MEST LÄSTA
Vilket material är bäst vid vinterlöpning?
Blogg

Vilket material är bäst vid vinterlöpning?


Det är japanerna vi ska tacka för att vi kan reglera kroppstemperaturen på ett smidigt sätt även under vinterhalvåret. Det var nämligen japanska kemister som runt 1960 var först ut med att skapa syntetiska mikrofibrer. Denna teknologi fick snabbt många intressanta applikationer, och för textilindustrin innebar mikrofibrerna närmast en revolution ett tjugotal år senare.

Under 1990-talet slog mikrofiberteknologin igenom på bred front när det gäller sportkonfektion. Supertunna textilfibrer av polyester, polyamid eller polypropylen absorberar nämligen mycket lite av den fukt som kroppen producerar i samband med intensiv fysisk aktivitet. I stället transporteras svetten till plaggets utsida, där fukten kan spridas över en stor yta och lättare avdunsta.

Definitionen av en mikrofiber är att 1 gram får ha en maximal tjocklek på 0,7 denier. I klartext innebär detta att 1 gram fiber har en längd på 10 000 meter. Med garn tvinnat av så tunna fibrer kan man genom olika stick- eller vävningstekniker skapa väldigt lätta, funktionella plagg anpassade till olika aktiviteter och väderförhållanden.

Flera tunna lager är bättre

Vi har länge känt till att flera tunna skikt är mer funktionellt än få och tjocka när det gäller att hålla sig torr och varm. Även om mikrofiberteknologin hade stor betydelse för skalplaggens vind- och vattenavstötande förmågor så var det främst skiktet närmast kroppen – lager ett – som kom att hamna i fokus.

Superunderställ blev ett samlingsnamn för plagg avsedda att bära närmast kroppen. Deras funktion var att hålla dig så torr som möjligt, samtidigt som de skulle låta dig reglera kroppstemperaturen effektivt.

Inledningsvis användes mest polypropylen, den mikrofiber som absorberar minst fukt av de olika varianterna. Eftersom denna fiber emellertid är svår att färga in i attraktiva nyanser – man får i princip hålla sig till grått, benvitt och marinblått – använder de flesta tillverkare idag huvudsakligen polyester, även om undantag finns.

Ullen är ett vettigt alternativ

Att en bomullströja närmast kroppen inte är optimalt vid intensiv vinterträning känner de flesta säkert till. Materialet blir fuktigt och då ökar risken för både nedkylning och skav. I dag finns dessutom ett enormt utbud av funktionsplagg.

Utöver de etablerade varumärkena inom sport- och friluftssektorn har flera stora konfektionskedjor gett sig in i kampen. Dessutom har de stora sportkedjorna i dag så kallade ”housebrands”, det vill säga interna varumärken skapade enbart för försäljning i de egna butikerna.

Vid sidan av mikrofiber har ullen gjort en stark comeback och är idag ett klart intressant alternativ till de syntetiska funktionsplaggen. Långt innan mikrofiberteknologin gjorde sitt intåg betraktades just ull som ett funktionellt material, mycket tack vare dess förmåga att värma och isolera även i vått tillstånd.

En stor nackdel med ull närmast kroppen har tidigare varit att den vassa strukturen i ullfibern kan irritera huden och ge upphov till klåda. Genom att använda den mjukare merinoullen har den olägenheten i stort sett eliminerats.

Blandning – det bästa av två världar?

Priset på plagg av merinoull är däremot generellt klart högre än syntetplaggens. På senare år har många tillverkare också lanserat plagg där man blandat syntetiska mikrofibrer med merinoull; man säger sig på så sätt få ”det bästa av två världar”.

Värt att tänka på som konsument är att det i vissa ullproducerande länder förekommer oetiska, plågsamma ingrepp då huden på merinolammens bakdel skärs bort. Detta ingrepp, som kallas för mulesing, görs utan bedövning i syfte att förhindra flugangrepp.

