Löparens 6 bästa grundknep!
Blogg

Löparens 6 bästa grundknep!


Mellan 1978 till 2002 var det full fart på löpningen för LG Skoog. Snabbt gick det också – personbästat på 10 000 meter är 29.57 och halvmaran sprang han på 1.07. Bästa maratontiden på 2.30 är LG däremot inte riktigt nöjd med – han sprang alldeles för få långpass menar han själv.

Under dessa år samlade han förstås på sig en del erfarenheter och knep för att orka springa mil efter mil. Här berättar LG om hur du fixar träningen på bästa sätt:

  • Kontinuitet
    Det bästa knepet är kontinuitet – sluta aldrig att springa. Det finns folk som tränar jättemycket inför ett lopp och sen när semestern kommer så lägger de ner träningen. Då är det bättre att träna lagom men att aldrig ta en paus i träningen.
  • Du blir bra på det du tränar
    Ett annat knep är att du blir bra på det du tränar. Om du springer långt och långsamt blir du en fena på att springa just långt och långsamt. Därför föreslår jag att du lägger in fartpass för att förbättra löpsteget och formen – speciellt om du bara tränar tre gånger i veckan.
  • Spring i terräng
    Ett tredje tips är att försöka springa så ofta i terräng som möjligt. Dels eftersom det är skonsamt för kroppen, och dels då det ger bra effekt på balansmuskulaturen.
  • Det ska vara roligt att springa
    Att behålla glädjen är ett viktigt knep – löpningen ska inte vara något tvång, se till att behålla glädjen i träningen. Lyckas du med det så kommer resultaten på köpet.
  • Supertusingar
    Kör också ”supertusingar”. Det är en form av intervaller som springs i en så kallad stege om 100 + 200 + 300 + 400 meter = 1 000 meter. Mellan intervallerna tar du 30 sekunder ståvila eller joggar lätt. Det är aldrig tråkigt och det funkar för alla. Sedan får du alltid en bra kilometertid när du summerar passet. Dessutom kommer du att känna dig snabbare när du kör detta pass eftersom du löper dessa intervaller i högre fart än du brukar löpträna.
  • Löparprylarna
    Och om motivationen tryter – passa på att uppdatera löpargarderoben eftersom nya löparprylar gör att du vill ut och testa dem. När min fru börjar sega till går jag iväg och handlar något nytt till henne och så är hon på banan igen efter tre till fyra pass. Och då har jag knutit an till punkt ett – sluta aldrig att springa!

Lycka till med träningen!

STÄLL DINA TRÄNINGSFRÅGOR TILL LG SKOOG ELLER NÅGON ANNAN AV VÅRA EXPERTER HÄR!


Blogg

Hej då strandkroppen!


Det är inte alltid man öppnar amerikanska Women’s Health och ser ett budskap som får en att känna ”det här känns väldigt sunt och framåt”. Det har varit en hel del ”Drop two sizes”, men nu ändrar de på det! I ledaren i senaste numret av WH säger chefredaktören Amy Keller Laird hej då till liknande rubriker. Hon gör slut med både hur man går ner två storlekar och med bikinikroppen – eller som hon säger – alla kroppar är bikinikroppar.

Sällan har väl något kännts mer nu och rätt. Tack WH USA!


Bra inomhuspass när det blir för kallt
Blogg

Bra inomhuspass när det blir för kallt


LÖPBAND
Beroende på var i landet du bor kan det förstås vara för kallt att springa utomhus, och då är det perfekt att hoppa på löpbandet. Alla typer av träningsmodeller är lämpliga, men framförallt intervall-, tröskel- och backträning. Distanspass med fartökning i mitten och i slutet av löppasset fungerar också bra. Tänk på att ställa in bandet på en procent uppförslutning, då kompenserar du för bandets framåtrörelse och det uteblivna luftmotståndet så att motståndet ungefär motsvarar det du möter vid löpning utomhus.

Tips på löpbandspass: Backträning 10-15 x 1 minut med 30 sekunder ståvila. Ställ bandet på fyra procent lutning. Starta hastigheten på till exempel 11.1 km/h. Spring en minut, vila 30 sekunder. Inför nästa intervall höjer du farten till 11.2 km/h och springer en minut innan du vilar i 30 sekunder. Om du genomför tio intervaller avlutar du alltså passet på farten 12.0km/h, vilket motsvarar en kilometerfart på fem minuter.

