"Jag behövde komma bort från problem i mitt liv"
Det är soft, jag kan prata nu, ena barnet har somnat. Pappan tar hand om det andra.
Jag är oerfaren som löpare, men jag har tränat thaiboxning i många år, där ingår det i träningen att springa lite. Det är ungefär så nära jag har kommit.
Jag kom hem från Thailand 2012, då hade jag varit där i två år. När jag kom hem blev jag gravid med tvillingar. Då tappade jag formen helt. Sedan har det varit lite svårt att komma igång. Det har varit mycket med barnen, de har varit mycket sjuka, och tvillingar – ja, det tar mycket tid.
Men jag saknade träningen, och jag saknade löpningen. När jag fick chansen att vara med i Adidas Tribes, ett upplägg med olika nivåer för alla typer av löpare och coachning av Runday, skulle jag vara med och leda en Tribe för nybörjare (inför Tunnelloppet, reds. anm.). Det var den perfekta chansen att komma igång igen och samtidigt lära mig grunderna i löpningen.
Jag är med där för att inspirera andra människor till att börja springa, att hitta glädjen i löpningen – precis som jag själv behöver inspiration. I min Tribe är det allt från unga tjejer som aldrig tränat en dag i sina liv, till de som är igång och hittat sin grej med löpningen och även folk som inte känner sig på topp. Jag är på samma nivå som de är. Som nybliven mamma vet jag hur jobbigt det kan kännas, men jag vill visa att det går – att löpning är kul och att vi kan göra det tillsammans.
När jag är i bra form brukar jag springa en runda på åtta kilometer. Men nu när jag är på noll igen och samarbetar med Runday, så kör jag mycket intervall – men i ganska lugn takt, för att försöka få fart på kroppen igen.
Jag åkte till Thailand för att hälsa på min bror, som bor där. Bredvid huset han bodde i ligger en träningslokal för thaiboxning. Jag började hälsa på tränarna på morgnarna när jag gick ut för att äta frukost, och till slut frågade de om jag inte ville komma in och testa. Först sa jag nej, jag trodde inte det var min grej. Men så provade jag och fastnade direkt.
Jag tror det var någonting jag behövde just då. Jag ville komma bort från en del problem i mitt liv, saker som gick runt i huvudet. Så jag började träna hårt: sex dagar i veckan, fyra timmar på morgonen och tre timmar på eftermiddagen. Varje morgon inleddes med löpning, fem eller tio kilometer. Därefter slog jag på säck någon timme, och så sparring med tränare.
När man tränar så hårt och sedan kommer hem är man så slut i huvudet att man inte orkar tänka på någonting negativt – man orkar knappt skratta. Man käkar och så lägger man sig och sover och så gör man samma sak nästa dag igen.
Man har ju en massa konstiga ljud för sig när man tränar thaiboxning, man skriker när man sparkar, och det har tagit på mina stämband. Rösten har förändrats en del, jag har fått svårare att ta ton, rösten har blivit lite råare. Samtidigt är det den rösten som har fört mig in i rappandet, den fungerar bra för det.
Jag använder mig mycket av träningen som jag lärde mig i Thailand i mitt tänkande när jag skriver låtar och musik. Det är ett slags fokustänkande – jag filtrerar bort sådant som är jobbigt och försöker bara tänka positivt och målmedvetet.
Jag älskar att lyssna på musik när jag springer, man går in i bubblan, det är bara jag, löpningen och min musik. Jag springer bäst till hiphop, men dancehall funkar också bra – man blir peppad. Jag har svårare för vanlig dansmusik, jag kommer inte in i känslan på samma sätt. När jag lyssnar på hiphop och någon säger någonting som går in, då är känslan där. Jag är lite fast i 1990-talet, gillar råare hiphop som Fugees och Busta Rhymes, det går jag bäst igång på.
Det var meningen att jag skulle komma med en ny EP nu i november, med fem nya låtar, men vi har skjutit på det till januari. Mina texter kommer ur min vardag, men där finns två olika typer av låtar. Dels min verklighet; mammarollen, kärleksproblem. Dels en fantasivärld där jag drömmer mig iväg, sjunger om att ha massor av pengar och feta bilar.
Jag gillar verkligen löparkläder. Ju tightare de sitter desto skönare är de. Det är det knep jag lärt mig, haha, bara stoppa upp hela korven. Skorna måste vara bekväma, det är det viktigaste. Jag brukar gå in dem så att de blir mjuka och bekväma innan jag börjar springa i dem.
Jag hade ett par löparskor i Thailand som jag vägrade att slänga. Jag var inne på andra året med dem och de var helt utslitna. Till slut slängde jag dem i alla fall, men efteråt kände jag att jag hade övergett dem, att jag svikit dem.
Hjärnan arbetar när jag springer, då är man helt ren. Det kommer många bra idéer då, glödlampan dyker fram.