Vilket material är bäst?
Fördelar och nackdelar med syntetfiber kontra merinoull:

Mikrofiber:
+ Lätt, slitstarkt, kroppsnära och följsam passform med hög fukttransportförmåga.
– Dålig isolationsförmåga, vilket gör att man snabbt kan börja frysa om man pausar sin aktivitet eller om det är mycket kallt. Bör tvättas efter varje träningstillfälle för att inte bli ofräscht.

Merinoull:
+ Bra fukttransportförmåga, ger isolation och värme även i vått tillstånd. Tar inte till sig dålig lukt.
– Mindre elastiskt och följsamt mot kroppen än mikrofiber. Kortare hållbarhet och sämre slitstyrka. Relativt dyrt, och risk för plågsam djurhantering.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

8 tips för bättre och roligare löpbandsträning
Blogg

8 tips för bättre och roligare löpbandsträning


Att träna på löpband behöver inte vara enformigt – och det finns faktiskt många fördelar med löpbandsträning. Här är åtta tips på hur du får ut det mesta av ett pass på löpbandet.

  • Vid trist väder kommer löpbandet mest till sin rätt. Njut av att springa i shorts och t-shirt när det ösregnar och är kallt ute. Med mindre kläder blir det också lättare att upprätthålla en fin löpteknik, men behåll t-shirten på i gymmet. Bara överkroppar som stänker svett uppskattas inte av alla.
  • Passa på att titta på TV eller se en film om du löper ett långpass på bandet. Musik får också tiden att gå fortare.
  • För kortare och mer intensiv träning, kör intervaller eller fartlek på bandet med gång- eller joggvila mellan ruscherna. Om bandet går justera i lutning, kör backintervaller.
  • En fördel med löpning på rullband är att du slipper hålla i vattenflaskan, men glöm inte att alltid ha en vattenflaska lättillgänglig. Du svettas ofta floder när du springer inomhus.
  • På löpbandet kan du alltid kliva av om du blir för trött. Det är inte lika lätt om du är långt hemifrån på en löprunda.
  • Blanda inomhus- och utomhusträning för att få variation. Avsluta till exempel helgens långpass med några intervaller eller en tempoökning på löpbandet.
  • Tempot på löpbandet motsvarar inte samma fart vid utomhuslöpning. Eftersom du slipper luftmotståndet och får en viss hjälp av bandets rullning bör du springa med någon procents uppförslutning för att få samma motstånd som vid utomhuslöpning.
  • Försök att kalibrera löpbandet genom att springa en exakt distans – till exempel fem kilometer – både på bandet och utomhus. Jämför sedan din tid och puls och försök komma fram till den lutning som motsvarar ditt löptempo i det fria.

Dessa krav ska du ställa på ett löpband:

  • Se till att rullbandets yta är minst 130 centimeter lång och 40 centimeter bred. De flesta löpband på gym är 180 x 80 centimeter.
  • Det bör finnas räcken på sidorna att kunna greppa om du mister balansen eller vill hoppa av bandet.
  • Se till att menyerna på displayen är lättförståeliga och att inställningarna går att ändra. Knapparna ska vara lättåtkomliga och pulsen ska kunna avläsas på löpbandets display.
  • Motorn ska ha en effekt på minst 1 300 Watt. Det fyller hastighetskraven för i stort sett alla löpare.
  • Hastigheten bör kunna höjas till åtminstone 16 km/h för att rutinerade löpare ska kunna springa intervaller. Lutningen ska vara justerbar.
  • Förprogrammerade träningsprogram är en stor fördel för varierad träning.

Antal kommentarer: 1


Lennart Skorsdal

Många har löpband hemma, så även jag. Tycker att det känns fortare än vad displayen visar. Hur kan man kontrollera farten på bandet?



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Så här gör du comeback – och hittar träningsglädjen igen
Blogg

Så här gör du comeback – och hittar träningsglädjen igen


De flesta kommer då och då av sig i löpträningen på grund av skada, bristande motivation eller en fullspäckad vardag – och vägen tillbaka kan kännas lång. Så här gör du comeback.