 

INOMHUSBANA
Inomhuslöpning på bana med lätta skor och perfekt fäste är bra om du vill träna löpteknik. Oftast är det 200-metersbanor med doserade kurvor som gäller. Här rekommenderar jag alla former av löpning, men i huvudsak olika former av intervallpass.

Tips på banlöpning: 10 x 200 meter i 90 procent av din maxpuls med 200 meter joggvila mellan varje intervall. Det blir totalt fyra kilometer sammanhängande löpning, exklusive en uppvärmnings- och nedvarvningsjogg.

 

Alternativa träningsformer

  • Längdåkning, framförallt klassisk stil, är en fantastisk träningsform för syreupptagningsförmågan samtidigt som den är väldigt skonsam för kroppen. Men det kräver förstås hyfsad teknik och bra fästvalla.
  • Cykling, spinning, crosstrainer-träning, rodd, simning och vattenlöpning är bra för syreupptagningsförmågan samtidigt som kroppen får vila från löpningens stötverkan från underlaget. Om du ägnar dig åt vattenlöpning (med eller utan flytbälte), försök hålla kroppen upprätt och ta ut benrörelsen ordentligt.
  • Styrketräning, cirkelträning, bodypump, crossfit och liknande främjar både muskeluthålligheten och flåset. Forskning på Toppidrottscentret i Oslo har till exempel visat att knäböj med tyngre vikter och 4 x 4 repetitioner har en positiv effekt på löpförmågan.

Allmänt styrketräningstips: Bygg upp och stärk svaga muskelgrupper, framförallt i benen och bålen.

Tips på alternativ träning: Mixa passen, till exempel 15 minuter cykling + 15 minuter rodd + 15 minuter på crosstrainern.

Tips på vattenlöpning: Korta intervaller, till exempel 20 x 20 sekunder med hög frekvens och 20 sekunder vila mellan varje intervall.

Läs mer: 8 tips för roligare och bättre löpbandsträning


Blogg

Vältränad?


Häromdagen frågade en bekant som vet att jag springer en del vad mitt nästa lopp är. Barcelona Marathon, svarade jag lite svävande. Egentligen gillar jag inte att prata träning med personer som inte själva tränar därför det blir lätt så att man får inta försvarsställning och motivera varför man springer 12-13mil i veckan som om det vore jättekonstigt. ”-Det är väl inga problem för dig som är så vältränad”, fick jag som svar. Jo, det är ett jävla problem tänkte jag tyst för mig själv men sa ingenting.

Jag skulle inte kalla mig själv för vältränad just nu. Jag springer en del men inte så mycket mer än så. Även om jag tycker att jag varierar passen så är det ändå ganska ensidigt att bara springa. Egentligen borde jag träna mer allsidigt för att inte gå sönder igen men just nu har jag inte orken för det. Marathonträningen tar all tid. Och all styrka som jag en gång hade har jag tappat för länge sen och smidighet ska vi inte prata om. En vältränad person har inte problem att ta sig upp ur sängen på morgonen inbillar jag mig. För några år sen däremot skulle jag nog ha sagt att jag var vältränad. Förutom att jag sprang 6-7mil i veckan så tränade jag även annat 4-5ggr i veckan. Tung styrketräning, gick på corepass, bodypump, spinning, tränade med kettebells mm. Ett tag körde jag mycket funktionella styrkeövningar, låg på pilatesbollar och ålade mig. 30 chins och tresiffrigt i bänkpress var inget problem. Men det var då. Jag tror inte jag fixar tio situps just nu. Uthållighet har jag en del av, snabbhet inte lika mycket men styrka, smidighet, rörlighet, balans och koordination som jag tycker krävs för att man ska vara vältränad existerar inte. Jag menar inte att jag är otränad, jämfört med många andra ligger jag nog över snittet, men vältränad är ett komplext begrepp som jag tycker ska innefatta fler delar än att bara vara uthållig eller bara vara stark. Ta till exempel många medelåldersmän på gymmet med en begynnande ölmage som utan problem trycker 200kg i knäböj eller marklyft, jag tror att många av dom ser sig själva som vältränade. Starka ja, vältränade nej. 2.10 på maran men inte orka två chins tycker jag heller inte gör att man är vältränad. När jag har fixat mitt drömmål på maran så ska jag jobba på styrkan, smidigheten och dom andra bitarna, men just nu lägger jag krutet på att springa.

