dras med” i för högt tempo, men även om det kändes bra kanske det gick lite fort? Det är lättlöpt i början och endast lilla knixen upp vid Odenplan utmanar i ineldningen. Första 5 km passeringen på 18:54 och något snabbare än de 3:50 minuter per kilometer som jag satt upp som ”inte snabbare än”. Men jag tänker där och då att det ändå är inom en marginal som jag bör klara. Milen passeras på 38:06, så något långsammare andra 5 km och känslan är förhållandevis bra.
Dom nya skorna, Adizero adios Pro 3, från loppets huvudsponsor adidas levererar. Jag fick dom torsdagen innan loppet så dom kom verkligen rakt från skokartongen till maran. Kanske är det den härligt studsiga känslan som uppmuntrar farten, för den är fortsatt utifrån mina förhållande bra även om 10 km sträckan mellan 10-20 km går på 39:19. Halvmaran passeras på 1:21:57 enligt den officiella tiden och det är väl här någonstans jag börjar känna att det kommer bli en tuff avslutning, så jag drar medvetet ner på farten något ytterligare och hänger inte på de löpare som nu börjar passera mig.
Runt 23 km på Strandvägen. FOTO: Peder Lindqvist
Många uppmuntrar att jag ska hänga på, men jag känner att jag från nu får köra ett lite mer ”safe” fartupplägg. Publik och funktionärs ropen ger mycket energi, och även om jag börjar bli lite negativ till sinnes, håller jag ihop det helt ok upp till 30 km. Även förbi klassiska Västerbron, och upp mot 35 km passeringen är det ingen katastrof. – Men här, tar det som för många andra ”nästan slut”. Jag försöker intala mig själv att det är nu maran börjar och det är nu jag ska ta mig runt min trötthet, men jag lyckas inte runda runt det, utan steget blir lägre och lägre och farten långsammare och långsammare.
Äldsta dottern ”lider” med pappa.FOTO: Micke Sjöblom
Det är jag såklart inte ensam om, och vid 39 km passeringen står äldsta dottern som ”coach” och hon springer med en liten bit för att peppa. Bara 3 km kvar, men i det läge jag är, är 3 km inte bara.
I överläggningen med mig själv har jag helt gjort om målbilden och räknar nu att jag i alla fall tar mig under 3 timmar om jag inte stannar och går. Men mer är det inte, och jag skippar att ta upp kampen med löpare som passerar.
Oavsett farttappet är det en skön känsla att nå fantastiska Stockholms Stadion, och jag försöker få till en löparglad känsla sista 200 inne på arenan, men ska jag vara ärlig är känslan denna gång mest en lättnad framför att känna mig nöjd. Den officiella tiden blir 2:56:26 (Brutto) vilket gör att min 75:e fullföljda mara blir min näst långsammaste någonsin. Jag skulle ljuga om jag sa att jag är nöjd med det, för jag har aldrig riktigt varit en ”samlare” av maratonlopp, utan jag har snarare drivits av tids och fartmål utifrån det läge i livet jag befinner mig. Och denna gång tycker jag att jag underpresterat. Självklart vet jag att det inte är någon världslig katastrof, jag har ju haft förmånen att utmana mig själv och jag mår bra och jag har inga större skavanker att skylla på. Supporten under loppet, där jag hade förmånen ta del av min klubbs vätskelagning, har varit suverän. Publiken var grym, medlöpare peppade, och det var helt enkelt bara jag som inte levererade.
Efter ett misslycka, eller kanske med mer valda ord ett mindre bra lopp, försöker man ju hitta orsaker. Visst, det var varmt, eller snarare varmare än vad man just nu är van vid, men jag kan inte skylla på det. Jag har inget att skylla på, utan jag kan bara konstatera att jag på maradagen denna gång inte var bättre. – Men, det ger ju också en känsla av att vilja göra om det, och försöka optimera mig bättre. Så det blir nog en 76:e mara någon gång också. Om inte förr så i adidas Stockholm Marathon 2023, för just Stockholm är i med och motgång loppet i mitt hjärta!
Tack till alla som hejade och tack också till adidas som via Runner’s World supportat och levererat ända fram till mållinjen på Stadion.
