Namn: Karl Ericsson
Ålder: 29
Längd: 193 cm
Vikt: 88 kg
Klubb: Terrible Tuesdays Triathlon
Hemsida/ blogg: www.kall3.se

Berätta lite om din idrottsbakgrund:
– Jag är utbildad skidlärare som undervisat i såväl skidor, som snowboard och telemark. Numera åker jag mest längdskidor med hyfsade ambitioner på långlopp såsom Vasaloppet. Jag var ganska lovande inom tennis när jag var en liten pyssling, men på grund av pendling till skolan blev jag tvungen att avbryta den satsningen. Jag har alltid pysslat med någon sport, främst lagidrott som handboll och fotboll, men närmst elitnivå har jag varit inom golfen.

Hur kommer det sig att du började med triathlon?
– Det började med att jag gick ned rejält i vikt och insåg då vad man kunde göra med kroppen om man bara ansträngde sig lite. Sedan körde jag ett antal swimrunlopp innan begreppet swimrun fanns och blev då sugen på att köra ÖtillÖ, men jag hittade ingen partner så då fick de bli Ironman i Kalmar istället som utmaning.

Vilken distans satsar du på?
– Just nu ligger fokus på halvironman, men tanken är att växla upp till Ironman igen säsongen 2017.

Hur ser en träningsvecka ut för dig?
– Väldigt olika, men min basvecka baseras på 9-10 träningspass fördelat på 3 pass i vardera gren och ett extra pass antingen i löpning eller cykling. Normalt sett ligger snittdosen på ca 10 timmar/vecka varierande från 5 timmar upp till 15 timmar. Mesta delen av min träning utförs på morgonen innan jobbet eller på lunchen för att inte påverka familjen nämnvärt.

Hur lägger du upp träningen över året?
– Jag delar in min träning i tre olika faser under den förberedande perioden (december – maj), där den första delen består av bas/bulkträning som syftar till att ge kroppen mängd, typiskt blir det ca 10000 m simning, 150-300 km cykling och 40-70 km löpning per vecka. När basträningen är avklarad går jag in i lite mer specifik uppbyggnad med längre intervaller runt tröskel i de olika grenarna för att vänja mig vid ”racesmärta” samt ”brickpass” för att vänja benen vid löpning efter cykling. De sista veckorna innan tävling blir det en del pass i ”överfart” och till sist vilar jag mig i form. Under säsongen mellan lopp försöker jag fokusera så mycket som möjligt på effektiv återhämtning, för att hinna med en till bulkvecka innan toppningen för nästa lopp drar igång.

Vilka är dina svagheter?
– Mjölksyratålighet och löpning.

Vilka är dina styrkor?
– Mitt självförtroende och cyklingen.

Hur ser din träningsfördelning ut mellan de olika grenarna?
– 20 % simning, 50 % cykling och 30 % löpning

Vad är ditt stora mål nästa år?
– Att kvalificera mig till Ironman 70.3 VM i Mooloolaba

Vad är dina tre bästa tips till nya triathleter?
– Hitta lugnet i simningen, tryggheten på cykeln och glädjen i löpningen

Var tycker du det är bäst att träna?
– Simning i skärgården, cykling i Roslagen, löpning på Stockholms stadion och längdskidor i Sälen.

Hur många punkor innan du bryter?
– Två stycken.

Värsta och bästa simning:
– Värsta var 5 km simningen på Stockholm Royal Park Aquathlon 2014 där jag kräktes efter 4 km på grund av att jag fick en rejäl kallsup i Djurgårdsbrunnskanalen…
Bästa får nog gå till Challenge Laguna Phuket 2015, inte så mycket på grund av prestationen, men däremot inramningen med springande strandstart ut i havet och en ”australian exit” för att avsluta simningen i en färskvattenslagun.

Hur många timmar tränar du en vanlig vecka i april?
– 12-15 timmar.

Våtdräkt:
– ROKA Maverick Pro.

Cykel (huvudsaklig tävlingscykel):
– BH Aerolight.

Löparskor (förstaval tävlingsskor):
– Saucony Type A6.

Idrottsliga meriter (tider, medaljer m.m.):
– En svensk superklassiker 2015: 17:41:28
Vansbro Triathlon 2015: 4:41:51 (32 plats)
IRONMAN Kalmar 2014: 10:51:54 (37 plats AG25-29)

Målsättning:
– Att lyckas kvala till Ironman Kona 2017.