Tyvärr är det full vinter här i Sundsvall med allt vad det innebär. Hitills har jag kört nästan alla pass ute trots -22 grader, ishalka eller snöoväder men nu börjar jag bli less på riktigt. Det har snöat konstant sen igår och i kombination med dryg vind så fick det bli löpband idag. Droppen kom igår när jag snöpulsade mig fram utan sikt i snöoväder och svor konstant. Idag blev det 4x5km tröskel på löpband i splits och linne. Då kan det se ut så här. Inte särskilt vackert nånstans men det blev ett bra pass. Och jag slapp pulsa i snö.

Tröskel är intressant. Min uppfattning är att många stirrar sig blinda på en fart. Jag tror det är bättre att gå på puls när man ska träna tröskel för farten är ju beroende av underlag, väder, vind och övriga förhållanden. Det förutsätter ju att man vet sina pulszoner. Jag tränar sällan med pulsband nuförtiden men om jag ska springa tröskel vill jag verkligen ha det. Och lägger man 3-4000kr på en dyr pulsklocka tycker jag också att man borde fundera på att lägga en tusenlapp på ett riktigt test så man verkligen får glädje av sin dyra pulsklocka. Jag tränade länge i tron att min maxpuls följde snittet och kunde beräknas med en formel. 195 sa den. Varje gång jag kom upp på 80% höll jag på och dö. Ändrade i smyg till några slag lägre. Det hjälpte inte heller. Sen gjorde jag ett sånt där laktat- och vo2max test och fick reda på att min maxpuls inte alls var 195, utan långt därifrån. Helt plötsligt blev det mycket lättare att träna pulsbaserat. Det var typ det jobbigaste jag gjort och det kostade några kronor men det var helt klart värt det. Funderar på att göra om samma test nu i vår. Jag vet fortfarande inte vad som är ett bra testvärde, har inte orkat sätta mig in i det, kommer ihåg att jag fick 61ml/kg/min eller hur det nu mäts men tycker att ett tiotal maror senare och ca 13 000km löpning på det så borde jag kunna förbättra det.

/Hörs

Dagens låt: denna dag måste självklart tillägnas David Bowie. Det är helt omöjligt att välja ut en platta som definierar honom. Glamrock, pop, soul, funk, new wave, electronica, klassiskt, han har gjort allt. Hunky Dory är min personliga favoritskiva och All the young dudes min favoritlåt men denna sorgens dag väljer jag istället hans fantastiska insats på Comfortably numb tillsammans med David Gilmour. Vila frid David!


Blogg

God ny ursäkt


Jag veet! Jag är för dålig. Jag har varit borta från bloggen sedan före jul! Inte ens en lucka 24 fick ni. Jag orkade helt enkelt inte – jag har ingen annan ursäkt, och jag tänker inte låtsas som att jag har det heller. Jag har inte ens haft någon träningslust under hela ledigheten. Min träning inskränkte sig till ett kort löppass och det antal burpees som krävdes för att jag skulle bli varm nog för att våga doppa mig i Mälaren dagen före julafton. (Hur många? Svaret är cirka 100 om vattnet är uppskattningsvis 6-7 grader varmt.)

Men nu är jag tillbaka! Och min bortavaro straffar sig genom att jag nu får en väldig träningsvärk av allt jag gör. Men det är det värt för att få träna med de här guldklimparna i OBS-klassen.

Dessutom fick jag beröm av coach Jenny för min löpning i morse! Dra på trissor! Det såg tydligen lätt ut. Minsann! 2016 – året då jag löper lätt.

Då kör vi!


Klara, färdiga, gå! 3 frågor & svar du vill veta som nybörjare
Blogg

Klara, färdiga, gå! 3 frågor & svar du vill veta som nybörjare


Bör jag undvika att gå på mina löprundor?
– Nej, tvärtom. Gångpauser ger dig möjlighet att kontrollera din trötthet så att du klarar hela det planerade passet. Det är också ett bra sätt att minimera risken för värk och underlätta en snabb återhämtning. Att gå när man behöver det är ett smart sätt för alla löpare – oavsett nivå – att kunna springa längre utan att gå in i väggen.

Hur låter jag bli att jämföra mig med andra löpare?
– Glöm inte att det är du som bestämmer över din löpning. Att någon utvecklas snabbare än du gör kan helt enkelt bero på att hen har en kropp som klarar mer träning utan att bli skadad. Så sätt upp ditt eget mål med varje pass – ett mål som ger dig (och bara dig) tillfredställelse.