Konsten att hitta rätt balans mellan träningsbelastning och vila är universalnyckeln till framgångsrik träning. Det handlar inte om att knäcka någon hemlig kod, utan om att lära känna sin egen kropp och vara lyhörd för dess signaler. Detta är förstås lätt att konstatera, men i praktiken är det en ständig utmaning. Och om man med en dåres envishet upprepar samma misstag gång på gång kan man inte heller vänta sig någon förbättring.

Ordet problemanalys kanske låter högtravande när det gäller att finna de bakomliggande orsakerna till ett ofrivilligt träningsuppehåll. Men faktum är att det är absolut nödvändigt att förstå vad som till exempel orsakat en skada innan man påbörjar vägen tillbaka. Finner man inte orsakssammanhangen gör man troligen om samma misstag igen.

Så oavsett om orsaken till ett träningsuppehåll är en skada, motivationsproblem eller en alltför hektisk tillvaro är det viktigt att vägen tillbaka stakas ut med eftertänksamhet, tålamod och en rimlig målsättning. Här är några nycklar till en lyckad comeback.

TRÄNINGSDAGBOKEN AVSLÖJAR SKADEPROBLEMATIK

För att inte hamna i en ond cirkel av träningsskador är det viktigt att föra träningsdagbok. Den i särklass vanligaste orsaken till att man blir skadad finns nämligen att söka i begreppet överbelastning. I klartext betyder det att man trappat upp träningen för snabbt och/eller inte låtit kroppen få tillräckligt med tid för återhämtning mellan träningspassen.

Genom att dessutom föra regelbundna noteringar om träningsmängd, tempo och dagsform samlar man värdefull information som kan avslöja anledningen till en skada – och därmed hur man kan undvika den i framtiden.

Vägen tillbaka efter skada:

1. Fullfölj alltid ett anpassat rehab-program.

Ta helst hjälp av någon idrottsmedicinskt kunnig person som kan rekommendera lämpliga styrke- och koordinationsövningar för att bygga upp muskulatur och rörlighet i det skadedrabbade området.

2. Genomför alternativ uthållighetsträning.

Det kan till exempel vara cykling och simning, tills försiktig löpträning kan återupptas.

3. Fortsätt med rehab-övningarna.

Japp, även när du är fullt återställd. På så sätt minimerar du risken för att skadan ska återuppstå.

INGEN LUST – INGEN TRÄNING

Många träningsuppehåll kan härledas till misstaget ”för mycket, för snabbt”. Löpning är lika mycket en sinnlig som fysisk upplevelse. Den som ständigt pressar kroppen till gränsen av dess förmåga förlorar förr eller senare glädjen med att springa. Och när träningslusten upphör och prestationstankarna tar över så går inspirationen och motivationen förlorad. För att hålla över tid måste träningen ha ett mervärde och inte enbart ses som ett medel för att löpa snabbare. 

Vägen tillbaka när man har förlorat träningslusten:

1. Släpp löpträningen helt under en eller två veckor. 

Cykla, simma, gympa, yoga eller välj någon annan alternativ träningsform under tiden. Koppla bort alla tankar på löpning och ansträng dig på en måttlig, behaglig nivå.

2. Mät träningen i tid – och upplevelse

Mät inte dina pass i tempo och avverkad distans när du börjar springa igen. Löp i ett tempo som känns lätt ansträngande och välj gärna natursköna omgivningar.

3. Välj dina träningskompisar omsorgsfullt

Spring med någon som är långsammare än du. Minska fixeringen vid din egen löpning ett tag och hjälp gärna en nybörjare att komma igång på ett bra sätt.

NÄR VARDAGEN SÄTTER KROKBEN

Löpningen kan vara en viktig ventil i en stressad vardag. Stora problem tenderar att bli mindre efter en löprunda och den fysiska trötthet som träningen medför hjälper oss att slappna av och sova bättre. Men ibland är tillvaron med jobb, resor och privatliv så turbulent att vi inte klarar att upprätthålla våra träningsrutiner. Ett missat träningspass blir snabbt flera och snart har man helt förlorat kontinuiteten i träningen.