Namn: Emilie Gripewall
Ålder: 31år
Längd: 180cm
Klubb: Eskilstuna IK Triathlon

Berätta lite om din idrottsbakgrund:
– I grund och botten är jag ryttare. Som junior red jag SM i dressyr och hoppning och efter studenten blev det hästskötarjobb med basen hemma i Sverige i de stora tävlingsstallen; stall Bratt/Fredricson, stall Baryard och stall Schultz. Världen var då min arbetsplats och stora mästerskap och världscuper avlöste varandra. Däremellan hanns det med en del löpträning och styrketräning som komplement till all träning livet som hästskötare innebar. Tyvärr fick det livet ett abrupt slut när gården jag jobbade på en natt på bara några få minuter försvann i en fruktansvärd brand och många hästar blev innebrända. Jag valde då att återgå till ett vanligt ”normalt” liv och började istället arbeta inom sjukvården. Lugnt och skönt tyckte de flesta i min omgivning men det hann inte gå mycket mer än ett år innan olyckan åter va framme. Denna gång då ett, i vanliga fall rutinmässigt, moment i vården fick ovanligt oförväntade konsekvenser för mig. En patient vred tag i mig så pass illa att ländryggen i princip gick av. Jag hamnade själv som patient i sängen bredvid och mina ben lydde mig inte längre… Under två års tid avlöste operationerna varandra och långa perioder var jag ordinerad att ligga helt stilla i planläge. All fysisk kondition och styrka jag tidigare flitigt tränat upp var efter en kort tid som bortblåst. Inför den tionde operationen fick jag höra av läkaren att denna operation var det sista chansen att få ryggen bra och som tur var så gick den operationen äntligen som planerat!

Detta var för fem år sedan och efter det började den långa resan tillbaka. För en aktiv tjej som jag så blev det en chock att knappt kunna ta sig upp för de tre trapporna till lägenheten eller när promenaden runt kvarteret med hunden tog en dryg timme. Där och då, på den promenaden visste jag att jag hade två val; lägga mig ner, gråta och ge upp eller ge mig den på att återgå till mitt gamla aktiva liv igen. Hunden såg till att jag kom ut på promenader, hästen hjälpte mig att åter hitta balans i kroppen, återfå kontakt i de tilltufsade nervbanorna samt åter börja bygga upp styrka i bålen. Simningen blev även den en viktig del av rehabiliteringen. Sjukgymnasten såg till att jag åter kom på fötter när jag tagit i för mycket och kroppen gick i baklås. Det var verkligen ingen dans på rosor, snarare på rostaggar men jag gav mig den på att lyckas med fantastisk uppbackning av familj och vänner.

Ett år senare fick en vadslagning mig att hoppa i Vansbros kalla vatten. Nästa utmaning blev tre mils terränglöpning i Lidingöspåret och plötsligt ledde det ena till det andra och jag genomförde en Svensk Klassiker. Efter det väntade en Tjejklassiker vilken avslutades på en tio-i-topp totaltid. Samtidigt fokuserades träningen på nästa stora mål; långdistans-VM i Motala. Att kunna springa över den mållinjen var en stor seger för mig som person. Min kropp bevisade att den klarar mer än många, inklusive mig själv, någonsin trodde var möjligt!

Hur kommer det sig att du började med triathlon?
– Roligt nog var det mina vänner som anmälde mig till SM i olympisk när jag fyllde 30, de ville ge mig en utmaning… utmaningen efter det har för dem blivit att hinna med mig i mitt tempo, haha! Jag blev helt fast, och även om det första loppet va en smärre katastrof och jag blev tilldelad en såg när jag sprang i mål för envist kämpande längs banan så visste jag där och då att det va triathlon jag ville satsa på. Så jag fortsatte tävla och tiderna blev bättre och bättre. Jag blev uttagen till långdistans-VM i Motala och bestämde mig för att ta hjälp av en coach vilket resulterade i snabbt förbättrade resultat ute på tävlingsbanorna. Efter VM i Motala väntade helt plötsligt EM i Genève på olympisk- och sprintdistans och efter det VM i Chicago i olympisk, sprint och aquathlon.

Vilken distans satsar du på?
– Till nästa säsong kommer målet vara att få till riktigt bra tider på olympisk distans. Första målet för 2016 blir EM i Lissabon i maj sen får vi se hur resten av säsongen blir. Jag gillar även de lite längre distanserna och kommer köra några halvironman är tanken.