Utvecklas nybörjare snabbare än mer erfarna löpare?
– Att springa ungefär varannan dag är allt som behövs för att du ska utvecklas snabbt under de första 6-12 månaderna i ditt nya liv som löpare. Använder du dig dessutom av ett välbalanserat löpa/gå-upplägg så minskar risken för att du ska drabbas av skador under tiden. Mer erfarna löpare kan förstås fortfarande utvecklas med rätt träning, men inte lika snabbt.

Läs mer:

Nybörjare i spåret? Så kommer du igång!

Runner’s Worlds stora nybörjarguide


Nå dina löparmål för 2016 – vi hjälper dig räkna ut tiderna att satsa på!
Blogg

Nå dina löparmål för 2016 – vi hjälper dig räkna ut tiderna att satsa på!


Börja med att bestämma ett eller ett par mål med träningen. Den här klassiska SMART-mallen är alltid ett bra hjälpmedel.

S SPECIFIKT. Du måste specificera ditt mål – till exempel ett visst lopp, att klara en viss sluttid i ett lopp eller att gå ner fem kilo i vikt för att bli lite lättare och snabbare.

M MÄTBART. Ditt mål måste vara mätbart. Till exempel att klara milen på sub 50 minuter, klara en mara på fyra timmar eller sänka kilometertiden på en viss träningsrunda.

A ACCEPTANS. Du måste vara överens med dig själv, din eventuella tränare eller den träningskompis som utmanar dig i någon form av tävling.

R REALISTISKT. Är din målsättning rimlig att klara på 6-8 månader? Om inte behöver du justera den.

T TIDSBUNDET. Det kortsiktiga målet bör ligga cirka tre månader framåt i tiden; det långsiktiga målet 6-9 månader. Sätt också ett eller ett par avstämningsdatum under träningsperioden, så att du håller koll på att du är på rätt spår.

När du har gjort det, kika in på Runner’s Worlds löparkalkylator och se i vilken fart du bör ligga under dina träningpass för att få ut så mycket som möjligt av dem!

Läs mer

10 verktyg som tränar ditt pannben och höjer din prestation

Ursäkterna du inte kommer undan med!

Ligg steget före och nå dina mål


Veckans triathlet: Lisa Hermansson
Blogg

Veckans triathlet: Lisa Hermansson


Namn: Lisa Hermansson 
Ålder: 32
Längd: 172
Vikt: 68 kg
Klubb: Ingen. Än.
Instagram: lisa_hermansson

Berätta lite om din idrottsbakgrund:

– Glad motionär som gillar att vara aktiv. Upp till gymnaiset var det hästhoppning som var fokus och under gymnasiet blev det även en del snowboard. När jag började på universitetet blev träning och löpning en form av terapi för mig. 
Hur kommer det sig att du började med triathlon?
– Allra första gången jag kom i kontakt med triathlon var när jag hakade på en kompis som skulle köra olympisk distans i Stockholm Triathlon. Då hängde jag dock bara med på löpträningen. Cykel hoppades jag att jag skulle uppskatta, fast det var bara skrämmande varje gång jag skulle ut.
Vid ett tillfälle var jag med och kollade på en simträning och konstaterade att jag hade inte ens fixat uppvärmningen. Det året flyttade jag till Malmö så något triathlon i Stockholm blev det aldrig. Däremot genomförde jag Malmö Triathlon, olympisk distans lite senare. Bröstsim i våtdräkt och utan cykelträning kändes det som de fyra milen aldrig skulle ta slut. Löpningen trodde jag skulle vara riktigt rolig att gå ut på men benen var slut. Jag kom i mål och var nöjd med det och tänkte; Aldrig igen!
Sen gick det några år och mina prylar samlade mest damm och flyttades med mellan olika bostäder. Så i juni 2015 hakade jag på en genomcykling av Xterra Swedens bana med Team Snabbare och tyckte mtb var riktigt kul och utmanande. Veckan innan hade jag gjort två löplopp på en vecka och eftersom jag tidigare inte simmat passade jag då på att hoppa i vattnet en stund och ta några simtag.
Det blev fler simpass och fler test av Xterras bana och jag bestämde mig för att köra Xterra Sweden och efter det även Xterra Danmark. För att förbereda mig för Danmark passade jag på att köra några fler tävlingar under sommaren.

Vilken distans satsar du på?

– Eftersom Xterra nästan är olympisk distans har det varit det jag satsat på under 2015.

Hur ser en träningsvecka ut för dig?