Vägen tillbaka i en fullspäckad vardag:

1 Planera din dag noggrant. 

Om du på ett tidigt stadium ser till att planera in träning i ditt veckoschema och sedan prioriterar träningen lika mycket som viktiga möten och andra måsten så blir det lättare att träna regelbundet.

2. Lite träning är bättre än ingen träning.

Planera alltid in ett visst mått av flexibilitet i ditt träningsprogram och lär dig att se möjligheterna i stället för hinder och problem. Pröva gärna att kliva ur sängen en timme tidigare än normalt då och då. Det kan säkerställa träningen även under de mest fullbokade dagarna.

3. Lägg ribban på en realistisk nivå.

Anpassa din målsättning och träningspassens längd respektive innehåll efter din arbetsbelastning, familjesituation och eventuella resor. Under vissa perioder i livet kan du kanske satsa hårdare på tävlingar och resultat, medan du under andra perioder lättar på trycket och löper mer för ditt välbefinnandes skull.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Är tävling verkligen den bästa träningen?
Blogg

Är tävling verkligen den bästa träningen?


De flesta löpare anser nog att träning är förberedelse och att tävlingen är det tillfälle då man levererar. Men genom att delta i mindre tävlingar på vägen mot ditt huvudmål får du högeffektiv träning och värdefulla erfarenheter – som hjälper dig att prestera på topp när det verkligen gäller.

Inställningen till att tävla varierar avsevärt mellan olika löpare. En del vill tävla ofta för att kontinuerligt få ett kvitto på att de ligger rätt i förberedelserna; andra känner sig pressade vid tanken på att behöva prestera regelbundet och vill hellre fokusera på säsongens huvudmål. Men vill man lyckas på bästa möjliga sätt vid årets huvudtävling så ger det stora fördelar att ha tränat på att tävla.

För många känns de stora arrangemang som mindre pressande att anmäla sig till, jämfört med mindre lokala lopp. Man försvinner i den stora mängden i de stora loppen, men i mindre lopp är man mer exponerad och kanske rädd för att bli jämförd med de andra löparna – och för att ens prestation inte riktigt ska hålla måttet.

Du kan tävla – utan att prestera personbästa varje gång

Grundproblemet är egentligen en inställningsfråga. Bara för att man har en nummerlapp på bröstet behöver man inte sikta på personbästa. I stället för att sätta likhetstecken mellan tävling och maxprestation borde vi se tävlingar som ett viktigt inslag i det stora träningspusslet. Att tävla ger nämligen unika möjligheter att testa olika typer av upplägg och rutiner.

Men framför allt är tävlingarna gyllene tillfällen att lära sig känna in farten, den viktigaste förmågan av alla för att kunna prestera på topp när det gäller. Moderna träningsklockor kan vara bra hjälpmedel för att hitta rätt löptempo, men strävan bör alltid vara att lära sig att intuitivt bedöma sin ansträngningsnivå och fart.

Tävling ger erfarenhet

Oerfarna löpare gör ofta kardinalfelet att starta tävlingen i alltför högt tempo och ryckas med i den allmänna rusningen. Följden blir en mjölksyraansamling i musklerna redan efter ett par minuter, vilket tvingar dig att sänka tempot radikalt. Tyvärr blir hela loppet ofta orytmiskt som en följd.

Det enda sättet att finna sitt eget optimala löptempo är att vänja sig vid att tävla. Man prövar sig helt enkelt fram och lär sig så småningom hur kroppen ska kännas, för att man ska kunna fullfölja en viss distans på bästa sätt.

Så tävlar du som träning

Den vanligaste strategin är att under en förberedande tävlingsperiod tävla på kortare distanser än säsongens huvudmål och då sträva efter att förbereda kroppen för ett tävlingstempo, som man sedan kan hålla under hela huvudtävlingen. Svårigheten är att motstå frestelsen att ge järnet i de förberedande tävlingarna.