Hur ser en träningsvecka ut för dig?
– Beror lite på om det är mitt i tävlingssäsongen eller inte… Jag har ovärderlig hjälp av min coach Anna Rosén Rösiö i simningen och i planeringen inför tävling och träning. Anna hjälper mig med allt från passplanering och träning till glada tillrop och mentalt fokus. En vanlig vecka blir det ca 5 pass i bassängen, 3 löppass och 3 cykelpass. Samt daglig coreträning och stretching enligt program från sjukgymnasten. Utöver det ska ju hästen och hunden ha motion, det är tur att det inte är min grej att göra ingenting!

Hur lägger du upp träningen över året?
– Jag har haft en lång säsong i år med start i Challenge Playitas i april till VM i Chicago i september så efter det blev det lite nedtrappning med fokus på teknik i framförallt löpning och simning. Jag måste hela tiden lyssna extra noggrant på min kropp. Den reagerar inte alltid som den borde med tanke på min tidigare skada och pushar jag den för hårt utan att den är med på noterna är risken väldigt stor att det blir pannkaka av alltihop. Jag har aldrig tvingats bryta ett lopp, så några rätt i mitt upplägg under säsongen måste jag ha gjort iallafall.

Vilka är dina svagheter?
– En fysisk svaghet är naturligtvis min skada, även om jag in i det sista vägrar erkänna det för mig själv och min omgivning. Jag är svagare i höger sida och det benet gör inte alltid som jag vill, vilket kan bjuda på extra spänning i tillvaron när benet helt plötsligt struntar i att ta ett steg eller snubblar fram, vilket resulterar i fall och blåmärken på knäna. Sen är jag en obotligt grym tidsoptimist…

Vilka är dina styrkor?
– Jag är väldigt strukturerad inför en tävling, tycker inte om onödiga överraskningar och har oftast allt och lite till med mig inför start. Det är nog mina gamla hästskötartakter som sitter i. Jag har även fått höra att jag har ett pannben av granit och det stämmer alldeles säkert! Har jag bestämt mig för något så är det så, på gott och ont. Det finns en anledning att jag har Murphys lag i modifierad variant intatuerad på ryggen…

Hur ser din träningsfördelning ut mellan de olika grenarna?
– Simning, cykling, löpning…
Årets fokus har varit att sätta en bättre teknisk simning och det har jag verkligen lyckats med. Till nästa säsong ligger fokus på bättre löpteknik för att plocka tid där. På cykeln är jag stark och envis. Så nu blir det löpning-simning-cykel under hösten och vintern, förhoppningsvis med goda resultat.

Vad är ditt stora mål nästa år?
– Det finns många men att komma med till EM i Lissabon i maj i toppform är ett första delmål, så mycket kan jag avslöja.

Vad är dina tre bästa tips till nya triathleter?

1. Våga prova och tävla mot dig själv!
2. Sätt upp rimliga mål och ta hjälp av en coach. Det är lätt att träna ihjäl sig och få bryta lopp på grund av skadekänningar etc och det är ju inte meningen. Det ska vara roligt utan en massa måsten!
3. Race with a smile! Både på tävling och på träning och var stolt över att du är en triathlet!

Var tycker du det är bäst att träna?
– Utomhus, helt klart! Det är det fina med triathlon att det går att köra den mesta träningen utomhus året runt och det går alltid att träna oavsett tid på dygnet. Alla väder har sin charm även om ett pass i ”lagom” temperatur med en fantastisk solnedgång på himlen är oslagbart! Jag vägrar helt enkelt att stänga in mig och skottar hellre snö än lyfter skrot på ett svettigt gym.

Hur många punkor innan du bryter?
– Handen på hjärtat, jag är sämst på att byta punka! Har bara fått en punka och det var på SM i sprint iår och det märkte jag inte förrän jag kom in i T2, då hade jag visst kört sista varvet på platt däck utan att märka något…

Värsta och bästa simning:
– Värsta simmarminnet är en obehaglig start när jag hamnade under vattnet och efter det hostade vatten i en vecka. Bästa simmarminnet i år är från Stockholm Triathlon där jag satte en så perfekt simning att jag trodde jag missat en boj eftersom jag var bland de första upp ur vattnet. Det va en riktigt härlig känsla när jag insåg att jag ”bara” varit ruggigt snabb!

Hur många timmar tränar du en vanlig vecka i april?
– Oj, svår fråga, men det blir många! Kring 25-28 tim/v kan jag tänka mig att det blev iår.

Våtdräkt:
– Zoot Z Force 3.0.