– Det varierar beroende på jobb, resor osv. Jag försöker simma 1 eller 2 ggr i veckan. Cykla 2-3 ggr/v, springa 2-3 ggr och styrka 2-3 ggr/v.
Hur lägger du upp träningen över året?
– Det blev väldigt mycket träning i somras och höstas eftersom jag började simma och cykla så sent som i juni. Efter sista tävlingen tog jag några veckor med lågintensiv träning och fler gympass för att hitta motivationen igen och fundera över om jag verkligen skulle fortsätta.
Vilka är dina svagheter?
– Choklad? Dåligt tålamod…
Vilka är dina styrkor?
– Sett till de tävlingar jag genomfört så är jag väldigt sällan snabbast på någonting men jag har fått en okej totaltid på de tävlingar jag gjort.

Hur ser din träningsfördelning ut mellan de olika grenarna?

– När det är mycket i vardagen blir det lätt att jag föredrar styrka och löpning just för att det är så enkelt. Cykling börjar jag uppskatta mer och mer. Simning är det jag lägger minst tid på.

Vad är ditt stora mål i år?

– Att genomföra en halv ironman eller liknande.

Vad är dina bästa tips till nya triathleter?

– Börja med att göra en sprint. Att starta med olympisk är inget jag kan rekommendera. Om man tycker simningen är utmanande så ta simlektioner tidigt. En bike fit gjorde cyklingen roligare för mig.
Var tycker du det är bäst att träna?
– Det beror på vad jag ska träna. Utomhus i dagsljus och värme skulle jag föredra om jag fick välja.
Hur många punkor innan du bryter?
– Noll på tävling. 
 
Värsta och bästa simning:
– Värsta; Xterra Sweden. Glasögon som immade och läckte vatten. Springa upp på land efter första simvarvet blev lite av en chock för mig.
Bästa; Xterra Maui tyckte jag var riktigt coolt. Salt, varmt och klart vatten.

Hur många timmar tränar du en vanlig vecka i april?

– 6-10 timmar.
 
Våtdräkt: 
– 2xu v2.
 
Cykel (huvudsaklig tävlingscykel):
– Specialized epic elite.
 
Löparskor (förstaval tävlingsskor):
– Om det går; asics noosa tri. På terrängloppen har det varierat beroende på bana. Ice bugs, inov8.
Idrottsliga meriter (tider, medaljer m.m.):
2015 hade jag snabbast tid på;
Motala Ica maxi mtb challenge
Badsjö triathlon
Lidingö terrängtriathlon 
Stockholm Triathlon sprint motion
 
Målsättning:
– Bli rörligare, snabbare och uthålligare!

 


Vinnarna av TomTom Runner 2 Cardio + Music
Blogg

Vinnarna av TomTom Runner 2 Cardio + Music


Vi tävlade ut fyra TomTom Runner 2 Cardio + Music (värde 2 399 kr) som både har inbyggd pulsmätare och en inbyggd musikspelare så att du kan lyssna på dina favoritlåtar direkt från klockan. 

Stort grattis till:

  • David Rydbeck

  • Anna Svedling

  • Viktor Amper

  • Lara Kamel

Vinnarna har även kontaktats via mejl. Tack till alla er som var med och tävlade!

Läs mer om TomTom Runner 2 Cardio + Music här


Blogg

Early Race Prep


Det bor en förvirrad och vilsen atlet i oss alla. Tävlingarna som utgör våra huvudmål är så omfattande och långa att det är svårt vara mentalt & fysiskt förberedd. Under sommarhalvåret har man chans träna i den miljö man senare ska tävla i vilket underlättar och gör det enklare finjustera ens strategi och zoner. Det är även enklare få till den mängd som behövs då dygnet innehåller fler ljusa timmar samt underlaget tillåter rätt utrustning och hela fartregistret. Under vintern däremot är det omvänt. Ni kan hävda vad ni vill. Det är inte samma sak cykla inomhus, simma i pool eller springa på band. Visst, jag erkänner det finns undantag som klarar sköta nästintill all sin träning under takets kontrollerade former men vidhåller det finns fler exempel på dem som misslyckats. Andy Potts är väl den mest kända inomhuscyklisten som ligger på absolut högsta nivå. För att bli bra i öppet vatten måste träna ofta i just det. Jag är inge vidare i varken eller men tack vare relativt fler timmar i OW så står jag mig bättre där. Det visar sig speciellt när förutsättningarna blir tuffa (undantag Kalmar 2015 när jag simmade fel). Cykla inomhus har fördelar absolut. Största nackdelen anser jag vara den tekniska aspekten samt frånvaron från vind. Hur ska man bli bra på cykla på tekniska vindpinade banor som Fuerteventura om man aldrig tränat i hårda vindar eller kört snabbbt nerför?! Löpning på band är väl kanske den delen som är minst olik verkligheten då triathlonsporten oftast lägger löpdelen på platta bansträckor. Det är bara sinnessjukt tråkigt vilket är illa nog….