Mellantiderna för Szalkai i adidas Stockholm Marathon 2022
I Runner’s Worlds chefredaktör Anders Szalkais nedräkning mot adidas Stockholm Marathon den 4 juni är nu strategin för att springa den vackra – men utmanande – banan i fokus. [Presenteras i samarbete med adidas]
2018, när Stockholm Marathon hade 40-årsjubileum presenterades en helt ny bansträckning, och det är till stora delar den banan som även gäller för 2022 års upplaga av adidas Stockholm Marathon.
Jag har själv haft förmånen att springa den nya banan flera gånger. Jag gillar verkligen den vackra bansträckningen, där flera banavsnitt vävs in några gånger vilket gör att publiken får chans att peppa oss löpare flera gånger.
Generellt tycker jag att första halvan av banan är ”lättast”. Den stora prövningen kommer när man precis passerat 29 kilometer och börjar klättringen upp till Södermalm.
Men vi tar det från början, kilometer för kilometer!
0–5 kilometer Inledningen på 2022 års upplaga av adidas Stockholm Marathon-banan är lättlöpt. Det ska du dra nytta av – men utan att lockas att springa för fort. Det är mycket lätt hänt att göra då man är full av adrenalin efter starten på Lidingövägen strax utanför Stadion. Atmosfären och peppen från publiken och medlöparna lockar de längst fram till kanske lite för snabb löpning.
De längre ner i fältet får i stället en ”slowstart” tills fältet sprider ut sig efterhand som löpningen tar oss mot Odenplan, där den första lite tydliga uppförbacken kommer. Inled därför med små tassande steg upp till Odenplan.
Det är snabblöpt på St Eriksbron och efter ”svängen” vid Fridhemsplan tar Inedalsgatan oss ner till Kungsholmsstrand. Här gäller det att springa den relativt branta nedförsbacken med mjuka, korta steg. Slå inte sönder benmusklerna här genom att springa på för fort.
Efter 5 kilometer, där du skymtar Karlbergs slott på andra sidan Karlbergskanalen, kommer dagens andra lilla motlut. Det är lätt avklarat. Ta kortare steg, jobba med en lite mer aktiv armföring och rikta blicken upp mot krönet. Har du inte redan tagit vätska är det hög tid att börja med det nu. Att dricka regelbundet och lite mindre åt gången, är bättre än att dricka mer och mycket senare i loppet.
6–10 kilometer Vi lämnar Hornsbergstrand vilket innebär att det blir några knixar och även lite motlut, så här gäller det att ta svängarna så smidigt som möjligt med något kortat steg uppför. Mentalt gäller det att tänka att du direkt efter 6-kilometerspasseringen når flacka Lindhagensgatan och Rålambshovsparken där det blir riktigt lättlöpt igen. Förhoppningsvis känns det bra att tänka att du nu faktiskt har avverkat en sjättedel av loppet. Banan är sedan fortsatt fin – och flack – vidare in mot centrala delarna av stan.
Efter Stadshuset vid cirka 9 kilometer kommer en liten utförslöpa igen. Det är förhoppningsvis inget du känner. Här ser du bara fram emot publiken som om en stund kommer att ge dig ny energi. Vi springer över en sväng till Gamla Stan och passerar 10 kilometer på Rådhusgränd.
11–15 kilometer Efter svängen över till Gamla stan tar vi Vasabron och Norrbro tillbaka och passerar kanten av Kungsträdgården. Här är det fortsatt lättlöpt, även om det kommer några motlut fram mot Strandvägen. Här kommer de uthålliga löparna, som kommer vara ute längst tid av alla, eventuellt möta de allra snabbaste löparna som redan är på väg in mot stan. Så här kan både elit som uthållig inspirera varandra.
Och det kan behövas för strax efter 12 kilometer ska ta vi ta oss an banans kanske första lite större prövning. När du viker av från Strandvägen upp på Narvavägen mot Karlaplan möts du av ett smygande motlut på runt 600 meter med 3 procent lutning. Låt inte pulsen gå i topp nu, för efter den lätt-löpta och snabba inledningen har du råd att ta det lugnt här.
En sväng runt Karlaplansrondellen tar dig tillbaka mot Stadion via Karlavägen. Stadion som du i år ser när du springer svagt uppför på Sturegatan till Valhallavägen. Här kan du tänka att du nu faktiskt fixat 1/3 av hela loppet. Du passerar 15 kilometer efter Karlaplan och Valhallavägen hjälper dig flyta på i bra rytm.