Självklart kan man prioritera mer än ett lopp under en säsong och gå för fullt också vid andra tillfällen än vid säsongens huvudmål, men då ska man också se till att lägga in tillräckligt med återhämtning, det vill säga minska träningsmängden och lägga in flera vilodagar och lätta träningspass efter dessa maxprestationer. Detta är inte nödvändigt på samma sätt om man använder de kortare loppen mer som trappsteg mot en slutlig formtopp och ett högprioriterat slutmål.

SÅ TÄVLAR DU DIG I FORM

Här är tre förslag på hur löpare på olika nivåer kan använda tävlingar som är kortare än den inplanerade huvudtävlingen, som ett led i förberedelserna för densamma. De angivna tidsmålen innebär att du springer i ett tempo som är något snabbare än det du har planerat att hålla på huvuddistansen.

Tanken är att vetskapen om att du klarar av att hålla detta snabbare tempo under en lång tid ska medföra att du med gott självförtroende kan ge dig i kast med huvudmålet. Som en bonus kommer farten i ditt huvudsakliga lopp kännas förhållandevis bekväm, eftersom du faktiskt vant kroppen med att springa snabbare under en längre tid.

Att träna på att tävla är alltså en bra strategi för den som vill försäkra sig om att vara rätt förberedd när det verkligen gäller, men också för den som vill ta tillfället i akt att utvecklas som löpare.

Huvudtävling: Ett millopp under 60 minuter

Kortare tävling: Cirka en vecka före loppet löper man ett 5-kilometerslopp i ett genomsnittligt tempo av 5.55 min/km.

Huvudtävling: Halvmaraton under 1.50 timmar

Kortare tävling: 7–10 dagar före loppet springer man ett millopp på cirka 52 minuter.

Huvudtävling: Maraton under 3.30 timmar

Kortare tävling: Fjorton dagar för loppet springer man en halvmara på cirka 1.43.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Fem smarta träningssmoothies
Blogg

Fem smarta träningssmoothies


En smoothie är ett utmärkt sätt att ladda för en löptur, eller ett snabbt och läskande alternativ efter en runda. Här hittar du fem goda recept!

Före träning

Med tom mage är det svårt att orka träna och med för full mage blir det lätt oskönt – knepet är att vara lagom påfylld. Före ett långpass kan du behöva mer kolhydrater så komplettera gärna mjölken, yoghurten eller smoothien med en smörgås, müsli eller flingor.

Efter träning

Träning, särskilt den lite längre eller intensivare formen, är nedbrytande och stressande för kroppen och tömmer musklerna på energi. Med vila och mat bygger du upp kroppen igen. Träningen tillsammans med återuppbyggnaden gör att du blir lite starkare, lite uthålligare och är lite bättre förberedd inför nästa träningspass.

Ett mindre återhämtningsmål som består av både protein och kolhydrater är därför bra att äta efter träningen, särskilt om du kommer att köra ytterligare ett pass samma dag. Men du kan förstås också byta ut återhämtningsmålet mot en större måltid direkt efter träningen.

Tränar du inte så hårt eller så mycket? Då kan du välja ett lite mindre återhämtningsmål. Kort sagt: desto hårdare du tränar, ju större återhämtningsmål.

Alla recept ger två stora glas

Hallon- och vaniljsmoothie

200 g frysta hallon
3 dl mjölk
3 dl lättyoghurt vanilj
1 1/2 msk honung

Blåbär- och proteinsmoothie

100 g frysta blåbär
2 dl Proviva blåbärsdryck
1 frp/250 g Kesella
2 dl yoghurt naturell

Jordgubbsmoothie med keso

200 g frysta jordgubbar
3,5 dl mjölk
1,5 dl keso
1 banan

Tranbärssmoothie

200 g frysta hallon
5 dl tranbärsdryck
2 mogna avokados

Mangosmoothie med havregryn

200 g frysta mangobitar
1 banan
4 msk havregryn
4 dl yoghurt naturell
1 msk honung

Tips! Häll smoothien i en termos och ta med den till träningen – då håller den sig kall och god.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*