Anledningen varför jag skriver detta är för jag vill belysa vikten av att inte lägga för mycket vikt vid ens data under vinterträningen eller missa sina förberedelser under ens tidiga försäsongslopp. Vill även gnälla och skriva av mig då jag själv har tre tidiga lopp i år.

Inför race på vårterminen:

Simning – Kommer hålla mig kortfattad då jag knappast är en simexpert. Då jag saknar timmar i vattnet i jämförelse med mina likar har jag tvingats till göra det bästa av situationen. Är egentligen ingen hopplös simmare men då jag endast simmar 1,2-1,5 pass i veckan blir jag aldrig speciellt mycket bättre heller. Ett aktivt val som jag ofta får sota för. Simma ofta i 50:an vid distanspassen och kör långa serier som är nära er beräknade tävlingsintensitet. Fokusera inte så mycket på nån sekund hit eller dit per hundring utan hitta en critical speed & teknik där ni kan upprepa serier av 200-400 meter utan behöva livräddas ur poolen efteråt. Jag skulle även sluta köra med hjälpmedel strax innan så ni kan förlita er på riktig simning snarare än dolme-, fen- & paddelteknik.

Cykling – Den absolut största utmaningen. Sitta i spinningsalar iförd klubbens trishorts, jobbpendla (don´t get me started), ta selfies på trainern eller köra MTB är inte speciellt likt 5-6h nerhukad i en båge med en störtkruka på huvudet och två liter saltvatten i magsäcken. Addera dynamiken på ett lopp där värme, backar, vind, andra atleter & bristfällig asfalt tillkommer. Det är så mycket mer till cykla bra i 18 mil än bara trampa runt sina pedaler i 200 watt. Finns fördelar med trainer som jag dock gillar. Ingen trafik eller störelsemoment vilket underlättar kontroll & bibehållen intensitet under kvalitetspass. Skulle t o m sträcka mig så långt att vissa pass körs med fördel på trainer även under sommartider ur en praktisk synvinkel. Samma här, kör så långa serier som möjligt strax över er tävlingsintensitet. 3-5 x 10-15 minuter med kort vila funkar bra för mig. 20-30 minutare tycker jag är i längsta laget men har man det pannbenet är det att föredra såklart. Långpassen är trånga sektorn. Få, eller nästan inga klarar sitta 4-5h på en trainer i sträck (undantag Karin Linnersund & David Näsvik). Mitt tips är lägg tre dagar i rad med så mycket cykel ni mäktar med. Gärna tätt mellan passen. Kväll/morgon eller morgon/eftermiddag…..ja ni fattar. Ackumelerar ni 6-7h på tre dagar i några veckor i sträck anser jag det kvalificerar sig hamna under rubriken ”distanspass”. Försök även lägga in partier runt eller strax över tänkt race pace nere i bågen. Obs, förlita er inte på wattmätaren på trainern. Utan vetenskapligt stöd hävdar jag den snålar med watten. Kört så många pass nu inomhus varvat med utomhus att det stämmer åtminstone på mig utan undantag. Runt tröskel tappar jag 20-30 watt på trainern, distans 15-20w. Kan i princip inte genomföra 20 mins maxtest inne medan jag ser fram mot dem ute. Försök ligga runt 20-30 mil i veckan under en månad eller motsvarande i tid beräknat på 30 km/h. Sist men inte minst. Kör absolut inte en hel Ironman under vinterhalvåret med stora ambitioner om ni inte har möjlighet till ett träningsläger några veckor innan race. Då kommer er race report innehålla denna hashtag #epicfail

Löpning – Den enda gren som i princip går lika bra köra året runt om man är triathlet. Bana & band vid kvalitet sedan olika typer av distanspass utomhus eller löpband. Samma här, läs inte in för mycket negativt i splittarna från bandet eller utepassen. Alla löpband är felkalibrerade åt endera hållet samt kyla & underlag håller ner farterna på distanspassen. Gör nåt så old school som gå på känsla & stäm av med pulsen så ni håller er på mattan. Vid extrem kyla spring så mycket ni kan under 2-3 dagar så ni även här får ihop mil. Det ger bra effekt även om det inte är samma sak som dra 32km i ett sträck. Försök snitta 5-7 mil i veckan under en månad, eller motsvarande i tid. Värmeacklimatisering på band i extrakläder saknar enligt mig fäste i vetenskapen men kanske hjälper det mentalt, vad vet jag. Har aldrig provat och har klarat mig bra ändå trots varma lopp.