16–21 kilometer Valhallavägen sluttar svagt utför och även om Oxenstiernsgatan har ett motlut är det ändå fortsatt lättlöpt när du ger dig ut på Djurgården. Sträckningen som väntar är böljande, men förhoppningsvis är du fortfarande så pigg att du faktiskt kan njuta av grönskan runt omkring dig.
Fortsätt att korta ner steget i uppförsluten. På den lite tuffare och längre stigningen mellan 18–19 kilometer på Manillavägen efter bron tar du det riktigt lugnt. Se fram emot att snart bocka av halvvägspasseringen som kommer när du passerat Skansen på ena sidan och Gröna Lund på andra sidan.
21,1–25 kilometer Nu har du gjort mer än hälften. Nu är det dags att ta fram de postiva tankarna och fortsätta att dela in loppet mentalt – snart möts vi av riklig publik igen. Låt Strandvägspubliken hjälpa dig ännu en gång. Kanske är det du som möter medlöpare som är på väg ut mot Djurgården den här gången – så peppa varandra!
När du springer över till Gamla Stan kan Slottet vara ett fint riktmärke, för här har du avverkat 24 kilometer och det är faktiskt bara 18 kilometer kvar – bara ett ”kort” långpass. Använd den flacka sträckan fram mot Slussen för att ladda kraft, för vid 25-kilometersmarkeringen kommer en tuff utmaning när du ska ta dig upp mot Hornsgatan på Söder från Slussen. För många kan det vara läge att lägga in något gångavsnitt här. Mentalt är det positivt att känna att man redan nu passerar 25 kilometer.
26–29 kilometer Efter Hornsgatan får du snart njuta av Torkelknutssonsgatans fina utförslöpning ned till vattnet igen. Flack löpning väntar längs Stadsgårdsleden, även om en del nog kan uppleva sträckan som lite tråkig – speciellt svängen bort mot Londonviadukten där tunneln tar oss över till andra sidan.
Nu kommer ett parti som du mentalt ska vara redo för: den i flera etapper tuffa stigningen på Söder. Men tänk att du fixar det här, för det kommer att bli lättare. Spring med ett något kortat steg uppför inledningen på Folkungagatan, och tänk nu positivt. Du ska besegra både din trötthet och banan!
30–34 kilometer 30-kilometerspasseringen når du när du nästan klarat av hela Folkungagatan. Sen blir det lite svagt utför in i Söderledstunneln, där du får en stund för dig själv eller bara med dina medlöpare. Men snart möter Hornsgatans suveräna publik upp igen.
Men visst finns det några utmaningar kvar här på Söder, kanske framförallt välkända och ökända Västerbron. Det positiva är att du jämfört med upplagorna innan 2018 nu kommer in på bron på en högre nivå, vilket gör att själva stigningen blir kortare. Men Västerbron hör till maran – och självklart klarar du av den.
34-kilometerspasseringen kommer när du klarat av uppförsdelen av bron. Men det är kanske inte uppförslöpningen som är tuffast för dig just nu, utan i stället är det utförslöpningen nedför Västerbron som frestar på mest. Sjunk ner lite i steget och försök ”rulla på” mjukt utför. Njut av att det gör lite ont, för det hör maran till – snart har du gjort 35 kilometer.
35–42,2 kilometer Efter Västerbron är du inne på bekant mark igen när du passerar Rålambshovsparken för andra gången i dag. Nu får du plocka fram kämpatakterna. Tänk på att det inte är så långt kvar, och att den största delen av det som återstår är relativt flack. Hade du en bra känsla här under det första varvet så försök att frammana den känslan igen. Citypubliken hjälper dig framåt.
När du efter vackra Strandvägen åter når Narvavägens smygande motlut är det bara att höja blicken svagt, få upp steget igen – och kämpa! Du passerar 40-kilometersmarkeringen uppför. När du kommer in i rondellen vid Karlaplan är det mindre än 2 kilometer kvar, och det är ”bara” Karlavägen fram till Sturegatan som gäller. Just Sturegatan utgör den sista lilla prövningen innan du ser Stockholm Stadion med målet.
Redan utanför arenan kan du ladda för känslan det innebär att komma in på denna anrika Stadion, och den fantastiska målgången framför Kungliga läktaren.
Här är det STORT grattis – och bra kämpat! När du läser det här tar du med dig att det är värt kämpa för!
//Lycka till önskar RW/Szalkai
Dela artikeln:
Antal kommentarer: 1
Jan-Åke Nordell
Mycket bra! Många bra tipps längs banan. Fjärilarna i magen lugnade ner sig :).