Cykel (huvudsaklig tävlingscykel):
– Argon 18 E-116.

Löparskor (förstaval tävlingsskor):
– Nike Flyknit Lunar 3.0.

Idrottsliga meriter (tider, medaljer m.m.):
– I hyllan finns medaljer från ett Vasalopp, en Tjejvasa, en Vätternrunda, en Tjejvättern, ett Lidingölopp, ett Tjejlidingölopp, två Vansbrosim, ett Tjejvansbro, två Ångalopp, ett SM sprint, två SM olympisk, ett långdistans-VM, ett sprint-EM, ett olympisk-EM, ett sprint-VM, ett olympisk-VM, ett aquathlon-VM…

14 triathlonstarter säsongen 2015- 12 minuters förbättring på sprint, 47 minuters förbättring olympisk.
En Svensk Klassiker
En Tjejklassiker, topp-tio-totaltid 7 tim 15 min

Målsättning:
– Långsiktigt mål: mästerskapspallplats på olympisk distans inom en inte allt för avlägsen framtid… ett rätt kaxigt mål men diamonds are made under pressure!

Foto: Marie Bremberg

Namn: Martin Fredriksson
Ålder: 24
Längd: 183
Vikt: 75
Klubb: I2IF Karlstad
Hemsida/ blogg: www.treathleter.se

Berätta lite om din idrottsbakgrund:
– Som så många andra började jag spela fotboll tidigt men insåg att det inte var något för mig. Efter det började jag spela innebandy, men vid 15 års ålder gav mina knän och rygg upp av allt hukandes för att täcka skott samt alla belastande vridningar på mina knän. Fys-träningen var något jag hatade, tills jag fick välja att göra den själv när det passade.

Hur kommer det sig att du började med triathlon?
– Eftersom jag är från Trollhättan så vet man ju såklart vem Björn Andersson är, så jag visste ju vad det var för sport. Men det som gjorde att jag verkligen fick upp ögonen var när jag och mina fyra syskon ställde upp med ett mix-lag i Butlers Triathlon i Trollhättan som mer är en kul grej än en seriös tävling.

Vilken distans satsar du på?
– Ironman var distansen jag tänkte satsa på direkt, men jag har nog insett att jag borde samla lite fart ifrån halv Ironman innan jag satsar på fulldistans på riktigt.

Hur ser en träningsvecka ut för dig?
– Standard är väl 2-3 simpass, 3 cykelpass och 3-4 löppass. Såklart väldigt beroende på vilken period i träningen man är i.

Hur lägger du upp träningen över året?
– Hösten blir till att stärka upp musklerna men ändå försöka bibehålla lite fitness. På vintern försöker jag få in en del sim- och löpmängd, inte så mycket fokus på snabbhet. Det blir även mycket tuffa trainerpass. Sen på våren när det blir barmark övergår det till mer intensitet i löpningen och mer längre pass på cykeln. När sommaren väl kommer är det bara att be till gudarna att man håller för all träning!

Vilka är dina svagheter?
– Att inse när man ska backa tillbaka, men jag har ändå blivit mycket bättre på att inse detta än vad jag varit tidigare. En gång var jag skadad från min löpträning i sju månader… Har även väldigt begränsat med kilometrar att lägga på min löpning för att inte få ont. Tur att man inte är löpare va?

Vilka är dina styrkor?
– Mitt pannben skulle jag vilja påstå, samt att göra passen jag har tänkt. Kontinuitet är nyckeln i den här sporten. Under 2014 missade jag inte ett enda pass under en 5 månaders period.

Hur ser din träningsfördelning ut mellan de olika grenarna?
– Om man syftar på tid så är det 50 % cykel 30 % löpning och 20 % simning.

Vad är ditt stora mål nästa år?
– Tävlingarna blir vad man gör dem till, man kan ha bra och dåliga dagar och då tror jag det är svårt att sätta för stora mål långt innan de äger rum. Mitt mål är att fortsätta min utveckling, sen får vi se vart det tar mig i framtiden.

Vad är dina tre bästa tips till nya triathleter?
1: Anmäl dig till en tävling, det finns nog inget som motiverar bättre än det, men kom ihåg att sätta ett rimligt mål!
2: Skaffa en coach eller mentor, att träna tre genar samtidigt kräver kunskap. Att få någon som kan övervaka din träning utifrån kan göra att du inser dina misstag och inte gör om dem.
3: Fråga dig vad du vill åstakomma. Vilken nivå ska du lägga dig på? Med dagens träningshets och bombardemang från sociala medier så ser man folk som tränar ofantliga mängder. Många tränar bara för att fylla upp dagboken, men mängd är långt ifrån allt. Träna smart och ha tid till familj och vänner!