Som vanligt när det kommer till självutnämnda experter. Ta det jag skriver med en nypa salt. Detta funkar på mig, åtminstone upp till halva Ironmansistansen. Sydafrika är 10:e april och då får vi se om det här lyckats eller om jag hamnar på listan över ännu en naiv svensk triathlet. Vi är alla olika så lyssna även med dem som gjort liknande strapatser innan ni bestämmer er för vilken strategi ni ska följa. Sen såklart, lyssna på er kropp och sluta följa era träningsscheman slaviskt. Det är ingen exakt vetenskap och coacherna copy pastear lika mycket som ni gör på jobbet så börja tänka lite själva också….

Over and Out

Nelker


RW:s nybörjarguide | del 1 – Kom igång!
Blogg

RW:s nybörjarguide | del 1 – Kom igång!


Kommer du direkt från soffan? Börja då inte springa direkt, utan se först till att skapa dig vanan att röra på dig kontinuerligt genom att promenera i rask takt. Promenader är ett utmärkt sätt att lägga grunden för löpträning, men alternera gärna med cykling, spinning eller träning på en crosstrainer om du vill. Kom ihåg att den bästa träningen är den som blir av, ofta och regelbundet. När träningen väl har blivit en vana (och det går snabbt) kommer det att kännas lättare, även de dagar då du egentligen inte känner för att träna.

Gör en plan
Varje ny vana behöver en struktur i form av bestämda dagar, tider, platser, avtalade pass med kompisar eller dylikt. Lägg också upp träningsrutiner som var, hur långt, eller hur länge du ska gå/springa – eller alternativträna (cykla, simma, yoga…) Fundera också på hur du kan belöna dig med något du uppskattar – en bit choklad, en smoothie, massage, ett varmt bad… Välj sådant som verkligen motiverar dig att ge dig ut och springa. Skriv ner din struktur, dina pass och dina belöningar och placera planen väl synlig så att du blir påmind.

Var konsekvent
Skapa också en rutin inför dina pass så att din kropp och hjärna ställer in sig på vad som väntar. Upprepa denna rutin konsekvent. Det kan till exempel vara att träna samma tid på dagen, att lägga fram träningskläderna och spela samma musik innan du ger dig ut. På så sätt triggar du de system i hjärnan som leder till att träningen blir en vana. Men du måste upprepa rutinerna konsekvent för att hjärnan och kroppen ska lära sig.

Belöna dig själv direkt
Vänta inte med att belöna dig, utan gör det direkt efter passet. Och det ska vara något du verkligen uppskattar så att din hjärna associerar träningen med omedelbar belöning. På så sätt automatiseras kopplingen mellan träning och belöning.

Bygg ett eget stödsystem
Utrusta din träningsrutin med ett innehåll som gör att du verkligen ser fram emot att genomföra den. Träna med kompisar för att umgås samtidigt som ni kommer i allt bättre form, eller logga din träning på någon träningssajt så att du enkelt kan följa dina framsteg.

NYCKLAR TILL FRAMGÅNG
Kolla läget

Är du över 40 år, har ett BMI över 35 och/eller en förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdom? Gör i så fall en läkarundersökning innan du påbörjar ett träningsprogram.

Fixa bra grejer
Nej, att köra igång i sina gamla jympaskor är ingen bra idé; snedslitna och stumma träningsskor är en av de vanligaste orsakerna till träningsskador. Vänd dig istället till en specialaffär för löpning. Där får du hjälp att hitta en sko som passar just dig med hänsyn till ditt löpsteg, det stöd och den dämpning du behöver. Det finns förstås ingen magisk sko som gör löpningen lättare, men en dålig sko kan definitivt göra upplevelsen sämre. Välj därför inte sko utifrån färg, pris eller vidlyftiga löften om snabba resultat, utan välj en sko som passar dig. En annan vettig investering är löparstrumpor i funktionsmaterial som transporterar bort fukt och motverkar blåsor och skav.

Passa på
Sno åt dig träningstid när du kan. Promenera femton minuter varje lunchrast. Sätt ett larm på mobilen som påminner dig om att resa dig upp och röra på dig en gång i timmen, eller att stå och jobba en stund om du vanligtvis sitter. Små stunder av rörelse i vardagen gör skillnad i längden.