Var tycker du det är bäst att träna?
– Jag måste säga att Trollhättan är välidigt optimalt, blir ofta påmind om det när jag tränar på andra ställen.

Hur många punkor innan du bryter?
– Får nog säga två, har inte plats med mer reservslangar… Med en bra löpinsats är det möjligt att göra bra ifrån sig ändå.

Värsta och bästa simning:
– Bästa var på SM i Motala 2014, fick ett par bra fötter efter 400m och simmade långt över förmågan jag hade just då.
Sämsta hade jag i år på Tjörn, fick klockan avsparkad efter 100m vilket påverkade min syn på loppet i de andra två grenarna. Glasögonen immade igen och jag fick stanna för att ta bort det. Simmade helt ensam och hade ingen koll på vart jag var, vidrigt!

Hur många timmar tränar du en vanlig vecka i april?
– 10-13 timmar kan jag nog lyckas skrapa ihop.

Våtdräkt:
– Orca S4.

Cykel (huvudsaklig tävlingscykel):
– Scott Plasma 10.

Löparskor (förstaval tävlingsskor):
– Saucony Kinvara eller Saucony A6.

Idrottsliga meriter (tider, medaljer m.m.):
2:a AG 18-24  Ironman Kalmar 2014 på 9:42:41
2:a AG 18-24  VM Motala 2015 på 5:51:23
3:a Görslitet 2015 på 2:03:27

Målsättning:
– Jag vill gärna kunna tävla som proffs om två år. Ett långsiktigare mål är att kunna slåss om SM-medalj på långdistans!

Namn: Maria Larsson
Ålder: 32 År
Längd: 169,5 cm
Vikt: 64 kg
Klubb: Västra Mälardalens Triathlonförening  
Hemsida/ blogg: http://marialarssontriathlon.se/

Berätta lite om din idrottsbakgrund:
– Som många andra som är födda och uppvuxna i Oxberg i Dalarna så har man vuxit upp på längdskidorna.
Men efter att ha fått börja rida på ridskolan så blev det hästarna som tog över. Det var fälttävlan som jag satsade på fram till efter gymnasiet. Efter gymnasiet hade jag turen att få åka ner och börja jobba på Strömsholm, och där blev det banhoppning och unghästar som blev mitt fokus ett bra tag framöver.

Hur kommer det sig att du började med triathlon?
– Ren tur kan man säga. En gammal god vän till mig, före detta boxare, fick mig att börja träna kondition igen. Han brukade vara ute och springa i ett par timmar med ett trevligt triathlon-gäng någon gång i veckan. Då tyckte jag de var idioter hela högen, men jag blev ändå lite nyfiken och började faktiskt själv att tjuvträna. En riktigt kall februari, det var kring -26 grader minns jag, vågade jag hänga på gänget och testa på att springa med dem. Jag blev kvar, och jag hade aldrig kunnat tro att jag skulle bli kvar och börja träna med ett triathlon-gäng. Jag hade även turen att få en jätteduktig triathlet som tränare. Ingen av oss trodde väl att jag skulle kunna genomföra allt jag gjorde och gjort. Men tack vare hans kunskap och tränarskap, höll han mig skadefri och jag kunde få en kontinuitet som är ovärderlig för den grunden vi lyckades bygga. 26 kg lättare, fler träningstimmar än jag någonsin trodde jag kunde uppnå, och en målgång i ironman sitter jag här nu och älskar sporten ännu mera.
Denna hjärtliga, vänskapliga sport är svår att inte bli förälskad i.

Vilken distans satsar du på?
– Främst halv-ironman och fulldistans.