TRÄNING STEG 1
Om du inte har tränat överhuvudtaget tidigare kan du börja med att gå regelbundet i 7-12 veckor. Om du gör det konsekvent bygger du en grundstyrka som gör att ditt skelett, dina muskler och leder klarar av att påbörja löpträningen. För att få en bra effekt ska det vara raska promenader, inget strosande.

Längd på passen: Från 15 minuter i början till 60 minuter i slutet av perioden. Öka totaltiden med cirka 10 procent från vecka till vecka, och sikta på att ett av veckans pass ska vara längre än övriga. Antal pass per vecka: 4-5

På dina villkor: Hinner du inte med? Dela upp det längsta passet i två kortare promenader, en på morgonen och en på kvällen.


Blogg

Håll dina nyårslöften för dig själv?


Jag har aldrig varit något vidare fan av nyårslöften. Jag känner inte att december/januari är en inspirerande tid för nystarter, nya mål eller sammanfattningar av året. Men oavsätt om vi gillar att ge nyårslöften eller inte vill de flesta människor ha något mål att sträva efter. Ska man då berätta om sina mål eller löften för andra?

Traditionellt har den svenska mentaliteten varit att vara blygsam av sig och inte skrika ut sina mål högt till alla eftersom det bara är pinsamt om man sedan inte klarar av det man har föresatt sig. Nu är det mer accepterat och till och med normen att elitidrottare ska vara lite kaxiga och offentligt prata om sina mål i media. Det låter liksom lite lamt att säga att man bara ska göra sitt bästa. Många andra människor delar också med sig av sina mål, drömmar och löften via sociala medier. Jag tror att syftet att offentligt prata om sina mål är att skapa lite extra press, men även få pepp från andra.

Intressant nog så läste jag just ett par artiklar som hävdar det motsatta, att vi oftare misslyckas med våra mål när vi pratar högt om dom. I en studie ”When intentions go public” som gjordes av Department of psychology at NYU fann man att när människor pratar högt om sina mål skapas en social verklighet där en del av din identitet redan har uppnått målet och det skapar en massa må bra hormoner. Det låter ju bra och det här är säkert en anledning till att man ska prata högt om sina intentioner. Intressant nog så fann studien vidare att den nya sociala verkligheten, där en del av dig redan känner att du har uppnått en del av målet, inte minskar utan ökar gapet mellan intention och handling. Hjärnan har redan skapat en illusion av att vi är en bit på vägen fast vi faktiskt inte har gjort någon handling alls än för att komma närmare målet.

För många är det sociala accepterandet och uppmärksamheten en viktig drivkraft till att uppnå ett mål. Artikeln slutsats är att när våra mål blir direkt socialt accepterade och vi får pepp och stöd blir det faktiskt svårare att uppnå målen istället för lättare. När vi blir igonerade och skrattade åt när vi uttrycker våra mål eller när vi inte har berättat nånting alls har vi faktikst större chans att lyckas. De flesta jobbar bättre med lite motstånd.

Givetvis tror jag att det är högst individuellt vad som gynnar en person bäst. Öppna eller hemliga mål, mer stöd eller mer motgång. Men jag tycker att det är intressant att fundera på i en tid när allt fler öppet delar med sig av mål och löften, hjälper eller stjälper det dig?

När jag var yngre brukade jag ha mer konkreta mål. Det var enkelt. Jag satt ett mål och gjorde vad som krävdes för att nå dit och om det inte gick hade jag misslyckats. Svart eller vitt. Senare när väldigt många drömmar och mål gick åt helvete på många plan i mitt liv kändes det helt meninslöst att sätta konkreta mål. Jag insåg att hur mycket jag än vill och försöker kan jag inte kontrollera slutresultatet. Istället gav jag ett löfte att älska livet fullt ut, det bra och det dåliga och göra det bästa av varje dag. Jag lyckas inte varje dag, men det är i alla fall ett löfte som jag helt kan styra över och inga yttre omständigheter kan ta ifrån mig.

Nu börjar jag faktiskt känna mig redo för lite mer konkreta mål igen, men de behåller jag för mig själv än så länge. Ni vet om man säger högt vad man önskar när man ser en stjärna falla så slår det inte in.

Avslutningsvis bjuder jag på några rader ur en dikt från Robert Browning som ni kan tänka på om alla nyårslöften hamnar på soptippen.

Vad jag vill bli och inte blev gör mig fri

Vad har vi annars stjärnorna till?