Hur ser en träningsvecka ut för dig?
– Väldigt strukturerad och planerad in i minsta detalj. Som ensamstående mamma, heltidsjobb, tränare i föreningen och driver eget så finns det inga luckor för tvivel på hur jag ska lägga upp dagarna. Ett misstag så är allt paj. Normalt sätt så är det tidig morgon och då blir det ett lättare träningspass innan jobbet och sen går dagens huvudpass på min lunch. Älskar att få komma ut mitt på dagen, få lite syre och sol innan det är dags att ta tag i eftermiddagen. Helgen består av många timmar på cykeln, i löparskorna och det är där jag har mina långpass. Träning alla dagar utom en dag i veckan, och den har då blivit lite helig för mig. En dag i vanliga människokläder 🙂

Hur lägger du upp träningen över året?
– Jag har turen att jobba med två helt fantastiska människor som styr upp all min träningstid. Jag har Clas Björling som är min huvudtränare. Han har den stora planen, året, framtiden och alla upplägg i stort. Han har koll på allt jag gör och sköter den biten utmärkt.
I min simning har jag Emma Igelström som jag träffar och blocktränar för kan man säga. Sen får jag åka hem och köra ensam med upplägg både genom henne och Clas.
Men det ser väl ut som för alla andra med grundträning, prepp för tävling, tävling/ underhåll, ”off season time” och sen börjar hjulet om igen 🙂
Jag är dock väldigt noga med att när motivationen börjar sjunka åker jag till ställen som är extra roliga att träna på och blir på så vis som balsam för själen.

Vilka är dina svagheter?
– Godiset Polly! Skämt åsido, mina svagheter är definitivt mitt humör, det vill säga jag är envis som synden, ibland på rätt sätt och i bland på fel sätt.
Jag blir lätt sur när det inte går som jag tänkt mig och har då svårt att bita i och hålla kvar det sista och ge allt. Jag har väldigt höga krav på mig som gör att jag lätt kan få helt fel prestationsångest inför race- och test-/ uppgifter.

Vilka är dina styrkor?
– Mina styrkor är mina svagheter, mitt humör och min envishet! Min glädje till livet, att vakna på morgonen med ett leende, aldrig se hinder, bara möjligheter. Jag har alltid nära till skratt, mitt driv och vilja att alltid utvecklas och bli bättre.

Hur ser din träningsfördelning ut mellan de olika grenarna?
– Det är faktiskt väldigt jämt fördelat mellan alla delmoment. Men det är ju klart, cykel tar tid så där lägger jag mest timmar. Men annars så har jag lika många dagar på gym, cykel, simning och i löparskorna. Många timmar, många pass blir det. Men jag älskar det 🙂

Vad är ditt stora mål nästa år?
– Mina största mål till kommande säsong är helt klart att komma ut starkare, snabbare och grymmare än någonsin. Rent tävlingsmässigt är vi inte klara med hur säsongen ska se ut än. Men vi håller på att bygga en grym långdistans-triathlet i vuxen ålder, det tar tid och det är många byggstenar som ska utvecklas och härdas.

Vad är dina tre bästa tips till nya triathleter?
– Skratta, ha kul och träna med människor som får dig att utvecklas.

Vad tycker du det är bäst att träna?
– Helt klart grunden. Det är svårt att få huset att hålla länge om man inte bygger en stabil grund och stomme. Med bara ett tak blir det inte långvarigt. Det finns inga genvägar!

Hur många punkor innan du bryter?
– Jag har faktiskt hittills aldrig fått en punka, inte ens vid träning så jag kan nog inte uttrycka mig på den tyvärr. Men det beror ju på vad det är för distans. Är det ironman eller halvdistans skulle jag nog ändå byta en eller två punkor om jag är snabb.

Värsta och bästa simning:
– Värsta simningen är när jag har kluckande vågor som är i min näs-höjd.
Bästa: Att få lägga sig i bassängen, och bli ett med vattnet. Den där helande känslan som infinner sig är helt fantastisk.

Hur många timmar tränar du en vanlig vecka i april?
– 10-15 timmar.

Våtdräkt:
– V:3 2XU.

Cykel (huvudsaklig tävlingscykel):
– Planet X.

Löparskor (förstaval tävlingsskor):
– Salming.

Idrottsliga meriter (tider, medaljer m.m.):
10 km: 44 min
21 km: 1.42
42 km: 4.15
Halv IM: 5,10
Ironman: 11.52
Lidingöloppet: 2.42
Öppet spår, Vasaloppet: 8.36

Målsättning:
– Bli gammal med sporten jag älskar, ha roligt, utvecklas och göra det bästa jag kan med de förutsättningar jag har.
Våren 2012 började min resa och den har tagit mig långt. 26 kg mindre och innan kunde jag inte springa 5 km utan livet som insats. Och nu har jag lyckats med allt jag lyckats med. Min resa är långt ifrån över, mitt mål är att jag ska bli starkare, bättre och grymmare för varje år som går. Jag vill motivera, driva och hjälpa andra att nå sina mål, vilka de än är. Och en dag skulle jag vilja kunna göra ironman under tio timmar.